ÖP Översiktsplan för Lunds kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 ÖP 2010 Översiktsplan för Lunds kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 FÖRORD 2

3 Förord Det pågår en stark urbanisering i hela världen som innebär en stor inflyttning till storstadsregioner. Belägen i Nordens folkrikaste storstadsregion har Lunds kommun med sitt universitet och sina många högteknologiska företag mycket gynnsamma utvecklingsförutsättningar, vilket skapar många arbetstillfällen och snabb tillväxt. Under perioden har det i genomsnitt färdigställts 808 bostäder per år inom Lunds kommuns nuvarande gränser. Den positiva utvecklingen av både arbetsplatser och kommuninvånare kräver god planberedskap för det bostadsbehov, som förväntas under kommande decennier. Inför arbetet med översiktsplanen har kommunfullmäktige beslutat om direktiv. Där anges bland annat att Översiktsplanen ska bidra till att samordna mål för social, ekonomisk, ekologisk och kulturell hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen utgör ramverket och den nödvändiga förutsättningen för all annan utveckling. Det är därför viktigt att hushålla med marken, i synnerhet den högvärdiga jordbruksmarken, samt lokalisera ny bebyggelse främst längs kollektivtrafikstråk med befintlig och planerad spårburen trafik. Utvecklingen i Lunds kommun har ett klart regionalt samband. Lunds kommun eftersträvar därför regional samverkan kring den långsiktiga planeringen och avser att utarbeta en långsiktig strategi för en utveckling österut längs Simrishamnsbanan. En sådan strategi kan också få en positiv effekt i Sjöbo kommun och vidare österut mot Österlen, samt medverkar till att stödja de övergripande skånska utvecklingsmålen, som antagits av regionfullmäktige: Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans. Konkreta åtgärder som stimulerar och inspirerar till utveckling av näringsliv, företagande och arbetstillfällen i de östra kommundelarna är ett led i denna målsättning, samtidigt som de är angelägna för att kunna medverka till att avlasta en del av det höga utbyggnadstryck som finns i och runt staden Lund. I kommunstyrelsens inriktningsbeslut i september 2009 underströks att För att uppnå målsättningen om ett socialt långsiktigt hållbart samhälle skall ÖP 2010 ha en planberedskap som möjliggör byggandet av i genomsnitt minst 900 bostäder/år. Målsättningen är att alla stadsdelar och tätorter skall vara långsiktigt socialt hållbara med bland annat olika bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Verksamheter med anknytning till avancerad forskning är i många fall beroende av och önskar vara belägna i eller i anslutning till staden Lund. Sådana verksamheter kan utvecklas i bland annat Brunnshögsområdet i nordöstra delen av Lunds stad. Utvecklingen kommer sannolikt att generera ytterligare tillväxt de närmaste decennierna. Med goda kollektiva trafikförbindelser är det möjligt att bo i andra delar av kommunen och regionen, men ändå kunna resa till arbeten i exempelvis Lund och Malmö på ett miljövänligt sätt. FÖRORD Två tredjedelar av de framtida bostäder som möjliggörs i ÖP 2010 är lokaliserade till Lund och Stångby där det redan idag finns tillgång till spårburen kollektivtrafik. Den andra tredjedelen är huvudsakligen lokaliserad till Dalby och Veberöd som är belägna längs Simrishamnsbanan samt till Södra Sandby som ligger nära utvecklingsområdet Lund NE/Brunnshög i nordöstra Lund. En stor del av utbyggnaden planeras att ske genom förtätning inom befintlig bebyggelse för att hushålla med marken och utnyttja redan gjorda investeringar i gator, ledningar, service med mera. Det är viktigt att samhällsplaneringen har ett långsiktigt perspektiv och strävar efter att skapa goda miljöer för boende och verksamheter. Det är därför viktigt att utveckla naturområden och gröna miljöer, i synnerhet i stadens närhet, öka tillgängligheten till dem samt planera för att sammanbinda dem med gröna stråk. Parker och naturområden är viktiga för folkhälsan, men även för att djur och växter skall kunna överleva och sprida sig. Arbetet med ÖP 2010 har löpande stämts av med kommuninvånarna. Ett förslag till översiktsplan var på samråd från 9 mars 11 maj 2009, och det hölls också allmänna informationsmöten i Lund och de fyra större tätorterna. Det kom totalt in 168 remissvar till byggnadsnämnden under samrådstiden. Under den följande utställningen, 18 januari 21 mars 2010, genomfördes på nytt öppna informationsmöten. Under utställningen kom det in ytterligare 105 remissvar, vilka har legat till grund för färdigställandet av ÖP ÖP 2010 lägger grunden för den framtida utvecklingen av bostäder, verksamheter, parker, gator med mera. Genom fördjupningar av översiktsplanen, stadsdelsprogram, ortsanalyser och annat kommer utvecklingsförutsättningar successivt att klarläggas i dialog med invånare, näringsliv och verksamhetsutövare, föreningar, skolor och andra brukare. Byggnadsnämnden i Lund den 23 september 2010 Göran Brinck (M) Ordförande Jörgen Jörgensen (FP) Vice ordförande Gunnar Jönsson (S) 2:e vice ordförande 3

4 INNEHÅLL 4

5 INNEHÅLL Innehåll STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING Inledning...8 Övergripande planeringsförutsättningar...10 Strategier för en långsiktigt hållbar utveckling...14 Planbeskrivning...24 Genomförande...36 Konsekvenser...42 Kretslopp och teknisk försörjning Energi Grus- och stentäkter Hälsa, säkerhet och riskhänsyn Totalförsvar Riksintressen och tätortsutbyggnad Mellankommunala intressen ALLMÄNNA INTRESSEN OCH STÄLLNINGSTAGANDEN Befolkning och boende...70 Bebyggelse...78 Kulturmiljö...84 Samhällsservice...92 Näringsliv...96 Handel Kommunikationer Större opåverkade områden Jord- och skogsbruk Friluftsliv, rekreation och landsbygdsturism Hästhållning Naturmiljö Vatten och strandskydd DIREKTIV OCH UTGÅNGSPUNKTER Uppföljning av ÖPL Direktiv för arbetet Övriga utgångspunkter ÖP 2010 antagandehandling Källor LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE

6 Strategier och markanvändning

7 Inledning 8 Övergripande planeringsförutsättningar 10 Strategier för en långsiktigt hållbar utveckling 14 Planbeskrivning 24 Genomförande 36 Konsekvenser 42

8 STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar och skydd av värdefulla områden. Den är vägledande när kommunen fattar beslut om nya detaljplaner, eller när bygglov ska beviljas, men den är inte juridiskt bindande. Översiktsplanen tas fram i en process där grannkommuner, myndigheter och allmänhet ges möjlighet att lämna synpunkter som på olika sätt vägs in i planen. Översiktsplanen behandlar frågor som tar lång tid att förverkliga. För att få en samlad utbyggnadsstrategi som involverar tunga investeringar såsom väg- och järnvägsdragningar måste bebyggelseutvecklingen belysas i ett långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen har därför ett 20- respektive ett 40-årsperspektiv. Ny översiktsplan behövs Den bärande strategin i den förra översiktsplanen, ÖPL -98, att bygga nära spårburen kollektivtrafik och sprida utvecklingstrycket österut längs Simrishamnsbanan, gäller fortfarande. ÖPL -98 har dock blivit inaktuell i några andra avseenden. Exempel på en större förändring är att Brunnshögsområdet i nordöstra Lund har fått en ny inriktning mot en tät och blandad kvartersstad och önskemål har kommit om lokalisering av två nya forskningsanläggningar, MAX IV och ESS. Intresset att förtäta staden har också vida överträffat bedömningarna i den tidigare översiktsplanen och Öresundsregionens utveckling och de regionala sammanhangen har ökat i betydelse. Kommunfullmäktige beslutade därför i mars 2008 om direktiv för revidering av ÖPL Framtagandet av ÖP 2010 Framtagandet av en översiktsplan är ett ypperligt tillfälle att lyfta fram viktiga utvecklingsfrågor till diskussion mellan olika grupper, organisationer, myndigheter, näringsliv och andra aktörer. Genomgående är att översiktsplanen ska lägga an ett helikopterperspektiv och endast förhålla sig till allmänna intressen såsom kommunikationer, naturvård, handel och dylika frågor. Samråd ska ske under framtagandet för att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. Innan översiktsplanen antas av kommunfullmäktige ska den ställas ut under minst två månader. Samråd kring ÖP 2010 ägde rum 9 mars 11 maj 2009 och kretsade kring tre utvecklingsalternativ. Vid utställningen, som ägde rum 18 januari 21 mars 2010, hade dessa utvecklingsalternativ arbetats samman till ett. Sedan utställningen av ÖP 2010 har några mindre justeringar gjorts genom att vissa utbyggnads- och utredningsområden har tagits bort och tre mindre utredningsområden tillkommer. Gällande fördjupningar av översiktsplan Innehållet i översiktsplanen kan preciseras för tätorter eller andra områden i en så kallad fördjupning av översiktsplanen. När en sådan fördjupning antas ersätter den översiktsplanen för just det området. Det finns också möjlighet att genom ett så kallat tematiskt tillägg till översiktsplan belysa en särskild fråga ytterligare, till exempel landsbygdens utveckling eller vindkraft. Sedan 1998 har ett antal fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) tagits fram. Dessa är alltjämt aktuella och ska fortsätta att gälla efter antagandet av ÖP 2010, med undantag för fördjupningen för Brunnshögsområdet, som har ersatts av ramprogram (program till detaljplan i formell mening). I det följande beskrivs kort innehållet i de fördjupningar som avses gälla parallellt med ÖP 2010 med eventuella begränsningar. FÖP Linero-Norränga-Stora Råby, 2008 Fördjupningen redovisar hur stadsdelen Linero bör utvecklas österut genom Norrängaområdet och söderut genom Råbylundsområdet. Det befintliga Linero är tänkt att förtätas och förbättras i Linero centrum. Det nya utbyggnadsområdet Norränga utvecklas som en direkt fortsättning österut av Linero genom anläggandet av ett centralt stråk från Linero centrum österut i Norrängavägens sträckning. Stadsdelen Råbylund kommer att uppfattas som mer avgränsad på grund av att den ligger söder om Dalbyvägen. I planområdet ingår Stora Råby med ställningstagande kring bevarande av byn. FÖP Skrylleområdet, 2006 Denna fördjupning visar hur Skrylleområdet kan utvecklas som ett viktigt lokalt och regionalt rekreationsområde samt hur man kan bevara och utveckla områdets naturoch kulturmiljövärden. Områdets höga natur- och kulturmiljövärden kommer i vissa punkter i konflikt med intresset att bryta sten. I fördjupningen görs den avvägning mellan dessa motstående riksintressen som kommunen anser bäst främjar en långsiktigt god hushållning. FÖP Värna och vinna staden, 2005 Värna och Vinna staden är en tematisk fördjupning av översiktsplanen för Lunds stad. En huvudkomponent i planen är att klargöra hur riksintresset för kulturmiljövård som finns i stadskärnan ska tas om hand. I fördjupningen föreslås även framtagande av stadsdelsprogram i syfte att ta ett helhetsgrepp om de förtätnings- och omvandlingsmöjligheter som finns i de olika stadsdelarna. Tillgänglighet, hållbarhet, gator och platser och en policy för handelns utveckling är också framträdande teman i Värna och vinna staden. Kapitel fem i Värna och vinna staden, om handel, ersätts av handelskapitlet i denna plan.

9 INLEDNING FÖP Stångby stationssamhälle, 2002 Syftet med fördjupningen för Stångby är att konkretisera den långsiktiga utbyggnaden av Stångby med tonvikt på den första 20-årsperioden, men med utblickar mot ett längre perspektiv. Pågatågstationen ges i fördjupningen en central placering, och genom en högre bebyggelsetäthet i de centrala delarna eftersträvas en stadsmässighet i måttfull skala. Detta ger i sin tur underlag för kommersiell, offentlig och kulturell service. ÖP 2010 kompletterar FÖP Stångby med perioden år. FÖP Dalby, 2002 Fördjupningen ersätts av denna översiktsplan söder om Simrishamnsbanan och Påskagänget. Ett nytt utbyggnadsområde för bostäder vid Galgabacken prövas också i denna plan på mark som i fördjupningen reserverats för bevarande av natur. Dessutom prövas ca 200 bostäder som förtätningar på redan detaljplanelagd mark utöver vad som redovisats i fördjupningen. Ett utredningsområde har preciserats till grönstruktur i denna plan. Lundalänkens sträckning har preciserats till att gå in västerifrån till det nya stationsområdet först och därefter till sluthållplatsen vid nuvarande Dalby centrum. FÖP Universitets-, sjukhus- och forskningsområdet, 1999 Syftet med fördjupningen är att ta fram riktlinjer för hur sjukvården, universitetet och IDEON-området kan fortsätta att expandera med hänsyn till stadsbild och kulturmiljö, miljö, kommunikationer m.m. I fördjupningen utvecklades bland annat tankarna på Lundalänken genom sjukhusområdet och ut mot Brunnshög. Utvecklingen inom universitets-, sjukhus- och IDEON-området har i stora drag följt riktlinjerna i fördjupningen. Bland förändringarna kan framförallt nämnas etablerandet av Lundalänken, tillkomsten av de tre ovala parkeringshusen, utbyggnaden av barnmedicinska kliniken och Biomedicinskt Centrum. IDEON-området har också förtätats i större utsträckning än vad fördjupningen lade grunden till. Pågående fördjupningar och framtida behov Parallellt med ÖP 2010 pågår arbete med FÖP Södra Sandby. Syftet är att visa hur man kan skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tätortsutveckling i Södra Sandby. Strategier för detta är bland annat att identifiera förtätnings- och utbyggnadsmöjligheter med god tillgång till kollektivtrafik, att i möjligaste mån anvisa utbyggnadslägen som kan anslutas till fjärrvärmenät och i övrigt lägga grunden för energi- och miljövänlig bebyggelse. Fördjupningen avses ställas ut under hösten 2010 och antas under Lunds kommun deltar i framtagandet av en fördjupning av översiktsplan för Sturup. Syftet är att tillsammans med kommunerna Svedala, Staffanstorp och Malmö samt Swedavia Malmö Airport och Länsstyrelsen i Skåne enas om den långsiktiga utvecklingsmöjligheten för flygplatsen. En lokaliseringsstudie har tagits fram under 2009, och fördjupningen avses färdigställas under Den inriktning som presenteras i FÖP Dalby är fortfarande till största delen aktuell, men flera delar har preciserats under arbetet gång. Det kommer därför att vara nödvändigt att uppdatera fördjupningen för Dalby inom den närmaste femårsperioden. Veberöd föreslås få en kraftfull bebyggelseutveckling, i synnerhet efter att Simrishamnsbanan åter tagits i bruk för persontrafik. Det finns samtidigt många och starka motstående intressen som behöver utredas närmare innan denna utbyggnad kan komma till stånd. En fördjupning av översiktsplan för Veberöd kommer att behöva tas fram inom den närmaste femårsperioden. Utvecklingen inom Lund NE/Brunnshög, med avancerade forskningsanläggningar av världsklass, framtida invånare och ca arbetsplatser kommer att bli ett på många sätt signifikant tillskott till Lund. En sådan ny stadsdel berör allmänna intressen på en nivå som lämpligast studeras vidare inom ramen för en fördjupning av översiktsplan. Arbete med FÖP Brunnshög bör inledas under hösten Genarp har inte på samma sätt som övriga tätorter utanför Lund tillgång till bra kollektivtrafik. Därför är den föreslagna utbyggnadsvolymen lägre i Genarp. Det kan dock av andra skäl vara motiverat att koppla ett helhetsgrepp på Genarps framtida utveckling inom ramen för en fördjupning av översiktsplan eller liknande. Detta sker lämpligen efter att fördjupningar för Dalby, Veberöd och Lund NE/Brunnshög har färdigställts. 9

10 STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING Övergripande planeringsförutsättningar Ett ekologiskt ramverk Enligt direktiven ska ÖP 2010 medverka till att kommunens utsläpp av koldioxid minskar med 85 procent till år 2050, vilket är i linje med de mål som Sverige och EU har satt upp för att begränsa den globala temperaturökningen till två grader. Som underlag för arbetet med översiktsplanen har kommunkontorets miljöstrategiska enhet tagit fram en klimatbasutredning, för att ge ramarna för den långsiktiga planeringen. Utredningen finns att läsa på Den fysiska planeringen kan lösa en del av problemen. Det finns utredningar som pekar på att den fysiska samhällsplaneringen kan bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser i storleksordningen procent (bland annat Trivector, 2006). För att komma ner ytterligare krävs det bland annat ny teknik samt ändrade vanor och livsstil. Mer omfattande utsläppsminskningar kräver allt från internationella överenskommelser till förändringar i den enskilda människans vardag. Den fysiska planeringen ska göra det möjligt för invånarna att göra hållbara val i vardagen. För att översiktsplanen ska kunna bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste lägen med god tillgång till regional kollektivtrafik prioriteras. Den vardagliga servicen såsom dagligvaruhandel och förskolor måste finnas i hållplatsnära lägen, liksom personal- och kundintensiva arbetsplatser. Bra och utvecklade gång- och cykelförbindelser är viktiga som komplement till kollektivtrafiken. Fjärrvärmen i kommunen planeras i framtiden alstras av biobränslen och blir därför ett ännu bättre alternativ för uppvärmning. I lägen utanför fjärrvärmenätet är det särskilt viktigt att satsa på att bygga energisnåla hus. I det regionala och nationella perspektivet är det viktigt att även godstrafik bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt utan att komma i konflikt med krav på en god boendemiljö. Att bevara jordbruksmarken är också viktigt ur ett klimatperspektiv. I framtiden kan till exempel instabilt väder och översvämningar medföra minskade skördar, samtidigt som befolkningsökningen i världen innebär en ökad efterfrågan på mat. Att bebygga åkerjord innebär att marken under överskådlig tid blir obrukbar för odling. Jordbruket måste allt mer inriktas mot minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel, och kretsloppen av näringsämnen måste slutas. De djur och växter som tillhör odlingslandskapet ska kunna fortleva i livskraftiga populationer. Detta innebär att det kommer att behövas en ökad åkerareal i framtiden för att ge samma skörderesultat som idag. Jordbruksmarken i kommunen är i ett nationellt och europeiskt perspektiv mycket bördig och bör så långt möjligt bevaras och användas för livsmedelsproduktion. De bästa jordarna finns kring staden och hör till den högsta klassen jordbruksmark i intervallet I staden finns också de flesta arbetsplatserna och de bästa kollektivtrafikförbindelserna. Det uppstår därför en konflikt mellan målet att hushålla med den goda jorden och att planera för en i övrigt klimatsmart bostadsutbyggnad. I översiktsplanen hanteras denna intressekonflikt genom att ju högre klass på jordbruksmarken, desto högre krav på bra kollektivtrafik och täthet i den tillkommande bebyggelsen. Småstadsbebyggelse på jordbruksmark av klass 8-10 är därför, ur hushållningssynpunkt, inte avgjort sämre än villa-/radhusbebyggelse på jord av klass

11 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomisk utveckling i regionen En allt mer integrerad region Genom sammanslagningen av de båda före detta Skånelänen och öppnandet av den fasta förbindelsen över Öresund, är Lund inte längre enbart en skånsk universitetsstad med domkyrka utan en inom högre utbildning, forskning, innovation och företagande framträdande kommun i en region som omfattar ca 3,5 miljoner invånare. Från Lund når man, efter Citytunnelns öppnande, Kastrups flygplats på ca 40 minuter med direkttåg och har där tillgång till 125 destinationer runt om i världen. Inom samma restid med bil når man Sturups flygplats, som kompletterar Kastrups utbud framförallt vad gäller inrikesflyg och charter. Med öppnandet av en fast förbindelse över Fehmarn Bält kommer Hamburg att kunna nås med tåg, med en restid motsvarande att åka till Stockholm med X2000. En satsning på höghastighetståg i korridorerna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Öresund har utretts, och på sikt kan även sträckorna mot Oslo och Hamburg bli aktuella. Det är angeläget att höghastighetsbanan knyts ihop med stambanan så att tågen kan angöra Lund C. Regional tillväxtmotor Lund försörjer, i kraft av universitetet, sjukvården och de tongivande företagen, en stor del av regionen med kvalificerade arbetsplatser och har en funktion som regional motor för tillväxt. Genom sin drygt åriga historia har Lund på olika sätt haft en framträdande roll. Från att fram till reformationen ha varit ett religiöst centrum och ärkebiskopssäte för Norden, har staden utvecklat sin vetenskapliga profil genom framväxten av ett av Nordens mest framstående universitet och högspecialiserade sjukhus. Stora företag i Lund, såsom Åkerlund & Rausing, Alfa Laval och Tetra Pak har lagt grunden till en industriell utveckling, som under de senaste decennierna tagit ny fart med framväxten av IDEON och etableringen av Ericsson. Pågående planer för Brunnshögsområdet vittnar om dynamiken i den pågående utvecklingen. Utbyggnaden av forskningsanläggningarna MAX IV i Brunnshögsområdet kommer att ytterligare befästa Lunds ställning inom högre utbildning och forskning på europeisk nivå. En framtida ESS-anläggning (European Spallation Source) kommer att kunna konkurrera på det globala planet med anläggningar i USA och Japan. Balanserad regional utveckling I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne är målet att bostäder ska byggas per år i Skåne. Med ÖP 2010 skulle 18 procent av bostadsutbyggnaden i Skåne kunna ske i Lunds kommun. Med universitetet och de många högteknologiska företagen skapas gynnsamma förutsättningar för arbetstillfällen och snabb tillväxt. Tillväxten skapar dock också målkonflikter bland annat när det gäller utbyggnad på den mycket goda åkermark som omger staden. Det är viktigt att de satsningar på forskning med mera, som sannolikt kommer att ske i Lund under de närmaste åren, och som kommer att generera ytterligare tillväxt, även medverkar till en positiv utveckling av andra delar i Skåne än den sydvästra delen. Det är därför viktigt att fullfölja ett av de övergripande målen i ÖPL -98 om en spridning av exploateringstrycket från sydvästra Skåne. Genom en kraftfull satsning på möjlig utbyggnad av bostäder och företagande i Dalby och Veberöd och utbyggnad av Simrishamnsbanan för tågtrafik samt Lundalänken till Dalby, så bidrar kommunens planering till att skapa en utvecklingsaxel österut som kan få positiva effekter för Sjöbo, Tomelilla och Simrishamns kommuner. Det medverkar också till att stödja det av regionfullmäktige antagna utvecklingsprogrammet för Skåne, vilket som övergripande målsättning har tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. 11

12 STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING Sociala och kulturella perspektiv Kraftig befolkningstillväxt förväntas Rapporten ESS i Lund har tagits fram under 2009 i samarbete med Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborgs stad, Länsstyrelsen och Region Skåne med bidrag från EU:s regionalfond. I rapporten bedöms ESS-anläggningen som mest kunna öka efterfrågan på bostäder i Skåne med ca 500 bostäder/år till år 2040 och m 2 kontorsyta/år varav som mest hälften skulle kunna tillkomma i Lunds kommun. Som jämförelse har Lunds kommun under senare år haft en utbyggnad av kontorsyta på ca m 2 /år. Även kollektivtrafiken förväntas öka med 4-5 procent om året i regionen. Till år 2020 förväntas tågresandet fördubblas liksom godstrafiken på tåg. Skånetrafiken har i dialog med Skånes kommuner tagit fram en tågstrategi till år Enligt tågstrategin kommer alla Öresundståg att trafikera Lund C även under natten. I rusningstid blir det tiominuterstrafik till Malmö och Köpenhamn. Förverkligandet av Simrishamnsbanan och Lundalänken till Brunnshög och Dalby är prioriterade projekt som ska stå klara till år mötesplatser, liksom trygga miljöer är viktiga utgångspunkter. Om staden och tätorterna planeras så att barn och funktionshindrade får god tillgänglighet, fungerar vardagen bra för de flesta. Lund som studentstad Lund är en av Nordens största student- och utbildningsstäder och Lunds universitet är ett centrum för högre utbildning och forskning i världsklass. Kommunens mål är att Lund ska vara den bästa platsen i Sverige för studier, forskning och utveckling. Kommunen ska vara en självklar partner till Lunds Universitet i dess målsättning att utvecklas och etablera sig som ett ledande universitet i Europa. Därför ska kommunen i sin planering uppmärksamma behoven, som är unika just för Lund som universitetsstad. Ett av behoven är en god tillgång till bostäder, inte minst hyresrätter och studentbostäder. Inriktningsbeslutet i kommunstyrelsen i september 2009 ändrade kommunfullmäktiges direktiv för revidering av översiktsplanen till en planberedskap om minst 900 bostäder per år över 40 år (jämfört med 700 bostäder per år i samrådshandlingen). Detta motsvarar en befolkningsökning om ca invånare till år 2050, beroende på vilken typ av bostäder som byggs. Mängden människor med olika bakgrund är en styrka i kommunen. De stora möjligheterna att såväl ta del av kulturevenemang, som att utöva kultur är en annan. Genom ett stort och varierat bostadsbyggande och genom inblandning av arbetsplatser och service skapas livaktiga stadsdelar. Att i dessa skapa spännande och intressanta 12

13 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13

14 STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING Strategier för en långsiktigt hållbar utveckling Visionen för översiktsplanen för Lunds kommun är en långsiktigt hållbar utveckling med utgångspunkt i Brundtlandskommissionens definition av hållbar utveckling, det vill säga en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Översiktsplanen ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt. Strävan ska vara att samordna målen i så hög grad som möjligt. Planeringen ska bidra till att miljösituationen totalt sett förbättras. Den ekologiska aspekten har en särställning som ramverk och förutsättning för all annan utveckling. Genom följande utvecklingsstrategier ska ÖP 2010 bidra till utveckling i riktning mot en långsiktigt hållbar utveckling. En klimatneutral kommun Översiktsplanen ska möjliggöra för Lunds kommun att inta en ledande roll i arbetet med att minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Översiktsplanen ska medverka till att utsläppen av växthusgaser minskas med 85 procent till Den bör genomsyra planeringen, byggandet, kommunens budget och andra kommunala beslut samt ställa krav på näringslivet och annan verksamhet som bedrivs i kommunen. En mycket stor del av växthusgaserna som släpps ut beror på uppvärmning av byggnader och biltrafiken. Åtgärder som bidrar till att minska utsläppen är därför flera. Det handlar om utbyggd fjärrvärme, övergång till förnyelsebar energi, utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägar, 14 användning av ny teknik men också om tydliga mål och konkreta och kontinuerliga åtgärder för att skapa fler arbetsplatser i större tätorter såsom Dalby, Veberöd för att bland annat minska pendlingen. Ett åtgärdsprogram för hur klimatmålet ska uppnås ska utarbetas och vara klart En långsiktigt hållbar kommun, väl integrerad i regionen Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 har integrationen inom Öresundsregionen och med övriga Skåne och Själland på allvar börjat. Genom öppnandet av Citytunneln kommer det tidsmässiga avståndet med tåg på sträckan Lund C Köpenhamn H att minska från ca en timme till 45 minuter. Det innebär att Lund på ett mycket mer påtagligt sätt blir en del av Öresundsvardagen, där det är både möjligt och bekvämt att bo i Lund och arbeta i Köpenhamn eller tvärtom. Lund med sitt universitet och sina många högteknologiska företag har gynnsamma förutsättningar vilket skapat många arbetstillfällen och snabb tillväxt. De kommande årens satsningar på avancerad forskning genererar ytterligare tillväxt. En viktig målsättning är att denna tillväxt även sprids till andra delar av Skåne än den sydvästra i syfte att nå en bättre balans i Skåne. Genom en kraftfull satsning på möjlig utbyggnad i Dalby och Veberöd och utbyggnad av Simrishamnsbanan för tågtrafik samt Lundalänken till Dalby, så bidrar kommunens planering till att skapa en utvecklingsaxel som kan få en positiv effekt även i Sjöbo kommun och på Österlen. Det medverkar också till att stödja det av regionfullmäktige antagna utvecklingsprogrammet för Skåne, vilket som övergripande målsättning har tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. En övergripande målsättning är också bättre balans i kommunen vad avser fördelning av arbetsplatser, bland annat för att minska pendlingen, men också för att skapa alternativ till företagsetableringar i staden Lund. Den långsiktiga utbyggnaden i kommunen ska därför, med hänsyn till det regionala perspektivet och målsättningen att så långt som möjligt hushålla med den goda jorden, fördelas så att minst en tredjedel förläggs till de östra kommundelarna. Denna strategi lägger grunden för levande tätorter där det finns både bostäder, arbetsplatser och underlag för bättre service, vilket i sig innebär förutsättningar för att kommunens olika delar ska bli mer långsiktigt hållbara ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt. Hållbara kommunikationer Den framtida kollektivtrafiken bygger i hög grad på spårburen trafik där Södra stambanan och Västkustbanan är viktigast såväl för fjärrtrafik som för den regionala trafiken. Framtida höghastighetståg ska anknyta till Lund C. Det innebär att kommunen måste ha en god planberedskap för ökad spårkapacitet genom bland annat staden Lund. Simrishamnsbanan ingår i en större satsning på ett transportsystem för hela Skåne som möjliggör ett bekvämt, enkelt, tillgängligt och långsiktigt hållbart system för persontransporter i synnerhet när Citytunneln i Malmö öppnas för trafik. På detta sätt skapar den viktiga förutsättningar för utveckling i regionen. Tillgången till arbetsmarknad, utbildning, kultur och natur är avgörande för livskvaliteten. Genom en utbyggnad av Lundalänken till Dalby blir det möjligt att koppla det regionala resandet vidare till Lund. För att uppnå regional balans med ökad och jämnare fördelad tillväxt, utbildning, arbetsmarknad, kultur och boende i Skåne, så är en fullt utbyggd Simrishamnsbana en avgörande faktor.

15 Lunds stad byggs ut inom cykelavstånd, goda lägen för lokal och regional kollektivtrafi k prioriteras. Bebyggelse förläggs längs kollektivtrafi kstråk med spårburen trafi k. Stråket Lund-Dalby förverkligas så snart som möjligt. STRATEGIER FÖR EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING Behovet av snabbare tågförbindelser mellan Malmö/Lund och orterna längs E22 till Kristianstad är stort. På längre sikt kan det bli aktuellt med en järnväg till Kristianstad via Hörby, den så kallade Diagonalen. En sådan järnväg bör sannolikt anslutas till Södra stambanan i trakten av Eslöv, men även andra alternativ kan vara möjliga. Detta bör utredas i särskild ordning. Det är en viktig målsättning i planeringen att områdena kring såväl befintliga som tillkommande järnvägsstationer ska vara lätta att angöra så att byte mellan regionala och lokala förbindelser går snabbt och enkelt. Förutsättningar för en god kollektivtrafik samt cykelvägar med bra standard mellan Dalbys respektive Veberöds framtida järnvägsstationer och omkringliggande orter måste säkerställas. Planering och åtgärder ska vidtas i syfte att så långt möjligt skapa egna körfält för kollektivtrafiken. Den bästa åkermarken undantas så långt möjligt, från exploatering. Motsvarande hänsyn tas till naturoch kulturvärden. De östra tätorterna utvecklas efter sina behov och förutsättningar och med hänsyn till kollektivtrafi kförsörjningen. Dalby får den ledande rollen, särskilt när trafi k på Simrishamnsbanan kan återupptas. Syntesbild som redovisar de bärande strategiska elementen i ÖP Planeringen av nya bostads- och verksamhetsområden ska utgå från att när de första boende och verksamheter flyttar in, så ska dels gång- och cykelvägar vara färdigställda, dels kollektivtrafiken kunna köra med en turtäthet så att det finns goda alternativ till bilen redan från början. Lunds kommun har en särställning i Skåne och i Öresundsregionen. Kommunen planeras för en långsiktig utveckling av verksamhetsområden med kunskapsinriktad verksamhet och näringsliv i övrigt. Bostadsområden i staden lokaliseras så att cykelavstånd till arbetsplatser och centrum inte överskrider fem km. Möjligheter till förtätning tas till vara. Den bästa åkerarealen undantas från exploatering så långt det är möjligt. Utbyggnadsområden utanför Lunds stad lokaliseras i första hand till stationer längs Lundalänken eller Simrishamnsbanan, samt i övrigt mark av klass 7 eller lägre. Ett yttre godsspår anläggs utanför Lund. 15

16 STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING Utvecklingsstrategier för staden, tätorterna och landsbygden Utifrån översiktsplanens vision om en långsiktigt hållbar utveckling och de övergripande strategierna ovan, ska följande utvecklingsstrategier vara en vägledning vid fortsatt planläggning och övrigt utvecklingsarbete i staden Lund, i tätorterna samt på landsbygden. Utvecklingsstrategierna överlappar bitvis de övergripande strategierna och ska lägga grunden för attraktiva stads- och boendemiljöer i framtiden, goda utvecklingsvillkor för utbildning, forskning och företagande samt förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling i tätorterna och av omgivande landsbygd. En attraktivare och hållbarare stad 1. Hushåll med den goda jorden Den odlingsbara jordbruksmarken är värdefull och måste skyddas så långt det är möjligt. Det är viktigt att säkerställa resurser för produktion av livsmedel för framtiden. Den globala uppvärmningen kräver en utfasning av fossila bränslen, vilket kommer att ställa krav på mark för odling av grödor som kan omvandlas till biobränsle. Detta kommer att leda till en ökad konkurrens om den odlingsbara jorden, vilket ställer än högre krav på hushållning med marken. I ett nationellt perspektiv är all jordbruksmark i Lunds kommun av hög klass, men den bästa jorden finns runt staden. För att hushålla med den goda åkermarken, är förtätning och omvandling en viktig strategi för stadens utveckling. När jordbruksmark måste tas i anspråk sker detta genom en markeffektiv utbyggnad i stations- och hållplatsnära lägen. De ytkrävande forskningsanläggningarnas MAX IV och ESS läge nära staden bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att markanspråket kan motiveras. 16

17 STRATEGIER FÖR EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING 2. Skapa en effektiv struktur Lund har i modern tid växt koncentriskt genom att nya bebyggelseenklaver har lagts till den befintliga staden. En sådan struktur ger en kompakt stad, men ju större den blir desto svårare blir den att försörja med effektiv kollektivtrafik. Eftersom människors transporter är energikrävande, i synnerhet enskilt resande med bil, finns stora energivinster att göra på en struktur som gör det möjligt att gå, cykla och åka kollektivt. Med minskad energiåtgång minskar också utsläppen av klimatpåverkande gaser. Genom en koncentration av tillkommande bebyggelse till stations- och hållplatslägen i prioriterade kollektivtrafikstråk kan en hållbar trafik- och bebyggelsestruktur växa fram. Befintliga och nya stadsdelscentra har en viktig funktion i denna struktur. Stadens delar ska bindas samman med snabba och gena stadsbusslinjer och regionala buss-, tåg- och spårvägsförbindelser. Var man än bor och arbetar ska man enkelt kunna ta sig fram med kollektivtrafik och cykel. 3. Blanda staden Den blandade staden är befolkad under större delen av dygnet med bostäder och verksamheter som vänder sig utåt gatan. Det ger en trygg och attraktiv miljö med innehållsrika gator, stråk och platser där människor i olika åldrar och med olika bakgrund och ursprung kan mötas. De flesta nya arbetstillfällen väntas tillkomma inom kontor, institution och handel, samt kultur- och besöksnäringar. Sådana verksamheter ger få störningar och behöver inte ligga isolerat i särskilda verksamhetsområden. I stället kan de med fördel integreras i de nya stadsdelarna och på så sätt förhindra att de utvecklas till sovstäder. Stadsbyggandet bör därför sträva efter att blanda arbetsplatser, bostäder och service, gärna i samma kvarter eller i samma byggnader. Vid gator och hållplatser med god genomströmning ska lokaler för verksamheter och handel i bottenvåningarna möjliggöras. De nya stadsdelarna ska också blandas genom att planeras för olika upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Stadsdelarna byggs inte färdigt på en gång, de ges tid för att växa fram. Arkitekturen och strukturen ger möjlighet till förändring och utveckling. Stadsdelarna utvecklas av många aktörer i samverkan. 4. Satsa på livskraftiga stadsdelscentra För att vardagslivet ska fungera så smidigt som möjligt är det viktigt att det finns service och handel i stadsdelarna. Det är särskilt viktigt att det finns utrymme för välsorterade dagligvaruaffärer som kan försörja närområdet. Sådan handel finns, men den uppvisar stora skillnader mellan stadsdelarna. Den fysiska planeringen ska därför skapa förutsättningar för att mindre butiker med ett begränsat utbud ska kunna utvecklas till fullsortimentbutiker mellan m 2. Stadsdelscentra ska utvecklas till livskraftiga mötesplatser med ett välutvecklat utbud av dagligvaruhandel, service och kulturinstitutioner. Underlaget för handel och service stärks genom att öka bostadsbebyggelsen i närområdet. Det är viktigt att säkerställa tillgängligheten för alla transportslag, även för bilen, om dagligvaruhandeln ska ges rimliga förutsättningar. Entréer till handel, service och arbetsplatser ska placeras nära kollektivhållplatser så att urbana platser och stråk kan skapas kring dessa målpunkter. Nya stadsdelar bör inrymma minst bostäder för att kunna bära en skola och en livsmedelsbutik. 5. Förtäta staden på ett bra sätt Förtätning av staden är en central strategi för att minska anspråken på åkermark. Förtätning kan grovt indelas i tre kategorier: förtätning i syfte att skapa bättre underlag för handel, service och kollektivtrafik, förtätning genom omvandling av verksamhetsområden, samt förtätning i områden där det finns behov av att läka staden. 17

18 STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING Staden ska framförallt förtätas i strategiska lägen såsom i stadsdelscentrum och vid starka kollektivtrafikhållplatser och -stråk. Stor potential till förtätning finns vid omvandling av extensivt nyttjade verksamhetsområden till täta kvarter med blandad stadsbebyggelse. Även mer perifert belägna områden i staden rymmer stor potential till förtätning, då dessa ofta innehåller omfattande parkeringsytor, lågt utnyttjade grönområden, tilltagna störnings- och säkerhetszoner kring vägar och så vidare. Gemensamt för all förtätning är att den ska anpassas till stadsdelarnas karaktär och ta hänsyn till kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Stadens nät av parker, gröna stråk och koloniområden är viktiga att behålla som lugna oaser i en livfull stad. 6. Utveckla stadens attraktivitet Lunds innerstad är kommersiellt, administrativt och kulturellt centrum för kommunen och närmaste omland. I staden finns studie- och arbetsplatser av regional och nationell betydelse. Det är här som man finner det breda utbudet av caféer, restauranger, specialiserad handel med unikt utbud, administrativa och finansiella tjänster och kultur. Med sin måttfulla skala, sitt lugna trafiktempo samt sin spännande och varierade arkitektur, erbjuder stadskärnan höga upplevelsevärden som är viktiga att bygga vidare på. Kunskapsstråket från stadens mitt genom universitetsområdet och vidare mot den nya stadsdelen Brunnshög är ett annat viktigt signum för staden. Stråket knyter ihop kulturarv, utbildning och innovation. I stadskärnan binds centrala kvarter samman i butiksstråk så att större sammanhängande fotgängarzoner skapas och de östra och västra delarna knyts samman. Vision 2025 Lund - idéernas stad En ny vision för Lunds kommun - Vision har tagits fram och antagits av kommunfullmäktige den 15 januari Syftet med visionen är att stärka kommunens utvecklings- och handlingskraft samt förbättra den kommunala servicen. Visionen lyder: Lund - idéernas stad I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Här kan du vara dig själv och utvecklas tillsammans med andra. Lund har en hållbar utveckling med balanserad tillväxt. Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser. Här fi nns en livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet. Lunds stadskärna är levande, lockande och lättillgänglig för alla. Staden och omlandet stödjer varandra i ömsesidig utveckling. Lund är den goda staden - trygg och överblickbar, med en spännande blandning av historia och framtid. Lund är en attraktiv och självklar arena. Här möts idéer, näringsliv och kultur för att berika varandra. Lund är ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Lund är en kreativ miljö, där det är lätt att starta och driva företag. Utbildningen från förskola och skola till universitet är världsledande. I Lund fi nns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet och påverkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och fl exibel för att passa skiftande behov. Genom ökad samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, nationellt och internationellt, skapas förutsättningar för en attraktiv region. Utvecklingen drivs av allas engagemang och ansvar för Lund. Alla kan stå på scen men också vara publik. Idéernas Lund kännetecknas av öppenhet för nya intryck, kombinerad med humor och glädje. Här får du vara ung lite längre. Platser och lokaler inbjuder unga och gamla till möten och särskilda ansträngningar görs för att funktionshindrade ska få tillgång till sin stad. För att öka Lunds attraktionskraft bör närvaron av universitet göras tydligare för utomstående besökare redan i stadskärnan. Den offentliga miljön i Kunskapsstråket måste utvecklas med fler mötesplatser och få tillgång till mer service. Den nya stadsdelen Brunnshög ska utvecklas till en spännande och dynamisk miljö där tillämpad forskning visar hur man kan bygga morgondagens hållbara stad. 7. Utgå från stadens karaktärsdrag Lund är staden som ligger på en södersluttning, tydligt avgränsad mot jordbrukslandskapet. Den har en varierad bebyggelse med måttliga hushöjder, fasaderna är mest i tegel och puts. Stadskärnans sammanhållna byggnadsstruktur är omgiven av öppnare bebyggelse inbäddad i vegetation och det finns intima gatu- och gårdsrum som inbjuder till vila, reflektion och sociala kontakter. Lund har ett levande centrum med ett trafiksystem som prioriterar gående och cyklister. Det finns mycket grönska och träd såväl i centrum som i ytterområdena. Domkyrkan med sina tvillingtorn är ett viktigt landmärke och Allhelgonakyrkan, universitetet, vissa stora företag, större 18

19 STRATEGIER FÖR EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING bostadshus och universitetssjukhuset är framträdande inslag i stadsbilden. Utbyggnaden av staden ska ta fasta på stadens karaktärsdrag och landskapets förutsättningar. Stadens parker och annan betydelsefull grönstruktur ska så långt möjligt undantas från exploatering. Bebyggelseutveckling ska ske med hänsyn till stadens skala och uttryck. 8. Främja ett stadsliv utan alltför mycket biltrafi k Lund har sedan flera decennier en trafikreglering i centrum som förhindrar genomfartstrafik för bilar. Centrum har därmed fått en påfallande lugn trafikmiljö som domineras av fotgängare, cyklister och bussar, men där även taxibilar och andra transporter ryms. Det är lätt att promenera och cykla i hela staden. Allt fler resande med tåg skapar förutsättningar för en dynamisk utveckling omkring Lund C. Gång- och cykeltrafikanter ska prioriteras bland annat genom att snabba och attraktiva cykelstråk utvecklas ytterligare, särskilt längs huvudgatunätet. Kollektivtrafikens körvägar och bytespunkter ska utvecklas, samtidigt som störningarna från busstrafiken minskas. Genom sådana åtgärder skapas förutsättning för att resandet till största delen kan ske med cykel, buss och snabbspårväg. En fortsatt utveckling av området kring Lund C ska ge tågresenärer en tydlig och positiv bild av staden och ge plats för nya personal- och besöksintensiva verksamheter. 9. Bygg på ett ambitiöst, energisnålt och miljöanpassat sätt Översiktsplanen har betydelse för lokalisering av tillkommande bebyggelse, infrastruktur, grönområden med mera. Mycket energi kan sparas genom att lokalisera bebyggelse så att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Energianvändningen i en byggnad under dess livslängd är dock inte oväsentlig. Genom rätt val av byggnadsteknik, installationer och byggmaterial kan energi- och resursåtgången minskas samtidigt som bra bostadsmiljöer skapas. Nya byggnader ska karaktäriseras av hög ambition och god arkitektur. Stora miljö- och energivinster kan göras genom att byggandet anpassas till kraven i Lunds och Malmö kommuners miljöbyggprogram, Miljöbyggprogram SYD. Möjligheter att skapa nya tysta stadsmiljöer och gårdsrum ska tas tillvara. Gårdarna ska ges bra sol- och vindförhållanden och dagvattnet fördröjas med metoder som förskönar utemiljön, även i förtätningsprojekten. Samtidigt som parker och gröna rum utvecklas som oaser för vila och återhämtning, som rum för lek och aktivitet och som arkitektoniska element, så är stadens grönstruktur en viktig del av att skapa ett bra lokalklimat. Livskraftiga tätorter 1. Utveckla orten med kollektivtrafi ken som ryggrad Med hänsyn till miljön i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet krävs vid den framtida utbyggnaden en prioritering av de orter som har bäst förutsättningar för god tillgänglighet till det regionala kollektivtrafikssystemet samt där näringsliv och företagande kan utvecklas. Bilberoendet kan då minska även för den befolkning, som bor i tätorterna idag. Vardagens korta resor blir allt smidigare, en viktig faktor för framtidens konkurrenskraft och attraktivitet. 19

20 STRATEGIER OCH MARKANVÄNDNING 2. Öka antalet arbetstillfällen i tätorterna Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar och möjligheter för utveckling av service, näringsliv, företagande och arbetstillfällen, vilket kan bidra till att fler får möjlighet till arbete i närheten av bostaden och som också kan bidra till att minska pendlingen. För att uppnå detta samt uppnå målsättningen om en utveckling och tillväxt i hela kommunen krävs särskilda insatser. 3. Bygg vidare på den egna identiteten Omkring 20 procent av kommunens befolkning bor i tätorterna Dalby, Södra Sandby, Veberöd, Genarp, Stångby, Revingeby och Torna Hällestad med omland. Samtliga orter är stora nog att kunna erbjuda invånarna viss handel och service redan idag. Tätorterna är fristående samhällen med egen identitet. Utbyggnaden av orterna ska ske så att de får en jämn inflyttning av barnfamiljer med bibehållet underlag för service och handel. Äldre och andra som vill lämna ett stort villaboende ska kunna hitta goda och anpassade bostäder i centrala lägen på orten. Ortsanalyser eller tätortsprogram för tätorterna bör upprättas för att slå vakt om orternas historiska särdrag. 4. Förstärk tätorternas centrum I framförallt Dalby, Veberöd och Södra Sandby kommer antalet äldre att flerfaldigas inom den första tjugoårsperioden. Efterfrågan på attraktiva bostäder i centrumnära lägen kan förväntas öka kraftigt. Situationen ger möjligheter att utveckla orternas centrala delar på ett bra sätt genom förtätning. Stadsmässighet i en anpassad skala eftersträvas i centrala lägen samtidigt som den offentliga miljön upprustas. Vackra gaturum, parker, byggnader, platser och utblickar kan skapas. Möjligheter att blanda in handel, service, kultur och arbetsplatser tas tillvara. 5. Bygg på ett ambitiöst, energisnålt och miljöanpassat sätt Energianvändningen står för den dominerande delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Genom rätt val av byggnadsteknik, installationer och byggmaterial kan energi- och resursåtgången minskas samtidigt som bra bostadsmiljöer skapas. Nya byggnader karaktäriseras av hög ambition och god arkitektur. Stora miljö- och energivinster görs genom att byggandet anpassas till kraven i Lunds och Malmö kommuners miljöbyggprogram, Miljöbyggprogram SYD. I orter som är svåra att ansluta till fjärrvärme (Dalby, Södra Sandby, Veberöd, Revingeby, Torna Hällestad) är det särskilt angeläget att främja mycket energisnål bebyggelse. Gårdarna får bra sol- och vindförhållanden och dagvattnet fördröjs med metoder som förskönar utemiljön, även i förtätningsprojekten. Tätorterna bibehåller och utvecklar sin gröna prägel genom att man följer de riktlinjer för storlekar och avstånd till gröna miljöer som finns i kommunens grönstruktur- och naturvårdsprogram. Fokus Dalby Fröet till projekt Fokus Dalby såddes 2003 då Lunds kommunfullmäktige antog en plan för utveckling av Dalby. Projektet vill lyfta fram Dalbys unika kvaliteter och förutsättningar att bli en aktivt bidragande del i begreppet Lund - idéernas stad. Målet är att Dalby utvecklas till en ort där man både vill bo, arbeta och utbilda sig. Kommunen vill se en levande ort med varierade och bra boendeformer, goda kommunikationer och aktiv företagsamhet. Ortens starka historiska förankring och centrala läge i Öresundsregionen, med närheten till arbete och utbildning i Lund, Malmö och Köpenhamn gör Dalby till en framtidsort. 20

21 STRATEGIER FÖR EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING Levande landsbygd 1. Främja en varierad och livskraftig landsbygd Landsbygden i kommunen är rik på kvaliteter. Här finns attraktiva natur- och kulturmiljöer och en lokalt förankrad bebyggelsetradition, entreprenöranda och ett ideellt engagemang. Storskaligt jordbruk inriktat på växtodling dominerar slättbygden i väster, medan jordbruk med inslag av djurhållning återfinns i skogsmarkerna längre österut. Förutom jordbruk bedrivs det även skogsbruk, djurhållning samt häst-, jakt- och turistrelaterad verksamhet. Det är viktigt att ta tillvara landsbygdens goda utvecklingsförutsättningar som en del i en samlad utvecklingsstrategi för kommunen. Det sker en kontinuerlig inflyttning till och föryngring av landsbygden vilket innebär att landsbygdsbefolkningen inte minskar och att kvarboende underlättas. Gårdar och hästgårdar är livskraftiga företag med goda utvecklingsmöjligheter. 2. Värna jordbruket och förutsättningarna för en rationell drift Utveckling av jordbruket i Skåne går mot allt färre men större enheter. De mindre jordbruken försvinner eller blir beroende av binäringar för sin försörjning. En annan trend är ett större utbyte mellan stad och land, med närodlade, ekologiska eller miljövänligt producerade livsmedel. Globalt sett fortsätter jordens befolkning att öka kraftigt, vilket ökar trycket på världens livsmedelsförsörjning. Därför blir det generellt allt viktigare att hushålla med odlingsmarken. För södra Sveriges del kan framtida klimatförändringar betyda längre växtsäsonger med större eller fler skördar. Osäkerheten om hur länge världens oljetillgångar räcker och vad som i framtiden ska ersätta oljan som drivmedel kan innebära svårigheter, men också möjligheter. Jordbruket skulle till exempel kunna få avsättning för restprodukter som energigrödor. Med denna bakgrund måste odlingsmarken värnas, särskilt den bördigaste jorden klass 8-10 i den västra delen av kommunen. Ekologiskt odlad mark bör också undantas från exploatering. 3. Bevara och utveckla landsbygdens natur-, kultur- och rekreationsvärden Landsbygden i Lund har stora natur-, kultur- och landskapliga värden, en följd av hur markägarna och arrendatorerna har brukat sin mark och skog genom tiderna. Den vackra landsbygden med tilltalande vyer och bebyggelse är en stor tillgång för alla kommuninvånare och en stor konkurrensfördel när kommunen vill dra till sig nya invånare, företag och besökare. Därför är det viktigt att områden med orörd, tyst och vacker natur, värdefulla kulturmiljöer och vackra landskapsavsnitt bevaras. 4. Skapa fl er rekreationsmöjligheter nära staden Närmast staden finns det största behovet av att kunna ta sig ut i landskapet för att njuta av naturen, men där är också landskapet som mest bördigt, storskaligt och otillgängligt. Kommunen arbetar därför aktivt med att gröna stråk för rekreation och biologisk mångfald kan etableras kring staden. Tillkomsten av sådana stråk ska samordnas med jordbruket, vilket förutsätter markägar- 21