Carola Gunnarsson Simon Bölling, punkt 3. Sture Johansson Sara Haffling, punkt 5.

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (6) STABEN Utredning Åsa Sars Telefon asa.ostling@lansstyrelsen.se Protokoll nr Möte med Länsstyrelsens insynsråd Tid: Torsdagen den 4 juni, kl Plats: Mälardalens högskola Närvarande: Ledamöter: Övriga: Håkan Wåhlstedt, ordförande Anders Åhlund Carola Gunnarsson Simon Bölling, punkt 3. Sture Johansson Sara Haffling, punkt 5. Suzanne Lagerholm Åsa Sars, sekr Karin Röding Olle Ytterberg Fredrik Svensson Anmält förhinder: Stig Henriksson Eva Myrin 1. Inledning Landshövding Håkan Wåhlstedt hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. 2. Föregående protokoll inklusive genomgång av utestående frågor Föregående protokoll har justerats. Inga utestående frågor. Protokollet lades till handlingarna. 3. Läget i länet Simon Bölling redovisade läget inom ekonomi, bostadsbyggande, befolkning arbetsmarknad och kompetensförsörjning. BNP växte lite svagare än normalt under första kvartalet i år. BNP ökade med 0,4 procent, vilket låg i linje med professionella bedömningar. Statistiken över utrikeshandeln tyder på en svag exportutveckling, även importen är svag. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) ledningskansli.vastmanland@lansstyrelsen.se

2 PROTOKOLL 2 (6) Euroområdet och USA tillhör länets viktigaste exportmarknader. Tillväxten inom euroområdet ökar svagt, medan USA just nu har en stark tillväxttakt. Den väntas däremot avta framöver. Riksbankens tillväxtprognos för Sverige tyder på att utvecklingen kommer att ta fart när tillväxten inom euroområdet tar fart. Konjunkturinstitutet och Riksbanken förutspår en tillväxt på 3 procent under 2015 och något högre under BNP-utvecklingen i Västmanland följer utvecklingstakten i landet i sin helhet. Värdet av varuexporten var drygt 3,4 miljarder kronor lägre 2014 än Störst var minskningen inom kemikalier och metaller. Exporten av motorfordon ökade med 1 miljard kronor. Bostadspriserna har ökat kraftigt både i landet totalt och i Västmanland. I länet ökade priserna enligt fastighetsprisindex med nära 8 procent under 2014, vilket är något starkare än riksgenomsnittet. Under loppet av de tre senaste månaderna ökade priserna för småhus med 2 procent i Västmanland. Det genomsnittliga priset för ett permanent småhus var drygt 1,8 miljoner Priserna varierar dock kraftigt mellan kommunerna. Under 2013 var det genomsnittliga priset för ett småhus 2,4 miljoner i Västerås. Det var fem gånger så högt som i Skinnskatteberg som då hade de lägsta priserna i länet. Det mesta av bostadsbyggandet sker i Västerås. I Sala byggdes 91 bostäder under 2014, vilket motsvarar en tredubbling jämfört med året innan. Arbetslösheten ligger på en hög nivå i länet, men sjunker sedan en tid tillbaka. I april uppgick arbetslösheten till 9,2 procent i Västmanland, vilket är över riksgenomsnittet. Arbetslösheten bland ungdomar år ligger på 15,9 procent. En stor andel av de arbetslösa tillhör så kallade utsatta grupper (dvs. de som saknar gymnasieutbildning, är utomeuropeiskt födda eller är funktionshindrade). Utbildningsnivån har ett klart samband med sysselsättningsnivåerna. Simon visade att utvecklingen av sysselsatta i länet efter utbildningslängd på gymnasiet. Siffrorna visar entydigt att antalet sysselsatta med minst treårigt gymnasium ökar. Andelen elever i årskurs nio utan gymnasiebehörighet ökar i länet och nivån ligger också över riksgenomsnittet. En viktig framtidsfråga är att förbättra förutsättningarna för ungdomar att avsluta grundskolan med godkända betyg så att de sedan kan gå vidare till gymnasiet. Nivån på andelen personer med eftergymnasial utbildning i länet ligger i nivå med de omkringliggande mälarlänen. Allt fler söker till högre utbildningar inom tre år. Dessutom ökar andelen högutbildade över tiden. Omkring en fjärdedel av företagen har svårigheter med att hitta rätt arbetskraft vid rekryteringar. Arbetsförmedlingens yrkesbarometer ger en bild av både brist- och

3 PROTOKOLL 3 (6) överskottsyrken. I Västmanland noteras brist på civilingenjörer inom elkraft, controllers, lärare och vårdpersonal. Se vidare bilaga Landshövdingens översikt Håkan Wåhlstedt informerade om följande aktuella frågor och punkter: Regeringskansliets myndighetsdialog Regeringskansliets återkoppling på årsredovisningen för 2014 Länsstyrelsens uppföljning av första tertialet Konferensen om det regionala utvecklingsprogrammet den 12 maj Region Västmanland Skogsbranden Länsstyrelsens tillsyn av Mälarenergis avfallsförbränning Stärkt arbete mot hedersrelaterat våld Länsstyrelsens chefspolicy Stabsutbildning Se vidare bilaga Kompetensförsörjning Sara Haffling informerade om Länsstyrelsens arbete med kompetensförsörjning och kopplingen till det regionala utvecklingsprogrammet (RUP), där kompetensförsörjningen berör insatsområdena Rätt kompetens samt Dynamiskt näringsliv. Affärsplan Västmanland är en del av insatsområdet Dynamiskt näringsliv. Här pågår tre processer och inom alla dessa finns en koppling till kompensförsörjning. Inom Affärsplanens fokusområde, Utveckla entreprenörskap och företagande /Ökat entreprenörskap bland barn och unga, pågår ett utredningsarbete om hur detta ska kunna genomföras i praktiken. VKL, MHD och Handelskammaren deltar i arbetet tillsammans med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har tillsammans med fyra andra län ett regeringsuppdrag om hur gruvnäringens kompetensbehov ska kunna tillgodoses i framtiden. Förutom länsstyrelserna i Västmanland och Norrbotten deltar regionförbunden i Dalarna, Örebro och Västerbotten.

4 PROTOKOLL 4 (6) Insatsområdet Rätt kompetens i RUP konkretiseras bland annat genom arbetet med Kompetensplattformen samt genom handlingsplanen Växa i Västmanland. Uppdraget om kompetensplattformen handlar om att arbeta för en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetslivets behov av kompetens, på kort och lång sikt. Syftet med kompetensplattformen är att bidra till: Ökad kunskap inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar Arbetet följs av Kompetensrådet som består av representanter för Arbetsförmedlingen, MHD och andra utbildningsanordnare, Landstinget, kommuner m.fl. Syftet med Kompetensrådet, är att fånga upp och stämma av behov av insatser på regional nivå samt bidra till ökad samsyn i frågor gällande utbildningsplanering och arbetskraftsförsörjning. Handlingsplanen Vägledarforum syftar till att utveckla en länsövergripande, gemensam struktur och stödfunktion för studie- och yrkesvägledning. Den ska bidra till att minska könsbundna val, höja utbildningsnivån, förbättra matchningen i länet, minska utanförskapet och främja integrationen. Projektet finansieras av Länsstyrelsen och Tillväxtverket. Projektet arrangerar bland annat ett par konferenser per år med teman inom samhällsområden där kunskap om arbetskraftsförsörjning, kompetensbehov och utbildning behöver fördjupas. Rektor Karin Röding talade om Kompetensförsörjning ur ett högskoleperspektiv. MDH:s vision är att bli bästa samproducerande högskola i Sverige. Karin inledde med att redovisa några bilder om framtida rekryteringsbehov i samhället. Välfärdssektorn i Sverige behöver rekrytera runt personer fram till 2019, till följd av personsavgångar. Enligt SCB kommer det att vara brist på cirka ingenjörer år 2030 i hela landet. Enligt SCB kommer det år 2025 var brist på över specialistsjuksköterskor. Det förväntas bli en ökad efterfrågan på personer med pedagogisk examen till år Jobba i Västerås (JIV) har tagit fram en prognos som visar att medlemmarna i JIV behöver anställa personer under 2015 inom teknik, vård och skola. Karin Röding redovisade exempel på vad MDH gör för att råda bot på kompensbristen i samhället. Högskolan startar i samarbete med näringslivet en ny ingenjörsutbildning inom elektronik. MDH erbjuder vidare naturvetenskapligt/tekniskt basår för studenter. Utbildningen ger behörighet till samtliga ingenjörsprogram. När det gäller vård och skola utbildar MDH flest

5 PROTOKOLL 5 (6) sjuksköterskor i hela landet. Inom skolområdet erbjuder MDH alla steg i lärarutbildningen. MDH erbjuder också många uppdragsutbildningar. MDH har undersökt varför studenterna valt just MDH. Främsta motivet var En intressant utbildning för mig, följt av arbetsmarknadsanknytning samt närhet. På fjärde plats kom kvalitet på utbildning och på femte plats att det är lätt att få bostad. Högskolan rekryterar främst studenter inom Stockholm-Mälarregionen. 86 procent av dem som rekryterats från dessa län väljer att bo kvar och arbeta i regionen. Nästan 80 procent av studenterna har ett jobb inom ett år efter examen. MDH har en högre andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet samt en lägre andel högskolenybörjare med föräldrar med akademisk utbildning. Därmed står MDH för en bredare rekrytering än många andra lärosäten i riket. För att väcka ett intresse för forskning arrangerar MDH sedan 2012 årligen Science@MDH där 1200 gymnasieelever i Södermanland och Västmanland får tillfälle att möte forskare från högskolans alla forskningsinriktningar. Ledamöterna hade förberett korta diskussionsinlägg om deras respektive syn på kompetensfrågan i samhället. Några korta punkter sammanfattas nedan. Suzanne Lagerholm: Det är viktigt för ABB att vara med och påverka utbildningsutbudet inom ABB. Företaget samverkar förutom med MDH, med andra flera högskolor och universitet. ABB stöttar också mattecentrum. ABB arbetar också mycket med mångfald. Fredrik Svensson: Det sker en omvandling i fastighetsbranschen. Yrkesgruppen projektutvecklare håller på att gå i pension. Det är viktigt att stödja UF-företagandet. Carola Gunnarsson Kommunerna är i behov av att anställa undersköterskor och personliga assistenter. Situationen försvåras at att man har svårigheter med att få sökande till omvårdnadsprogrammet inom gymnasieskolan. Inom bygg- och miljöområdet har kommunen problem med att behålla personal. Många som anställts inom detta område stannar kvar några år och går sedan vidare till den privata sektorn. Inom det sociala området har man problem med att rekrytera socionomer. Olle Ytterberg I Arboga kommun finns Teknikprogrammet inom vid SAAB:s tekniska gymnasium. Programmet är populärt. Kommunen anordnar teknikdagar för

6 PROTOKOLL 6 (6) förskoleklasser samt rekryterar mattevolontärer för att hjälpa elever inom både grundskola och gymnasium. Olles uppfattar att den kommunala skolan fungerar bra. Olle nämnde att gymnasieingenjörerna håller på att gå i pension. Hur ersätter man dem? Det fanns en YH-utbildning som var mycket populär, men utbildningen flyttades till en annan utbildningsanordnare. Det behövs en långsiktighet. Sture Johansson Tillgången på tillsynspersonal är begränsad. Det finns också behov av maskinpersonal inom mjölkproduktion. Många som skulle vara lämpade väljer att hellre jobba på lastbilssidan där det är bättre arbetstider. 6. Övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. Nästa möte äger rum den 30 september 2015 och kommer efter önskemål från ledamöterna att ha temat dynamiskt näringsliv, med fokus på digitalisering kopplat till energisystem. Mötet kommer att äga rum på Arvid Svensson AB, Kopparbergsvägen 6, våning 8. Fredrik Svensson och Suzanne Lagerholm förbereder punkten. Övriga mötestider under året: 3/12 kl med efterföljande lunch kl Vid protokollet: Åsa Sars Justeras: Håkan Wåhlstedt