Läslust i Norrköping

Transkript

1 Läslust i Norrköping = samarbete mellan Stadsbiblioteket, Kulturskolan, Konstmuséet, Stadsmuséet, Cnema, Centrala Elevhälsan, grundskolorna, Kultur- och Fritidskontoret, Utbildningskontoret samt fria kulturaktörer. Syfte: öka läslusten! Projektet har i första hand riktat sig till årskurs 4 på utvalda skolor. Skolorna har valts ut av Utbildningskontoret. Diamantens skola, Gustaf Adolfsskolan, Mosstorpskolan, Norrköpings Montessoriskola, Rambodalsskolan och Villastadsskolan Sammanlagt 9 klasser = ca 240 elever som vi träffat 8-9 ggr/klass

2 Upplägg av presentationen Gemensam start De tre spåren: film, bok, bibliotek Gemensam avslutning Fortbildning Utvärdering: lärare, elever, projektledningen

3 Gemensam uppstart: Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius Syfte: Vår målsättning med det dramatiserade bokpratet var att skapa en spännande och rolig start för klasserna. Vi ville ge eleverna en upplevelse som gjorde dem nyfikna på att läsa historien om Sally Jones och som också gjorde att de fick en positiv förväntan på att träffa oss igen. Vi ville ge eleverna möjligheten att bearbeta och fördjupa läsupplevelsen med ett boksamtal enligt Aidan Chambers modell.

4 Mystiska lådor skickades ut till klasserna

5

6 med ett brev från journalisten Barbro Rettah

7 Bästa klass 4 på! Vill ni hjälpa mig? Jag som skriver detta brev till er heter Barbro Rettah. Jag jobbar som journalist. Under många år har jag rest runt i världen, på jakt efter bra historier och spännande nyheter som jag sedan skrivit om i olika tidningar. Jag har fått höra mycket märkligt under åren, må ni tro. Ibland tror man knappt sina öron. En sådan märklig berättelse har verkligen etsat sig fast i mitt minne. Egentligen är det inte bara en berättelse, utan flera. Allting började i Istanbul, där jag fick höra talas om en gorilla som begått en rad märkliga inbrott som ingen kunde förklara. Gorillan hade sedan bott i en djurpark ett tag, men varit så farlig att man inte kunde ha kvar henne. Ett kringresande teatersällskap fick ta över henne och visade upp henne som den fasansfulla mördarapan. Förutom att gorillan var farlig ryktades det även om att hon kunde göra många andra saker som apor inte brukar kunna, bl.a. skriva på maskin och köra bil. Det märkliga var dock att när jag befann mig på andra sidan Atlanten, närmare bestämt i San Fransisco, hörde jag talas om den här gorillan igen. Att det var samma apa förstod jag ganska snart, men där beskrevs hon inte alls som farlig och blodtörstig. Tvärtom gick ryktet om henne som en trevlig och skicklig bilmekaniker som varit anställd på en mekanisk verkstad i stan. Jag blev så nyfiken på den här gorillan, på vem hon var och på vad hon varit med om. Men jag fick verkligen inte bilden att gå ihop. Var hon farlig och ond eller var hon en god och snäll apa? Historien har förföljt mig och fascinerat mig ända sedan dess. Jag har inte lyckats hitta någon som verkligen träffat gorillan, utan bara hört berättas om henne. Men jag vill verkligen veta sanningen! Jag ber er därför, bästa klass 4, att träffa mig så att vi förhoppningsvis tillsammans kan reda ut detta mysterium. Kan ni komma till Stadsmuséet den 25 november klockan 9.00 så vore jag ytterligt tacksam. Bästa hälsningar, B. Rettah Journalist P.S. Jag bifogar några bilder på apan som jag lyckats få tag i. Kanske kan de vara till hjälp i lösandet av detta mysterium. D.S.

8

9 På Stadsmuséet fick eleverna i uppdrag att agera minijournalister och hjälpa Barbro Rettah ta reda på sanningen om den märkliga apan. I vandringen genom muséets miljöer stötte de på olika karaktärer ur boken.

10

11 många misstänkta personer dök upp

12 Tillbaka på skolan läste eleverna boken tillsammans med sina lärare och jobbade med berättelsen på olika sätt.

13 När vi träffade eleverna följande gång var det ute i klassrummen. Då bearbetade vi läsningen av boken genom att föra ett boksamtal enligt Aidan Chambers modell.

14 Strax innan jul skickade Chiefen en liten julhälsning till eleverna.

15 Utvärdering av dramatiserat bokprat på Stadsmuseet Skola och klass: Nu har vi kommit igång med projektet Läslust på allvar. Vi kommer att be er utvärdera de olika delarna fortlöpande för att få en bild av hur det fungerar för er och eleverna. Vi har som ni vet valt att pröva lite olika vägar i detta projekt och vill höra vad ni tycker. Vår uppstart med barnen blev det dramatiserade bokpratet på stadsmuseet i november. Vår målsättning med detta dramatiserade bokprat var att skapa en spännande och rolig start för klasserna. Vi har velat ge eleverna en upplevelse som gör dem nyfikna på att läsa historien om Sally Jones och som också gör att de har en positiv förväntan på att träffa oss igen. Ringa in det alternativ som stämmer bäst och ge gärna egna kommentarer. Inte alls bra Mycket bra 1. Har ni fått tillräckligt med information innan besöket Kommentar: 2. Tycker ni att bokpratet uppfyllt ovanstående mål? Kommentar: 3. Hur tycker ni att barnen upplevt besöket? Kommentar: 4. Vad anser ni om upplägget som helhet? Kommentar: 5. Låg nivån på spelet rätt utifrån elevgruppen? Egna kommentarer, positivt, negativt. Mejla svaren till kristina.pauser@edu.norrkoping.se eller skicka med internposten till Stadsbiblioteket, Susanna Lönnqvist.

16 Boklådor och bokprat

17

18 FILMSPÅRET

19 Syfte En tidig tanke var att man i projektet skulle kunna bygga vidare på idéer och koncept från tidigare samarbeten mellan de olika kulturinstitutionerna. Stadsbiblioteket och Kulturskolan hade tidigare samarbetat kring ett temaarbete riktat mot skolan, under namnet Bok blir film. Nu fanns en möjlighet att fördjupa och vidareutveckla detta koncept. Pedagogmässigt fanns resurser att spela in film med fem klasser, varför det bestämdes att fem av klasserna i Läslustprojektet skulle ingå i det som kom att kallas filmspåret. Filmerna som skulle spelas in var s.k. boktrailers, d.v.s. korta filmer som skall få tittaren sugen på att läsa en speciell bok. Själva filminspelningen fungerade som en morot för eleverna i bokläsningen, men för oss pedagoger var förstås vägen fram till det rent praktiska filmandet minst lika viktig. Vi fick här tillfälle att jobba fördjupat kring berättelsestruktur och kring reflekterande djupläsning som i sin tur leder till ökad läsförståelse.

20 Innehåll Bokprat läsning i smågrupper Dramaövningar Övningar för att bryta ner en historia: Sannas morgon och Rödluvan Berättelsestruktur den dramaturgiska kurvan Manusskrivande Göra boktrailer! Cnema och Kulturskolan

21

22

23

24

25

26 BOKSPÅRET

27 Syfte De allra enklaste lättlästa böckerna tappar ofta i spänning och handling p.g.a. det lättlästa formatet. Därför ville vi ta in konstnärliga bilderböcker i arbetet med barnen. I dessa är textomfånget begränsat men det finns ett djup i berättelsen som griper tag. Det kan finnas en diskrepans mellan text och bild som skapar spänning och utmanar läsaren. Läsaren skapar berättelsen i läsögonblicket genom att fylla i de luckor som finns i och mellan text och bild. Sambandet mellan text och bild är intressant och i konstnärliga bilderböcker fungerar inte det ena utan det andra: båda är lika viktiga. Lust att läsa ligger nära lust att berätta och därför ville vi jobba kring och stimulera barnens eget berättande. Berättelser finns överallt omkring oss - de finns i saker, i tavlor, i filmer, i utställningar, i böcker och inom oss själva. En del berättelser är berättade i ord, andra är berättade utan ord. En nyckel till läsförståelsen är att förstå hur en berättelse är uppbyggd. Det finns en början, en dramaturgisk kurva, ett slut.

28 Innehåll Bokprat Bilderböcker Sambandet mellan text och bild Bildspråk, Form- och färgbetydelse Det var en gång, Knappövningen, berättarövning från Berättarministeriet Per Gustavsson Berättarövningar på Konstmuséet - Harlemhuset Eget berättande i text och bild - bilderbok

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52 BIBLIOTEKSSPÅRET

53 Syfte I FN:s barnkonvention står det att Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. (---) Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter. I detta spår har vi valt att jobba med delaktighet och med att ta tillvara på elevernas egna tankar och idéer. I Amira Sofie Sandins Barnbibliotek och lässtimulans. Delaktighet, förhållningssätt, samarbete problematiseras begreppet delaktighet och vi har i detta projekt velat nå en så hög nivå av delaktighet som möjligt, dvs låta barnen få reellt inflytande över utformandet av innehållet i spåret. Vi ville låta barnen bli våra biblioteksexperter, vår referensgrupp.

54 Innehåll Vad är ett bibliotek? Vad kan man göra på ett bibliotek? Vad skulle ni önska att man kunde göra på ett bibliotek? Hur kan man få andra sugna på att läsa? Pröva på sätt att öka läslusten: Harry Potter-verkstad och bokpratskurs på biblioteket Lära känna biblioteket: ta-reda-på-promenad Hur kan man göra faktahyllan roligare och lättare att hitta till? Workshop. Röstade fram, planerade och genomförde aktiviteter till temadagarna maj!

55

56 Bonus: Föreläsning av Bea Uusma - Astronauten som inte fick landa

57

58 Bonus: Boka mig!

59 GEMENSAM AVSLUTNING maj 2015

60

61 Barnens egna aktiviteter: minibokspyssel och schack

62 spöktunnel och teaterföreställning

63 Boksläpp av bilderboken

64 Filmvisning av boktrailers

65 FORTBILDNING

66 Johan Unenge Katarina Kuick Kurs i muntligt berättande med Vanilla Karlsvärd Bokpresentation Bea Uusma Läsande förebilder

67 Johan Unenge

68 Katarina Kuick - boksamtal

69 Vanilla Karlsvärd - Berättarkurs

70 Bokpresentation

71 Föräldrasatsning Läsande förebilder

72 UTVÄRDERING

73 Eleverna BRA SAKER: Det var roligt och spännande att träffa Per Gustavsson. Att jobba med Anna Helldorff. Konstmuséet. Det var roligt att välja tavla och att berätta kring de olika sakerna på mattan. Kul att läsa Legenden om Sally Jones för det var en ny bok som nästan ingen hade läst innan. Kul med knapparna, att man fick komma på en egen historia. Föreläsningen med Bea Uusma, det var kul att få lära sig mer om astronauter. Att måla och rita en egen berättelse och att allt i berättelsen hörde ihop Att läsa de andra klassernas böcker

74 Det var roligt att alla som var med i Läslust inte gjorde berättelser utan att några gjorde filmer, teater m.m. Det var roligt att se vad de andra gjort. Systemet att rösta fram en berättelse. Kul att vi fått vara med om så mycket. Ni har varit jätteduktiga och vi kommer sakna er! Att man fick lära sig hur man gör film och hur mycket jobb det faktiskt ligger bakom. Vi har mycket mer koll nu. Man lärde sig mycket om allting vad gäller film. Coolt att vi fick vara med och göra en trailer, vara skådisar Man såg fram emot när ni kom, det var roligare än vanliga lektioner

75 Jag tror att det var många som ville ha jättemånga av böckerna ur boklådan. Det var bra böcker, sådana som inte finns på skolbiblioteket. När ni berättade om böckerna lät det spännande. Det blir ett annat sätt att jobba med boken än när man t.ex. skriver en bokrecension, ett bättre och roligare sätt. Bra speciellt för dem som tycker det är svårt eller tråkigt att läsa. Legenden om Sally Jones är en bra bok, kul att läsa På avslutningen var det kul att se de andras filmer. Jag tycker inte annars om att pyssla men minibokspysslet var kul. Jag tycker om böcker. Det var bra att jobba i smågrupper.

76 VAD VI LÄRT OSS: Träna på att skriva berättelser Rita, t.ex. ögon Skriva mer ur fantasin, innan har vi skrivit mest om verkliga saker Vi fick lära oss att tänka efter vid förberedelserna inför Per Gustavssons besök Vad berättelser är uppbyggda av: handling, början, slut Hålla den röda tråden

77 KUNDE VARIT BÄTTRE: Jobbigt att sitta stilla länge i t.ex. vad är typiskt mig - övningarna. Berättelsen i bilderboken kunde ha varit mer fokuserad på handling än att alla karaktärer kom efter varann. Att Läslust hade börjat redan i början av höstterminen. Man kunde ha jobbat mer med faktatexter. Att ni haft en tydligare struktur, knutit ihop vad vi gjort längs med vägen. Lite tråkigt att det tog så lång tid innan man kom till själva filmandet, man fick ju längta ända till påsk! Ljudet på invigningen av avslutningen.

78 Lärarna

79 Projektledarnas tankar inför en fortsättning: SVÅRIGHETER: Tiden, tiden, TIDEN! Tid för planering, tid för genomförande, tid för utvärdering. Den gemensamma synen på projektets syfte begreppet läslust är inte självklart för alla. Delaktighet? viktigt att diskutera vad man menar med begreppet Splittrat med flera olika spår parallellt på en och samma gång + tight schema = ingen tid för planering Kommunikationsproblem - oklarheter. Skriv protokoll! Viktigt att lärarna kan gå på den fortbildning som erbjuds.

80 BRA SAKER! Samarbetet mellan institutionerna Möjligheten att få träffa samma klasser många gånger och lära känna dem Barnen Dramatiserat bokprat Sally Jones Boksamtal enligt Chambers modell Boklådor och (traditionellt) bokprat Läsa bilderböcker med äldre barn - Från konstigt till att närma sig en tolkning. Att läsa böcker med mycket luckor i. Per Gustavsson Att skriva och berätta med konstverk som inspiration Fortbildningen även för oss bibliotekarier. T.ex. berättarövningar. Boka mig Att få pröva nya sätt att stimulera läslusten, att ta in drama- och berättarövningar osv.