Orsa kommun Hela kommunen Orsa kommun 584 svarande av 669

Transkript

1 584 svarande av 669 Andel svarande 87 % Medelålder 49 år Andel kvinnor/män 75 % / 25 % Andel som arbetar heltid 53 % Medel antal timmar för heltid 4 tim/vecka Andel som arbetar deltid 47 % Medel antal timmar för deltid 27 tim/vecka Andel som arbetar övertid varje vecka 22 % Andel som arbetar mertid varje vecka 17 % Andel som har haft medarbetarsamtal 68 % Andel i riskzon 31 % , Antal rapportsidor exklusive denna: 21

2 Nyckelfaktorer 1 8 Poäng eferensvärde 6 4 Ledarskap Org.klimat Engagemang Allmänt hälsotillstånd Denna bild visar en övergripande nivå gällande den psykosociala arbetsmiljön samt allmänt hälsotillstånd hos de anställda. Ledarskap - Stapeln uttrycks i poäng på en skala mellan och 1. Ju högre poäng desto bättre upplevs ledarskapet. Ett gott ledarskap skapar förutsättningar för ett arbetsklimat som präglas av öppenhet, uppmuntran och stöd. Förmåga att genomföra idéer och förändringar är också väsentliga ledaregenskaper liksom att agera på ett sätt som upplevs som rättvist. Ledarskap är en viktig komponent i den psykosociala arbetsmiljön då det påverkar många andra arbetsmiljöfaktorer. Organisationsklimat - Stapeln uttrycks i poäng på en skala mellan och 1. Ju högre poäng desto bättre upplevs organisationsklimatet Organisationsklimatet beskriver den sociala och emotionella atmosfären på arbetsplatsen. Faktorer som spelar en avgörande roll är om arbetsmiljön upplevs som trivsam, uppmuntrande, stödjande eller misstrogen och misstänksam. Studier som gjorts visar att organisationsklimatet har en inverkan både på hälsan och på välmåendet. Engagemang - Stapeln uttrycks i poäng på en skala mellan och 1. Ju högre poäng desto bättre upplevs engagemanget för organisationen. Engagemanget beskriver den anställdes inställning till organisationen/företaget. Det handlar också om i vilken grad den anställdes personliga värderingar överensstämmer med organisationens/företagets och att individen inspireras till att göra sitt bästa samt att han/hon gärna berättar fördelaktigt om organisationen/företaget för andra. Allmänt hälsotillstånd - Stapeln uttrycks i poäng på en skala mellan och 1. Ju högre poäng desto bättre upplevs hälsan. Stapeln visar en generell skattning av hälsotillståndet som innefattar både fysisk och psykisk funktion.

3 Livsstil 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Motion ökning Fet kost Övervikt iskbruk alkohol Motion - Stapeln visar andelen utan regelbundna motionsvanor. Motion är betydelsefullt för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Fysisk sjukdom (t ex hjärt-/kärlsjukdom och diabetes) likväl som psykisk ohälsa (nedstämdhet och depression) samt sömnbesvär, kan både förebyggas och mildras med motion. Aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet är att försöka minska stillasittandet och uppmuntra till någon form av daglig fysisk aktivitet under minst 3 minuter. Därtill uppmuntra till regelbunden fysiskt aktivitet med måttlig intensitet så att det känns måttligt ansträngande och man blir lite varm och svettig, 2-3 gånger i veckan om minst 3 minuter eller mer. Folkhälsorapporten 5 visar att 12 procent av männen och 1 procent av kvinnorna inte utövar någon fysisk aktivitet (2/3). ökning - Stapeln visar andelen rökare. ökning är en i forskningen väl belagd riskfaktor för flera allvarliga sjukdomar och besvär bl.a. hjärt-/kärlsjukdom och luftvägssjukdom (KOL). Enligt Folkhälsorapporten 5 har Sverige en jämförelsevis liten och minskande andel rökare i befolkningen, ca 18 procent. Det är mer än dubbelt så vanligt att arbetare är dagligrökare som att tjänstemän är det (2/3). Fet kost - Stapeln visar andelen som ofta äter fet kost. Fet kost är endast en aspekt av kostvanorna men en känd riskfaktor för bl.a. hjärt/kärl problem samt övervikt och andra sjukdomar relaterade till det. Förbättrade kostvanor kan minska risken för dessa sjukdomar. För att få en ordentlig uppfattning om hur man äter behövs en noggrann genomgång av de totala kostvanorna där både intag av fet kost, grönsaker, fiber mm vägs ihop. Andelen fett i kosten har historiskt sett blivit mindre för normalsvensken. Med den minskade fysiska aktiviteten i vardagslivet är åtgången av energi mindre, vilket man tror förklarar att vi är tyngre nu än förr. Övervikt är inte den enda hälsorisken med att äta fet mat, även diabetes, förhöjda blodfetter liksom risken att få cancer påverkas av vad vi äter. Övervikt - Stapeln visar andelen med riskfylld övervikt, BMI lika med eller större än 28. Övervikt är en riskfaktor för bl.a. hjärt-/ kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck och besvär från rörelseorganen. För vissa individer som har en mycket vältränad kropp och därmed stor muskelmassa är dessa gränsvärden för BMI felaktiga. Detta är dock relativt ovanligt och kräver att man är mycket fysisk aktiv. Gränserna för övervikt är satt enligt internationellt gällande kriterier. Ett annat sätt att mäta sin riskfyllda övervikt är att mäta midjemåttet. Det kan man antingen själv göra med hjälp av ett måttband eller hos friskvården/företagshälsovården. Midjemått på 12 cm för män och 88 för cm för kvinnor definieras som bukfetma enligt internationella kriterier och bör åtgärdas framför allt med råd om livsstil och följas upp. (ef: Prevention of coronary heart disease in clinical practice. Second Joint Task Force of European and other Societies on coronary prevention. Eur Heart J, (1): p ) iskbruk alkohol - Stapeln visar andelen med en möjlig förhöjd eller riskabel alkoholkonsumtion Att få riskindikation indikerar att man kan ha en alkoholkonsumtion som innebär en ökad risk för hälsoproblem. Att hamna inom riskvärdet på alkoholfrågorna är inte det samma som att ha alkoholproblem, även om det för någon kan vara så. Svaren betyder mer att alkoholvanorna riskerar att påverka hälsan. En förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion är inte bara ett fysiskt och psykiskt hälsoproblem för den enskilde individen utan också många gånger en säkerhetsrisk på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att se alkohol som en arbetsrelaterad hälsofråga. Folkhälsorapporten 5 visar att andelen riskkonsumenter av alkohol var 17 procent bland männen och 9 procent bland kvinnorna (18-84 år) 4. De flesta riskkonsumenter av alkohol är unga män och kvinnor (18-29 år). Av männen i denna åldersgrupp var 38 procent riskkonsumenter och av kvinnorna var 25 procent riskkonsumenter.

4 Biologiska markörer 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Högt blodtryck Högt kolesterol Diagnostiserad diabetes Staplarna visar andelen som uppgivit att de har högt blodtryck, förhöjt kolesterol och diagnostiserad diabetes Högt blodtryck, förhöjt kolesterol samt diabetes är samtliga riskfaktorer som påverkar risken för att insjukna i hjärt/kärlsjukdom.

5 Hälsa 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Gul risk öd risk Nacke/ryggbesvär öd risk luftvägar Livsstilsrisk iskbruk alkohol Nacke/rygg - Staplarna visar andelen med olika grad av nacke- och ryggbesvär. Gult värde erhålls om man har besvär i nacke/rygg just nu eller har haft besvär tidigare under året eller varit sjukskriven för nack-/ryggbesvär en eller flera gånger det senaste året. ött värde erhålls om man just nu är sjukskriven för nack-/ryggbesvär eller om man just nu har besvär från nacke/rygg och har varit sjukskriven för det under det senaste året samt haft besvär vid flera tillfällen det senaste året. I arbetsmiljöundersökningen 5 från Arbetsmiljöverket uppgav 28,5% av männen och 43,6% av kvinnorna att de har ont varje vecka i övre delen av ryggen eller nacken. För nedre delen av ryggen uppgav 26,% av männen och 32,8% av kvinnorna att de hade ont varje vecka. Ungefär varannan person som har haft besvär från nacke/rygg får besvär igen. Luftvägar - Stapeln visar andelen med risk för att utveckla kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL. isk indikeras av att du är rökare, 4 år eller äldre som röker 8 cigaretter eller fler per dag eller att du är rökare med KOL - diagnos oavsett ålder Av rökare i åldern 4-6 år har 15- procent kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Det enda sättet att upptäcka KOL i ett tidigt skede är att utföra en lungfunktionsundersökning, s.k. spirometri. Livsstilsrisk - Stapeln visar andelen som befinner sig i högriskzonen för hjärt-kärlsjukdom (rött värde på fyra eller flera faktorer). Faktorerna är rökning, brist på motion, fet kost (även gult värde), stressbenägenhet, utmattning, högt blodtryck, förhöjt kolesterol, diabetes och övervikt. iskbruk alkohol - Stapeln visar andelen med en möjlig förhöjd eller riskabel alkoholkonsumtion. Att hamna inom riskvärdet på alkoholfrågorna är inte det samma som att ha alkoholproblem, även om det för någon kan vara så. Svaren betyder mer att alkoholvanorna riskerar att påverka hälsan. En förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion är inte bara ett fysiskt och psykiskt hälsoproblem för den enskilde individen utan också många gånger en säkerhetsrisk på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att se alkohol som en arbetsrelaterad hälsofråga. Folkhälsorapporten 5 visar att andelen riskkonsumenter av alkohol var 17 procent bland männen och 9 procent bland kvinnorna (18-84 år) 4. De flesta riskkonsumenter av alkohol är unga män och kvinnor (18-29 år). Av männen i denna åldersgrupp var 38 procent riskkonsumenter och av kvinnorna var 25 procent riskkonsumenter.

6 Stressrelaterade faktorer 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Stress benägenhet Ej utvilad Sömnproblem Sömnproblem pga arbete Utmattning Stressbenägenhet - Stapeln visar andelen som anser sig i hög grad ha ett flertal av de beteenden som är utmärkande för Typ A-beteende. Begreppet Typ A-beteende är ett samlingsnamn för flera olika beteenden. Det kännetecknas bl.a. av att bli irriterad på människor som gör saker långsamt, inte tåla att stå i kö eller ofta göra flera saker samtidigt. Forskning har visat att människor med Typ A-beteende har en ökad risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar som hjärtinfarkt. Ej utvilad - Stapeln visar andelen som inte känner sig utvilad och återhämtad efter ett par dagars ledighet. Återhämtning är viktig för vår psykiska och fysiska funktion. I arbetsmiljöundersökningen 5 från Arbetsmiljöverket uppgav 12,4 procent att de får otillräckligt med vila mellan arbetsdagarna. Sömnproblem - Stapeln visar andelen med stora sömnbesvär dvs besvär flera gånger varje vecka. Sömnproblem blir allt vanligare. Kvinnor är mest drabbade. Sömnproblem beror ofta på stress. Det kan handla om hårt uppdrivna krav och brist på eget inflytande både i arbetslivet och i hemmet. Även andra orsaker som värk och psykiska besvär, som depression och ångest, kan påverka sömnen negativt. Sömnproblem p g a av tankar kring arbetet. - Stapeln visar andelen som uppger att de har svårt att sova därför att tankar på jobbet håller dem vakna. I arbetsmiljöundersökningen 5 från Arbetsmiljöverket uppgav 21,8 procent att de har svårigheter att sova p g a tankar på jobbet. Utmattning - Stapeln visar andelen som upplever sig ha en hög grad av utmattningssymtom. Utmattad är den som känner sig utarmad fysiskt och känslomässigt, har svårigheter att varva ner och att återhämta sig. Tröttheten sitter i och man känner sig inte utvilad när man vaknar. Utmattning kan vara en reaktion på stress från både arbete och privatliv.

7 Depression 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Nedstämdhet Depression Depression - Staplarna visar andelen med olika grader av depression. Mild depression kallas här nedstämdhet. Det innebär att man fortfarande kan fungera i sitt vardagsliv. En depression som leder till svårigheter att klara sitt vardagsliv, kallas här depression. Folkhälsorapporten 5 anger att en sammanvägning av olika studier visar att förekomsten av depressioner som är mer av sjukdomskaraktär förekommer hos mellan 4 och 1 procent av den vuxna befolkningen. Så gott som samtliga studier visar en högre frekvens hos kvinnor än hos män.

8 Sjukfrånvaro och sjuknärvaro senaste året 1 Andel % eferensvärde Sjukfrånvaro Sjukskrivning Semester Kompledighet Sjuknärvaro Sjukfrånvaro - Stapeln visar andelen av den totala sjukfrånvaron under senaste året (sjukskrivning samt semester alternativt kompensationsledigt i stället för sjukskrivning). Sjukskrivning - Stapeln visar andelen som sjukskrivit sig en dag eller mera under det senaste året. Semester och kompensationsledigt - Stapeln visar andelen som tagit semester eller kompledigt istället för att sjukskriva sig en dag eller mera under det senaste året. Sjuknärvaro - Stapeln visar andelen med en eller flera dagar av sjuknärvaro under det senaste året. Med sjuknärvaro menas att man går till arbetet fastän man upplever att man borde stanna hemma pga sitt hälsotillstånd. I arbetsmiljöundersökningen 5 från Arbetsmiljöverket uppgav 49,1 procent att de varit sjuknärvarande 2 gånger eller mer under det senaste året.

9 Krav och kontroll isknivåer Låga Arbetskrav i arbetet Höga Avspänt arbete Aktivt arbete Hög 38,3% 15,2% Kontroll i arbetet Passivt arbete Spänt arbete Låg 27,1% 19,4% Denna bild visar fyra olika kombinationer gällande upplevda arbetskrav och upplevd inflytande/kontroll över sin arbetssituation. Det fyra kombinationerna är följande: Avspänt arbete innebär att de anställda upplever låga arbetskrav och hög kontroll/inflytande över arbetet. Aktivt arbete innebär istället att de anställda upplever höga arbetskrav och hög kontroll/inflytande över arbetet. Passivt arbete innebär att de anställda upplever både låga arbetskrav och låg kontroll/inflytande över arbetet. Spänt arbete innebär att de anställda upplever sig ha höga arbetskrav samtidigt som de har låg kontroll/ inflytande över arbetet. Omfattande forskning har visat att en kombination av höga krav och låg kontroll (spänt arbete) har de största riskerna för negativ stress och ökad risk för sjukskrivning samt att kvinnor i högre grad än män upplever sig ha spänt arbete. Forskning har också visat att spänt arbete har samband med en ökad risk för hjärt/kärlsjukdom samt en förhöjd risk för besvär i nacke och axlar. I situationer däremot, där det råder balans mellan krav och kontroll ökar både kompetens och skicklighet hos de anställda (t ex avspänt och aktivt arbete). Hur många det är i procent i referensgruppen som befinner sig i de 4 typerna av arbeten presenteras nedan: Avspänt arbete: 28,6% Aktivt arbete: 18,1% Passivt arbete: 25,9% Spänt arbete: 27,4%

10 Krav och kontroll Ingående faktorer 1 8 Poäng eferensvärde 6 4 Kvantitativa krav Beslutskrav Kontroll över arbetstakt Kontroll över beslut Denna bild visar delkomponenterna som ingår i skalorna krav och kontroll. Arbetskrav - Staplarna kan tolkas som ju högre poäng desto högre krav. För höga eller för låga arbetskrav kan vara negativt för individen. Arbetskrav kan definieras som de omständigheter där det krävs att medarbetaren handlar eller agerar på något sätt. Arbetskraven är indelade i två olika områden. Kvantitativa arbetskrav handlar om mängden arbete och tidspress. Beslutskrav handlar om kraven på att ta snabba och komplicerade beslut. Det är när kraven upplevs som orimliga att hantera som individen upplever stress. Kontroll i arbetet - Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. Kontrollbegreppet beskriver den enskilde individens upplevelse av att kontrollera, styra och ta beslut angående det egna arbetet som möjligheten eller friheten att välja mellan olika alternativ. Kontroll över ens arbetssituation är inte enbart viktigt för engagemang, motivation och prestation utan är även en viktig del i en hälsosam arbetsmiljö. Kontroll över arbetstakten handlar om vilka möjligheter som finns att påverka och styra över hur vissa arbetsuppgifter skall utföras och med vilken hastighet detta skall ske. Kontroll över beslut handlar om i vilken grad en anställd har möjlighet att påverka mängden arbete, om det är möjligt att påverka viktiga beslut som gäller arbetet samt om det går att påverka vilka personer som personen skall arbeta med.

11 Stöd och ledarskap 1 Poäng eferensvärde SOCIALT STÖD LEDASKAP Stöd från chef Stöd från arbetskamrater Uppmuntrande ledarskap ättvist ledarskap Litar på ledningen Väl fungerande ledarskap Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. SOCIALT STÖD Socialt stöd kan delas in i fyra olika typer av stödjande beteenden eller handlingar. Känslomässigt stöd handlar om empati, vänskap, tillit och omtanke. Denna typ av stöd har visat sig ha ett starkt samband med det allmänna hälsotillståndet. Instrumentellt stöd berör tillgången till resurser. Informationsstöd handlar om att kunna få råd, förslag och upplysningar. Utvärderande stöd innebär att få bekräftelse. Socialt stöd har visat sig vara viktigt för den enskildes hälsa och trivsel på arbetet. Otillräckligt socialt stöd och höga krav kan bl.a. kopplas till förekomsten av besvär från nacke och axlar. Stöd från chef - Denna faktor berör omfattningen av stöd från chef och huruvida chefen är villig att lyssna på frågor gällande problem i arbetet. Stöd från arbetskamrater - Denna faktor berör stöd och hjälp från arbetskamrater med arbetet och eventuella problem som rör arbetet. LEDASKAP Uppmuntrande ledarskap - En ledare som har förmågan att motivera människor, sprida energi, entusiasm, uppmuntra medarbetare till att uttrycka åsikter och ge möjlighet till personlig utveckling kännetecknas av ett uppmuntrande ledarskap. Forskning har visat att arbetsledare på mellannivå, med höga nivåer av uppmuntrande ledarskap, betraktades av sina medarbetare som mer innovativa, influerande och inspirerande. ättvist ledarskap - ättvisa inom organisationen/företaget är nära knuten till ledarskapet. Den upplevda rättvisan i de beslut som tas har betydelse för tillfredsställelse och engagemang i arbetet samt för upplevd hälsa och välmående hos medarbetarna. Väl fungerande ledarskap - Ett väl fungerande ledarskap skapar förutsättningar för ett arbetsklimat som präglas av öppenhet, uppmuntran och stöd. Förmåga att genomföra idéer och förändringar är också väsentliga ledaregenskaper liksom att agera på ett sätt som upplevs som rättvist. Litar på ledningen handlar om i vilken grad de anställda har tillit till ledningens förmåga att klara av framtiden för organisationen.

12 Personalutveckling 1 8 Poäng eferensvärde 6 4 Medarbetarsamtal Feedback Belöning materiell Belöning immateriell Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. Medarbetarsamtal - Stapeln visar medarbetarnas grad av tillfredställelse med utvecklingssamtalet. Endast de personer som svarat att de haft medarbetarsamtal ingår i resultatet. Ett medarbetarsamtal (även kallat utvecklingssamtal, planeringssamtal o dyl.) är ett förberett, återkommande samtal mellan en enskild medarbetare och dennes närmaste chef. Det syftar till att utveckla både verksamheten och den enskilda individen. Medarbetarsamtalet innebär en möjlighet för medarbetaren att få ett perspektiv på den egna arbetssituationen samt att få diskutera idéer till förändring och utveckling av både den egna arbetssituationen och verksamheten i stort. En pågående dialog om de övergripande målen och hur varje enskild medarbetare kan bidra till dessa borgar för en kontinuerlig kompetens- och kvalitetsutveckling. Feedback - Feedback beskriver i vilken grad en individ får information om sin arbetsinsats. Feedback är centralt för en individs motivation och är en förutsättning för att en person skall kunna tillägna sig kunskap genom sina erfarenheter. Belöning materiell och immateriell - Belöning för ett väl utfört arbete, i form av pengar (materiell belöning) och uppmuntran (immateriell belöning) är centralt både när det gäller arbetsmotivation och välmående.

13 Målkvalitet 1 Poäng eferensvärde Verksamhetsmål esurser olltydlighet ollförenlighet Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. Denna bild beskriver såväl mål inom verksamheten som personliga mål och roller på arbetsplatsen. Verksamhetsmål handlar om huruvida medarbetarna upplever att de mål som sätts upp för verksamheten är klara och tydliga. esurser tar upp frågan om medarbetaren upplever att det finns tillräckliga resurser för att hantera de mål som är satta i verksamheten. olltydlighet beskriver i vilken grad medarbetarna upplever att målen för det egna arbetet är tydliga. ollförenlighet - Stapeln beskriver i vilken grad det finns möjlighet och resurser att nå målen i det egna arbetet. Både samhället och arbetslivet består av många olika sociala strukturer, vilket gör att samma individ kan inneha flera olika funktioner och utöva olika roller. ollkonflikter uppstår när det är svårt att förena dessa roller. Otydlighet i roller kan uppstå i en situation där förväntningarna är oklara. Otydliga rollförväntningar kan leda till ökade spänningstillstånd och oro, lägre arbetsmotivation, lägre engagemang i arbetet och missnöje med arbetsuppgifterna.

14 Individrelaterade faktorer 1 Poäng eferensvärde Balans arbete/privatliv Skicklighet i arbetet Arbetsmotivation Engagemang Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. Balans arbete/privatliv - Stapeln visar i vilken utsträckning medarbetarna upplever att det är balans mellan arbete och privatliv. Ju högre poäng desto bättre balans. Under senare år har forskningen fokuserat på hur arbete och privatliv tillsammans påverkar individens beteende och välmående. Den individ som känner hög arbetstillfredsställelse har också större möjligheter till ett harmoniskt privatliv jämfört med den som upplever arbetsstress eller konflikt på sin arbetsplats. Skicklighet i arbetet - Skicklighet i arbetet tar upp frågor om hur nöjd man är med kvaliteten på utfört arbete, mängden arbete man får gjort, problemlösningsförmåga och relationer till arbetskamrater. Skicklighet i arbetet ger tillsammans med andra arbetsmiljöfaktorer värdefull information om arbetsförhållandena och är sannolikt en viktig faktor för hälsa och välmående. Arbetsmotivation - Arbetsmotivation syftar på en kraft som driver individer att göra sitt bästa i arbetet. De faktorer som påverkar motivationen kan vara av yttre (t.ex. lön, bonus) eller inre (t.ex. intresse, erkännande) karaktär. Arbetsmotivation har koppling till bl.a. individers prestation. Engagemang - Engagemang på arbetet beskriver den anställdes inställning till organisationen/företaget. Det handlar också om i vilken grad den anställdes personliga värderingar överensstämmer med organisationens/företagets och att individen inspireras till att göra sitt bästa samt att han/hon gärna berättar fördelaktigt om organisationen/företaget för andra.

15 Organisationsklimat 1 8 Poäng eferensvärde 6 4 Socialt Innovativt Personalinriktat Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. Arbetsklimatet beskriver den sociala och emotionella atmosfären på arbetsplatsen. I det dagliga samspelet mellan människor, i en organisation som består av strukturer och processer, utvecklas beteendemönster, attityder och känslostämningar som tillsammans utgör organisationsklimatet. Socialt klimat - Det sociala klimatet har att göra med om arbetsklimatet är avslappnat, trivsamt, uppmuntrande, stödjande eller misstroget och misstänksamt. Innovativt klimat - Ett innovativt klimat kännetecknas av att de anställda uppmuntras till att ta initiativ, göra förbättringar på arbetsplatsen och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Ett innovativt gruppklimat verkar föra med sig en ökad känsla av grupptillhörighet, tydligare mål och ökade sociala kontakter, även utanför gruppen. I ett innovativt klimat upplevs även arbetsbelastningen som lägre. Personalinriktat klimat - Ett personalinriktat organisationsklimat kännetecknas av att personalen syns och uppmärksammas i organisationen samt belönas för ett väl utfört arbete. Få studier undersöker sambandet mellan organisationsklimat, hälsa och välmående. Det förefaller dock som om organisationsklimat har inverkan på både hälsa och välmående.

16 Jämlikhet 1 8 Poäng eferensvärde 6 4 Jämställdhet kvinna/man Jämlikhet ålder Jämlikhet nationellt ursprung Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. Jämlikhet är ett samlingsbegrepp som innefattar jämställdhet, jämlikhet mellan olika åldersgrupper och mellan anställda med olika nationellt ursprung. Jämställdhet - handlar om kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. En förhållandevis nyligen gjord studie inom några EU-länder visade att den upplevda jämställdheten mellan kvinnor och män, till viss grad, är relaterad till tillfredsställelsen på arbetet. Jämlikhet i ålder och jämlikhet i nationellt ursprung ryms även i begreppet mångfald. Mångfald är ett relativt nytt begrepp som börjar växa fram som ett särskilt strategiskt område. Grunden när det gäller mångfald är att acceptera att de anställda består av olika slags människor. Mångfalden består av synliga och icke synliga skillnader och inkluderar faktorer som kön, ålder, bakgrund, handikapp, personlighet och sätt att arbeta.

17 Medarbetarskap och kompetens 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Initiativ förändring Öka egen kompetens Överföra kunskaper Öka erfarenhetsutbyte Kurs/ utbildning Annan typ av utveckling Observera att staplarna i diagrammet visar andelen i procent som svarat JA på frågorna om medarbetarskap och kompetens. Denna bild visar dels frågor som handlar om att själv ta initiativ till att öka sin kompetens dels frågor om att överföra kunskaper och färdigheter till andra. För att vilja arbeta och må bra är det betydelsefullt att den enskilda individen känner att hans/hennes färdigheter och kunskaper är relevanta och tillräckliga. Det är därför viktigt att alla medarbetares potential tas till vara och att deras kunskaper används på bästa sätt samt att det finns möjligheter till vidareutveckling och utbildning. Både ett formellt och informellt kunskapsutbyte ger möjlighet till ökad kompetensutveckling. De frågor som presenterats är: Tar initiativ till förändring - Stapeln visar andelen som svarat ja. Denna fråga tar upp om personen själv tar initiativ till diskussion om förändringar/åtgärder. Egna initiativ till ökad kompetens - Stapeln visar andelen som svarat ja. Denna fråga tar upp om personen själv tar initiativ till att öka sin egen kompetens. Initiativ till att öka andras kompetens - Stapeln visar andelen som svarat ja. Denna fråga tar upp om personen tar initiativ till att överföra kunskap/kompetens till andra. Medverkat till ökat erfarenhetsutbyte - Stapeln visar andelen som svarat ja. Denna fråga tar upp om personen själv tar initiativ till ökat erfarenhetsutbyte. Deltagit i kurs/utbildning under det senaste året - Stapeln visar andelen som svarat ja minst 1 gång (eller fler gånger). Denna fråga handlar om deltagande i kompetensutveckling genom kurs eller annan utbildning. I arbetsmiljöundersökningen 5 från Arbetsmiljöverket uppgav 51,2% att de gått kurs/utbildning under senaste året på betald arbetstid Annan typ av utveckling (lära i jobbet, praktik mm) - Stapeln visar andelen som svarat ja minst 1 gång (eller fler gånger). Denna fråga handlar om deltagande i kompetensutveckling genom t ex lära i jobbet, praktik etc.

18 Osäkra arbetsförhållanden 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Utsatt för hot/våld ykten om förändringar Staplarna i diagrammet visar andelen i procent som svarat att de blivit utsatta för våld/hot eller hört rykten om förändringar på arbetsplatsen. Hot och våld - Denna fråga handlar om huruvida en individ blivit utsatt för hot eller våld på arbetet under det senaste 2 åren. Arbetsmiljöverket presenterade i sin arbetsmiljöundersökning 5 att 13,7 % hade blivit utsatta för våld/hot under de senaste 12 månaderna. Bland kvinnor i vårdyrken är det relativt vanligt att utsättas för våld och exempelvis, bland socialsekreterare och kuratorer. Bland män är det vanligt bland poliser och säkerhetspersonal. ykten om förändringar - Denna fråga handlar om individen hört rykten om organisatoriska förändringar. Många organisationer står inför både små och stora förändringar. I flera vetenskapliga studier framgår att personalens oro för organisationsförändringar har betydelse för både andelen sjukskrivna och ohälsan totalt.

19 Mobbning och trakasserier 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 IAKTTAGIT UTSATT FÖ Mobbning/ trakasserier Sexuella trakasserier Annan typ av trakasserier Mobbning/ trakasserier Sexuella trakasserier Annan typ av trakasserier Observera att staplarna i diagrammet visar andelen i procent som iakttagit eller själv blivit utsatt för mobbning och trakasserier. Den ena stapeln som presenteras är Iakttagit vilket syftar på om man lagt märke till om någon blivit utsatt för mobbning/trakasserier på arbetsplatsen. Stapeln är sedan uppdelad på vilken typ av mobbning/trakasserier Annan typ av mobbning/trakasserier eller Sexuella trakasserier som förekommit. Den andra stapeln visar om personen Själv blivit utsatt för mobbning/trakasserier på arbetsplatsen. Stapeln är sedan uppdelad på vilken typ av mobbning/trakasserier Annan typ av mobbning/trakasserier eller Sexuella trakasserier som förekommit. Mobbning - Mobbning (trakasserier, kränkande särbehandling) är ett problem på en del arbetsplatser och för en del anställda. För att kalla något mobbning skall den kränkande särbehandlingen ske vid upprepade tillfällen under en längre period och personen som är utsatt för detta upplever att hon/han har svårigheter att försvara sig. Det räknas inte som mobbning om två lika starka personer har en konflikt eller om det bara gäller en enda händelse. Mobbning och trakasserier som pågår systematiskt och konsekvent har visat sig medföra en ökad ohälsa, både fysisk och psykisk samt en lägre tillfredsställelse på arbetet. Arbetsmiljöverket presenterade i sin arbetsmiljöundersökning 5 att 9,3 % av de anställda (kvinnor och män) varit utsatta för mobbning under de senaste 12 månaderna. Sexuella trakasserier - Jämställdhetslagen säger följande angående trakasserier. En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetssökande eller en arbetstagare genom trakasserier p g a kön eller genom sexuella trakasserier. Med trakasserier p g a kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökande eller arbetstagares värdighet som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökande eller arbetstagares värdighet (Jämställdhetslagen 16 a ). Enligt arbetsmiljöverkets rapport 5 uppger 1,1 % av männen och 2,5 % av kvinnorna att de utsatts för trakasserier under de senaste 12 månaderna av chef eller arbetskamrat.

20 Belastningsergonomi 1 8 Andel % eferensvärde 6 4 Tunga lyft Framåtböjd rygg Armar ovan axelhöjd Vibrerande verktyg Vibrerande underlag Observera att staplarna i diagrammet visar andelen i procent. Begreppet belastningsergonomi handlar om arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden som kan inverka på hälsan i rörelseorganen. Andra förhållanden syftar på t.ex. utformningen av arbetsplatsen, verktyg, arbetsorganisatoriska aspekter samt psykologiska och sociala förhållanden i arbetet. För att åstadkomma bra arbetsförhållanden är det viktigt att dessa olika arbetsmiljöfaktorer vägs samman till en helhet. De frågor som mäter belastningsergonomi i enkäten är begränsade till vissa fysiska aspekter som berör muskler och leder och som visat sig ha samband med nack- och ryggbesvär. Staplarna visar andelen (%) som dagligen i relativt stor omfattning har dessa belastningsergonomiska aspekter i sitt arbete (se nedan). Tunga lyft - Stapeln visar andelen som uppger att de utför tunga lyft (mer än 1 kg) eller förflyttningar i sitt arbete (minst 6 gånger till mer än 1 ggr/dag). Framåtböjd rygg - Stapeln visar andelen som uppger att de arbetar med framåtböjd rygg i sitt arbete (allt från 31 min till mer än 6 min/dag). Armar ovan axelhöjd - Stapeln visar andelen som uppger att de arbetar med armarna ovan axelhöjd i sitt arbete (minst 31 min till mer än 6 min/dag). Vibrerande verktyg - Stapeln visar andelen som uppger att de arbetar med handhållna vibrerande verktyg i sitt arbete minst 31 min till mer än 6 min/dag. I arbetsmiljöundersökningen 5 från Arbetsmiljöverket uppgav 8,1 % att de var utsatta för detta mer än en fjärdedel av tiden. Vibrerande underlag - Stapeln visar andelen som uppger att de under arbetsdagen arbetar mer än ¼ av arbetstiden på golv/sits som vibrerar (t.ex. bil, båt, flyg, traktor, truck). I arbetsmiljöundersökningen 5 från Arbetsmiljöverket uppgav 7,4 % att de var utsatta för detta mer än en fjärdedel av tiden.

21 Vårdkvalitet 1 8 Poäng eferensvärde 6 4 Nöjd med vård som ges Bemötande av patienten Bemötande av anhöriga Tydlighet i vårdansvar Frågorna vänder sig endast till personer som arbetar inom vård och omsorgssektorn Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. Vårdkvalitet beskriver personalens uppfattningar om kvaliteten på den vård/omsorg som ges på deras arbetsplats. Frågorna är ställda utifrån ett patientperspektiv, dvs som om personalen själva vore patient. De staplar som presenteras är: Nöjd med vård som ges - Denna fråga utgår ifrån att respondenten själv är patient/omsorgstagare och huruvida svarande då skulle vara nöjd med vården som ges. Bemötande av patienten - Denna fråga tar upp ämnet om patient/omsorgstagare bemöts med respekt och blir tagna på allvar. Bemötande av anhöriga - Denna fråga handlar huruvida bemötandet av anhöriga är positivt. Tydlighet i vårdansvar - Denna fråga handlar om hur väl medvetna patienten/omsorgstagaren om vilka som är ansvariga för behandling, vård och omsorg.

22 Utbildningskvalitet 1 Poäng eferensvärde Elevnöjdhet Föräldernöjdhet Bemötande av elev Undervisnings kvalitet Omsorg om elev Frågorna vänder sig endast till personer som arbetar inom skol- och utbildningsverksamhet. Staplarna skall läsas så att höga poäng tolkas som positiv/bättre, medan låga poäng som negativ/sämre. På liknande sätt som för vårdkvalitet beskriver utbildningskvalitet personalens uppfattning om den undervisning/utbildning som ges på deras arbetsplats. Frågorna är ställda utifrån ett elevperspektiv, dvs som om personalen själva vore elever. De staplar som presenteras är: Elevnöjdhet - Denna fråga utgår ifrån att svarande själv skulle vara elev och huruvida man då skulle vara nöjd med undervisningen. Föräldernöjdhet - Denna fråga utgår ifrån att svarande själv skulle vara förälder och om huruvida man då skulle vara nöjd med undervisningen. Bemötande av elev - Denna fråga tar upp huruvida eleverna bemöts med respekt och blir tagna på allvar. Undervisningskvalitet - Denna fråga handlar om huruvida det ges god undervisning. Omsorg om elev - Denna fråga handlar huruvida eleverna får social omsorg.