KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl

Transkript

1 Plats och tid Kommunkontoret, Kil, onsdagen den 15 oktober 2008, kl Beslutande Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO Anne-Marie Johansson, repr för Frykeruds PRO Agneta Käld, repr för kommunstyrelsen, kl Leif Askeröd, ers för miljö- och byggnadsnämnden Övriga deltagare Anki Ohlsson, sekr Göran Lindell, ekonomichef Lisbeth Wiklund, socialchef Utses att justera Anne-Marie Johansson Justeringens plats och tid Kommunkontoret, Kil, måndagen den 27 oktober 2008 Underskrifter Sekreterare... Anki Ohlsson Paragrafer Ordförande... Lars-Erik Ståhl Justerande... Anne-Marie Johansson

2 26 Inledning Ordförande hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. 27 Val av justerande Anne-Marie Johansson, repr för Frykeruds PRO, utses att justera dagens protokoll. 28 Information om budget Efter önskemål från pensionärsrådet, har ekonomichef Göran Lindell och socialchef Lisbeth Wiklund bjudits in till dagens sammanträde för att informera om Kils kommuns budget. Den kommunala verksamheten finansieras i huvudsak av: Skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkter består, förutom av de pengar som kommuninvånarna betalar via skattsedeln, även av sk inkomst- och kostnadsutjämning. I kostnadsutjämningssystemet jämförs bl a kommunernas befolkningsstruktur för att kunna bedöma hur omfattande den kommunala servicen måste vara. Syftet med utjämningspengarna är att skapa så likartade ekonomiska förutsättningar som möjligt mellan Sveriges kommuner. Skatteintäkter och generella statsbidrag får användas av kommunen utan förbehåll. Specialdestinerade statsbidrag. Dessa bidrag är specifika och ofta med krav på återredovisning om vad kommunen använt pengarna till. Kommunen kan ev bli återbetalningsskyldig för dessa bidrag. Taxor- och avgifter. T ex vårdavgifter, barnomsorgsavgifter, vatten och avloppsavgifter. Kommunen har i teorin full rådighet över dessa taxor men staten har infört vissa begränsningar i form av förbehållsbelopp, maxtaxor och självkostnadsprinciper. Självkostnadsprinciper innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än vad som motsvarar de verkliga kostnaderna för verksamheten. När kommunen ska besluta om budgeten för ett visst år så är första steget att bedöma storleken på skatteintäkter, utjämningsbidrag, utjämningsavgifter och statsbidrag. Sedan görs en beräkning av kostnader för räntor, pensioner och avskrivningar. Räntekostnaden är beroende av kommunens låneskuld, tillfälligt utnyttjade checkkrediter och pensionsskulden. Pensionskostnaden består dels av utbetalningar till tidigare kommunanställda som gått i pension och dels av de nu anställdas intjänade pensionsförmåner. Avskrivningarna beskriver värdeminskningen på kommunens anläggningstillgångar. När ovanstående poster har beräknats återstår ett utrymme som ska fördelas mellan kommunens alla nämnder och styrelser. Kommunen är bunden av det sk balanskravet vilket innebär att det inte är tillåtet att budgetera ett underskott. Det finns i Kils kommun ett beslut där ambitionen ska vara att budgetramarna tas innan sommaren och att det ska finnas en genomarbetad tre års planering. Tyvärr gick inte detta i år men förhoppningsvis nästa år.

3 Resultatbudgeten för Kils kommun år 2009 ser enligt senaste prognosen ut enligt följande: (belopp i tkr) Årets resultat Skatter och statsbidrag Finansnetto (räntekostnader) Avskrivningar Pensionsutbetalningar Extra pensionsavsättning (för kommande pensionsutbetalningar eftersom dessa kommer att öka mycket) Intern kapitaltjänst (internränta och avskrivningar) Nämndverksamhet Hur ska då budgeten fördelas mellan nämnderna? Tidigare har det i kommunen inte funnits någon tydlig och rak princip för fördelningen utan den har byggt på önskemål från nämnderna. Budgetberedningen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har utifrån detta gjort bedömningar om hur mycket varje nämnd ska få. Nu har kommunen börjat arbeta med en resursfördelningsmodell som bygger på demografin. Denna modell ska användas för barn- och utbildningsförvaltningen samt för socialförvaltningen och ge en indikation på hur kostnaderna kommer att se ut. Modellen ska sedan ligga till grund för ramfördelningen. Resursfördelningsmodellen bygger på: Befolkningsutveckling Pris- och löneökningar Kostnad per invånare i olika åldersgrupper (kostnaderna är hämtade från aktuell statistik) Kostandsförändringen beräknas per nämnd och hänsyn tas till överskottsmålet. Ca 70 % av förändringen belastar/tillgodogörs respektive nämnd och 30 % blir föremål för politiska prioriteringar. Enligt den föreslagna budgetramen för år 2009 ser det ut att fattas ca 1,9 miljoner för socialförvaltningen, vilket innebär att socialförvaltningen innan budgetbeslutet ska fattas i november bör ha ett sparförslag på ca 1,9 miljoner kronor. Ett stort bekymmer för socialförvaltningen är de statliga förändringar som gjorts, t ex normer för sjukförsäkring och skärpt a-kassa. Detta innebär att det är fler och fler som behöver försörjningsstöd. Försörjningsstödet har för Kils kommun under år 2008 ökat med 20 %, vilket motsvarar ca 4 miljoner kronor. Ytterligare en följd av lågkonjunktur och dålig ekonomi för hushållen är att placering av barn och unga ökar. Därför överskrids även detta konto. Vidare har socialförvaltningen ett släpande bekymmer, vilket är att behovet av hemtjänst är mycket dyrare än budgeterat.

4 Frågor från pensionärsrådets deltagare i samband med budgetgenomgången: Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO funderar på hur prognosen för Kils kommun ser ut med hänsyn till befolkningsutvecklingen? Ekonomichefen svarar att Kils kommun i dagsläget tappar 1,6 miljoner kronor varje år pga befolkningsminskning. Kommunen håller därför på med en enkätundersökning som ska ge svar på frågan om varför folk flyttar från Kils kommun. Margaretha frågar om Kils kommun har tagit emot några flyktingar under år 2008? Socialchefen svarar att kommunen har tagit emot tre flyktingar men har avtal om 30. Flyktingarna påverkar inte kommunens budget under de två fösta åren eftersom kommunen under de dessa år får ersättning från staten för att finansiera flyktingmottagningen. Leif Askeröd, ers för miljö- och byggnadsnämnden frågar hur situationen ser ut för de flyktingar som kom till kommunen förra omgången? Socialchefen svarar att den SFI (Svenska för invandrare) som erbjöds tyvärr inte föll så väl ut. Det har bl a inneburit svårigheter att få arbete. I den arbetsmarknadsenhet (jobb-center) som är under uppbyggnad av Kils kommun kommer människor som av olika anledningar har svårigheter att komma ut på den öppna arbetsmarknaden att få hjälp och stöd att bli självförsörjande. Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden undrar vad som händer med den flyktingsamordnare som kommunen anställt då det hittills bara kommit tre flyktingar? Socialchefen svarar att flyktingsamordnaren samt en person från IFO (Individ och familjeomsorgen) arbetar med uppbyggnaden av jobb-center och att de för närvarande har sin arbetsplats i arbetsförmedlingens lokaler. Margaretha frågar vad socialförvaltningen i dagsläget gör för besparingar för att minska prognostiserat underskott för år 2008? Socialchefen svarar att socialförvaltningen i dagsläget är varsamma med att tillsätta vakanser och sparsamma med vikarier. Detta är dock kortsiktiga lösningar. Personalminskning har gjorts på särskilt boende från 0,69 till 0,65. Detta ser ut att ha gått bra. Ledläggning av en avdelning för korttidsvård har gjorts. Detta ser också ut att ha gått bra. Ny utvärdering av tjänstegarantierna ska göras under november Margaretha frågar vidare hur statistiken för sjukskrivningar ser ut? Socialchefen svarar att sjukskrivningarna fram till 3:e kvartalet i år har minskat med 2 % jämfört med föregående år. Det kan dock finnas ett mörkertal eftersom många tar ut semesterdagar vid sjukdom. Karensdagen blir för dyr för många. Margaretha funderar på om kommunen får tillgodoräkna sig kommande höjning av fastighetsavgiften? Ekonomichefen svarar att kommunen med nu gällande regler kommer att kunna tillgodoräkna sig den höjning som 2009 års fastighetstaxering innebär.

5 Lars-Erik frågar vad som händer med arbetsgivaravgiften? Ekonomichefen svarar att den kommer att sänkas med 1 % och att överskottet kommer att ligga kvar i nämnderna. Margaretha undrar hur det fungerar med vårdplaneringarna? Socialchefen svarar att kommunen upplever att det i stort fungerar bra men att det inom psykiatrin skulle kunna fungera bättre. Diskussioner pågår mellan kommunen och psykiatrin angående detta. Margaretha funderar vidare på hur det fungerar med maten när patienten kommer hem? Socialchefen svarar att det finns en buffert med fryst mat och att detta verkar fungera bra. Från årsskiftet 2008/2009 kommer maten att tas från Centralsjukhuset. Margaretha frågar hur går det med anhörigkonsulten? Socialchefen svarar att verksamheten kommer att finnas kvar men att de bidrag som kommunen erhåller för verksamheten nästa år inte kommer att täcka en heltidstjänst. Detta kan möjligen innebära att tjänsten fr o m nästa år blir 75 %. Socialchefen informerar om hur det går med frågan om seniorboende. Greg Campbell, vd Kilsbostäder AB, har räknat och gjort en kostnadskalkyl för byggnation av ett seniorboende i anslutning till Smeden. Utifrån denna kalkyl behöver Kilsbostäder AB ett kommunalt investeringsbidrag med ca 5 miljoner kronor. I dagsläget finns tyvärr inget utrymme för detta. Projektet fixar-service går enligt planerna. Kils kommun inrättar den 1 januari 2009 en ny tjänst för detta. Tjänsten kommer att finansieras med stimulansbidrag från staten. Mer information om fixar-service kommer i december Vidare informerar socialchefen om att kommunen inte har några köer till särskilt boende och därmed kan verkställa alla beslut inom tremånadersperioden. Kommunen har heller inte några kostnader till Landstinget för utskrivningsbara patienter utan har kapacitet att ta hem dem i tid. 29 Ordförande tackar för visat intresse och avslutar mötet.