Hallstahammars kommun

Transkript

1 Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av socialnämndens insatser för unga lagöverträdare Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde Granskningen har utförts av Tobias Bjöörn under januari-mars Postadress Besöksadress Telefon Fax Org.nr Bankgiro Postgiro KOMMUNHUSET Prästgårdsgatan Box HALLSTAHAMMAR

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA AVGRÄNSNING OCH METOD KORT OM INSATSER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE GRANSKNINGSRESULTAT STYRNING PÅ OMRÅDET Organisation Mål och styrdokument Bedömning SAMVERKAN OCH KONTAKTER MED POLIS, ÅKLAGARE OCH DOMSTOL Bedömning INSATSER FRÅN SOCIALTJÄNSTENS SIDA Bedömning UPPFÖLJNING PÅ OMRÅDET Uppföljning av insatta insatser Utvärdering av effekter av insatserna Bedömning...11

3 Sammanfattning Revisorerna i Hallstahammars kommun har beslutat att ge Komrev inom PwC i uppdrag att genomföra en granskning av socialnämndens insatser för unga lagöverträdare. Revisionsfråga: Har socialnämnden säkerställt att det finns en verksamhet för unga som begår brott? Efter genomförd granskning är vår övergripande bedömning att socialnämnden har säkerställt att det finns en verksamhet för unga som begår brott. Efter genomgången av nämndens styrdokument har vi kunnat konstatera att det inte finns några mål eller skrivningar som gäller just insatserna kring unga lagöverträdare. På övergripande nivå finns dock generella målsättningar om bättre samverkan kring barn och ungdomar och som kan sägas omfatta även denna verksamhet. Vi bedömer det som positivt att det finns utvecklade beskrivningar och rutiner hur medlingsverksamheten. Vi kan emellertid konstatera att insatser för unga lagöverträdare inte heller nämns på enhets-/verksamhetsnivå (i lokal arbetsplan). I samband med att mål samt kvalitets- och utvecklingssystem nu utvecklas menar vi att området unga lagöverträdare bör uppmärksammas på något sätt i styrdokumenten inom nämndens verksamheter. Vi har inom ramen för denna granskning inte talat med polis eller åklagare och kan inte uttala oss om hur de upplever samarbetet med socialtjänsten i Hallstahammar. Några skriftliga rutiner för hur kontakterna går till finns inte. Vi har dock kunnat notera att polis och socialtjänst sedan i höstas har upparbetade former för hur de träffas och delar med sig av information. Detta sker genom regelbundna möten som äger rum varje måndag, vilket vi bedömer som positivt. När det gäller kontakter med åklagare, framtagandet och formulerandet av yttranden är vår bedömning utifrån genomförda intervjuer att det fortfarande finns möjligheter till förbättring, detta eftersom det från Ifo:s sida upplevs som svårt att hinna få yttrandena klara i tid och förbättringar fortfarande diskuteras med åklagaren. Det är dock positivt att dessa möten för att förbättra arbetet ägt rum vid tidpunkten för denna granskning. När det gäller Ifo:s medverkan vid förhör kan vi konstatera att samma brister föreligger i Hallstahammar som Riksrevisionen funnit på nationell nivå. I och med att polis och Ifo nu beslutat om att i huvudsak genomföra förhör på tisdagar är vår bedömning att förutsättningarna förbättras för Ifo:s medverkan vid dessa tillfällen men hur utfallet blir är för tidigt att säga något om. Problemen som vi nämnt har dock varit kända i flera år och vi menar att utvecklingsarbetet kring samverkan startat något sent i Hallstahammar. Den generella bilden utifrån intervjuerna är att verksamheten för unga lagöverträdare fungerar väl. Vår bedömning är dock att det är aningen bekymmersamt att det helt saknas tillgängliga sammanställningar över antalet aktuella ungdomar, vilka insatser de tar del av och hur insatserna lyckas. Lejonparten av de vi intervjuat inom ramen för granskningen är oklara över vilket antal aktuella ungdomar det rör sig om. Någon sammanställning görs inte och efterfrågas inte heller, vilket försvårar bedömningen av insatsernas resultat. Vi menar att uppföljningen och redovisningen kring insatser för unga lagöverträdare kan utvecklas. 2

4 1. Inledning Straffmyndiga ungdomar upp till 18 år (i undantag upp till 21 år) som begått brott får dömas till ungdomsvård och ungdomstjänst om påföljden bedöms lämplig med hänsyn till personliga och andra omständigheter. Den 1 januari 2007 ändrades lagen som rör ingripande mot unga lagöverträdare. Det blev då en obligatorisk uppgift för kommunernas socialtjänst att anordna påföljden. Den ska bestå av ungdomstjänst, oavlönat arbete och/eller annan särskild anordnad verksamhet. Domstol kan också döma till vård inom socialtjänsten, ungdomsvård, då ska den unge ha ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Ungdomstjänst och ungdomsvård kan kombineras. 1.1 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Hallstahammars kommun har beslutat att ge Komrev inom PwC i uppdrag att genomföra en granskning av socialnämndens insatser för unga lagöverträdare. Revisionsfråga: Har socialnämnden säkerställt att det finns en verksamhet för unga som begår brott? Granskningen omfattar: Kartläggning av socialnämndens styrdokument som rör unga som begår brott. Rutiner för socialtjänstens kontakter med polis, åklagare och domstol. Vilka insatser som kan bli aktuella från socialtjänstens sida. Rutiner för uppföljning av insatta insatser. Rutiner för utvärdering av effekter av insatserna. 1.2 Avgränsning och metod Granskningen är avgränsad till att vara översiktlig. Granskning av styrdokument har skett av styrdokument och annat material från socialnämnden samt dokument på verksamhetsnivå. Intervjuer har genomförts med chefer och tjänstemän inom socialförvaltningen, samt med ordföranden för socialnämnden. Sammantaget har 7 personer intervjuats inom ramen för granskningen. Granskningsrapporten har delgivits samtliga intervjuade för faktagranskning. 3

5 2. Kort om insatser för unga lagöverträdare Den 1 januari 2007 skedde ett antal förändringar i reglerna om unga lagöverträdare. Ändringarna grundar sig på regeringens proposition 2006/06:165 "Ingripanden mot unga lagöverträdare". I propositionen föreslår regeringen ett antal ändringar i reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare, bl a följande: Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten får en annan avgränsning genom att den unge, för att överlämnas till vård, ska ha ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter även beteckning till ungdomsvård. Ungdomstjänst införs som en ny påföljd för unga lagöverträdare. Påföljden verkställs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete samt annan särskilt anordnad verksamhet. Ungdomsvård kan kombineras med ungdomstjänst. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet. Kommunerna åläggs att sörja för att medling med anledning av brott kan erbjudas när gärningsmannen är under 21 år. Vidare görs ändringar i bl.a. bestämmelsen om åtalsunderlåtelse för unga i syfte att stärka medlingens roll i rättsprocessen. Skyndsamhetskravet vid handläggningen av mål mot unga utvidgas till att avse alla brott med fängelse i straffskalan. Flera myndigheter är ansvariga när unga begår brott och unga lagöverträdare hanteras av samma myndigheter som hanterar vuxna som begår brott. Socialtjänsten ersätter dock till stora delar kriminalvården för misstänkta som inte fyllt 18 år. Polis och åklagare ska samverka med socialtjänsten under utredningen. Det innebär att socialtjänsten utreder de personliga omständigheterna för den unge och föreslår lämplig påföljd. Socialtjänsten stöder den unge under utredningen, till exempel genom att sitta med vid polisförhör. Socialtjänsten verkställer också de särskilda ungdomspåföljderna, i egen regi eller annans. Polisen utreder själva brotten. Åklagaren leder förundersökningen om den unge misstänks för brott för vilket det är föreskrivet fängelse i mer än sex månader; i övriga fall är det polisen som är förundersökningsledare. Åklagaren meddelar åtalsunderlåtelse, utfärdar strafföreläggande eller väcker åtal. I de fall åklagaren väcker åtal går ärendet vidare till tingsrätten som vid huvudförhandling prövar om åtalet ska bifallas eller ogillas. 1 1 Riksrevisionen (RiR 2009:12), Hanteringen av unga lagöverträdare en utdragen process, s

6 3. Granskningsresultat 3.1 Styrning på området Organisation På socialnämndens uppdrag bedriver socialförvaltningen verksamhet inom ett flertal områden, däribland råd, stöd och behandling för barn, ungdom och vuxna genom bl a ungdomsmottagning, familjecentrum, familjerätt, familjerådgivning och öppenvård. 2 Organisationen inom socialförvaltningen består av tre huvudsakliga chefsområden: äldreomsorg, omsorg samt individ- och familjeomsorg (IFO). Inom IFO finns tre enheter: Socialbyrån, Sysselsättning och försörjning, samt Råd och stöd. När det gäller verksamheterna inom socialförvaltningen som har bäring på frågan om insatser för unga lagöverträdare är det främst enheterna Socialbyrån och Råd och stöd som är involverade. Kortfattat kan sägas att Socialbyrån har de inledande kontakterna med rättväsendet och gör myndighetsbedömningen och skriver yttranden i ärendena. Detta sker inom enhetens barn- och ungdomsgrupp. Enheten Råd och stöd har anställda ungdomsbehandlare och ansvarar för verkställigheten. Detta sker inom Familjecentrum som ingår i enheten Mål och styrdokument När det gäller socialnämndens övergripande mål och uttalade viljeinriktning kring barn och ungdomar i allmänhet återfinns följande mål (mål 9 av sammanlagt 12 övergripande mål) i nämndens verksamhetsplan för 2010: Samarbetet och samordningen med berörda aktörer kring barn och ungdomar ska prioriteras och evidensbaserade metoder användas. 3 Det angivna effektmålet som hänger samman med det övergripande målet är att betygen i skolan ska förbättras för kommunens ungdomar. Samma mål och effektmål återfinns även i verksamhetsplanen för socialförvaltningen för Avseende kommunövergripande styrdokument som har bäring på barn och ungdomar har framförallt tre dokument framhållits från de personer vi intervjuat inom ramen för denna granskning. Det rör sig om följande: Alkohol och Drogpolitiskt program för Hallstahammars kommun (saknar datum) I planen finns bl a kommunala mål som tar fasta på social gemenskap och trygghet för alla, likväl som stöd till barn och föräldrar genom tidiga insatser, och minskad drogkonsumtion. Fyra effektmål finns även listade: minskad alkoholkonsumtion, minskat narkotikabruk, minskad tobaksanvändning samt förbättrad psykosocial hälsa. Handlingsplan barn och ungdomar i riskzonen (daterat ) Handlingsplanen är gemensam med Polismyndigheten i Västmanlands län. I planen beskrivs vad som kan vara utmärkande för barn och unga i riskzonen. Det kan t ex vara att de rör sig sent ute ( vind för våg ), vistas i olämpliga miljöer. I planen finns åtgärder listade för polisen, familjecentrum/socialbyrån, grund- och gymnasieskolan, fritidsgårdsverksamheten, föreningsverksamhet och andra åtgärder. Som bilaga finns även en rutin för handling vid tidiga tecken inom skolan. 2 Verksamhetsplan för Socialförvaltningen, 2010, Hallstahammars kommun 3 Verksamhetsplan för Socialförvaltningen, 2010, Hallstahammars kommun, s. 8 5

7 Strategisk plan för insatser till barn och unga som främjar god folkhälsa (daterat ) Planen är förslag till arbetssätt som kan vara gemensamma verktyg i arbetet att stödja barn och unga att uppleva fysisk och psykisk välmående och social trygghet. I planen listas och beskrivs olika metoder och program som t ex kan tillämpas i det förebyggande arbetet. Dokumentet utmynnar i tre nivåer av metoder: - Nivå nr 1 universella preventiva metoder - Nivå nr 2 selektivt preventiva metoder - Nivå nr 3 indikativt preventiva metoder I övrigt när det gäller övergripande styrdokument på kommunnivå eller för socialnämnden finns inga specifika skrivningar som rör just unga lagöverträdare. Det finns emellertid även styrdokument på verksamhetsnivå i form av lokala arbetsplaner för respektive enhet inom socialförvaltningen. I Lokal arbetsplan 2011 för Råd och stöd, beskrivs enhetens uppdrag, mål och arbetssätt. Enhetens huvudsakliga uppdrag beskrivs som att erbjuda råd, stöd och behandling för barn, ungdomar och vuxna samt daglig verksamhet och boende. Inom enhetens Familjecentrum arbetar tre ungdomsbehandlare, tre kuratorer, en beteendevetare, två familjebehandlare och en skolpsykolog. I Råd och stöds arbetsplan återfinns ett flertal mål. Exempel på mål är följande: Brukarnöjdhet: 90 % av brukarna ska vara nöjda med bemötandet de får i kontakterna med oss. Riskbruk, missbruk och beroende: Verka för att minska alkohol- och drog- Konsumtionen bland unga Samverkan Familjecentrum barn- och ungdomshandläggare: erbjuda nya och flexibla lösningar för att höja kvaliteten i insatserna. I Lokal arbetsplan 2011 för Socialbyrån beskrivs bl a enhetens uppdrag, mål och aktiviteter. Enheten arbetar huvudsakligen med myndighetsutövning av olika slag. Inom enheten arbetar bl a 5 biståndshandläggare, 5 barn- och ungdomshandläggare och 1,75 tjänst överförmyndare. I arbetsplanen återfinns flera mål, exempelvis: Samtliga: Antal klienter som är nöjda med det bemötande de får, 75%. Barn- och ungdom: antalet årsplaceringar på institution/hvb, barn och ungdom är fortsatt låga. En särskild medlingspärm finns på verksamhetsnivå och är något som flera av de intervjuade har hänvisat till. I medlingspärmen finns både generella skrivningar om medling med anledning av brott, och mer specifika delar som redogör för förutsättningarna inför medling, hur medlingen ska gå till, rollfördelning/latmall för polisen, socialsekreteraren, medlingssamordnaren och lekmannamedlaren. Flödet vid en medling beskrivs även. Några specifika mål eller beskrivningar som rör just insatser kring unga lagöverträdare återfinns inte några av de styrande dokumenten vi haft tillgång till. Det som lyfts fram av de intervjuade är framförallt att det finns övergripande mål om förbättrad samverkan kring barn och ungdomar generellt, samt att vård på hemmaplan eftersträvas av nämnden. Under intervjuerna med socialnämndens ordförande och chefer/personal inom socialförvaltningen har vi fått bilden att nämnden och förvaltningen är inne i ett utvecklingsarbete. Från politisk nivå meddelas att nya mål ska utarbetas för perioden Från förvaltningen meddelar man också att målarbetet ska utvecklas under mandatperioden. Nämnas kan också att ett Kvalitetsoch utvecklingssystem för socialförvaltningen håller på att tas fram, se vidare nedan under På enhetsnivå finns inga uttalade mål om just unga lagöverträdare, men hänvisningar görs till medlingspärmen. På enhetsnivå har verksamheten från 2011 börjat med styrkort och lokala arbetsplaner innehållande målområden och aktiviteter för att nå målen var under framtagande och färdigställande under granskningsarbetet. 6

8 3.1.3 Bedömning Efter genomgången av nämndens styrdokument har vi kunnat konstatera att det inte finns några mål eller skrivningar som gäller just insatserna kring unga lagöverträdare. På övergripande nivå finns dock generella målsättningar om bättre samverkan kring barn och ungdomar och som kan sägas omfatta även denna verksamhet. Vi bedömer det som positivt att det finns utvecklade beskrivningar och rutiner hur medlingsverksamheten. Vi kan emellertid konstatera att insatser för unga lagöverträdare inte heller nämns på enhets-/verksamhetsnivå (i lokal arbetsplan). I samband med att mål samt kvalitets- och utvecklingssystem nu utvecklas menar vi att området unga lagöverträdare bör uppmärksammas på något sätt i styrdokumenten inom nämndens verksamheter. 3.2 Samverkan och kontakter med polis, åklagare och domstol När det gäller hur socialnämnden samverkar med polis, åklagare och domstol har vi från intervjuerna förstått att någon regelbunden samverkan ej äger rum på strategisk nivå/chefsnivå. Ifochefen har dock träffar med områdeschef för grundskolan samt chef för kultur/fritid om ungdomarnas situation i Hallstahammar. Dessutom har Ifo-chefen även träffat polischefen två gånger och värderat samverkan. Regelbundna måndagsmöten på handläggarnivå sker där polisen ger kunskap om aktuella personer till socialtjänsten vilket gör att alla kan agera mer skyndsamt och i samverkan. Ifo och polisen får därigenom kännedom om varandra och om de personer som kan behöva stöd. Tidigare var socialtjänsten med på polisens morgonmöten men det upplevdes som mindre lyckat eftersom det även var många andra ärenden på polisens dagordning. Måndagsmötena mellan polisen och socialtjänsten bedöms nu fungera väl av de vi talat med inom ramen för granskningen. Från socialnämnden medverkar socialsekreterare från Ifo. Det är ett rullande schema vilka som deltar från Ifo, vilket gör att alla socialsekreterarna etablerar kontakt med polisen. I den strategiska planen kopplat till det drogförebyggande arbetet i kommunen finns en bilaga där även polisens roll finns med rörande anmälningar. Ifo har även haft möte med åklagaren under hösten 2010 i syfte att tala om yttranden och samarbetet dem emellan. Vid tidpunkten för denna granskning genomfördes ytterligare ett möte mellan åklagare och socialtjänsten för att diskutera hur yttranden tas fram och skrivs. När det gäller rutiner för samverkan finns inget nedtecknat som beskriver kontakterna mellan polis och socialtjänst. Ärendegången beskrivs i korthet av socialtjänsten enligt följande: Socialtjänsten får in en rapport och begäran om yttrande. Om det är en tidigare okänd ungdom fördelas ärendet inom arbetsgruppen; om det är en ungdom som är känd sedan tidigare fördelas det till tidigare handläggaren. Handläggaren undersöker frågan, kontaktar och genomför samtal med berörd ungdom och vårdnadshavare. Eventuella ytterligare kontakter tas vid behov, t ex med skolan. Yttrande formuleras. Yttrandet kommuniceras med berörda och skickas in. Om det t ex är fråga ungdomstjänst kollar ungdomsbehandlaren upp alternativ och gör en planering. Ungdomsbehandlaren är inte med per automatik i tidigare processen men vid behov. Ansvaret att ta fram yttrandet är socialsekreterarens men ungdomsbehandlaren involveras vid behov i diskussionen om tänkbara insatser. Ungdomsbehandlaren träffar sedan ungdom och gör plan kring insatser. 7

9 När Riksrevisionen under 2009 granskade hanteringen av unga lagöverträdare på nationell nivå fann de att det var en alltför utdragen process. I rapporten beskrivs flera områden i behov av förbättring men ett avsnitt rör särskilt brister i samverkan mellan socialtjänsten och rättsväsendet. Det är tre delar som Riksrevisionen pekar ut som brister: bristande medverkan av socialtjänsten vid förhör, brister i socialtjänstens yttranden, samt att yttranden inkommer för sent till åklagaren. 4 När det gäller dessa tre förbättringsområden menar man från Ifo att dessa delvis är aktuella även i Hallstahammar. Under intervjuerna har vi fått bilden av att socialtjänsten i Hallstahammar sällan medverkar vid förhör. Enligt uppgift beror det på att Ifo för sent får reda på att förhöret ska äga rum och sällan har möjlighet att medverka. Ifo och polisen hade bara 2-3 veckor innan granskningen haft ett möte med polisen och kommit överens om att förhören oftast ska äga rum på tisdagar. Ambitionen från socialtjänsten är att nu börja vara med vid förhören i högre utsträckning nu när former för närvaron finns beslutade. Samtidigt som granskningen ägde samtal rum med åklagaren om hur yttranden bättre kan skrivas, så det området arbetas det med att förbättra. Från Ifo upplevs det ibland fortfarande svårt att få yttranden klara i tid. Samtidigt betonas dock att kontakterna och samarbetet med åklagare och polis är mycket bättre nu jämfört med för några år sedan Bedömning Vi har inom ramen för denna granskning inte talat med polis eller åklagare och kan inte uttala oss om hur de upplever samarbetet med socialtjänsten i Hallstahammar. Några skriftliga rutiner för hur kontakterna går till finns inte. Vi har dock kunnat notera att polis och socialtjänst sedan i höstas har upparbetade former för hur de träffas och delar med sig av information. Detta sker genom regelbundna möten som äger rum varje måndag, vilket vi bedömer som positivt. När det gäller kontakter med åklagare, framtagandet och formulerandet av yttranden är vår bedömning utifrån genomförda intervjuer att det fortfarande finns möjligheter till förbättring, detta eftersom det från Ifo:s sida upplevs som svårt att hinna få yttrandena klara i tid och förbättringar fortfarande diskuteras med åklagaren. Det är dock positivt att dessa möten för att förbättra arbetet ägt rum vid tidpunkten för denna granskning. När det gäller Ifo:s medverkan vid förhör kan vi konstatera att samma brister föreligger i Hallstahammar som Riksrevisionen funnit på nationell nivå. I och med att polis och Ifo nu beslutat om att i huvudsak genomföra förhör på tisdagar är vår bedömning att förutsättningarna förbättras för Ifo:s medverkan vid dessa tillfällen men hur utfallet blir är för tidigt att säga något om. Problemen som vi nämnt har dock varit kända i flera år och vi menar att utvecklingsarbetet kring samverkan startat något sent i Hallstahammar. 4 Bristerna som Riksrevisionen funnit beskrivs i korthet enligt följande: En viktig del av samverkan mellan socialtjänsten och polisen sker i samband med förhör. Enligt lagen ska en representant för socialtjänsten närvara vid förhör med misstänkta under 18 år om det gäller ett brott som kan ge fängelse, förutsatt att det är möjligt och inte hindrar utredningen. Trots detta deltar socialtjänsten i endast cirka 10 procent av de ärenden som avgjorts i tingsrätt. Brister i socialtjänstens yttranden och vårdplaner påverkar tingsrätternas möjligheter att bestämma lämpliga påföljder. Drygt 40 procent av yttrandena uppfyller inte lagens krav på bedömning av behov av åtgärder som syftar till att motverka ogynnsam utveckling eller beskrivning av de planerade åtgärdernas art, omfattning och varaktighet. I närmare 40 procent av samtliga ärenden som avgörs i tingsrätt inkommer yttrandet från socialtjänsten så sent till åklagaren att det inte går att hålla tidsfristen. Detta beror till ungefär lika stora delar på att åklagaren begär in yttrandet för sent och att socialtjänsten tar lång tid på sig att skriva det. ( Riksrevisionen (RiR 2009:12), Hanteringen av unga lagöverträdare en utdragen process, s. 11) 8

10 3.3 Insatser från socialtjänstens sida När det gäller vilka insatser som kan bli aktuella från socialtjänstens sida har det framhållits från de intervjuade att det tidigare var vanligare med olika program och gruppverksamheter. Numera är det vanligast med individuella insatser som är anpassade för varje ungdoms behov. I en större stad med ett större antal unga lagöverträdare kan det finnas fasta program men det bedöms inte som görligt eller önskvärt i Hallstahammar. Socialnämnden menar att de har ett hanterligt antal ungdomar som är aktuella, vilket gör det enklare att sy ihop individuella program som är anpassade. I praktiken är det oftast skräddarsydd ungdomstjänst som är aktuell, det är sällen frågan om ungdomsvård. Under 2010 rörde det sig enligt uppgift från Socialbyrån om 20 aktuella individer (21 yttranden), varav 19 av dessa var ungdomstjänst. I en liten kommun menar socialtjänsten att de erhåller god kunskap om ungdomarna och de aktuella ärendena och bygger individuella lösningar. Ingen av de intervjuade har uttalat något om att de upplever problem att hitta lämpliga insatser för ungdomarna. Problem med t ex långa väntetider eller bristande resurser sägs inte förekomma. Uppdragen till Råd och stöds ungdomsbehandlare kommer från handläggarna på Socialbyråns barn- och ungdomsgrupp. Socialsekreterarna på Socialbyrån ansvarar som tidigare sagt för att ta fram yttrandena men ungdomsbehandlarna involveras vid behov i diskussion om tänkbara insatser. Sedan träffar ungdomsbehandlaren ungdomen och arbetar med insatser utifrån yttrandet. Bland de insatser som finns tillgängliga och används i Hallstahammar har bl a följande nämnts och framhållits under de genomförda intervjuerna med personalen i socialförvaltningen: Medling Föräldravägledning, ART (Aggression Replacement Training) Kontaktperson Ungdomstjänst på t ex föreningar, äldreboende, fritidsgård, AMA dagverksamhet Familjecentrum för beroende och missbruksfrågor Institutionsvård Familjesamtal. Motiverande samtal Jupiter program från Örebro om alkohol/droger. Komet hantering av föräldraskap Bedömning Utifrån intervjuerna är vår bedömning att socialtjänsten har tillräckligt med insatser att erbjuda unga lagöverträdare i Hallstahammar både olika former av sysselsättning och påverkansinsatser. Vi kan dock notera att det inte är helt enkelt att skapa sig en överblick av vad som står till buds. Även om handläggarna kan ha en god bild av tänkbara alternativ finns det sannolikt ändå fördelar med att ha en gemensam, nedtecknad bild. Det kan underlätta arbetet att utgå från den enskilde ungdomens behov. 9

11 3.4 Uppföljning på området Uppföljning av insatta insatser När det gäller rutiner för uppföljning av insatta insatser för unga lagöverträdare består de i huvudsak av att ungdomsbehandlaren lämnar en slutrapport när ungdomstjänsten/insatsen är genomförd. Ungdomsbehandlaren träffar ungdomen och återrapporterar till Socialbyråns barn- och ungdomsgrupp. Vid eventuell avvikelse kontaktar ungdomsbehandlaren ansvarig socialsekretare som tar ärendet vidare och kontaktar åklagaren. På övergripande nivå sker ingen uppföljning av insatserna för unga lagöverträdare. Det görs ingen redovisning av insatserna på området i nämndens årsredovisning och några underlag lyfts inte heller till nämndnivå. Frågan hanteras på enhetsnivå och statistik/underlag om deltagande och insatta insatser lyfts inte till eller efterfråga från chefsnivå. Under granskningen fick vi uppgifter om att 20 personer varit aktuella under ch 7-8 personer är aktuella nu. Detta var dock uppgifter som togs fram på vår begäran ur systemet ProCapita och fanns inte sammanställda eller tillgängliga. Från verksamhetsnivå förs ingen statistik utan handläggarna menar att de känner igen ungdomarna om de kommer tillbaka. Från nämndhåll har vi förstått att detta inte är en fråga som tas upp på deras sammanträden. Någon uppföljning av unga lagöverträdare görs inte på nämndnivå. Enligt uppgift ska dock nämnden i högre grad framöver besöka verksamheterna och se hur de arbetar mot nämndens mål. Detta kommer att ske i olika grupper. Någon rapport från sådana besök har dock inte lämnats ännu. Under intervjuerna har det också framhållits att flera personer inom förvaltningen är relativt nya på sina tjänster och att flera saker är på gång att utvecklas. Exempel på detta på övergripande nivå är förvaltningens Kvalitets- och utvecklingssystem som enligt plan ska presenteras för nämnden i inom någon månad. På enhetsnivå arbetar verksamheterna med att utveckla mål och aktiviteter, bland annat genom sina lokala arbetsplaner Utvärdering av effekter av insatserna Avseende uppföljningen i allmänhet i nämndens årsredovisning konstateras följande: Mål: Samarbetet och samordningen med berörda aktörer kring barn och ungdomar ska prioriteras och evidensbaserade metoder användas. Måluppfyllelse: Målet bedöms endast delvis uppfyllt. Mätning av måluppfyllelsen är inte genomförd. 5 När det gäller uppföljningen av effekter av insatserna kan samma konstateras som i föregående avsnitt. Ett nytt kvalitetssystem tas fram för socialnämnden: Kvalitets- och utvecklingssystem för socialförvaltningen, preliminärt klart att behandlas på nämndens sammanträde i april eller maj. Men det sker i dagsläget ingen uppföljning i detalj kring insatser eller effekterna av insatserna. Ungdomsbehandlaren uppges av flera av de intervjuade ha en god bild av vad som görs men det görs inga sammanställningar av insatsernas resultat. Uppgifterna om insatser och aktuella ärenden kan dock dras ut från systemet ProCapita om de efterfrågas. Gemensamt för merparten av de intervjuade är att de hyser en uppfattning om att insatser för unga lagöverträdare är ett verksamhetsområde som fungerar väl och inte är i något större behov av förbättring. 5 Årsredovisning 2009, Socialnämnden, s.5 10

12 3.4.3 Bedömning Den generella bilden utifrån intervjuerna är att verksamheten för unga lagöverträdare fungerar väl. Vår bedömning är dock att det är aningen bekymmersamt att det helt saknas tillgängliga sammanställningar över antalet aktuella ungdomar, vilka insatser de tar del av och hur insatserna lyckas. Lejonparten av de vi intervjuat inom ramen för granskningen är oklara över vilket antal aktuella ungdomar det rör sig om. Någon sammanställning görs inte och efterfrågas inte heller, vilket försvårar bedömningen av insatsernas resultat. Vi menar att uppföljningen och redovisningen kring insatser för unga lagöverträdare kan utvecklas. 11