Kvalitetsredovisning Kronbergsskolans ro

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Kronbergsskolans ro

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat Kommun politiska mål Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Miljöredovisning Föregående års utvärdering miljö Politiska mål Förskola/Skolans uppdrag Föregående års utvärdering skolans uppdrag Normer och värden Föregående års utvärdering normer och värden Kommun politiska mål Uppföljning av likabehandlingsplan Barn/Elevernas ansvar och inflytande Utveckling och lärande/kunskaper Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper Kommun politiska mål Nationella prov skolår 5 Resultat Pedagogisk verksamhet Utvärdering föregående år pedagogisk verksamhet Kommun politiska mål Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Utvärdering föregående år kvalitetsarbete Ekonomisk redovisning Politiska mål Analys, slutsatser och åtgärder

3 Inledning Inom Kronbergsskolans ro definierar och mäter vi kvalitet som förmågan att kunna möta kundens uttalade eller underförstådda behov vad det gäller efterfrågan. För att uppnå god kvalitet och därmed en framgångsrik skola arbetar vi efter följande riktlinjer: Lärare ska arbeta i team Lärare med positiva, höga förväntningar med krav på elevernas inlärningsförmåga och medverkan oavsett bakgrund. Lärare som klarar avvägningen mellan undervisning och omsorg samt mellan att ställa krav och att bekräfta. Lärare ska regelbundet kunna utvärdera sin egen arbetsinsats och hela verksamheten. Lärare ska ha målen i aktuella styrdokument väl uttalade och tydliga i sin undervisning. Lärare ska följa upp resultat och arbeta efter långsiktiga mål. Lärare ska även samarbeta och göra andra delaktiga Vision: En skola där varje elev ska få utvecklas i sin takt och utifrån sina förutsättningar för att bli en hel människa 3

4 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Loggbok har använts som ett verktyg över året för att samla in bevis och fakta kring verksamheten. I loggboken har personalen antecknat vad som gjorts och vilka resultat som har uppkommit. Åtgärder har sedan direkt satts in för att nå optimalt resultat utifrån kurs och läroplan. Anteckningarna har sedan använts i kommunikationen med föräldrar, kollegor och elever. Läskedjetest och ALP (analys av läsförståelse i problemlösning) samt nationella proven och de skriftliga omdömen som görs kring varje elev. Där synliggörs kunskapsnivån för den enskilde eleven läraren och föräldrarna. Dessutom används Lysekils screeningspärm/schema i svenska, skolverkets rekommenderade diagnostiska material i matematik Måns och Mia. Även tid för att arbeta med sin egna individuella utvecklingsplan finns avsatt varje vecka på det ordinarie schemat. 2. Förutsättningar/resultat 2.1 Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat Likabehandlingsplanen har reviderats i enlighet med skolverkets direktiv och implementerats på alla nivåer. Kronbergsskolans ro resursgrupper har ytterligare förstärkts och fungerar nu som ett naturligt stöd till elev och pedagog. Svenska 2 undervisningen har fått en bättre organisation med undervisande lärare på varje skola. Tydliga rollfördelningar mellan vad som är arbetslagets uppgift i förhållande till speciallärare/pedagog och särskilda undervisningsgruppen/förberedelseklassen börjar bli en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förutsättningarna i övrigt har varit goda. Personaltätheten är fortfarande god och det finns klara verktyg och metoder för att följa upp resultaten. Resultaten visar att det är fler elever som behöver visst eller mycket stöd för att nå målen. 2.2 Kommun politiska mål Gott bemötande Brukare och besökare inom ro ska få ett gott bemötande. Vid kvalitetsmätning kring nöjda brukare som gjordes innan uppvisade vi ett resultat på minst 90% nöjda brukare. Vi kommer att göra en ny förfrågan till våra brukare under 2010 för att höja oss ytterligare 5%.Vi kommer därför bl.a. att fortsätta med fortlöpande utbildning i systemteori och svåra samtal samt en levande likabehandlingsplan. God tillgänglighet Rektorsområdets brukare ska lätt och snabbt kunna komma i kontakt med och få den information de behöver av personalen. Därför har en broschyr med samtliga telefonnummer och mailadresser till personalen tagits fram under hösten och distribuerats ut. Hemsidorna till skolorna har uppdaterats och ger en god information om respektive skola. Öppet hus gäller också inom rektorsområdet. Flytten av Färgarskolan till Lilla Kronbergsskolan har bidragit till att skolområdet Kronbergsskolan blivit en naturlig och mer tillgänglig alternativt nära belägen samverkansplats. 4

5 2.3 Organisation Upptagningsområdet för Kronbergsskolans rektorsområde präglas av stor mångfald, framför allt Kronbergsskolan och Lilla Kronbergsskolan. Av Rektorsområdets ca: 260 elever har 40 procent annat hemspråk än svenska. Detta samt elever från olika boendemiljöer gör att det ställs stora krav på samt utmanar pedagoger och ledning. Organisationen är också en annan med förberedelseklasser, undervisning i sv2 och i stödgrupper med högre personaltäthet. Dessutom har rektorsområdet tre friliggande hus vilket gör att samordning och närvarande ledning får ske på ett mer kvalitativt sätt. Lilla Kronbergsskolan och Boviks skola är F-3 skolor och Kronbergsskolan 4-6. Skolorna ligger geografiskt ganska nära varandra. Rektor har konferenser på varje skola varje vecka. Arena för delaktighet och information finns fungerande. Profiler för de olika skolorna finns att läsa på hemsidorna. På skolorna arbetar ca: 50 personer. 2.4 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal Antal anställda (tjänster) varav pedagoger Sjukfrånvaro/ sjukdagar/arbetare 12,7 19,7 15,2 Personalomsättning Kommentar: All personal är behörig för sin tjänst. Omsättning av personal har nästan varit obefintlig. Inga långtidssjukskrivningar finns. Personalen har stora befogenheter och eget ansvar. Detta har stärkt utvecklingen vidare och främjat ett eget initiativtagande. Varje skola och arbetslag har egen budget vad det gäller inköp av pedagogiskt material. Eftersom skolornas arbetslag arbetar i öppenhet mot varandra och alla kompetenser tas tillvara har detta medföljt en säkrare ledarroll i klassrummet. En röd tråd finns mellan skolorna innebärandes att alla klasser arbetar med portfoliemetoden. Ett gemensamt pedagogiskt språk i skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner har diskuterats fram tillsammans mellan pedagogerna. Verksamhetsmått/nyckeltal Skola Skolbarnsomsorg Antal placerade barn, snitt Antal avdelningar Antal placerade barn/avdelning 23,8 30,6 24,5 Antal placerade barn/pedagogisk personal 12,0 13,9 13,3 Genomsnittlig placeringstid/vecka 12,40 15,9 15,0 Undervisning Antal elever F Antal klasser Genomsnittligt antal elever/klass 16,6 16,60 16,75 Antal placerade barn med särskilt stöd (åtgärdsprogram) Antal placerade barn med annat modersmål än svenska Kommentar: Elevantalet har minskat på fritidshemmen i led med att barnantalet har minskat samt att arbetslösa och föräldralediga inte lämnar sina barn på fritids. 2.5 Arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö: En medarbetarenkät har genomförts för all personal inom Lysekils kommun. Utifrån resultatet kommer åtgärder att diskuteras i personalgrupperna på de olika skolorna under

6 3. Miljöredovisning 3.1 Föregående års utvärdering miljö Samtliga tre skolor har uppfyllt kriterierna för grön skola. Viktigt under 2010 är att upprätthålla dessa kriterier. Miljöombud är utsedda på varje skola. Träffar sker regelbundet med övriga miljöombud inom bildningsförvaltningen. 3.2 Politiska mål En central grupp kommer börja arbeta med de politiska målen för miljöarbetet i Lysekils kommun och införliva de lokala ombuden i ett gemensamt tankesätt alternativt tänkande kring mijöområdet. 4. Förskola/Skolans uppdrag Utdrag ur Lpo94: Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. 4.1 Föregående års utvärdering skolans uppdrag Kontakten med hemmen sker i huvudsak genom utvecklingssamtal och föräldramöten. Veckobrev med information om vilka ämnesområden som pågår delger hemmen vad som händer i skolan. I takt med utvecklingen sker kontakt/kommunikation med hemmen även via dator. Hemmen har, naturligt med de skriftliga omdömen som skrivs, fått en mer djupare kunskap om skolans uppdrag och ett större intresse för sitt barns lärande. Kursplaner och lärarens skriftliga omdöme om eleven skickas hem innan utvecklingssamtalet. Detta har gett en mer omfattande och innehållsrik diskussion. Elev och förälder tar del av vilka mål som barnet ska uppnå i de olika ämnena och hur långt eleven befinner sig i förhållande till strävansmålen. Samtidigt parallellt skrivs den individuella utvecklingsplanen för varje elev. Där diskuteras även elevens sociala mål och utveckling. Dessa instrument kommer att finslipas ytterligare under Under våren 2010 kommer nya kursplaner för grundskolan vilket medför en ny diskussion kring skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner. 6

7 5. Normer och värden 5.1 Föregående års utvärdering normer och värden Arbetsmiljöklimatet för eleverna är fortsatt gott. Det ställs dock stora krav på pedagogerna idag att möta elever med ett större ifrågasättande i många sammanhang vilket ger ytterligare dynamik. Det är viktigt att det finns forum och tillgänglighet för att möta och tillfredställa elevers behov. Vi försöker att tydliggöra de normer som gäller beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget på skolan. Det är viktigt att det finns positiva relationer mellan personal och elever som bygger på ömsesidig respekt och förtroende. Kill/tjejsnack finns med som ett återkommande forum i klasserna. Under 09 kom även ämnet livskunskap in på schemat varje vecka med två pedagoger som utbildat sig i ämnet. Ringsamtal och samarbetsövningar utifrån boken gruppen som grogrund används på lågstadiet. 5.2 Kommun politiska mål Goda livet, trygga uppväxtvillkor En samverkan i västra distriktet har inletts för att stärka barn i riskzon. En röd tråd ska genomsyra verksamheten från ett års ålder och uppåt. Distriktet är även prioriterat i den satsning som. Lysekils kommun gör vad det gäller hälsa och trivsel. Under hösten har personal från skolan och förskolan tillsammans reflekterat över sin arbetssituation en gång i månaden med hjälp av professionell handledning. Under hösten, en gång i månaden, har personal från skolan och förskolan med hjälp av professionell handledning reflekterat över sin arbetssituation. Dessutom har skolan ett gott samarbete med skolans resursteam,vilket har resulterat i att fler elever och föräldrar har fått stöttning i sin vardag. Delaktighet I läroplanen står det att alla som arbetar i skolan skall: främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren skall: utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan och att tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Vårt verksamhetsmål är att: Alla elever ska känna att de har inflytande över sitt lärande, skolmiljön och skoldagen. Alla elever ska medverka till att skolan utvecklas. En samverkan ska råda för elevernas bästa. 5.3 Uppföljning av likabehandlingsplan Likabehandlingsplanerna har utverkats på samtliga tre skolor utifrån skolverkets normer. Remissförfarande har ägt rum i elevgrupperna. Under våren 2008 kom även föräldrarnas synpunkter in. Fortsatta utvärderingar kommer att ske regelbundet. Focusområden under 09 och våren 2010 är på Boviks skola och Lilla Kronbergsskolan begreppen att förebygga och upptäcka där bl.a. ringsamtalen är ett viktigt verktyg. På Kronbergsskolan ligger focus på begreppet bemötande. Dessa focusområden kommer sedan att utvärderas under

8 5.4 Barn/Elevernas ansvar och inflytande Skolan har fungerande klassråd och elevråd. En ständig diskussion förs kring vad eleverna kan ha inflytande över i takt med stigande ålder. Alla elever tränas i att kunna uttrycka egna åsikter i grupp. Eleverna informeras av pedagogerna om rätten till inflytande. Den viktigaste delen i elevinflytande är att eleven ska vara delaktig i sin egen lärprocess och få inflytande över sitt eget lärande. Detta arbetas ständigt vidare med. All forskning visar på att om en elev har god förmåga att förstå sin egen kunskap ger detta bättre studieresultat för den eleven. Flera lösningar har hittats att utveckla klassråden till att ha med punkterna: Hur har du upplevt din arbetsvecka? Vad har du lärt dig? Vad vill du ändra på? Dessutom går ordförandeskapet runt bland eleverna. Vissa klasser har också utsett två representanter som gör en avstämning varje fredag med lärarna om hur veckan varit. Barn/elevenkät Trivs du i skolan? Pratar du med din lärare om hur det är i skolan för dig? Kommentar: Trivseln ligger kvar på samma nivå. Båda resultaten bör anses som mycket goda. Naturligtvis ska vi arbeta under 2010 att få upp värdena ytterligare. 6. Utveckling och lärande/kunskaper 6.1 Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper Resultaten på de nationella proven ska analyseras noggrant och åtgärdas: Fem pojkar och en flicka var inte godkända i svenska NP Åk3. Fem pojkar och 2 flickor var inte godkända i matematik NP Åk3. Två flickor var inte godkända i engelska NP Åk5. Fyra pojkar och en flicka var inte godkända i svenska NP Åk5. Två pojkar och två flickor var inte godkända i matematik NP Åk5. Åtgärdsprogrammen ska ses över. Skrivs de i den utsträckning som är enligt lag? Speciallärarnas roll och prioritering av elever ska analyseras. 8

9 6.2 Kommun politiska mål Kunskap Alla som arbetar i skolan skall: Uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd, samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till den egna förmågan, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet. Verksamhetens mål är att: Alla elever ska vara godkända i svenska, matematik och engelska i de nationella målen för åk5 Alla elever ska vara godkända i svenska, matematik och svenska som andraspråk i de nationella målen för åk3. Utifrån kursplanerna har skriftliga omdömen varit ett inslag på konferenserna. Det som diskuterats flitigast är det gemensamma språket som ska användas vid skrivningen av dessa omdömen. De individuella utvecklingsplanerna följer naturligt med de skriftliga omdömena. Syftet med individuella utvecklingsplaner är att visa kunskapsutvecklingen hos varje elev för att kunna föra en diskussion mellan elev, förälder och skola. Inom Kronbergsskolans ro finns femton stycken olika språkgrupper. De som har rätt till hemspråk är grupperna: Bosniska, kurdiska, spanska, arabiska, albanska samt polska. Hemspråksundervisning sker idag på bosniska och arabiska. I den bosniska gruppen är det femton elever och i den arabiska sju. Under 2009 sökte rektorsområdet även lärare i de övriga språken men vi har ännu inte lyckats knyta någon lärare till de övriga som har rätt till hemspråk. Svenska 2 elever är idag 78. Ungefär 40 procent av eleverna inom Kronbergsskolans ro har ett annat hemspråk än svenska. 6.3 Nationella prov skolår 5 Resultat Resultat NP ÅK 5 Svenska pojkar flickor samtliga Kommentar: Resultatet något mer försämrat i för hållande till 2008 års resultat. Fler invandrarelever har börjat på Kronbergsskolan under 09 framförallt pojkar som inte gått i svensk skola. 9

10 Resultat NP ÅK 5 Engelska 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% ,0% 20,0% 10,0% 0,0% Pojkar Flickor Samtliga Kommentar: Samtliga pojkar hade godkänt resultat i engelska. För övrigt ska en analys göras kring engelskundervisningen. En kommungemensam arbetsgrupp har tillsatts med representanter från varje skola. Resultat NP ÅK 5 Matematik 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% ,0% Pojkar Flickor Samtliga Kommentar: En stark ökning har skett under 09. En markant skillnad syns framförallt ibland pojkarna. Även matematikundervisningen behöver följas upp under En inventering kommer att ske om i vilken utsträckning BEMA-pärmen(kommunens matematikutvecklingsprojekt) används i undervisningen. 10

11 Resultat NP ÅK pojkar flickor samtliga 2009 Nationella proven i åk 3 Svenska: Årskursen har en större del procent av barn med särskilda behov en normalfallet och då speciellt pojkar pojkar flickor samtliga Nationella proven i åk 3 Matematik: Här har flickorna en bättre statistik. Resurserna har setts över inför åk 4 med sikte på att alla ska nå målen i åk 5. 11

12 7. Pedagogisk verksamhet 7.1 Utvärdering föregående år pedagogisk verksamhet Förbättringsåtgärder från 2009: Fritidshemmen har fått en mer framskjuten verksamhet som en del i den samlade skoldagen. Att hitta bättre kanaler/vägar för samarbetet inom distriktet har blivit mer naturligt genom ett nära samarbete med ledare och personal. Reflektionsgrupperna har träffats över gränserna och utbytt erfarenheter. Ett framgångsrikt grepp under hösten. Musikundervisningen har av två kompetenta pedagoger tagit ett helhetsgrepp på Kronbergsskolan. Undervisningen i svenska som andra språk har ökat kvaliteten ytterligare. Målsättningen är att alla ska klara nationella proven för femman innan de lämnar mellanstadiet. Detta kommer att fortsätta vara en målsättning. Skolorna håller hög klass när det gäller omsorg och pedagogisk verksamhet på fritidshemmen. Engagerade och utbildade fritidspedagoger som är ansvariga för en verksamhet som kompletterar hem och skoldag. Skolorna har ett gott rykte med nöjda brukare. 7.2 Kommun politiska mål Ambition: Att föräldrar och elever ska uppleva känslan av inspiration och att eleverna ska utvecklas ytterligare i ett tillåtande klimat. En mätning kring dessa förhållanden ska ske under Individuella utvecklingsplaner Alla elever har idag en egen utvecklingsplan. Personalen upplever att både elever och föräldrar har blivit mera engagerade i utvecklingssamtalen, där den individuella utvecklingsplanen kopplat till de skriftliga omdömen samt kursplanerna ger en helhet och en förståelse kring elevens lärande. Föräldrarna känner sig mer delaktiga kring sitt barns skolarbete. Utvecklingsplanen har blivit ett levande dokument för elevens utveckling. Att arbeta vidare med under 2010 är att alla klasser ska avsätta tid varje vecka för eleven att arbeta med sin individuella utvecklingsplan. 7.4 Samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall: Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Fungerande föräldraråd som träffas minst en gång per termin finns på alla tre skolorna. Föräldramöten sker i alla klasser vid starten av ett nytt läsår. Dessutom anordnas en loppmarknad på hösten där föräldrarna deltar aktivt. Att utveckla samarbetet med föräldrarna har ökat för varje år. Föräldrarna ställer mycket större krav på skolan idag, vilket är mycket positivt. Intresset medför att skola och hem känner att de stärks tillsammans och arbetar mot samma mål. I distriktet finns en väl upparbetad överskolningsplan för att underlätta övergången mellan förskola och skola. Även samarbetet med sexornas övergång till sjuan fungerar bra med tidiga kontakter redan i januari månad. Samverkan skola/fritidshem är idag en helt naturlig del i den samlade skoldagen vilket 12

13 medför en helhetssyn för elev och pedagog. Även på mellanstadiet arbetar två fritidspedagoger halva sin tjänst i skoldagen. 7.5 Insatser för barn i behov av särskilt stöd På Kronbergsskolans rektorsområde har en speciell satsning på barn i behov av särskilt stöd gjorts. Två mindre undervisningsgrupper finns som stöd för de elever som har svårt att helt klara sin undervisning i klass eller vill få hjälp i liten grupp. Ett väl utvecklat samarbete finns mellan de båda speciallärarna på låg och mellanstadiet. Barn i behov av stöd arbetar med individanpassat material utifrån målen. Undervisningens planering utgår även utifrån de olika elevernas lärstilar. I kärnämnena arbetar eleverna i mindre grupper. Förberedelseklasser finns på Lilla Kronbergsskolan och Kronbergsskolan dels för asylelever samt för kvotflyktingar. Eleverna befinner sig i förberedelseklassen olika lång tid utifrån hur de framskrider i det svenska språket. Alla förberedelseklasselever har en tillhörighet i sin årskurs. Hemspråk finns i bosniska och arabiska. Under 2010 är målsättningen att kunna anställa lärare i albanska och kurdiska. Förberedelseklass och de små undervisningsgrupperna har ett nära samarbete. Resursteamet och rektor samverkar i ärendekonferensen en gång/månad, där även individ och familjeomsorgen inbjuds. Därigenom har omsorgen om barn och elever i behov av särskilt stöd ytterligare förstärkts. Åtgärdsprogram upprättas av specialpedagog i samråd med klasslärare, förälder och elev. 8. Kvalitetsarbete 8.1 Utvärdering föregående år kvalitetsarbete Att arbeta fram en kvalitetsredovisning har fått en bra struktur utifrån utvecklingsledarens samlade grepp över utformningen. Med denna återkommande struktur har det blivit lättare och mera begripligt för pedagogerna att förstå vikten av att utvärdera sitt arbete och få en inblick i vad kvalitet är. Pedagogerna kan direkt svara var nivån ligger vad det gäller kunskap kring sina elever. Det har blivit naturligt att lyfta fram kvalitetsarbetet för brukare och politiker. 8.2 Ansvarsfördelning Ledningsstrukturen inom västra området har förstärkts under Den rektor som anställdes under 08 har under förra året arbetat in sig i västra distriktet och samarbetet skola/förskola har blivit väl förankrat. Ett gemensamt områdeskontor finns. Distriktskontor är viktigt för god service och gott bemötande. Assistenten som arbetar på kontoret har ansvaret för både skola och förskola. Här finns en samlad kunskap om hela västra distriktets verksamhet. 13

14 9. Ekonomisk redovisning 9.1 Politiska mål Stabil långsiktig ekonomi Ekonomiskt resultat för Kronbergsskolans ro (tkr) Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Budgetanslag Budgetavvikelse Intäkter De största intäkterna är asyl och sv2. I slutet av 2009 har fler asylelever tagits emot. Dock har kommunen förbundit sig att ta emot kvotflyktingar varje år och under 2010 kommer flera barnfamiljer att anlända. Därför är det viktigt att sv2-pengar tillförs verksamheten för att säkra en god utbildning för våra nyanlända. Personalkostnader Anpassningen av personal sker alltid och gjort så över år.i en så skiftande verksamhet som inom Kronbergsskolans ro är det svårare att anpassa utefter behoven. Under 2010 införs ett nytt resursfördelningssystem som innebär att skolorna i stort behöver reglera sina verksamheter när det gäller personal. Kronbergsskolans ro behöver se över sin personal när det gäller rätt person på rätt plats och konto. Övriga kostnader Hyrorna har reglerats under slutet av 09 vilket inneburit en merkostnad som inte varit budgetanpassad. För Kronbergsskolans har det inneburit en merkostnad på ca: 100 tusen. Vilket annars visat ett plus i bokslutet. Investeringar Skolbänkar har köpts för ett basbelopp samt vid flytten av Färgarskolan har investeringar gjorts i ny utemiljö. 11. Analys, slutsatser och åtgärder Våra skolor ska analysera och utvärdera det arbetssätt vi använder oss av. Kan vi höja vår kvalitet ytterligare genom att finna förklaringar till att det ser ut som det gör. Lära oss att göra kopplingar till de brister som finns och hur det hänger ihop med hur skolan utför arbetet. Den bäst planerade och genomförda lektionen har presenterats för varandra i arbetslagen under 09. Det har gett varandra många nya infallsvinklar och idéer. Våra skolor ska få ett bättre resultat på de Nationella proven. Skolorna måste upptäcka och finna förklaringar mycket tidigare. Bli bättre på att samla bevis och prioritera vad som måste förbättras. Därför ska vi arbeta aktivt med följande under 2010: Större måluppfyllelse IT-baserad undervisning kommer att införas på Lilla Kronbergsskolan där en pedagog beviljats projektpengar från skolverket. Vi ska bli bättre på att utvärdera oss själva och verksamheten kontinuerligt. 14

15 En läsecirkel kommer att starta under våren 2010 utifrån boken Läsförståelse av Monica Reichenberg. Mer laborativt material kommer att införskaffas kring matematikundervisningen för anpassning till varje enskild elev. Möjligheterna att starta en internationell klass till hösten 2010 kommer att ses över och utredas dels lokalmässigt samt om resurserna räcker till. En större satsning på Åk4 ska tas med i fördelningen av resurser. Gruppen innehåller många elever med behov av särskilt stöd. Främst språksvårigheter. Använda våra resurser rätt och effektivt. Se nya lösningar. Lysekil den 22 januari 2010 Sven-Inge Andèn Rektor 15