Datum Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Maria Parkskolan och Maria Parkskolans fritidshem 2012/2013

Transkript

1 Datum Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Maria Parkskolan och Maria Parkskolans fritidshem 2012/2013 1

2 Innehållsförteckning Inledning syfte och definitioner beskrivning av grunderna 3 Uppföljning av föregående läsårs prioriterade mål 8 Vision för Maria Parks skolområde 9 Nulägesbeskrivning/kartläggning 9 Prioriterat mål för läsåret 2012/ Riskanalys 11 Samverkan person, elever föräldrar 12 Främjande och förebyggande arbete - åtgärder 12 Akuta situationer rutiner 14 Resurser 15 Kommunikation 15 Utvärdering och uppföljning 15 Utvärderingsenkät (Elev) Bilaga 1 Utvärderingsenkät (Personal) Bilaga 2 Utvärderingsenkät (Förälder) Bilaga 3 Dokumentation av kränkande behandling/trakasseri Bilaga 4 2

3 Inledning Syfte Likabehandlingsarbete handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. Varje verksamhet ska ha skriftlig plan för likabehandlingsarbetet Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ur styrdokumenten FN:s konvention om barns rättigheter "Barnkonventionen har, i likhet med deklarationen om rättigheter, ett ursprung om mänskliga rättigheter, ett ursprung i FN-stadgans princip om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras "oförytterligare rättigheter", grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen." Skolan ska i linje med lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever: Främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Skollagen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap, 5 ) Läroplanerna Om skolans värdegrund och uppdrag skrivs: Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11) 3

4 Skollagen, 6 kap 8 Huvudmannen ska se till att varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Två nya diskrimineringsgrunder Nu skyddas också eleverna mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara 4

5 fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskrimineringsgrunder Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Transsexualism Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Vad räknas som etnisk tillhörighet? Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 5

6 Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Arbeta mot rasism Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pågrund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Vad räknas som funktionshinder? Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Skolans värdegrund Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. 6

7 Könsöverskridande identitet eller uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck? Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet. Ålder som diskrimineringsgrund Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. 7

8 Uppföljning av föregående läsårs prioriterade mål I Maria Parks skolområde skall inget barn/elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Maria Parkskolans prioriterade mål 2011/2012 Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att prova och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Åtgärder Bemötanden och uppmärksamhet Att med röstläge och ord bemöta alla utan att traditionellt könsförstärka i vardagsdialogen, vid tillsägelser, uppmärksamhet och tröst m.fl. tillfällen. T ex se pojkars fina kläder och berömma flickor för styrka och mod. Att vara observant så att talutrymme och fysiskt utrymme fördelas rättvist mellan könen. T ex lyfta fram tysta flickor med uppmuntran och följdfrågor. Att vid kontakt med föräldrar och vårdnadshavare ha balans mellan könen. T ex ringer man inte alltid samma förälder. Placeringar och grupperingar Att medvetet dela in pojkar och flickor vid olika aktiviteter. T ex göra könshomogena grupper för att tillgodose behov såsom närhet (pojkar) och styrka (flickor), inte balansera stökiga pojkar med lugna flickor. Rum och miljö Att skapa könsneutrala platser ute och inne som inbjuder till lek och lärande över de traditionella könsgränserna. T ex vid valet av färger, former och material samt vid benämning av rum. Arbetssätt och läromedel Att välja tema/ämne och arbetssätt så att inte inbyggda normer förstärks. Att uppmuntra och låta alla prova traditionellt könsmotsatta aktiviteter och förhållningssätt. T ex låta tillbakadragna flickor brottas, genusgranska både läromedel och skönlitteratur. 8

9 Resultat Det övergripande målet för läsåret har varit att arbeta med likabehandling av pojkar och flickor. Alla elever, oavsett kön, ska ges samma möjligheter i skolan. Utvärderingarna visar att personalen bemöter pojkar och flickor mer medvetet och neutralt. Flickor och pojkar har i större omfattning fått mer likvärdigt utrymme i undervisningen. Både pojkar och flickor har blivit mer medvetna om klassiska könsroller och hur vi kan motverka dessa. Som exempel kan nämnas att pojkar har uppmuntrats till att leka typiska flicklekar och tvärtom. Effekten blev att fler elever vågade prova nya aktiviteter och att pojkar och flickor i större grad leker tillsammans. På Olweusråden har typiska könsuppfattningar diskuterats och eleverna har fått större acceptans för olikheter. Pedagogernas sätt att bemöta flickor och pojkar samt de krav och förväntningar som finns, bidrar i allra högsta grad till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Pedagogerna har fokuserat på sitt bemötande och förhållningssätt i vardagen. På Maria Parkskolan har vi en gemensam, pedagogisk tanke som säger att varje elev måste bli bemött utifrån tron att det är unikt. Detta innebär att vi ser eleven/individen inte flickan resp. pojken! Genom att arbeta med detta mål har vi blivit medvetna om vårt egna förhållningssätt/bemötande gentemot eleverna (och varandra) och genom att vara en god förebild, färgar det av sig på både elever och föräldrar. Elevens självkänsla stärks när de blir uppmärksammade för den de är. Arbetet med dessa prioriterade mål har gett oss en medvetenhet kring vårt sätt att vara och vårt sätt att tänka utifrån ett genusperspektiv. Vi behövde få syn på vårt eget förhållningssätt/bemötande för att kunna skapa oss en bild av vad det är vi behöver arbeta vidare med. Nulägesbeskrivning/kartläggning Alla på skolan arbetar kontinuerligt med eleverna kring värdegrundsfrågor. Vårt sätt att bemöta flickor och pojkar samt de krav och förväntningar som finns, bidrar i allra högsta grad till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Därför kommer vi att fortsätta fokusera en hel del på vårt bemötande och förhållningssätt. Vi upplever att vi bara precis skrapat på ytan. Genus är ett väldigt stort och brett område och för att komma lite mer på djupet, måste man begränsa det mer. Hur får vi in vårt genustänk i vardagen? Hur formar vi vår miljö? Vad skaffar vi för material? Vilka aktiviteter erbjuder vi eleverna? Hur delar vi in dem i grupper? Vilka förutsättningar och möjligheter ger vi var och en till inflytande? Maria Parkskolan prioriterade mål för likabehandling kommer därför att vara samma som föregående läsår. Vår Likabehandlingplan/plan mot kränkande behandling inkl. prioriterat mål presenteras för föräldrarna under HT-12 då även diskrimineringsgrunderna lyfts fram. 9

10 Maria Parkskolans prioriterade mål för läsåret 2012/2013 I Maria Parks skolområde skall inget barn/elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att prova och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Åtgärder Bemötanden och uppmärksamhet Att med röstläge och ord bemöta alla utan att traditionellt könsförstärka i vardagsdialogen, vid tillsägelser, uppmärksamhet och tröst m.fl. tillfällen. T ex se pojkars fina kläder och berömma flickor för styrka och mod. Att vara observant så att talutrymme och fysiskt utrymme fördelas rättvist mellan könen. T ex lyfta fram tysta flickor med uppmuntran och följdfrågor. Att vid kontakt med föräldrar och vårdnadshavare ha balans mellan könen. T ex ringer man inte alltid samma förälder. Placeringar och grupperingar Att medvetet dela in pojkar och flickor vid olika aktiviteter. T ex göra könshomogena grupper för att tillgodose behov såsom närhet (pojkar) och styrka (flickor), inte balansera stökiga pojkar med lugna flickor. Rum och miljö Att skapa könsneutrala platser ute och inne som inbjuder till lek och lärande över de traditionella könsgränserna. T ex vid valet av färger, former och material samt vid benämning av rum. Arbetssätt och läromedel Att välja tema/ämne och arbetssätt så att inte inbyggda normer förstärks. Att uppmuntra och låta alla prova traditionellt könsmotsatta aktiviteter och förhållningssätt. T ex låta tillbakadragna flickor brottas, genusgranska både läromedel och skönlitteratur. 10

11 Riskanalys Utifrån trivselenkäten kan vi se att vissa tider och områden/ytor är mer otrygga än andra. Områden/tillfälle där risk för kränkning och diskriminering kan förekomma: Korridorer vid raster Omklädningsrum - idrotten Vid byte av aktivitet. Konflikt mellan elever. Uppehållsrummen Hur kan vi förebygga och förhindra ovanstående risker? Agerande Skapa trygghet för eleven genom: Ansvarig Tydlighet med aktiviteter och schema. Arbetslaget Fadderverksamhet All personal Rastvaktssystem, ute och inne All personal Ordningsregler/trivselregler All personal Likabehandlingsplanen gås igenom i alla klasser, Samt information till föräldrar. All personal Utbildning Värdegrundsfrågor All personal Kunskap om eleverna Arbetslag Fortbildning kring diskrimineringsgrunderna Rektor Förhållningssätt hos personal Rektor Samtalsteknik Rektor Lokaler Se över lokalernas utformning kontinuerligt för att undvika risker för diskriminering/kränkningar A-lag+rektor Göra en riskbedömning vid behov där åtgärder för att minimera risken för diskriminering/kränkningar speciellt beaktas. All personal Rastvakter i alla lokaler All personal Uppföljning av förra årets åtgärder Utifrån svaren som inkom från trivselenkäten har vi vidtagit åtgärder. Maria Parkskolan har ett väl fungerande rastvaktssystem, med rastvärdar iklädda västar som rör sig på skolan och i utemiljön. Vi 11

12 anordnar gemensamma upplevelser för att öka trygghet och trivsel, t.ex. fadderdagar och idrottsdagar. På Maria Parkskolan finns ordningsregler och ett program för att förebygga mobbing, Olweusprogrammet. Samverkan Det är viktigt att all personal är väl förtrogen med lagen och de rutiner som gäller. All personal informeras om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på personalmöten och samtal förs i olika personalgrupper. Mentor är ansvarig för att elever och föräldrar får information om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Föräldrarna informeras om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling genom t.ex. föräldramöten, föräldraråd, skriftlig information hem samt genom skolans hemsida. Mentor för samtal med eleverna om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på olika sätt och med olika grader av delaktighet beroende på ålder, genom elevråd, klassråd, Olweusråd. Främjande och förebyggande arbete Åtgärder på skolnivå Göra klart och tydligt att skolan tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Nolltolerans gäller! Sätta tydliga gränser för negativa beteenden på skolan. Skapa en attraktiv skolmiljö både ute och inne. Genomföra Olweus- och trivselenkäter. Åtgärder på klassnivå arbetslaget Vi skall ha gemensamma aktiviteter för att skapa vi-känsla. Vi skall ha samtal om relationsfrågor i form av kill- och tjejsnack och kompissamtal. Alla skall ansvara för trivseln. Arbetslagen 7-9 arbetar med mentorsbaserade grupper som skapar olika konstellationer vid olika tidpunkter för att fördjupa kamratrelationer mellan eleverna. Arbetslagen skall ha rollspel, vänskapsövningar, gruppsamtal, högläsning och litteratur som främjar empatisk förmåga. 12

13 Klasserna skall ha Olweusråd med uppföljning och utvärdering av gemenskapen i klassen, i positiv anda. Olweusråden skall innehålla 3 regler: 1. Vi ska inte mobba andra. 2. Vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade. 3. Vi ska vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma. Elever skall lära sig att våga berätta om den kränkande behandling som man upplever eller ser på skolan. Åtgärder på individnivå Genom fortlöpande individuella samtal, t ex vid mentorstid och utvecklingssamtal, få varje enskild elev att förstå att vi alla spelar en roll, stor eller liten, i det sociala samspelet. Åtgärder på föräldramöte Diskutera handlingsplanen på föräldramöten. Informera om målen i likabehandlingsplanen på föräldramöte. 13

14 Akuta situationer Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling 1. Trots det förebyggande arbetet kan kränkande behandling ändå förekomma. Helsingborgs stad har valt att arbeta efter Olweusmodellen. I korthet ser modellen ut på följande sätt: 2. Skolan får reda på att en viss elev troligen blir utsatt för kränkande behandling. Blanketten Dokumentation (bilaga 1) kan användas vid behov. 3. Mentor träffar den utsatta eleven för ett kartläggande samtal. Vad har hänt? När händer det? Hur ofta? Vem/vilka är inblandade? Har han/hon berättat om detta för sina föräldrar? Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2). 4. En dag, snarast efter samtalet med den utsatte, när alla de som kränker finns i skolan, kallar respektive mentor, dem en och en till samtal. Alltid två vuxna som leder samtalet dvs mentor till berörda elever. (använd Lathund för upplägget av samtalet, bilaga 3). Vi upplyser om att vi vet att de kränker, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att kränkningen måste upphöra omedelbart. Vi diskuterar och bestämmer tillsammans med eleven hur detta ska gå till samt om de behöver någon form av stöd för att sluta. Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2). Efter samtalet kontaktar elevens handledare deras föräldrar och informerar om situationen. 5. Efter cirka en vecka har vi ett uppföljningssamtal dels med den utsatta eleven dels med de som kränker. Mentorn kontaktar föräldrarna och informerar om hur det har gått. Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2). 6. Om kränkningen inte upphört upprepas samtalen med de som kränker och föräldrarna. Vid detta tillfälle skrivs ett åtgärdsprogram. Använd blanketten Åtgärdsprogram (bilaga 3). Sanktionstrappa Upphör det fortfarande inte informeras därefter rektor som då kallar till elevvårdskonferens. På elevvårdskonferensen kan rektor fatta beslut om enligt sanktionstrappan t ex byte av klass för kortare eller längre period, undervisning efter skoltid, hemundervisning eller byte av skola. Upphör inte kränkningarna trots dessa åtgärder görs en polisanmälan av rektor. 7. Dessa ärenden dokumenteras enligt riktlinjerna (se bilagor). Dokumentationen lämnas till respektive rektor senast vid verksamhetsårets slut. Vi får aldrig glömma att: Det viktigaste är att kränkningen upphör. Det är den utsatte som har rätt att ställa krav. 14

15 Åtgärder om personal kränker elev Om personal utsätter ett barn eller elev för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor eller någon annan med liknande ledningsfunktion ansvara för utredningen. Ledningen ansvarar för att allt dokumenteras. 1. Lyssna på alla parter. 2. Föräldrar informeras om de inte redan blivit det. 3. Kontakta HR-avdelningen som ev. bör delta i hela processen. Resurser För att förebygga diskriminering och kränkande behandling, har Maria parkskolan trygghetsansvariga i varje arbetslag. Dessa är nyckelpersoner i Olweus arbetet för att förebygga mobbing och kränkande behandling. All personal på skolan får kontinuerligt utbildning i Olweusprogrammet, mot mobbing och kränkande behandling. Kommunikation Det är viktigt att all personal är väl förtrogen med lagen och de rutiner som gäller. All personal informeras om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på personalmöten och samtal förs i olika personalgrupper. Mentor är ansvarig för att elever och föräldrar får information om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Föräldrarna informeras om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling genom t.ex. föräldramöten, föräldraråd, skriftlig information hem samt genom skolans hemsida. Mentor för samtal med eleverna om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling på olika sätt och med olika grader av delaktighet beroende på ålder, genom elevråd, klassråd, Olweusråd. Utvärdering och uppföljning Med hjälp av enkäter, som görs varje termin med alla elevgrupper, och genom elevsamtal och reflektioner, lägger pedagogerna upp arbetet kring trygghet/trivsel i respektive träd. Detta sker på olika sätt med olika grader av delaktighet utifrån ålder. Personalen gör en utvärdering/reflektion i slutet av vårterminen utifrån de lokala målen för att stämma av hur arbetet går och hur man ska arbeta vidare. Arbetet med likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna samtalas kontinuerligt i grupper. I slutet av vårterminen gör all personal och elever en utvärdering, utifrån de lokala målen och de aktiviteter som gjorts under läsåret. Enkätsvaren sammanställs och ligger till grund för det kommande årets lokala planering, revidering av handlingsplaner osv. Föräldrarna utvärderar verksamheten genom föräldraenkät som görs i slutet av varje vårtermin. Utvärdering av likabehandlingsplanen sker genom att alla föräldrar får möjlighet att besvara frågor, 15

16 ibland görs det i form av stickprov. Likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna utvärderas också på föräldramöten och föräldraråd. Elever och personal utvärderar arbetet med likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna genom en enkät som görs i slutet av vårterminen. Kunskapsstaden Helsingborg genom för en attitydundersökning riktad till olika åldrar i hela staden. Attitydundersökningen ligger till grund för planeringen av arbetet inom respektive verksamhet. Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen: Elevens namn Skolår Datum Målsmans underskrift 16

17 Bilaga 1 Utvärdering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna Underlag för revidering av Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Elevenkät Svarsresultat från Olweus -enkäter är ytterligare underlag till revidering i frågor som berör mobbing. Klass: Låt klassen bestämma var på skalan ni befinner er och kom med förslag på åtgärder. Påståendet stämmer 1=dåligt 2=mindre bra 3=bra 4=jättebra Vi upplever att alla har samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet i vår klass på skolan Vi upplever att tjejer och killar behandlas lika i vår klass på skolan Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oberoende av trosuppfattning i vår klass på skolan Vi upplever att man respekteras och behandlas lika, även om man har ett funktionshinder i vår klass 17

18 på skolan Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oavsett sexuell läggning. i vår klass på skolan Vi känner till rutiner (hur man ska agera, vart vi ska vända oss etc.) om någon behandlas fel på vår skola. i vår klass på skolan Övriga synpunkter på åtgärder som behöver/önskas göra för att främja likabehandling och motverka diskriminering på vår skola: 18

19 Bilaga 2 Utvärdering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna underlag för revidering av likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling Personalenkät Svarsresultat från Olweus -enkäter är ytterligare underlag till revidering i frågor som berör mobbing. Arbetslag: Diskutera och notera var på skalan vi befinner oss och kom med förslag på åtgärder. Påståendet stämmer 1=dåligt 2=mindre bra 3=bra 4=jättebra Vi upplever att alla har samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet Vi upplever att tjejer och killar behandlas lika Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oberoende av trosuppfattning Vi upplever att man respekteras och behandlas lika, även om man har ett funktionshinder Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oavsett sexuell läggning. 19

20 Vi känner till rutiner (hur man ska agera, vart vi ska vända oss etc.) om någon behandlas fel på vår skola. Övriga synpunkter på åtgärder som behöver/önskas göra för att främja likabehandling och motverka diskriminering på vår skola: 20

21 Bilaga 3 Utvärdering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna underlag för revidering av likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling Föräldraenkät Svarsresultat från Olweus -enkäter är ytterligare underlag till revidering i frågor som berör mobbing. Förälderi åk : Diskutera och notera var på skalan vi befinner oss och kom med förslag på åtgärder. Påståendet stämmer 1=dåligt 2=mindre bra 3=bra 4=jättebra Vi upplever att alla har samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet Vi upplever att tjejer och killar behandlas lika Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oberoende av trosuppfattning Vi upplever att man respekteras och behandlas lika, även om man har ett funktionshinder Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oavsett sexuell läggning. 21

22 Vi känner till rutiner (hur man ska agera, vart vi ska vända oss etc.) om någon behandlas fel på vår skola. Övriga synpunkter på åtgärder som behöver/önskas göra för att främja likabehandling och motverka diskriminering på vår skola: 22

23 Dokumentation av kränkande behandling/trakasseri Bilaga 4 Datum: Anmälan gjord av: Ansvarig utredare: Namn på den som anses ha kränkt annan person: Klass Namn på övriga inblandade: +ev. hänvisning till annan dokumentation och/eller elevakt (elevens egna eller annan elevs där personen varit involverad i en händelse) Kort summering av det inträffade: Var inträffade händelsen? När inträffade händelsen? Datum Sign Vårdnadshavare kontaktades Samtal med den som upplever sig trakasserad Samtal med den/dem som påstås trakassera 23

24 Beslutade åtgärder med tidplan för uppföljning: Datum Sign Uppföljningssamtal med den utsatte Uppföljningssamtal med övriga inblandade Bedöm om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Eventuell anmälan gjord till: Socialtjänsten Om skolans personal misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är man skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Polisen Om den kränkande handlingen kan rubriceras som En brottslig handling bör man anmäla till polisen. Ex: hets mot folkgrupp, misshandel, olaga tvång, Sexuellt ofredande mm. Arbetsmiljöverket Händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. 24