Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 1 Lokalförsörjningsplan Barn- och utbildningsnämnden

2 2 Innehållsförteckning Lokalförsörjningsplan Uppdraget... 3 Bakgrund... 3 Effektmål... 3 Projektmål... 3 Avgränsningar... 3 Sammanfattning... 4 Prioriteringsordning, samlad Bakgrund... 7 Strategier inför framtiden Metod Vägledande principer Organisatoriska målsättningar Storlek på förskoleenheter Storlek på grundskoleenheter Lokalutformning Utemiljö Samnyttjande inom skolområdet Byggnadernas status Bakgrund Vägledande princip Sammanfattande resultat Ekonomiska konsekvenser Prioriteringsordning Vägledande principer Pedagogiska förutsättningar Transporter Underhållskulden Skollagen Riskbedömning/konsekvensbeskrivning Synpunktshantering Lokalförsörjningsplaner Alnö/Ljustadalen Haga/Katrinelund Matfors/Stöde Bergsåker/Liden Höglunda/Montessori Njurunda Elevhälsa/skolutveckling Bilagor... 25

3 3 1. Uppdraget Projektdirektiv och långsiktiga mål Bakgrund 2021 ska Sundsvall vara Sveriges bästa skolkommun! Hållbar kunskap, trygghet, och hög kompetens i ett 0-20 årsperspektiv Helhetssyn där utbildning/forskning/näringsliv är integrerade En förutsättning för att lyckas med detta är ändamålsenliga lokaler Flexibla Funktionella Uppfylla myndighetskrav Yteffektiva Kostnadseffektiva Trivsamma Understödja pedagogiskt utvecklingsarbete Lokalkostnaderna har ökat mer än övriga kostnader Ett stort antal fristående skolor har etablerat sig Den kommunala skolan har inte lyckats anpassa lokalkostnaderna till det sjunkande elevunderlaget Effektmål Långsiktigt hållbar lokalstrategi för Sundsvalls kommuns kommunala skolor Minskade skollokalkostnader per elev Minska antalet skollokaler i Sundsvalls kommun Projektmål Förslag på en lokalförsörjningsplan utifrån elevprognoser ska göras per skolområde För varje skolområde skall det definieras vilken skola som är huvudskola dvs. ska ta upp- och nedgångar i elevunderlaget Planen ska föreslå förändringar av lokalnyttjanden och översiktligt beskriva konsekvenser och bedömda kostnader för en omställning Avgränsningar Projektet kommer inte att utreda övriga konsekvenser som t ex förändrade kostnader för lärare, busstransporter, skolkök etc. (Kostnader för transporter vägs dock in i bedömningen vad avser samnyttjande av lokaler inom skolområdet, se vägledande principer)

4 4 Sammanfattning 2021 ska Sundsvall vara Sveriges bästa skolkommun! En förutsättning för att lyckas med detta är ändamålsenliga lokaler Lokalkostnaderna har ökat mer än övriga kostnader Ett stort antal fristående skolor har etablerat sig Den kommunala skolan har inte lyckats anpassa lokalkostnaderna till det sjunkande elevunderlaget Effektmål Långsiktigt hållbar lokalstrategi för Sundsvalls kommuns kommunala skolor Minskade skollokalkostnader per elev Minska antalet skollokaler i Sundsvalls kommun Projektmål Förslag på en lokalförsörjningsplan utifrån elevprognoser ska göras per skolområde För varje skolområde skall det definieras vilken skola som är huvudskola dvs. ska ta uppoch nedgångar i elevunderlaget Planen ska föreslå förändringar av lokalnyttjanden och översiktligt beskriva konsekvenser och bedömda kostnader för en omställning Lokalkostnader Kommunens totala lokalkostnad för grundskoleverksamhet består av två delar: Hyror och städkostnader för den kommunala verksamheten Lokalbidrag till fristående skolor = kr per elev 2012 När antalet elever i fristående grundskolor ökar så ökar också kostnaderna för lokalbidrag och om den kommunala grundskolan inte kan minska sina lokalkostnader (=ytor) så ökar lokalkostnaderna totalt sett. Kommunen får i praktiken dubbla kostnader för de elever som bytt skolhuvudman. Dessutom så ökar den genomsnittliga kostnaden per elev i den kommunala grundskolan om antalet elever där minskar och då ökar lokalbidraget för samtliga elever i fristående grundskolor. De lokalkostnader som utgörs av lokalbidrag går inte att ta bort så förändringen måste göras inom den kommunala skolans lokalkostnader. Ökningen av lokalbidragen har skett på bekostnad av elevpengen. Den utveckling av lokalkostnaderna som varit de senaste 7 åren måste brytas så att en större del av de samlade resurserna kan användas till undervisning, elevhälsa mm. Arbetet med lokalförsörjningsplanen kan delas upp i två delar: Anpassning av lokalkostnaderna till minskat elevunderlag Antalet elever i Sundsvalls kommunala skolor har minskat de senaste 10 åren och lokalbeståndet har inte anpassats till den förändringen. Kommunen har för mycket lokaler i

5 5 förhållande till antalet elever. Samtidigt har antalet elever i fristående skolor ökat vilket skapat nya lokalkostnader = lokalbidrag. Den ekonomiska konsekvensen av det är att medel under en lång följd av år har omfördelats från verksamhetskostnader till lokalkostnader. Det är viktigt att minska lokalytorna/kostnaderna och återföra medlen till verksamheten/undervisning/elevpeng. Effekt av förslagen: lokalytorna minskar genomsnittskostnaden per elev minskar samordning av verksamheter ger bättre ekonomiska förutsättningar för verksamheten Om förslagen ej genomförs kommer lokalkostnaderna även i fortsättningen att utgöra en växande del av skolans budget vilket ytterligare minskar utrymmet för undervisning, elevhälsa och annan verksamhet. Fler fristående skolor kommer att etablera sig i kommunen och sannolikt så innebär det att den kommunala skolan fortsätter att tappa elever. Konsekvensen av det blir att genomsnittskostnaden per elev för lokaler ökar och att bidraget till fristående skolors lokalkostnader ökar. Hur ser lokalbehoven ut framåt kopplat till en verksamhetsidé Varje skolområde har formulerat en verksamhetsidé som ligger till grund för de förslag och ställningstaganden de gjort. Förslaget omfattar i stort sett alla lokaler som skolområdena disponerar och gäller såväl nybyggnation, ersättningslokaler, upprustning, samordning av verksamheter mm. I skolområdesområdenas förslag finns en del gemensamma utgångspunkter: Strävan mot F 6 skolor samt 7 9 skolor Flexibla lokaler Samordning mellan förskola och grundskola för lägre åldrar Ersätta små och/eller dåliga lokaler Ersätta dyra modullösningar Större förskoleenheter Många av förslagen är sådana att de måste hanteras inom ramen för investeringsbudgeten och tidsperspektivet varierar kraftigt. En samlad bedömning och prioritering av förslagen måste göras. Om inget av förslagen genomförs så händer ingenting dvs dåliga lokaler fortsätter att vara dåliga, elevökningar kommer även fortsättningsvis att mötas med dyra tillfälliga lösningar (moduler) och möjligheter till personalsamordning begränsas. Prioriteringsordning, samlad Prioriteringen avser dels de åtgärder i skolor som kräver investeringar och som redovisats i skolområdenas förslag. Övriga åtgärder kan genomföras i den takt som är möjlig ur ekonomisk synvinkel samt lämplig ur verksamhetssynpunkt. Åtgärdsförslagen är omfattande

6 6 och investeringsbudgeten är relativt liten. Det är därför nödvändigt att fastställa tydliga principer för prioriteringsordningen. Prioriteringsordning investeringar Utgångspunkten är skolområdenas förslag. Förslagen är väl genomarbetade och förankrade. 1. Områden med växande elevunderlag och där befintliga lokaler inte räcker till. 2. Upprustning och ev. utbyggnad av skolområdets huvudskola. Huvudskolan ska klara att omdisponera och klara tillfälliga elevökningar inom skolområdet. På så vis kan behovet av tillfälliga dyra lösningar minimeras. 3. Ersätta små och/eller dåliga förskoleenheter med större enheter. 4. Ersätta dyra moduler genom att utöka kapaciteten på befintliga skolor/förskolor. Prioriteringen av investeringar samt andra åtgärdsförslag redovisas i tabellen på sidan 14. Där redovisas också en uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Sammanfattning av förslagens ekonomiska konsekvenser Förslag - framtidssyftande investeringar, tkr Lokalkostnadsökning, tkr m koppl till inveteringsbehov Lokalkostnadsminskning, tkr m koppl till investeringsbehov Kostnadsökning lokaler, tkr, netto Verksamhetskostnader, tkr (S-berg/Korsta) Nettokostnadsökning, tkr Den hyreskostnad som uppstår vid investeringar som finansieras via kommunens investeringsbudget kompenseras med 2/3 enl nuvarande regelsystem. Förvaltningen har inte räknat in det i sammanställningen ovan.

7 7 Övriga förändringsförslag - anpassning till minskat elevunderlag Lokalkostnadsminskning, tkr Verksamhetskostnader, minskning tkr Skolskjutsar, kostnadsökning tkr 603 Nettokostnadsminskning tkr I skolområdens genomlysning av de lokaler de disponerar för sin verksamhet redovisas många andra behov som inte berörs av de konkreta förslag som finns i beslutsunderlaget. I huvudsak handlar det om upprustning (sammanfaller delvis med underhållsskulden), verksamhetsanpassning och arbetsmiljöåtgärder. I den planering av lokalåtgärder som ständigt pågår så måste självklart även dessa behov beaktas. Runsviks skola kommer att finnas kvar till dess att Matfors skola är upprustad och anpassad. Det innebär att de myndighetskrav som finns på skolan kommer åtgärdas. Allsta skola kommer att finnas kvar och utvecklas till en F 6 skola. Tanken är att nuvarande Allsta förskola blir skola anpassas så att den bl a inrymmer matsal. Även Allsta skola har myndighetskrav som kommer att åtgärdas. Skolområdet Höglunda/Montessori har redan idag fler elever än de kan ta emot i befintliga skollokaler. Samma situation gäller i förskolorna. Idag disponerar Södermalms skola fyra av sex avdelningar på Duvans förskola samt en del av nedre planet på GA-skolan. Lokalerna på Duvan behövs för förskolans verksamhet och GA-skolan är en tillfällig, mindre bra lösning. Sammanfattning: Elevtrycket stort och kommer att öka, delar av de lokaler de disponerar idag behövs för förskolans verksamhet och GA-skolan måste ses som en tillfällig lösning. Därför behövs en ny skola i området. 2. Bakgrund Behov av anpassning till förändrade ekonomiska förutsättningar Enligt skollagens bestämmelser om beräkning av bidrag till fristående skolor ska lokalbidraget motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet. Det betyder att kommunens totala lokalkostnad för grundskoleverksamhet består av två delar: Hyror och städkostnader för den kommunala verksamheten Lokalbidrag till fristående skolor = kr per elev 2012 När antalet elever i fristående grundskolor ökar så ökar också kostnaderna för lokalbidrag och om den kommunala grundskolan inte kan minska sina lokalkostnader (=ytor) så ökar

8 8 lokalkostnaderna totalt sett. Kommunen får i praktiken dubbla kostnader för de elever som bytt skolhuvudman. Dessutom så ökar den genomsnittliga kostnaden per elev i den kommunala grundskolan om antalet elever där minskar och då ökar lokalbidraget för samtliga elever i fristående grundskolor. Exempel: Om 300 elever byter från den kommunala grundskolan till en fristående så ökar de totala lokalkostnaderna tkr årligen om inte lokalytorna/kostnaderna i den kommunala verksamheten minskar. Av den anledningen är det oerhört viktigt att den kommunala skolan kan/får anpassa sina lokalytor/lokalkostnader till ett vikande elevunderlag. Om så inte sker så minskar successivt det ekonomiska utrymmet för undervisning, elevhälsa mm på kommunens grundskolor gjorde förvaltningen en genomgång av lokalkostnadernas förändring from Nedan redovisas ett kort utdrag av den sammanställningen. Lokalkostnaderna tar en allt större del av barn- och utbildningsförvaltningens resurser. Nedan redovisas kostnadsutvecklingen från 2003 till I kostnadsökningen ingår såväl hyreshöjningar pga investeringar som nya lokaler. Även städkostnader är medräknade. År Lokalkostn Omslutning andel % milj kr milj kr Utgångsläge , ,7 Förändring i förh till 2003 enbart kommunal verksamhet , ,0 ökning milj kr 40, ,6 Procentuell ökning 13,8 21,9 Förändring i förh till 2003 inkl frist skolor/enskild verksamhet , ,4 Ökning milj kr 88, ,4 Procentuell ökning 35,3 21,9 ¼ av omslutsökningen under perioden tas i anspråk av ökade lokalkostnader. Om lokalkostnaderna tillåts öka i samma omfattning som omslutningen så borde ökningen vara 34 milj lägre. De lokalkostnader som utgörs av lokalbidrag går inte att ta bort så förändringen

9 9 måste göras inom den kommunala skolans lokalkostnader. Det är logiskt med tanke på att eleverna bytt plats. Den utveckling av lokalkostnaderna som varit de senaste 7 åren måste brytas så att en större del av de samlade resurserna kan användas till undervisning, elevhälsa mm. Strategier inför framtiden Förvaltningen arbetar systematiskt med följande nio strategier i syfte förbättra elevernas måluppfyllelse. Skollagen Rektors ansvar/uppdrag, kunskapskrav, elevhälsa, SYV, bibliotek, likvärdig/rättssäker Skolinspektionens Beslut Måluppfyllelse, skolpliktens fullgörande, likvärdig utbildning, behov av särskilt stöd, resursgrupper Skolreformerna - Läroplaner, kunskapskrav, betyg och bedömning, behörighet Vetenskaplig grund - John Hattie, Lärarens yrkesskicklighet, Bedömning för lärande, Struktur/kultur/ledarskap, Modellskolor MRP/VP 48 uppdrag - Förutsättningar, omställning, fortbildning, ambitionsnivåer Ny organisation Pedagogiskt ledarskap, stödprocesserna, intendenter, arbetsmiljö Valfrihet & Mångfald org Konkurrensneutralt, resultatenheter Lokalförsörjningsplan - Lokalyta för elever/behov , kostnadsutveckling Mkr, minskad budgetram Mkr Resursanvändning - Schablon kommun/förvaltning, resursutredning, SU, särskola, elevhälsa, mm 3. Metod Arbetet har utförts av arbetsgrupper i respektive skolområde med deltagande av: Representanter från respektive skolområde Service o Teknik förvaltare Ibland även medarbetare från stadsbyggnadskontoret Sweco har medverkat som projektledare för att leda arbetet, dokumentera resultatet och ge lokalmässiga rekommendationer. Arbetet har utförts i workshopform med följande innehåll:

10 10 Workshop 1) Workshop 2) Workshop 3) Utgångsläge och uppgift, lokala förutsättningar, kapacitet och behov Utarbetande av alternativa lösningar Bearbetning av resultatet Avstämning styrgrupp/ arbetsutskott Val av lösning för området Samtliga förslag har legat ute på kommunens hemsida för att inhämta synpunkter. Remisstiden har varit 14 dagar från det att förslagen har publicerats. 4. Vägledande principer Dessa vägledande principer har utarbetats genom workshoparbete i en arbetsgrupp bestående av representanter för Barn- och Utbildningsförvaltningen, representanter för Service- och Teknikförvaltningen samt representanter för Barn- och Utbildningsnämnden. Efter ändring har de fastställts av Barn- och utbildningsnämnden vid möte (BUN ) Syftet med principerna är att de ska vara vägledande vid lokalmässigt och till detta kopplat organisatoriskt förändringsarbete. Besluten ska växa fram underifrån och med god framförhållning samt baseras på ett kundfokus där Sundsvalls kommunala skolor och förskolor ska vara ett attraktivt alternativ i vårdnadshavarnas val. Centrala riktlinjer ska gälla för att tillgodose helheten. Särskilda överväganden bör göras vid omfattande förändringar av skolbyggnader i landsbygd och glesbygd. Organisatoriska målsättningar Skolområdenas utveckling skall ske med målsättningen att erbjuda ett tydligt helhetsperspektiv från förskola till grundskola år 9. God samverkan mellan förskole- och grundskoleenheter eftersträvas. Ett framåtsträvande perspektiv för ett modernt lärande tillämpas. I linje med detta eftersträvas där så är möjligt geografisk samlokalisering av grundskole- och förskoleverksamhet. Storlek på förskoleenheter Vi ska eftersträva förskoleenheter som ger bra pedagogiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar.

11 11 Storlek på grundskoleenheter Vi ska eftersträva grundskoleenheter som ger bra pedagogiska, arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Lokalutformning Vid samlokalisering av grundskola och förskola eftersträvas lokaler utformade med generalitet så att de kan användas för såväl förskole- som grundskoleverksamhet. Samnyttjande av lokaler och resurser såsom kök eftersträvas. För grundskoleverksamhet eftersträvas lokaler med en kombination av små och stora rum vilket ger förutsättningar för användande av olika pedagogiker och därmed kunna tillgodose olika lärstilar. Även avskildhet ska kunna skapas, företrädesvis med inredningsenheter. En kombination av invändiga samband och flera utvändiga entréer eftersträvas vilket skapar möjlighet till ett flexibelt nyttjande. Generella rum som kan användas till olika verksamhet utan ombyggnad eftersträvas. Utemiljö För såväl förskolor som grundskolor eftersträvas en god utemiljö för både rast och lek men även för utomhuspedagogik. Utemiljön ska motverka otrygghet samt erbjuda variation med såväl solbelysta som solskyddade platser. Olika åldrars olika behov tas i beaktande. Samnyttjande inom skolområdet Utifrån respektive skolområdes förutsättningar beaktas möjligheten att samnyttja speciallokaler och funktioner såsom idrottssal, slöjdsal, hemkunskap, lab-salar (NO), bibliotek, undervisning i moderna språk etc. Kostnader för transporter vägs in i bedömningen. Byggnadernas status Bakgrund I takt med att Sundsvall växt och förändrats har skolbyggnader uppförts under olika tidsperioder. Många gamla skolor där den tekniska och ekonomiska livslängden sedan länge passerats används fortfarande. Det finns skolor i drift som ursprungligen byggdes i slutet på 1800-talet. Generellt gäller att byggnader som uppnått sin tekniska livslängd är dyra att driva och underhålla. Trots ett löpande underhåll står många byggnader dessutom inför stora reinvesteringsbehov. Ett arbete pågår som syftar till att bedöma detta behov, uttryckt i kronor per byggnad. Förutom reinvesterings- och underhållsbehovet finns andra brister där de viktigaste är att kunna uppfylla dagens myndighetskrav, lösa arbetsmiljöproblem och för att minska energiförbrukningen. Många byggnader har dessutom en planlösningslogistik som inte är

12 12 anpassad till dagens pedagogik. Dessa brister är oftast orimliga att åtgärda i de äldsta byggnaderna på grund av de kostnader åtgärderna medför. Att bibehålla byggnader med hög energiförbrukning och dåliga energilösningar överensstämmer inte heller med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Vägledande princip Även om verksamhetsmässiga överväganden är överskuggande måste hänsyn tas också till respektive byggnads status för att nå optimala lösningar. Det kan handla om att riva vissa byggnader och bygga nytt, riva flera byggnader och ersätta dessa med en ny större enhet o.s.v. Områdesvis måste tekniska och byggnadsekonomiska faktorer vägas in tillsammans med de verksamhetsmässiga. 5. Sammanfattande resultat Förvaltningsövergripande beskrivningar och slutsatser 5.1 Ekonomiska konsekvenser Arbetet med lokalförsörjningsplanen kan delas upp i två delar: Anpassning av lokalkostnaderna till minskat elevunderlag Antalet elever i Sundsvalls kommunala skolor har minskat de senaste 10 åren och lokalbeståndet har inte anpassats till den förändringen. Kommunen har för mycket lokaler i förhållande till antalet elever. Samtidigt har antalet elever i fristående skolor ökat vilket skapat nya lokalkostnader = lokalbidrag. Den ekonomiska konsekvensen av det är att medel under en lång följd av år har omfördelats från verksamhetskostnader till lokalkostnader. Det är viktigt att minska lokalytorna/kostnaderna och återföra medlen till verksamheten/undervisning/elevpeng. Effekt av förslagen: lokalytorna minskar genomsnittskostnaden per elev minskar samordning av verksamheter ger bättre ekonomiska förutsättningar för verksamheten Om förslagen ej genomförs kommer lokalkostnaderna även i fortsättningen att utgöra en växande del av skolans budget vilket ytterligare minskar utrymmet för undervisning, elevhälsa och annan verksamhet Hur ser lokalbehoven ut framåt kopplat till en verksamhetsidé Varje skolområde har formulerat en verksamhetsidé som ligger till grund för de förslag och ställningstaganden de gjort. Förslaget omfattar i stort sett alla lokaler som skolområdena

13 13 disponerar och gäller såväl nybyggnation, ersättningslokaler, upprustning, samordning av verksamheter mm. I skolområdesområdenas förslag finns en del gemensamma utgångspunkter: Strävan mot F 6 skolor samt 7 9 skolor Flexibla lokaler Samordning mellan förskola och grundskola för lägre åldrar Ersätta små och/eller dåliga lokaler Ersätta dyra modullösningar Större förskoleenheter Många av förslagen är sådana att de måste hanteras inom ramen för investeringsbudgeten och tidsperspektivet varierar kraftigt. En samlad bedömning och prioritering av förslagen måste göras. Skolområdens förslag bifogas tillsammans med avstämningar i förhållande till: Vägledande principer Riskbedömning - konsekvensbeskrivning Skollagen Synpunktshantering Prioriteringsordning Effekt av förslagen Ändamålsenliga lokaler Bra arbetsmiljö Tillräckligt elevunderlag I några områden krävs lokaltillskott av för att möta elevökningar. Skollokalerna ska vara i sådant skick att de är attraktiva för barn/elever och deras föräldrar. Om inget av förslagen genomförs så händer ingenting dvs dåliga lokaler fortsätter att vara dåliga, elevökningar kommer även fortsättningsvis att mötas med dyra tillfälliga lösningar (moduler) och möjligheter till personalsamordning begränsas. Ekonomiska konsekvenser av föreslagna åtgärder och övergripande prioriteringar effekter av energibesparande åtgärder ej inräknade underhållsskulden inräknad i investeringsunderlaget

14 14 SKOLOR Invest Lokalkostnad tkr Summa verksamhetskostn tkr behov tkr ökning minskn. personal skolskjuts 2012 Flytt av Ljustadalens 7-9 till Vibacke Nedläggning av Gångvikens skola Nedläggning av Nylands skola Nadläggning av Svartviks skola Nedläggning av Nedansjö skola Haga och Katrinelunds skolor blir en gemensam organisation 2013 Gamla stenskolan i Skönsberg blir Hellbergsskolan och ersätter Korsta och Skönsbergs nuv skola (Hyran för stenskolan är en ny kostn) Vibackeskolan upprustas och byggs ut Matfors skola upprustas och anpassas Höglunda Montessori Ny skola byggs 5000 m2 Vallen skola Moduler avvecklas och ersätts av ny eller tillbyggnad Österro skola Moduler avvecklas och ersätts av ny eller tillbyggnad 2016 Kyrkskolan och Ankarsviks skola ersätt två mindre skolor s kan byggas ut om behov uppstår. Samlokalisera m fsk TOTAL

15 15 FÖRSKOLOR Små och/eller dåliga förskolor ersätts av större enheter, nybyggnation Moduler vid förskolor ersätts - Nybyggnation Samordnas med ev nybyggnad av skola Inarbetas i genomförandeplanen 5.2 Prioriteringsordning Prioriteringen avser dels de åtgärder i skolor som kräver investeringar och som redovisats i skolområdenas förslag. Övriga åtgärder kan genomföras i den takt som är möjlig ur ekonomisk synvinkel samt lämplig ur verksamhetssynpunkt. Åtgärdsförslagen är omfattande och investeringsbudgeten är relativt liten. Det är därför nödvändigt att fastställa tydliga principer för prioriteringsordningen. Prioriteringsordning investeringar 1. Områden med växande elevunderlag och där befintliga lokaler inte räcker till. 2. Upprustning och ev utbyggnad av skolområdets huvudskola. Huvudskolan ska klara att omdisponera och klara tillfälliga elevökningar inom skolområdet. På så vis kan behovet av tillfälliga dyra lösningar minimeras. 3. Ersätta små och/eller dåliga förskoleenheter med större enheter. 4. Ersätta dyra moduler genom att utöka kapaciteten på befintliga skolor/förskolor. Förslag till prioritering av investeringar År 2013/15 Vibackeskolan upprustas och byggs ut Skolan är huvudskola i ett område där elevtalet förväntas öka stadigt de närmaste åren. Utbyggnaden beräknas till 3000 m2 och ersätter också befintliga moduler Investering: 80 milj kr Ökad driftskostnad: 6 milj kr Driftskostnadsökning BUN: 2 milj kr Matfors skola upprustas och anpassas. Skolan är huvudskola i skolområdet. För att bli en attraktiv skola kan det kräva om- och tillbyggnad beroende på om närliggande lokaler kan frigöras. Investering: 80 milj kr Ökad driftskostnad: 6 milj kr Driftskostnadsökning BUN: 2 milj kr Elevtrycket i Höglunda/Montessoriområdet är stort och nuvarande skollokaler räcker inte till. Det är därför av stor vikt att snarast kartlägga var en ny skola kan lokaliseras. En ny skola bör placeras så att den kan möte behov från olika håll inom området Södermalm Sidsjö Allsta.

16 16 Investering: 125 milj kr Driftskostnadsökning: 10 milj kr Vallens skola moduler avvecklas och ersätts med ny- eller tillbyggnad. Driftskostnadsökning: 1,2 milj kr I samband med det bör även förskolans moduler bytas ut mot nya lokaler. Österro skola - moduler avvecklas och ersätts av ny- eller tillbyggnad. Driftskostnadsökning: 0,6 milj kr I samband med det bör även förskolans moduler bytas ut mot nya lokaler. År Kyrkskolan och Ankarsviks skola ersätts av två mindre skolor som kan byggas ut när behov finns. Samlokaliseras med förskolor. Ökad driftskostnad: 2,2 milj kr Prioritering förskolor 1. 1-avdelningsförskolorna i måste ersättas. Finns i första hand i kommunens centrala delar 2. Inhyrda moduler måste ersättas 3. 2-avdelningsförskolor måste ersättas Dåliga förskolor ersätts så långt det är möjligt under planeringsperioden. I förekommande fall bör nybyggnationer samordnas med motsvarande förändringar i grundskolan. Övriga prioriteringar Hösten 2012 Flytt av Ljustadalens årskurs 7-9 till Vibackeskolans årskurs 7-9 Flytt av Gångvikens elever till Ljustadalen Minskad hyra: 2,3 milj kr Konsekvens: Ljustadalens skola får lokalöverskott om inte annan verksamhet lokaliseras dit. Nuvarande Katrinelunds lokaler införlivas i Hagaskolan. Hagaskolans moduler töms och hus C och H rivs. I visionen ligger en tanke att behålla Granloholmseleverna i Granloholm om trycket blir för stort på Hagaskolan. På så sätt kan Granloholm få ett eget högstadium på sikt. Kostnadsminskning: 1,2 milj kr

17 17 Nylands skola läggs ned och eleverna erbjuds plats på Essviks skola samt Kyrkmons skola Kostnadsminskning: 0,9 milj kr Svartviks skola läggs ned och eleverna erbjud plats på Bredsands skola Kostnadsminskning: 1,7 milj kr 2013 Gamla stenskolan i Skönsberg blir en F- 6 skola, Hellbergsskolan. Korstaskolan och hus E-H på Skönsbergs skola rivs. Förskola 4 avd inryms i souterrängplan i Skönsbergs skola hus C. Kostnadsminskning: 1,8 milj kr Många av förvaltningens övriga lokaler har behov av både upprustning (sammanfaller till stor del med underhållsskulden) och verksamhetsanpassningar. Dessa behov måste också beaktas i planeringen framåt. Kommentar: Samtliga kostnadseffekter som redovisas ovan handlar lokalkostnader. Energibesparingar är ej inräknade. Preliminära bedömningar av verksamhetsvinster i form av minskade personalkostnader redovisas särskilt tillsammans med övriga konsekvenser av de föreslagna åtgärderna. Se även tabell Vägledande principer Samtliga skolområdeschefer har utgått ifrån de av BUN fastställda vägledande principer vid framtagandet av lösningsförslagen. Se kvittens i bilaga 1. Nedan redovisas några avstämningspunkter som använts i arbetet på varje skolområde. Skolområden 0 16 Samverkan förskola skola Pedagogiska förutsättningar (behörighet/tjänsteunderlag) Ekonomiska förutsättningar (hållbarhet/flexibilitet) Samlokalisering Flexibla lokaler (olika verksamheter, samnyttja speciallokaler/funktioner) Kostnader för transporter vägs in (miljöpåverkan) Byggnadernas status, arbetsmiljö Befolkningsstatistik/prognos (in-/utflyttning, andra skolor)

18 Pedagogiska förutsättningar Elevhälsa För att elevhälsan ska leva upp till skollagens skrivningar att i huvudsak arbeta främjande och förebyggande krävs stora investeringar i nya tjänster. Det innebär att elevhälsopersonalen till mer än 50% ska arbeta förebyggande. Idag arbetar man i huvudsak åtgärdande och det främjande/förebyggande arbetet omfattar idag mellan 0-20 % för var och en av de som arbetar med elevhälsa (skolsköterskor, kuratorer, studie- och yrkesvägledare, psykologer, specialpedagoger). Grundskola (f-9), behov av utökningar: 1 skolläkare - skulle ge 2,5 tjänster på 9000 elever, 3600 elever/skolläkare (Skoläkarföreningens riktpunkt är 4000 elever/skolläkare enligt gamla skollagen) 4 skolkuratorer - skulle ge 7 tjänster på 9000 elever, 1300 elever/skolkurator, (1 skolkurator i varje skolområde) (Kuratorföreningens riktpunkt på 500 elever/kurator) 4 studie- och yrkesvägledare - skulle ge 7 tjänster på 9000 elever, 1300 elever/studie- och yrkesvägledare, (1 studie- och yrkesvägledare i varje skolområde) (syvföreningens riktpunkt på 500 elever/syv) 3 skolsköterskor - skulle ge 22 tjänster på 9000 elever, drygt 400 elever/skolsköterska (Skolsköterskeföreningens riktpunkt på 400 elever/skolsköterska) 2 psykologer - skulle ge 6,5 tjänster på 9000 elever, 1400 elever/skolpsykolog (Psykologförbundets riktpunkt på 500 elever/psykolog) (minst har Enköping med 657 elever/psykolog i kartläggning sep 2011) Det sammanlagda behovet är 17 tjänster vilket ger en kostnad på 8,3 milj kr Dessutom behövs fler specialpedagoger och SvA lärare Rektor på en skola kan ha följande situation: En skolsköterska som endast hinner basprogrammet Ingen kurator Ingen studie- och yrkesvägledare Skolläkare halv dag var tredje vecka Då riskeras att rektor blir ensam med det främjande och förebyggande arbetet. Eller att viktiga perspektiv på det främjande och förebyggande arbetet inte kommer med eftersom de olika yrkeskategorier som ska tillhöra elevhälsan enligt skollag inte finns med.

19 Transporter Sammanställning av konsekvenser för skolskjutsar i förslag till lokalförsörjningsplan Avlämnande skola Gångvikens skola Lösning Restider Säkerhet Områdesbuss Avlämnande skola Ljustadalens skola Lösning Restider Säkerhet Områdesbuss Mottagande Ant elever skola Ljustadalens 100 skola 1. Befintlig områdesbuss kan användas. 2. En extrabuss sätts in. 12 min Ingen anmärkning. Se Ljustadalens skola. Mottagande Ant elever skola Vibackeskolan 57 Befintlig områdesbuss kan användas. 10 min Ingen anmärkning Ljustadalen/Alnö-omr. Bussen används innevarande läsår. Kostnad kr Kostnad kr Avlämnade skola Mottagande skola Ant elever Nylands skola Essvik/Kyrkmon 83 Lösning Befintlig områdesbuss kan användas. Restider Nyland-Essvik:15 min. Essvik- Kyrkmon:12 Säkerhet Ingen anmärkning Områdesbuss Njurundaomr. Bussen används innevarande läsår. Avlämnade skola Mottagande skola Ant elever Svartviks skola Bredsands skola 87 Lösning Linjebuss används både f.m och e.m Restider 10 min Säkerhet Vid behov justeras hållplatslägen Områdesbuss Se uppgift för Nyland/Essvik/Kyrkmon. Kostnad kr Kostnad kr

20 20 Avlämnade skola Mottagande skola Ant elever Nedansjö skola Stöde skola 25 Lösning Linjebuss används f.m och e.m Köptur används f.m och e.m Restider 20 min Säkerhet Ingen anmärkning Kostnad kr Samtliga förändringar som redovisas ovan innebär en merkostnad på kr Sammantagna kostnader för skolskjutsförändringar i förslag till lokalförsörjningsplan Förslag till förändringar Restid Säkerhet Beräknad kostnad 1. Eleverna på Gångvikens skola flyttas till 12 min Ingen anm kr Ljustadalens skola. 2. Högstadieeleverna på Ljustadalens skola 10 min Ingen anm kr flyttas till Vibackeskolan. 3. Eleverna på Nylands skola flyttas till Essviks 15/12 Ingen anm kr skola/kyrkmons skola. min 4. Eleverna på Svartviks skola flyttas till 10 min Vid behov justeras kr Bredsands skola hållplatslägen. 5. Eleverna på Nedansjö skola flyttas till Stöde 20 min Ingen anm kr skola. Beräknad kostnad totalt kr Sammanfattning Utifrån ovan givna beskrivning kan det konstateras att elevernas restider rör sig om min. Det kan bedömas ligga inom rimlighetens gräns. Vad gäller säkerhet kan den utifrån vad vi vet för tillfället betecknas som tillfredsställande. En justering av hållplatsplacering kan komma i fråga för svartviksområdet. Kostnadsökningen har på ett rimligt sätt kunnat hållas nere på grund av tänkt användning av redan insatta områdesbussar Underhållskulden Byggnaders uppgift är att tillgodose olika verksamheters behov av lokaler. De ska finnas på de platser där behov av verksamhet finns och vara anpassade för den verksamhet som ska bedrivas. De ska dessutom uppfylla myndighetskrav och i övrigt motsvara den standard man har rätt att förvänta sig i det samhälle vi lever i. Den som äger byggnader har ett stort intresse av att underhålla byggnaderna eftersom de motsvarar ett stort förmögenhetsvärde som i annat fall successivt försvinner. Byggnadernas status kan däremot aldrig kopplas samman med verksamheternas lokalbehov. Om det finns behov av att bedriva verksamhet på en specifik plats finns det också behov av lokaler och när verksamhetsbehovet försvinner finns inget lokalbehov. Om inget lokalbehov

21 21 finns måste fastighetsägaren hitta andra hyresgäster, sälja, låta fastigheten stå tom eller riva den. Service och teknik har ett åldrat fastighetsbestånd, där flertalet fastigheter är uppförda på 60- och 70-talet. Ett åldrat fastighetsbestånd kräver underhåll. Under ett antal år har medlen för planerade underhållsarbeten inte varit tillräckliga för att täcka det faktiska behovet. Resultatet är nu ett eftersatt underhåll där ekonomiska resurser krävs för att uppnå en acceptabel nivå rörande basala tekniska funktioner såsom tak, fasader, dränering, yttre mark, installationsteknik m.m. En kartläggning genomförd under 2011 visar på en underhållsskuld uppgående till mkr per Låga underhållsnivåer kommer att leda till att problemen eskalerar och de medel som finns tillgängliga kommer att gå till felavhjälpande underhåll istället för att satsas på långsiktiga planerade åtgärder. Om medel inte avsätts till underhåll kommer underhållsskulden obönhörligen att öka. Svårigheter att upprätthålla ett långsiktigt planerat underhåll över tid drabbar Service och tekniks kunder i första hand, ett takläckage som leder till att klassrum inte kan nyttjas under en tidsperiod innebär naturligtvis en ovälkommen störning i grundskolans verksamhet. Utöver störningar hos de kommunala kärnverksamheterna leder en för låg underhållsnivå till att fastighetsvärden går förlorade. Service och teknik är medvetna om att det förekommer frågetecken kring vad som inbegrips i benämningen underhållsskuld. Just ordet underhållsskuld är inte ett vedertaget begrepp som nyttjas inom fastighetsbranschen utan det har internt blivit den samlande benämningen på åtgärder som faktiskt skulle ha varit genomförda om det under tidigare år hade avsatts resurser. Det eftersatta underhållet är en realitet. Däremot har bristerna varierande prioriteringsgrad. Det vill säga att vissa åtgärder är viktigare att åtgärda än andra, ur ett tidsperspektiv. Byggnadens klimatskal tillhör exempelvis prio 1, alltså yttertak, ytterväggar, fönster, ytterdörrar o.s.v. ner till nivån slitna ytskikt inomhus. De energibesparingsåtgärder som beslutats ska genomföras och finansieras med minskade energikostnader kommer till en del att innebära att eftersatt underhåll på installationsanläggningarna också åtgärdas. Underhållsskulden för skolfastigheter är sammantaget 825 milj kr Om samtliga föreslagna nedläggningar genomförs så minskar skulden med minst 103 milj kr.

22 22 Elevprognos i förhållande till lokalkapacitet 5.4 Skollagen Hur kommunen enligt skollagen ska organisera sitt skolväsende i förskoleenheter och skolenheter återfinns i huvudsak i 8:15 (förskolan), 9:15 (förskoleklassen), 10:29 (grundskolan) och 11:28 (grundsärskolan). Generellt gäller att förskoleverksamhet ska erbjudas så nära barnens hem som möjligt. Av hänsyn till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser får det dock i viss utsträckning accepteras att plats erbjuds på längre avstånd från hemmet. När det gäller grundskolan (även förskoleklassen) och grundsärskolan ska kommunen beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Det betyder att eleverna inte ska belastas med längre skolvägar och skolresor än vad som är nödvändigt. Självfallet måste, enligt förarbetena till skollagen, avvägningar många gånger göras till exempel mellan intresset av kort skolväg och vikten av att skolorna får en rationell storlek. Härutöver anger skollagen att fritidshem ska erbjudas vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får sin utbildning. I skollagen eller i förarbetena till skollagen (prop.2009/10:165) finns inga detaljerade föreskrifter hur avvägningar ska ske av de omständigheter som kan föreligga (avstånd hemskola, ekonomi, arbetsmiljö och pedagogik) när kommunen ska organisera verksamheten i förskole- och skolenheter. Det finns inte heller några rättsfall som klart ger vägledning i hur långt det högst får vara mellan en elevs bostad och skola.

23 23 Utifrån ovanstående torde skolområdenas föreslagna lokalförsörjningsplaner inte stå i strid med skollagen. Dock bör understrykas skollagens krav på att utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och i fritidshemmet varhelst i kommunen den anordnas. Det är också viktigt att beakta rättigheterna för elever med funktionsnedsättning. En strävan ska vara att grundsärskolan så långt möjligt inte särskiljs från grundskolan. 5.5 Riskbedömning/konsekvensbeskrivning Risk och konsekvensbedömningar görs på varje objekt som påverkas av förändringarna. Samtliga bedömningar samt en sammanfattande bedömning kommer att bifogas nämndshandlingarna. 5.6 Synpunktshantering Synpunkter har inhämtats från medborgare och anställda genom medborgardialoger, inkomna synpunkter via förvaltningsbrevlådan, mail till tjänstemän/politiker och genom yttranden på skolområdenas förslag. Skolområdescheferna har bearbetat synpunkterna i sina förslag och därefter slutligen inlämnat slutligt förslag för beredning i förvaltningen. Se inkomna synpunkter i bilaga 2 6. Lokalförsörjningsplaner 6.1 Alnö/Ljustadalen Verksamhetsidé: Alnö Ljustadalens skolområde har attraktiva förskolor och skolor som ger som ger barnen de bästa förutsättningar i livet. Förslag i prioritetsordning: flytt av Ljustadalens åk 7 9 till Vibackeskolans åk 7 9 handlingsplan klar för hur skolgången framgent ska vara för särskolelever och särskilda undervisningsgrupper flytt av Gångvikens elever till Ljustadalen ombyggnad av Vibackeskolan ombyggnad av Kyrkskolan och Ankarsviks skola 6.2 Haga/Katrinelund Verksamhetsidé: Vi ska ha en skola för alla barn! En skola som kännetecknas av inkludering och likvärdighet. Katrinelunds skolområde ska ha attraktiva skolor och förskolor som ger barnen de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande. Vi ska ha en tydlig röd tråd med förstärkta övergångar mellan de olika stadierna som präglas av god samverkan på alla nivåer. Vi har hög tillit till barns och elevers förmåga. Vi vill skapa goda lärmiljöer med ändamålsenliga och tilltalande skolor och förskolor. Detta kräver tillräckligt stora enheter som är resursstarka och hållbara över tid. Vi vill på alla sätt stärka det viktiga mötet mellan pedagog och barn!

24 24 Resurser till detta måste frigöras genom att undvika onödiga kostnader för underhåll av kostbara lokaler och personalkrävande små enheter. Förslag i prioritetsordning: Nuvarande Katrinelunds lokaler införlivas i Hagaskolan. Hagaskolans moduler töms och hus C och H rivs. I visionen ligger en tanke att behålla Granloholmseleverna i Granloholm om trycket blir för stort på Hagaskolan. På så sätt får Granloholm ett eget högstadium på sikt. Gamla stenskolan i Skönsberg blir en F- 6 skola, Hellbergsskolan. Korstaskolan och hus E-H på Skönsbergs skola rivs. Förskola 4 avd inryms i souterrängplan i Skönsbergs skola hus C. 6.3 Matfors/Stöde Verksamhetsidé: Matfors Stöde skolområde har attraktiva förskolor och skolor som ger barnen de bästa förutsättningarna i livet. Förslag i prioriteringsordning: Matfors skola blir huvudskola inom skolområdet. Skolan renoveras och rustas för att bli en attraktiv skola med bra miljö både inomhus och utomhus. Nedansjö skola flyttar verksamheten till Stöde skola. Kortsiktigt anpassa Runsviks skola för F 6 verksamhet. När Matfors skola har upprustats slås Rundsvik samman med Matfors skola. De myndighetskrav som finns på skolan kommer åtgärdas Lucksta skola lämnar trähuset - får stenhuset som huvudenhet. Lokalerna vid Åkerska och Ränns lämnas. 6.4 Bergsåker/Liden Verksamhetsidé: Utgångspunkten är verksamhetens mål och förutsättningar, samt från vetenskap och beprövad erfarenhet. Avsikten är att nå högre måluppfyllelse. Förslag i prioriteringsordning: Befintliga moduler på Österro och Vallens skola ersätts med ny- eller tillbyggnad. Vikingen, Granlo och Granlohögs förskolor ersätts med en ny 6 8 avdelningsförskola i anslutning till Högoms skola. Hus C1 och C2 på Högoms skola rivs och Högoms skola rustas upp. 6.5 Höglunda/Montessori Verksamhetsidé: Våra förskolor och skolor ska vara en god miljö för lärande, utgöra en bra plattform till ett livslångt lärande och vara en arbetsplats där barn och elever, personal och föräldrar samarbetar för att uppnå förskolans och skolans mål. Arbetet ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och präglas av respekt för varandra och för skolans uppdrag.

25 25 Skolområdet ska erbjuda en palett av skolor och förskolor med goda alternativ av pedagogiska inriktningar och profiler för barn, elever och föräldrar att välja mellan. Förslag i prioriteringsordning: Ny skola i skolområdets södra eller sydvästra del för att svara upp mot de behov som kan skönjas där. Samtidigt har Södermalms och Skönsmon skolor har behov av fler lokaler. Södermalm använder idag några förskolelokaler och några klassrum på GAskolan. De lokalerna måste ersättas. Som helhet har skolområdet behov av lokaltillskott för att möta elevökningarna. Sundsvalls Montessoriskola behöver en långsiktig helhetslösning. 6.6 Njurunda Verksamhetsidé: Njurunda skolområde vill skapa goda förutsättningar för alla barn/elever att nå sin fulla potential. Förslag i prioritetsordning: Nylands skola läggs ned och eleverna erbjuds plats på Essviks skola samt Kyrkmons skola. Svartviks skola läggs ned och eleverna erbjud plats på Bredsands skola. Alens särskola flyttas tillfälligt till Tingsta förskola för att senare inkluderas i Solede respektive Nivrenas verksamheter. 6.7 Elevhälsa/skolutveckling Utredningar avseende särskolan, särskilda undervisningsgrupper, modersmålsundervisning och elevhälsan pågår. Lokalbehovet är inte möjligt att bedöma förrän utredningarna är klara. Slutrapport av utredningen ska levereras i juni Bilagor Bilaga 1: Skolområdeschefernas kvittens av vägledande principer, utdelas vid BUN Bilaga 2: Riskanalyser, utdelas vid BUN Bilaga 3: Inkomna synpunkter, finns i bilagorna till AU och BUN Bilaga 4: Skolområdenas lokalförsörjningsplaner, reviderade planer bifogas