Regionfastigheter Division Bygg Nya Sjukhusområdet Malmö

Transkript

1 Regionfastigheter Division Bygg Nya Sjukhusområdet Malmö Christer Hallgren, Huvudprojektledare NSM Datum Version (11) Jämförelse med sjukhusprojekt i Danmark och Tyskland På uppdrag av den politiskt tillsatta Beredningen för Framtidens Sjukvård har projektområde NSM genomfört en jämförande utblick till grannländerna Danmark och Tyskland i syfte att jämföra kostnadsbilder och finna eventuella skillnader i planering och utförande, och även att inspireras och ta lärdom av andras erfarenheter. Genomförande Vi har försökt hitta vad som skiljer mellan länderna på tre olika nivåer: 1) Generella byggkostnader på nationell nivå 2) Generella skillnader i synsätt på hur sjukhus planeras och byggs 3) Studiebesök och benchmarking mot aktuellt sjukhusprojekt i Odense, Danmark. Generella byggkostnader på nationell nivå Allmänt tillgänglig EU-statistik har inhämtats från Eurostat som redovisar ett index för byggnadskostnader för alla medlemsländer i EU uppdelat på: a) Construction index (övergripande hela byggsektorn) b) Residential Buildings index (endast bostadsbyggande) c) Non-Residential Buildings Index (övriga byggnader) d) Civil Engineering Works Index (anläggningssektorn) Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (11) Resultat byggkostnadsindex översikt Index 2015 Sverige Danmark Tyskland EU-medel Construction Residential Buildings Non-Residential Buildings Civ. Eng. Works Noterbart högre kostnadsläge i Sverige i alla index Minst skillnad i anläggningssektorn Störst skillnad i byggsektorn (icke bostäder) o Sverige drygt 40% dyrare än Tyskland o Sverige nästan 20% dyrare än Danmark Notera att skillnaderna är minst i anläggningssektorn, vilket kan förklaras med att där råder gemensamma Eurocodes för konstruktioner och de faktiska skillnaderna sannolikt förklaras av de generella kostnadslägena i länderna och lönenivåerna på byggarbetare. De tillkommande kostnadsskillnaderna i bostadsbyggande förklaras sannolikt med olika klimatzoner, kvalitetsnivåer och skillnader i myndighetskrav, samt variationer i marknadsläget. De största skillnaderna finns i Non-Residential Buildings, vilket inrymmer både kommersiella och offentliga byggnader och lokaler, däribland sjukhus. Vi finner det rimligt att anta att de resterande skillnaderna i huvudsak uppstår dels från olika ambitions- och kvalitetsnivåer och krav från kunderna (byggherren) samtidigt som konkurrensläge och marknadssituation påverkar. Se indexutveckling och grafik i Appendix. Generella skillnader i synsätt på hur sjukhus planeras och byggs Vi tog kontakt med arkitektbyrå CF Möller som har genomfört många sjukhusprojekt i Danmark och Tyskland och bad dem förklara de största skillnaderna. Detta resulterade i en kort rapport från dem (på danska) med en mer omfattande bilaga från en tysk byggministeriekonferens om

3 3 (11) funktionskrav inom OP (på tyska) och en andra bilaga med rumsarealer för alla rum på en operationsavdelning på ett nytt sjukhus i Aarhus. Som kuriosa kan nämnas att den tyska rapporten från en Bauministerkonferenz om OP, inleds med det klassiska grekiska citatet panta rei ( allt flyter ) åtföljt av en tysk variant som fritt översatt lyder: Den ständiga förändringen är det enda som är konstant i ett sjukhus

4 4 (11) Vi har här tillgång till ett digert material om kravställan på tyska OP-lokaler, som vi ännu inte till fullo penetrerat, men jämförelse med ytorna på rummen på en OP-avdelning i Danmark inte skiljer sig nämnvärt med de arealer vi jobbar med i projekt NSM. CF Möllers sammanfattande rapport fokuserar på skillnaderna mellan Danmark och Tyskland och där finns tabeller med typiska rumsarealer. Ur dessa kan följande noteras: a) I Tyskland byggs ännu tvåpatientsrum, Danmark bygger endast enpatientsrum b) Tyska OP-salar är mindre, drygt 40 kvm jämfört med ca 60 kvm i Danmark c) Även pre- och post-op-platser betydligt mindre i Tyskland d) Mindre fokus på läkande arkitektur och grönska i Tyskland CF Möllers sammanfattande jämförelse mellan danska och tyska sjukhusbyggen: Mer information och detaljer finns i CF Möllers rapport och dess bilagor.

5 5 (11) Studiebesök på projekt Odense Universitetshospital, Danmark I projekt Vårdbyggnad anlitar vi White arkitekt, vilka också har varit en drivande medlem i det konsultkonsortium (Totalrådgiver) som 2011 vann tävlingsuppdraget att planera och projektera det nya OUH efter de krav och inom den budget som ställdes som krav i tävlingen. Arkitekt Paula Block Philipsen som jobbat med OUH och nu är med i projekt NSM ordnade ett studiebesök på projektkontoret i Odense den 23 mars, där en delegation från Regionfastigheter och projekt NSM träffade representanter från OUH s byggherre- och projektorganisation. Vi blev presenterade för projekt nya OUH, dess bakgrund, utveckling och status, och fick stort utrymme för våra frågeställningar. Sammantaget var besöket mycket intressant och givande. Det finns naturligtvis mycket att säga om Danmarks statliga satsning och genomgripande omdaning av danska sjukvården och dess finansiering och vi har nu tillgång till mycket bakgrundsmaterial i form av bl a de presentationer som drogs och annat informationsmaterial. Det digra materialet och informationsmängden erbjuder en utmaning att sammanfatta kort, men här redovisar vi våra intryck i korthet. Danska statens genomgripande förändring av sjukvården Den danska staten styr en genomgripande förändring av den danska sjukvården, vilket inleddes med den regionreform 2007 då Danmark delades in i 5 stora regioner.

6 6 (11) Kvalitetsfonden inrättades med 41,1 MDR DKK avsedd att finansiera nya sjukhusbyggen. Denna finansiering är strikt och styrd av ett särskilt regelverk. I bakgrundsmaterialet från projektet framgår vissa svårigheter att få pengarna att räcka till önskad omfattning och viss kritik mot regelverket. Planering och byggprocessen i Odense Det vinnande programförslaget har de senaste åren genomlysts och omarbetats till det nu gällande förslaget 3+. Projektet inleddes 2011 med en programtävling för Totalrådgivare med ekonomiskt ansvar, som vanns av ett konsultkonsortium med sju företag där White arkitekter ingår. Det vinnande programförslaget binder ihop det nya sjukhuset med det befintliga universitetet via kunskapsaxeln från vilken behandlingsbyggnaderna grenar ut och sprider ut sig över området i en lågskalig bebyggelse.

7 7 (11) Förprojektering har skett under och programhandling var klar Efter flera omarbetningar finns nu systemhandlingar framme för ett alternativ kallat 3+, vilket skiljer sig en del från det ursprungliga vinnande tävlingsförslaget. Processen och förändringarna redovisas överskådligt i Mads presentation.

8 8 (11) 3+alternativet är framtaget med fokus på byggbarhet och förenklingar för att kunna hålla kostnadsramarna. Omfattning Tomtarea: kvm jungfrulig åker söder om Odens universitet Byggnadsyta (BTA): kvm somatik kvm psykiatri kvm övrig yta som ej finansieras statligt Summa: kvm Finansiering Budget: Projektet har en statlig finansiering för den somatiska vården om 6,5 MDR DKK. Till detta lägger regionen 650 MIO DKK på utbyggnad för psykiatri. Total budget på 7,15 MDR DKK. Alla belopp i 2009 års penningvärde. I dessa belopp ingår all utrustningsinvestering och IT, till en fast andel av 20 % enligt Kvalitetsfondens regelverk. Detta kommer inte att räcka enligt projektet, så krav har ställts på att all utrustning som idag och framåt köps in till befintliga OUH ska kunna flyttas med till det nya sjukhuset. Omräkning till svenska priser i 2016 års penningvärde: Danskt index 2009->2016: 120,5 Valutakurs: varierar, antag 1,30 SEK/DKK Budget: 7,15 x 1,205 x 1,300 = MDR SEK Nyckeltal 1: MDR / kvm = kr/kvm Om vi håller för sant att det i Sverige kostar 20 % mer att bygga än i Danmark så kan vi lägga på detta för att jämföra med våra kvm-kostnader. Nyckeltal 2: kr/kvm x 1,20 = kr/kvm Kommunen står för kostnaderna för infrastruktur (motorväg) och spårväg från centrum.

9 9 (11) Väsentliga skillnader i byggförutsättningar Stort område för byggarbetsplats, enkel logistik och gott om plats Inga verksamheter som störs under byggtiden, enklare och billigare produktionsmetoder kan väljas Bygger på åkermark utanför staden i direkt närhet till motorväg, förenklar logistik och transporter Källarplan bortvalt av kostnadsskäl, kulvert minimal, endast för automatiserade logistikflöden Relativt låga byggnader (även om de höjts till 4-5 våningar i omarbetningen) för att hela Odense har en låg bebyggelse. Bantade arkitektoniska ambitionsnivåer till förmån för byggbarhet Enklare strukturer och materialval Lägre våningshöjder Hög grad av automation på service och leveranser Vår summering och bedömning Projekt OUH är i ett avgörande och kritiskt skede där det vinnande konsultkonsortiet avser att dra sig ur sitt uppdrag och ekonomiansvar då de inser att de inte klarar av att genomföra uppdraget inom de ramar som ställts för tävlingen och uppdraget. Byggherren planerar nu istället att handla upp 2-3 totalentreprenader som ska överta ansvaret för både projektering och genomförande till fast pris inom de kostnadsramar som finns. Ännu oklart om nuvarande konsulter kan/ska tas över av vinnande totalentreprenör(er). De omarbetningar som gjort i ett antal omgångar är gjorda i syfte att minska kostnaderna, stort fokus på ökad byggbarhet och som konsekvens fås en enklare arkitektur och kvalitetsnivåer sänks. Vår bedömning är att de fortsatt kommer få svårt att klara den omfattning som önskas, men det får framtiden utvisa. Kostnadsramen är helig. Om entreprenörernas bedömning är att de inte kan hålla dessa så kommer omfattningen att minska, eventuellt kommer då vissa verksamheter att inte flyttas från befintliga OUH till det nybyggda.

10 10 (11) Appendix Generella kostnadsnivåer Bygg Enligt statistik från Eurostat.

11 11 (11) Notera att skalan på detta diagram skiljer sig från övriga.