Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018 Postadress: E-post: Askersunds kommun Tel.nr.: Barn- och utbildningsförvaltningen Bankgiro: Askersund 1

2 Innehållsförteckning Inledning.3 Lagar...3 Mänskliga rättigheter..3 Barnkonventionen...4 Diskrimineringslagen..4 Skollagen.4 Exempel ur förskolans läroplan..5 Exempel ur grundskolans läroplan..5 Exempel ur kursplanerna för religion och samhällskunskap..5 Centrala begrepp. 6 Diskriminering....6 Mobbning 6 Kränkande behandling....6 Trakasserier.6 Vad kan likabehandling innefatta? Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete 7 Ansvarsfördelning vid diskriminering eller kränkande behandling...8 Rutin för rapportering av kränkande behandling eller diskriminering 9 Ärendegång då kränkningar, diskriminering eller trakasserier utförs av personal.9 Strukturer i korthet 10 Rutiner för synpunkter och klagomål Framtida utvecklingsområden för läsåret 2017/ Källor 12 Bilaga 1: Kommunens rutiner för synpunkter och klagomål 13 2

3 Inledning: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan och förskolan ska gestalta och förmedla och det finns ett antal lagar som benämner förskolan, skolans och fritidshemmets skyldigheter gällande arbetet för allas lika värde och likabehandling. Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en lugn och trygg miljö och nolltolerans gäller för alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i kommunens förskolor, skolor och fritidshem. Lärande, identitetsutveckling, bra relationer i skolan och psykisk hälsa är nära förknippade och är en förutsättning för att barn och elever ska nå framgång i skolan (SOU:2010:99). Barnoch utbildningsnämnden vill genom handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling synliggöra och motverka diskriminering och kränkande behandling samt främja likabehandling. Målet är att alla som arbetar inom nämndens verksamheter ska vara medvetna om de normer som finns i den egna verksamheten och som kan ligga till grund för att barn/elever och vuxna utsätts för diskriminering eller kränkningar. Genom att uppmärksamma dessa normer kan de attityder som skapar förutsättningar för diskriminering, kränkande behandling eller ojämställdhet påverkas och förändras. Varje förskola och skola ska ha en verksamhetsspecifik plan som bygger på en gemensam tanke om trygghet, respekt, demokrati och alla människors lika värde. Rektor och förskolechef ansvarar för arbetet inom sina enheter och för att nämndens övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling samt de egna handlingsplanerna är kända av personal, elever och vårdnadshavare. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för det årliga upprättandet av den övergripande planen mot diskriminering och kränkande behandling. Lagar: Verksamheten i förskolor, skolor och fritidshem ska främja lika möjligheter till lärande och utveckling och verksamheterna ska aktivt arbeta mot kränkande behandling och diskriminering. Verksamheten styrs bland annat av skollagen och diskrimineringslagen. Arbetet med allas lika värde och likabehandling återfinns även i läroplanerna och i kursplanerna. Arbetet mot kränkningar och diskriminering innebär dessutom att verksamheterna aktivt arbetar med likabehandling, normer och värderingar, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är de grundläggande rättigheter som innefattar alla människor och dessa rättigheter relaterar till förskolan, skolan och fritidshemmet. Exempel på mänskliga rättigheterna är rättvis rättegång, i skolans och förskolans värld betyder detta att alla har rätt till objektivitet och saklighet i ärenden och utredningar, synpunkter och klagomål. Alla barn och elever har också rätt till skolgång på lika villkor och att behandlas lika. 3

4 Barnkonventionen Barnkonventionen stödjer barns rättigheter och förskolan, skolan och fritidshemmet ska förhålla sig till Barnkonventionen. Exempelvis så står det i barnkonventionen att barnets bästa alltid ska vara utgångspunkten för våra verksamheter och att alla barn ska ha tillgång till samma rättigheter och möjligheter, samt att inget barn får diskrimineras (Barnombudsmannen, 2017). Barnkonventionen ratificerades i Sverige 1990 och föreslås bli svensk lag i januari Diskrimineringslagen (2010:567) I diskrimineringslagen anges diskrimineringsgrunderna och dessa berör missgynnande av skäl som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Från den 1 januari 2015 infördes bristande tillgänglighet som en ny självständig form av diskriminering. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar åtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Enligt uppdaterade bestämmelser i diskrimineringslagen från ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Dokumentation av arbetet sker på enheterna och det övergripande arbetet dokumenteras på förvaltningen. Enligt de nya reglerna ska arbetet med aktiva åtgärder bedrivas i fyra steg då utbildningssamordnare ska: undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande (DO, 2017). Skollagen (2010:800) Skollagen behandlar utsatthet som inte faller under diskrimineringslagen men som däremot tas upp i skollagen. Kränkande behandling inkluderar i princip alla tillfällen då en person känner sig illa behandlad och i skollagens 6. kap anges vilka skyldigheter verksamheterna har gällande arbetet mot kränkande behandling. 4

5 Exempel ur förskolans läroplan Arbetet för allas lika värde, mot kränkande behandling och för likabehandling är återkommande i förskolans läroplan (Lpfö 98). Betydelsen av att arbeta för en verksamhet som inkluderar alla återfinns i förskolans läroplan och i läroplanen finns bland annat följande punkter: Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andra rättigheter ska lyftas fram och synliggörs i verksamheten. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Exempel ur grundskolans läroplan I grundskolans läroplan (Lgr 11) står följande om allas lika värde: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Exempel ur kursplanerna för religion och samhällskunskap Arbetet mot kränkande behandling och för likabehandling och allas lika värde återfinns även i de specifika kursplanerna och här nämns hur skolan ska arbeta med till exempel jämställdhet. Exempelvis så står det följande i kursplanen för religion (under syfte, fjärde stycket): Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer I kursplanen för samhällskunskap (under syfte, andra stycket) kan man läsa: Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen 5

6 Centrala begrepp: Diskriminering: Diskriminering innebär särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och/eller begränsar individens handlingsutrymme och valmöjligheter eller särbehandling som kränker individens personliga integritet. Diskriminering handlar om missgynnande och förutsätter därför att den som missgynnar har makt att göra så. I juridisk bemärkelse kan inte barn och elever diskriminera varandra (Skolverkets Allmänna Råd, ). Mobbning: Mobbning är upprepade kränkande eller trakasserande handlingar där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en annan skada eller obehag (Skolverkets Allmänna Råd, 2015). Kränkande behandling: Kränkande behandling är en handling eller uppträdande som kränker en persons värdighet men som inte anses som diskriminering enligt diskrimineringslagen. Exempel på kränkande behandling kan vara ryktesspridning, nedlåtande tilltal, utfrysning, förlöjligande, fysiskt våld hot eller kränkning via klotter, lappar, brev, e-post och sms (Skolverkets Allmänna Råd, 2015). Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen. Om en personal utsätter en elev för trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna benämns detta som diskriminering. Ett barn eller en elev kan utsätta ett annat barn eller elev för trakasserier men inte för diskriminering (Skolverkets Allmänna Råd, 2015). Vad kan likabehandling innefatta? Arbetet med kränkande behandling i förskola och skola är nära sammankopplat med arbetet med jämställdhet och likabehandling (Heikkilä, 2015). Arbetet med kränkande behandling och likabehandling kan innefatta mycket och bör genomsyra hela kommunens verksamheter. Exempel på hur man kan arbeta med likabehandling och jämställdhet i kommunens verksamheter kan innefatta analyser av maktstrukturer mellan barn och vuxna, eller barn och barn, elever och elever, och mellan de vuxna, analyser av maktstrukturer mellan könen och inom könsgrupper, kunskaper och betyg hos barn och elever, vilka förväntningar vi har på barnen och eleverna utifrån social klass, kön eller ålder, vilka läromedel vi använder i undervisningen, vad vi väljer att undervisa om, hur barn och elever delas upp i grupper, vilka arbetssätt vi använder och hur våra lärmiljöer ser ut, vilka barn/elever som får och inte får utrymme, vilket språk vi använder när vi talar med varandra och barnen/eleverna, hur barnen och eleverna mår i våra verksamheter, normer i förskolan/skolan eller fritidshemmet bland 1 Skolverkets Allmänna Råd utgår Därefter kommer information och vägledning att publiceras på skolverket.se samt att Skolverket kommer att omarbeta Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Stödmaterialet publiceras digitalt under hösten

7 barn/elever eller personal och mycket mer. Arbetet kan exempelvis utföras genom samtal, enkäter och kartläggningar från förvaltning, skolledare och enheternas pedagoger eller elevhälsa. Med detta i åtanke vill vi att Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska kännetecknas av att: All verksamhet inom barn- och utbildningsnämnden präglas av ett bemötande som innebär respekt för individen Kunskap om att samhället som helhet gynnas av ett öppet och inkluderande klimat sprids och är kännetecknande för verksamheterna Lika rättigheter och möjligheter är norm för nämndens verksamheter Elever och vuxna som anser sig vara utsatta för diskriminering vet vart man kan vända sig för att få stöd och hjälp Den pedagogiska verksamheten organiseras och bedrivs på ett sätt som främjar inkludering av alla Utbildningsmaterial och läromedel är fria från fördomar, diskriminerande föreställningar och förväntningar på traditionella könsuppdelningar Personal och elever har stöd i sitt engagemang för mänskliga rättigheter och antidiskrimineringsfrågor Skolan, förskolan och fritidshemmet har tillgång till material, metoder och verktyg för att arbeta mot diskriminering och kränkningar och för värderingar som värnar allas lika värde Alla förskolor, skolor och fritidshem har tydliga och väl kända rutiner för agerande vid akuta händelser och när en person bevittnar kränkande handlingar Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete: Huvudmannen ska enligt 3 kap. 14 i diskrimineringslagen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn. Enligt 6 kap. 6 skollagen ska även ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling bedrivas. I arbetet är elevhälsans involvering viktig och även elevhälsan ska arbeta främjande och förebyggande. Enligt Skolverkets Allmänna Råd (2015) bör främjande arbete: Bedrivas systematiskt i vardagen och rikta sig till alla elever Vara baserat på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö Omfatta kompetensutveckling för personalen Innebära att personal ges tid att diskutera och undersöka egna normer och attityder som genomsyrar den pedagogiska verksamheten Omfatta möjligheter för barn och elever att återkommande diskutera normer, attityder, och relationer Enligt Skolverkets Allmänna Råd (2015) bör förebyggande arbete: 7

8 Regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och trivsel Analysera kartläggningen Utvärdera tidigare insatser för att förebygga kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet Planera insatser, uppföljning av insatserna samt ansvarsfördelning Se till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten Enligt Vägledning för elevhälsan (2014) kan elevhälsans insatser vara följande: Samverkan med pedagogisk personal i arbetsmiljöfrågor Bistå skolledning med information och råd i utredningar Uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för ohälsa, skador och utsatthet Ta del av vetenskaplig utveckling och föra informationen vidare Samarbeta kontinuerligt med annan personal på skolan Samverka med socialtjänst, ungdomsmottagningar och landstingets hälso- och sjukvård Aktivt bistå elever som behöver särskilt stöd Handleda och konsultera pedagogisk personal Analysera åtgärdsprogram, utvärderingar, hälsosamtal och göra kunskapssammanställningar och kartläggningar Se över samarbetsrutiner och kompetensutveckling Ansvarsfördelning vid diskriminering eller kränkande behandling: Det juridiska ansvaret för att motverka diskriminering och kränkande behandling har huvudmannen, dvs. barn- och utbildningsnämnden. Ansvaret att agera har alla, både personal inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter och personal som tillhör annan verksamhet, fritidspersonal, vaktmästare, fastighetsskötare, kost- och lokalvårdpersonal m.fl. Alla i förskolan/skolan/fritidshemmet är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskriminering/kränkningar. Alla är också skyldiga att så fort som möjligt rapportera sådana händelser till förskolechef/rektor som i sin tur skyndsamt ska rapportera till huvudmannen. Barn- och utbildningsnämnden har delegerat ansvaret för att utreda omständigheter kring kränkningar och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling till förskolechef/rektor. Efter flertalet diskussioner i ledningsgruppen skapades under 2017 en ny förvaltningsövergripande rutin för att förtydliga ärendegången gällande anmälningar av kränkande behandling till förvaltningen från förskolorna och skolorna. Samtidigt togs det fram nya blanketter där förvaltningen bland annat har gjort justeringar för att se till att inga värderingar görs huruvida anmälan ska ske eller inte. Istället rapporteras endast händelsen in i anmälan och i uppföljningsblanketten, efter händelsen är utredd, kan förskolechef/rektor fylla 8

9 i huruvida ärendet rörde kränkning eller diskriminering. Förvaltningen anser att detta stämmer mer överens med de nationella styrdokumenten. Rutin för rapportering av kränkande behandling eller diskriminering I Askersunds kommuns förskolor, fritidshem och skolor råder det nolltolerans mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. Kommunens arbete följer kap 6. skollagen (2010:800) samt diskrimineringslagen (2010:567). 1. Personal som får vetskap om att ett barn eller en elev upplever sig kränkt/diskriminerad eller trakasserad av ett annat barn/elev, eller bevittnar kränkning, diskriminering eller trakasserier, ska skyndsamt dokumentera händelsen och meddela förskolechef/rektor (detta görs via tjänsteanteckning eller blanketten Anmälan rörande kränkande behandling/diskriminering/trakasserier vid förskolor, fritidshem och skolor i Askersunds kommun). Då en personal har blivit kränkt/diskriminerad/trakasserad ska händelsen skyndsamt anmälas till rektor och skyddsombud 2. Förskolechef/rektor (eller personal) sänder blanketterna (som kräver förskolechefs/rektors underskrift) till Barn- och utbildningsförvaltningen för kännedom 3. Utredning påbörjas enligt den övergripande planen mot diskriminering och kränkande behandling och enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) eller 2 kap. 7 diskrimineringslagen (2010:567) 4. Samtliga steg i utredningen dokumenteras och dokumentationen ska placeras i elevakten/barnakten/personalakten 5. Efter högst en månad skickar förvaltningen ut blanketten Uppföljning gällande anmälan rörande kränkande behandling/diskriminering/trakasserier vid förskolor, fritidshem och skolor i Askersunds kommun. Blanketten besvaras oavsett om uppföljningen är genomförd och avslutad eller om utredningen fortfarande pågår. Förvaltningen fortsätter att följa upp ärendet till dess att det anses avslutat Ärendegång för utredning då barn/elev anser sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad av personal 1. Personal som får vetskap om att ett barn eller en elev upplever sig kränkt/diskriminerad eller trakasserad av en personal, eller bevittnar att ett barn/elev blir kränkt/diskriminerat eller trakasserat, ska skyndsamt dokumentera händelsen på en tjänsteanteckning och meddela förskolechef/rektor 2. Förskolechef/rektor fyller i blanketten Anmälan rörande kränkande behandling/diskriminering/trakasserier vid förskolor, fritidshem och skolor i Askersunds kommun och Händelsebeskrivning rörande kränkande behandling/diskriminering/trakasserier vid förskolor, fritidshem och skolor i Askersunds kommun gällande barn, elever och personal och sänder blanketterna till Barn- och utbildningsförvaltningen för kännedom 3. Utredning påbörjas enligt den övergripande planen mot diskriminering och kränkande behandling och enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) eller 2 kap. 7 diskrimineringslagen (2010:567). Här är det nödvändigt att koppla in personalkontoret 9

10 angående förfaringssättet när en personal anses ha kränkt/diskriminerat eller trakasserat och tillvägagångssättet kan skilja sig beroende på anklagelserna då exempelvis tillfällig avstängning kan vara lämplig 4. Samtliga steg i utredningen dokumenteras och dokumentationen ska placeras i elevakten/barnakten samt personalakten 5. Efter högst en månad skickar förvaltningen ut blanketten Uppföljning gällande anmälan rörande kränkande behandling/diskriminering/trakasserier vid förskolor, fritidshem och skolor i Askersunds kommun. Blanketten besvaras oavsett om uppföljningen är genomförd och avslutad eller om utredningen fortfarande pågår. Förvaltningen fortsätter att följa upp ärendet till dess att det anses avslutat Strukturen i korthet - ansvarsnivåer Ansvarsnivå Ansvarsområde mot kränkande behandling Barn- och utbildningsnämnden Övergripande plan, blanketter och rutin Förvaltningsnivå Uppföljning av planer och incidentrapporter från verksamheten Förvaltningsövergripande enkäter Gemensamma fortbildningsinsatser Resurser till verksamheterna Verksamhetsnivå Plan enligt Skollagen 6 kap 8 och Skolverkets Allmänna råd Förskolechef/rektor för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder Rapportering av incidenter till förvaltningschef och nämnd Aktiva förebyggande och främjande åtgärder Anmälan av delegationsbeslut till nämnd Personal Bemötande i vardagen enligt Skollagen 6 kap 9 Rapportering av incidenter till förskolechef och rektor Aktivt arbete med värdegrundsfrågor Känna till och följa enhetens ordningsregler Känna till och följa den övergripande planen mot diskriminering och kränkande behandling samt enhetens egen plan Rutiner för synpunkter och klagomål En förutsättning för att kommunen ska följa de mänskliga rättigheterna som relaterar till barns och elever skolgång är att det måste finnas rutiner för synpunkter och klagomål. Alla barn och elever har rätt till skolgång på lika villkor samt objektivitet och saklighet i ärenden och utredningar. Därför finns det rutiner för elevs eller vårdnadshavares synpunkter eller klagomål. Rutinerna återfinns på kommunens hemsida och som bilaga till den övergripande planen mot diskriminering och kränkande behandling. Framtida utvecklingsområden för läsåret 2017/2018: Arbetet gällande att förebygga, förhindra och åtgärda kränkande behandling och diskriminering kommer att vara ständigt pågående och föränderligt. Nya forum där kränkande behandling och diskriminering kan ske behövs uppmärksammas. Kränkningar på nätet är både 10

11 aktuellt och svårhanterligt och insatser har gjorts i kommunen men behövs diskuteras vidare. Skolinspektionens webbinarie om kränkningar på nätet är hjälpsamt och här ger Skolinspektionen några förslag på hur verksamheter kan utveckla sina ordningsregler för att inkludera beteende på nätet. Från och med mars månad 2017 har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar läroplanen för grundskolan där syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag och undervisningen i enskilda ämnen, samt bibliotekets roll (Regeringskansliet, 2017). Ändringarna avser: att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle En sådan förändring berör i stort hela grundskolans undervisning och behöver därmed ses ur ett likabehandlingsperspektiv. Barnkonventionen föreslås bli svensk lag 1 januari Förslaget huvudpunkter innefattar följande punkter och kommer att behöva undersökas ur ett likabehandlingsperspektiv: Förslag till lag om inkorporering av barnkonventionen. Ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen. Att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn. En ny straffbestämmelse om misshandel av barn. Ny bestämmelse i förvaltningsprocesslagen (1971:291) och förvaltningslagen (1986:223) enligt vilken barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i ärenden och mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Tydligare koppling till barnkonventionen i utlänningslagen (2005:716) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, avseende barnets bästa och barnets rätt att få framföra sina åsikter. Kommunen ingår just nu i ett samarbete med Skolverket där fokus ligger på att utveckla nyanlända elevers lärande. Projektets samordnare är utredningssekreterare på förvaltningen. Under samarbetet ska åtgärder och utvecklingsområden identifieras som relaterar till nyanlända elevers lärande och syftet med projektet är att förbättra kvalitén i undervisningen för nyanlända elever och erbjuda eleverna utbildning av hög och likvärdig kvalitet. 11

12 Förvaltningens andra utredningssekreterare samt kvalitetstrateg arbetar för tillfället med en kartläggning av könsskillnader i betyg mellan flickor och pojkar. Projektet avser att kartlägga skillnader och se om och var skillnader finns. Därefter appliceras förklaringsmodeller på eventuella skillnader och insatser utses. Projektet har för avsikt att bidra till en mer jämställd undervisning samt undersöka rådande normer och förväntningar baserat på kön. Förvaltningen inser att det finns ett behov av information på andra språk än svenska. Ett arbete att översätta förvaltningsövergripande blanketter har påbörjats och ett antal blanketter på engelska finns på kommunens hemsida. Här finns utvecklingsmöjligheter för vidare översättning till andra språk. Andra övergripande utvecklingsområden innefattar de kommunövergripande enkäterna och analysen av detta arbete samt analys av ELSA-enkäterna som fylls i efter hälsobesöken i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7. Även en djupare analys av kommunens anmälningar av kränkande behandling behöver vidare utredning. Här kan vi se att väldigt få kränkningar mellan flickor anmäls och vi behöver utmana oss själva när det gäller hur vi uppfattar kränkningar i skolan. Även arbetet med elever med stor frånvaro uppmärksammas och ett samarbete med andra förvaltningar har inletts. Här behövs diskussioner, kompetensutveckling och samverkan ske och vidareutvecklas. Tillsammans med ovan beskrivna insatser pågår det dagliga värdegrundsarbete samt årliga kartläggningar, enkäter och upprättande av planer. Källor: Barnombudsmannen (2017). Konventionstexten. ventionstexten/ Hämtad Diskrimineringsombudsmannen (2017). Nyheter i diskrimineringslagen. Hämtad Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. Stockholm: Liber. Regeringskansliet (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner Hämtat SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. STF 2008:567 Diskrimineringslag. Stockholm: Kulturdepartementet. Socialstyrelsen & Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan. Falun: Socialstyrelsen. SOU (2010:99). Flickor, pojkar, individer. Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Delegationen för jämställdhet i skolan. 12

13 Bilaga 1: Kommunens rutiner för synpunkter och klagomål Du som är elev eller vårdnadshavare till barn och elever som går i förskolan, fritidshem, grundskolan och grundsärskolan i Askersunds kommun kan lämna ett klagomål på verksamheterna (4 kap 7 och 8 skollagen 2010:800) till förvaltningen. Förvaltningen utreder sedan ärendet och återkopplar resultatet av utredningen till dig om du så önskar. Detta är det första steget innan en eventuell anmälan till Skolinspektionen. Vilka klagomål kan anmälas? I första hand ska du vända dig med synpunkter till berörd personal, exempel lärare, mentorer etc. och i andra hand förskolechef eller rektor. Men om du har framfört dina synpunkter till personal och/eller ledning utan att problem åtgärdats eller en konstruktiv dialog upprättats eller om de synpunkter du har kräver en grundligare utredning på enheten eller centralt på förvaltningsnivå, kan du vända dig till förvaltningen. Hur gör jag? Under rubriken Synpunkter och klagomål under fliken Länkar på kommunens hemsida finns formulär för synpunkter på verksamheterna. Där får du till exempel beskriva vad som har hänt, om det fortfarande pågår och på vilket sätt du anser att förskolan/skolan har gjort fel. Vad händer sedan? Ärendet utreds i första hand av respektive rektor eller förskolechef. Om ärendet gäller rektor, förskolechef eller huvudmannens övergripande ansvar utreds ärendet av förvaltningen. Ärendet ska vara utrett inom en månad. Du som inte lämnat in klagomålet anonymt ska då få svar på vad utredningen lett fram till. Allmänt om klagomålshantering Alla kommuner är skyldiga enligt 4 kap 7 och 8 skollagen (2010:800) att ha rutiner för klagomålshantering. Syftet med införandet av denna skyldighet var att barn, elever och vårdnadshavare alltför sällan vänder sig till huvudmannen som är ansvarig för att rätta till brister. I huvuddelen av de anmälningar som Skolinspektionen tagit emot har huvudmannen inte fått tillfälle att själv agera på informationen och inspektionens insats blir då i normalfallet att överlämna anmälan till huvudmannen. Att huvudmannen ofta inte ens haft kännedom om ärendet beror sannolikt på att barn, elever och vårdnadshavare inte känner till möjligheterna att få frågan utredd av huvudmannen eller hur de ska gå till väga om kontakterna med förskolechef och rektor inte leder till önskat resultat. De vänder sig då direkt till Skolinspektionen utan att först ha kontaktat huvudmannen, vilket lagstiftaren inte anser är ett rimligt hushållande med samhällets resurser. Ett klagomål bör alltså först anmälas till kommunen för att kommunen ska få en möjlighet att rätta till den eventuella bristen. Om kommunens utredning inte leder till önskat resultat kan klagomålet anmälas till Skolinspektionen. 13