Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

Transkript

1 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017 Rapport 2017:11

2 Författare: Johan Morhed, Johanna Norelius och Nicolas Orozco Foto omslag: Torsten Edwinson och Camilla Zilo Rapportnr: 2017:11 ISSN: 0284:5954 Länsstyrelsen i Gävleborg Telefon: Länsstyrelsens rapporter finns på:

3 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

4 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna rapport är Länsstyrelsen Gävleborgs redovisning av detta uppdrag. Regeringen gav dessutom i 2017 års regleringsbrev till länsstyrelserna ett uppdrag att för respektive kommun inom länet redovisa och bedöma om de har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen som uppfyller kraven i 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Resultatet av uppdraget redovisas som en del i årets bostadsmarknadsanalys. Analysunderlag i rapporten är framförallt den bostadsmarknadsenkät som kommunerna årligen svarar på och som sammanställs av Boverket och länsstyrelserna. Syftet med enkäten är att bidra till en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på bostadsmarknaden samt att spåra trender och tendenser kring den framtida utvecklingen. Att människor flyttar till Gävleborg är en viktig och avgörande fråga för länets utveckling och tillväxt. Under förra året hade länet en befolkningstillväxt på 2771 personer och samtidigt fortsätter det råda brist på bostäder till både nya och etablerade invånare. Att möta befintliga och framtida behov av bostäder för alla grupper i samhället är en utmaning som kräver god planering. Den här rapporten vänder sig till de som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl till kommuner som privata aktörer. Vår förhoppning är att den ska bidra till diskussion och att den kan inspirera kommuner till att arbeta med riktlinjer för bostadsförsörjningen och på så vis skapa förutsättningar för att möta dagens och morgondagens bostadsbehov. Gävle 15 juni 2017 Per Bill Landshövding i Gävleborgs län

5 Innehåll Sammanfattning 4 Läget i länet 6 Bostadsmarknaden Mestadels underskott på bostäder 6 Bostadsbeståndet 7 Byggandet av bostäder 7 Hinder för byggandet av bostäder 8 Befolkningen Befolkningsökning i fortsatt hög takt 10 Flyttningar inom landet 11 Förändringar i länets demografiska struktur 12 Marknadsförutsättningar Inkomst, utbildning och sysselsättning 14 Bostadskostnadernas utveckling 15 Pendling 17 Bostäder för alla 20 Olika människor olika bostadsbehov? Nyanlända 21 Ungdomar 22 Studenter 22 Äldre 23 Funktionsnedsatta 24 Hemlösa 25 Att möta framtidens bostadsbehov 26 Tillgängliga verktyg för arbetet med bostadsförsörjning Ägardirektiv 26 Hyresgaranti 27 Förturssystem 27 Bostadsförmedling 27 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Att ta fram riktlinjer 28 Utvärdering av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning 29 Roller och ansvar Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar 31 Länsstyrelsen ska bidra med råd, information och underlag 31 Källor 32

6 Sammanfattning I början av 2010-talet rapporterade kommunerna i Gävleborgs län om en bostadsmarknad i balans eller till och med en där det var överskott på bostäder. Sedan dess har den generella bilden gått från överskott och balans till underskott. Kommunerna upplever inte längre att de kan tillgodose det befintliga behovet av bostäder. Lägesbilden från kommunerna bekräftas av statistik som talar om en befolkningsökning vars takt ökat för varje år under den senaste tioårsperioden. Och även om folkmängden inte förväntas öka i en fortsatt ökande takt säger oss prognosen ändå att befolkningen kommer att fortsätta att öka med ungefär 2000 personer per år under den kommande femårsperioden. En annan stor förändring som årets omgång av statistik och prognoser fortsätter att peka mot är befolkningens förändrade åldersstruktur. De historiskt stora barnkullarna från mitten av 1940-talet fortsätter att röra sig uppåt i ålder. Andelen av länets befolkning som är 75 år eller äldre förväntas växa med nära två procentenheter de kommande fem åren. Även om prognoser från SCB och Region Gävleborg är de mest välunderbyggda framtidsförutsägelser vi har att tillgå handlar de delvis om sådant som till sin natur är mycket svårt att förutsäga. Inflyttning från utlandet är den faktor som framhålls som särskilt svår att hantera i en prognos, den beror till stor del på politiska beslut och förhållanden långt från Sveriges inflytandesfär. Trots detta är det just inflyttningen från utlandet som gjort att länets folkmängd, från att ha minskat kraftigt sedan 1994, ökar i historiskt hög takt under 2010-talet. Den alltmer växande folkmängden har följts av att allt fler bostäder byggs i länet. Kommunernas bedömning av antalet bostäder som kommer att börja byggas under 2017 ligger över den förväntade befolkningsökningen om denna räknas om till antal tillkomna hushåll. Antalet tillkomna hushåll har dock legat under antalet färdigställda nya bostäder under den senaste femårsperioden. Därtill kommer det vara en fördröjning från byggstarten av de bostäder som påbörjas under 2017 till att dessa färdigställs. Detta sammantaget ger ett uppdämt behov som kan väntas ge ett fortsatt avtryck på bostadsmarknaden i Gävleborgs län de kommande åren. Vad kommuner, allmännyttiga bostadsbolag och andra aktörer på bostadsmarknaden gör kan därför komma att spela stor roll för i vilken grad och på vilket sätt länets invånare har möjlighet att tillgodose sitt behov av bostad. Till de befolkningsgrupper som är särskilt sårbara på en hårdare bostadsmarknad hör nyanlända, ungdomar, studenter, äldre, funktionsnedsatta och hemlösa. För att även dessa gruppers behov av bostad ska tillgodoses på ett bra sätt krävs att bostadsmarknadens aktörer arbetar målmedvetet, samordnat och med tillräckliga resurser. Ett särskilt viktigt dokument i kommunernas arbete med att tillgodose invånarnas behov av en god bostad är riktlinjer för bostadsförsörjning. Sedan 2014 har tre av länets kommuner antagit aktuella riktlinjer som anger riktningen för kommunens arbete med bostadsförsörjning. Ytterligare fyra kommuner har kommit långt i sitt arbete och förväntar sig att anta nya riktlinjer före mandatperiodens slut. Ett sådant dokument har potentialen att samla kommunens arbete med bostadsförsörjning och ge bostadsmarknadens övriga aktörer en tydlig bild av vad målsättningen är och vilka insatser som är tänkta att göra mål till verklighet. 4

7 Underskott Balans Figur 1. Läget i länet (BME)

8 Läget i länet Bostadsmarknaden Mestadels underskott på bostäder Länets bostadsmarknad präglas i de flesta delarna av ett underskott på bostäder. Enligt kommunernas egen bedömning är det endast i två fall där det i kommunen som helhet råder balans. I övriga delar är det en mer eller mindre generell brist på bostäder. Det är dock i kommunernas centralorter där bristen på bostäder är som störst. Jämfört med situationen från förra året är bilden i huvudsak den samma. Med några få undantag är det underskott på bostäder i länets kommuner. Kommun I kommunen som helhet I centralorten I kommunens övriga delar Ockelbo Underskott Underskott Balans Hofors Underskott Underskott Underskott Ovanåker Underskott Underskott Underskott Nordanstig Balans Underskott Balans Ljusdal Balans Underskott Balans Gävle Underskott Underskott Underskott Sandviken Underskott Underskott Underskott Söderhamn Underskott Underskott Underskott Bollnäs Underskott Underskott Underskott Hudiksvall Underskott Underskott Underskott Figur 2. Läget i länet (BME 2017). De två kommuner som bedömer att bostadsmarknaden är i balans gör detta trots ett underskott i centralorterna. Detta beror på att de ser ett minskat antal bostadssökande jämfört med förra året. En längre tillbakablick visar en dramatisk förändring för läget på bostadsmarknaden i länets kommuner Överskott Balans Underskott Figur 3. Läget på bostadsmarknaden i länets kommuner (BME). 6 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

9 Bostadsbeståndet År 2016 uppgick antalet lägenheter i Gävleborgs län till stycken. Fördelningen av bostäder i länet var 52 procent småhus och 42 procent flerbostadshus, därtill kommer specialbostäder och övriga hus. Hur fördelningen mellan hustyper ser ut i kommunerna speglar till stor del befolkningsstorleken på kommunens centralort. Ju större centralorten är desto högre är andelen flerbostadshus och desto lägre är andelen småhus. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% flerbostadshus småhus specialbostäder övriga hus Figur 4. Fördelning av hustyper 2016 (SCB). Fördelningen av hustyper hänger i sin tur samman med fördelningen av upplåtelseformer i kommunernas bostadsbestånd. Ju fler småhus det är i kommunens bostadsbestånd desto större andel är äganderätt. Bostads- och hyresrätter är vanliga där andelen flerbostadshus är hög. Den kommun som avviker mest från det mönstret är Ockelbo. Andelen hyresrätter är i Ockelbo högre än vad som kunde förväntas med tanke på den låga andelen flerbostadshus. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% bostadsrätt hyresrätt äganderätt Figur 5. Fördelning av upplåtelseformer 2016 (SCB). Precis som med många andra parametrar intar Gävle kommun en särställning i länet när det gäller fördelning av hustyper och upplåtelseformer. Jämfört med rikets fördelning av både hustyper och upplåtelseformer befinner sig Gävle kommun på den ena sidan och resten av länet på den andra. Byggandet av bostäder I årets bostadsmarknadsenkät anger kommunerna i länet ett ökat antal bostäder som förväntas påbörjas under 2017 och Nedan visas detta tillsammans med den prognosticerade befolkningsökningen som räknats om till antal tillkomna hushåll. Skulle prognoserna om tillkomna hushåll och det förväntade antalet påbörjade lägenheter slå in skulle det glapp vi sett mellan dessa variabler de närmaste åren vara tilltäppt redan nästa år. Lägg dock märke till den fördröjning som finns mellan påbörjade och färdigställda bostäder. Även det ackumulerade bostadsunderskott som uppstår när bostadsbyggandet, under en längre tid, är lägre än befolkningsökningen är viktigt att notera Figur 6. Faktiskt och förväntat antal påbörjade och färdigställda bostäder i länet (BME, SCB). Förväntat påbörjade bostäder enligt BME Färdigställda bostäder enligt SCB Faktiskt påbörjade bostäder enligt SCB Befolkningsförändring omräknad efter hushållsstorlek Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

10 Hinder för byggandet av bostäder De höga produktionskostnaderna är den faktor som i högst utsträckning begränsar bostadsbyggandet. Det anger nio av länets tio kommuner i årets bostadsmarknadsenkät som svar på frågan om vilka de främsta begränsande faktorerna för bostadsbyggande är. Bilden liknar till stora delar den som kommunerna gav i förra årets enkät. Även då var höga produktionskostnader angiven av nio av tio kommuner. Försäljningspriset i medeltal av en nyproducerad bostad är ungefär hälften så högt för bostäder i Gävleborgs län jämfört med rikssnittet. Även om ett medel av försäljningspriset på bostäder kan vara en vilseledande siffra att jämföra mellan olika platser ger det ändå en uppfattning om problemet med för höga produktionskostnader. Kombinationen av ett lågt försäljningsvärde och en hög produktionskostnad kan göra att avkastningen från ett byggprojekt blir så låg att projektet inte bär sig ekonomiskt. Även i de fall då projekten bär sig ekonomiskt kan det vara svårare att locka till sig byggherrar i en situation då byggtrycket är högt. De begränsande faktorer som vid sidan av höga produktionskostnader angavs av flest kommuner var svag inkomstutveckling för hushållen och brist på detaljplan på attraktiv mark. Foto: Johanna Norelius Höga produktionskostnader Svag inkomstutveckling för hushållen Brist på detaljplan på attraktiv mark Svag andrahandsmarknad för bostäder Överklaganden av detaljplaner Vikande befolkningsunderlag Kommunen/allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser Resursbrist inom plan- och exploatering Svag betalningsförmåga hos befolkningen Figur 7. Begränsande faktorer för bostadsbyggandet i länet (BME). 8 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

11 Foto: Nicolas Orozco Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

12 Befolkningen Befolkningsökning i fortsatt hög takt Under 2016 ökade befolkningen i länet med 2771 personer och har nu en befolkning på personer. Enligt en befolkningsprognos framtagen av Region Gävleborg 1 väntas länets befolkning fortsätta att växa, i nästan så hög takt som under Den stora befolkningsökningen under 2016 ser ut att vara ett rekordår som inte förväntas överträffas inom de närmsta fem åren 2. Foto: Camilla Zilo Figur 8. Befolkningsutveckling och prognos (SCB och Region Gävleborg). Av de 2771 personer som länets befolkning ökade med 2016 var 979 kvinnor och 1792 män. Det huvudsakliga mönstret under de två senaste åren är att det är personer i åldersgruppen år som står för den största delen av den totala befolkningsökningen prognos regionen) Länets befolkning väntas även inom de fem närmsta åren ha en övervikt av män jämfört med kvinnor. Detta gäller även för alla länets kommuner utom Gävle där det istället är fler kvinnor än män. Skillnaden i antal mellan kvinnor och män i Gävle kommun förväntas dock succesivt minska från 510 fler kvinnor än män år 2016 till cirka 200 fler kvinnor än män år personer i Gävleborg under män kvinnor Figur 9. Folkmängd i länet (SCB och Region Gävleborg). Anledningen till att länets befolkning hade en så dramatisk ökning under 2016 beror, precis som under föregående år, på att det flyttar in fler människor till länet från utlandet än det flyttar människor från länet till utlandet. 1 Prognosen är baserad på statistik från SCB. 2 Högre befolkningsökning har Gävleborgs län åtminstone inte sett under perioden från 1969 och framåt. 10 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

13 De två övriga faktorer som avgör hur befolkningen utvecklas är inrikes flyttningar till och från länet samt 3000 skillnaden mellan 2000 antalet födda och 1000 döda. Trenden för dessa faktorer i länet har under en längre tid varit ett relativt stabilt negativt netto. Flyttningar inom landet Under 2016 flyttade 6804 personer till Gävleborgs län från övriga län och 7876 personer flyttade från Gävleborgs län till övriga län. Det betyder att det under 2016 flyttade 1072 fler personer från Gävleborgs län till andra län än det flyttade personer till Gävleborgs län från andra län personer motsvarar ungefär 0,4 procent av folkmängden i Gävleborgs län år Födelsenetto Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Figur 10. Flyttnings- och födelsebalans (SCB). I absoluta tal fördelade sig flyttströmmarna över länen i stort sett efter en kombination av variablerna geografisk närhet och befolkningsstorlek. Stockholms län, som har stor befolkning och relativt nära geografiskt, är det län dit flest människor både flyttar till och från. Sedan följer Gävleborgs grannlän varvat med de, till befolkningen, stora Västra Götalands och Skånes län. Foto: Camilla Zilo män kvinnor totalt Figur 11. Inrikes flyttnetto till och från Gävleborg 2016 (SCB). Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

14 När det kommer till hur nettot av flyttströmmarna till och från Gävleborg fördelar sig över länen blir bilden lite annorlunda. Stockholm, följt av Uppsala, är det län till vilket Gävleborg tappar flest invånare jämfört med hur många som kommer till. Norrbottens län, följt av Västernorrlands och Dalarnas län, är det län som 2016 gav Gävleborg det största inrikes flyttningsöverskottet. Bortsett från Jämtlands negativa flyttnetto, från Gävleborg sett, stämmer 2016 års bild ganska väl överens med det flyttningsmönstret som varit åtminstone de senaste 15 åren 3. Mönstret är att flyttningarna resulterar i ett tillskott till Gävleborgs befolkning från de norrländska länen och ett befolkningstapp till de fem befolkningsstora länen. 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% Gävle Länet Ovanåker Figur 12. Andel av befolkningen i åldersgruppen 75+ (SCB och Region Gävleborg). Andelen av länets befolkning som är över 75 år förväntas gå från 10,2 procent år 2016 till 11,8 procent år För alla kommuner utom Gävle kommun är andelen av befolkningen som är över 75 år högre än i länet som helhet. Förändringar i länets demografiska struktur Foto: Camilla Zilo Åren nåddes kulmen för en uppgång av födelsetalen i Sverige. Det var senaste gången det i Sverige föddes mer än barn per år. De personer som föddes i 1940-talets stora barnkullar passerar inom de kommande fem åren 75 års ålder. Detta märks också på ett tydligt sätt i länets demografiska struktur. Ovanåker kommun är den kommun där andelen förväntas bli den högsta, 13,8 procent av befolkningen år Fördelningen mellan kvinnor och män skevar en aning i Gävleborgs läns befolkningspyramid år Bland dem över 65 år finns en övervikt av kvinnor över män om ungefär en och en halv procent. Samtidigt är de i åldrarna 0-25 år ungefär en procent fler män/pojkar än kvinnor/ flickor. 3 För mer information om detta se sidan 23 i Region Gävleborgs rapport In- och utflyttning år En deskriptiv rapport om Gävleborgs län. 12 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

15 Befolkningsförändring åldersgruppen 75+ Länets befolkningsstruktur år år år år år år år år år år 5-14 år år -8,0% -6,0% -4,0% -2,0% 0,0% Kvinnor 700 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% Män Figur 13. Länets befolkningsstruktur år 2016 (SCB och Region Gävleborg). Antalet personer i åldersgruppen 75 år och uppåt i länet förväntas öka med allt fler personer per år under den kommande femårsperioden. Från en ökning med 753 personer år 2017 till en ökning med personer år År 2016 var det totalt personer i åldrarna 75 år och uppåt i länet Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Figur 14. Förväntad befolkningsförändring i åldersgruppen 75+ (Region Gävleborg). Foto: Torsten Edwinson Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

16 Marknadsförutsättningar Inkomst, utbildning och sysselsättning Tillgänglig statistik för människors inkomster sträcker sig i skrivande stund till år Medelvärdet för länsinvånarnas årsinkomst 4 var då ungefär kronor. Kommunerna varierade mellan Ljusdals kommuns årsmedelinkomst om kronor till Gävle kommuns årsmedelinkomst om kronor. Samtliga länets kommuner låg dock under riksgenomsnittet som var ungefär kronor år % 80% 60% 40% 20% 0% Kvinnor Kvinnor riket Män Figur 15. Årsmedelinkomst kvinnor jämfört med män år 2015 (SCB). Medelvärde för de med värde, 20+ år, tkr Figur 16. Årsmedelinkomst (20+ år) jämförelse med riket år 2015 (SCB). Riket Skillnaderna i årsmedelinkomst jämfört med riket är som störst för Ljusdal vars värde uppgick till 83% av rikssnittet. Ännu större skillnader finns om jämförelsen görs mellan könen. År 2015 var årsmedelinkomsten i länet ungefär kronor för män och kronor för kvinnor. Skillnader mellan hur stor kvinnors inkomst är jämfört med mäns varierar mellan kommunerna i länet, men jämfört med skillnaden mellan könen är variationen mellan kommunerna liten. Mönstren för hur inkomstnivåerna fördelar sig över länet sammanfaller med hur utbildningsnivåer är fördelade över kommunerna. De kommuner med låg andel högutbildade är även de kommuner som har låga medelvärden för invånarnas årsmedelinkomster relativt rikssnittet. 4 Medelvärdet är beräknat på folkbokförda personer som har någon form av inkomst enligt följande: kontant bruttolön, arvode, skattepliktiga förmåner, sjukpenning, ersättningar från försäkringskassa, arbetslöshetskassa och vuxen utbildningsnämnd, delpension samt reseersättning för resor mellan bostad och arbetsplats. Foto: Camilla Zilo 14 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

17 74 år 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Länet Förgymnasial utbildning män Gymnasial utbildning män Eftergymnasial utbildning män Riket Förgymnasial utbildning kvinnor Gymnasial utbildning kvinnor Eftergymnasial utbildning kvinnor Figur 17. Utbildningsnivå, relativt könets del av befolkningen, år (SCB). När det kommer till årsmedelinkomsternas fördelning över könen går den stick i stäv mot könsskillnaderna i utbildningsnivå. I länets samtliga kommuner är andelen högutbildade högre för den kvinnliga delen av befolkningen än den är för den manliga delen av befolkningen. Samma mönster gäller för hela Sverige sammantaget. Relationen mellan inkomst och utbildning är alltså omvänd när befolkningen delas in i kön, en högre utbildningsnivå sammanfaller med en lägre inkomst. Statistiken från SCB över sysselsättningsgrad varierar relativt mycket från kvartal till kvartal. Sett som trend över ett eller två år har sysselsättningsgraden i länet dock legat stabilt kring 10 procents arbetslöshet 5 och 61 procent sysselsatta 6 de senaste tre åren. Motsvarande siffror för landet som helhet är 8 procents arbetslöshet och 65 procent sysselsatta. Sysselsättningsgraden i länet skiljer sig inte mellan könen när det kommer till arbetslöshet. Däremot har den manliga delen av befolkningen en något högre andel i arbetsför ålder än vad den kvinnliga delen av befolkningen har. Det gör att andelen sysselsatta av den manliga delen av befolkningen är något högre än andelen sysselsatta av den kvinnliga delen av befolkningen. Foto: Johanna Norelius Bostadskostnadernas utveckling Hur kostnaderna för olika bostadstyper utvecklar sig i relation till människors disponibla inkomst kan vara viktigt att få en uppfattning om av flera skäl. Ju större andel av den disponibla inkomsten kostnaderna för boendet upptar desto svårare kan det vara att få tillgång till eller behålla en hyresrättslägenhet samt att köpa en bostadsrätts- eller äganderättslägenhet. En utveckling där bostadskostnaderna ökar i en högre takt än nettoinkomsterna är också ett tydligt tecken på att tillgången på bostäder i minskande grad möter efterfrågan. 5 Räknat som andel av arbetskraften. Arbetskraften utgörs av sysselsatta och arbetslösa. 6 Räknat som andel av hela befolkningen. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

18 Under den senaste tioårsperioden har länets genomsnittliga 25,0% priser för småhus och bostadsrätter samt medianen för disponibel årsinkomst 7 ökat varje år, 20,0% bortsett från år 2012 då bostadsrättspriserna i snitt låg still. 15,0% Ökningen har dock varit mest dramatisk för bostadsrättspriserna som varierat mellan noll och 10,0% nära 27 procents årlig ökning. En förklaring till de stora skillnaderna mellan priserna för bo- 5,0% stadsrätt och småhus är troligen 0,0% motsvarande skillnader mellan länets kommuner vad gäller fördelningen av upplåtelseformer och prisläge. Som beskrevs i avsnittet om bostadsbeståndet har Gävle kommun en särställning när det kommer till antalet bostadsrätter. I Gävle kommun finns drygt hälften av länets bostadsrättslägenheter, men bara en dryg fjärdedel av småhusen Gävle Hudiksvall Nordanstig Figur 19. Prisutveckling småhus, kr/kvm (Kolada) Fastighetspris bostadsrätt, kr/kvm, ökning jämfört med föregående år Fastighetspris småhus, kr/kvm, ökning jämfört med föregående år Mediannettoinkomst, kr/inv (20+ år), ökning jämfört med föregående år Figur 18. Bostadsprisutveckling och disponibel inkomst (Kolada) Gävle Hudiksvall Hofors Figur 20. Prisutveckling bostadsrätt, kr/kvm (Kolada). Skillnaderna mellan länets kommuner är stora när det kommer till priser på bostadsrätter och småhus. För att göra diagrammen läsbara har sex av länets kommuner plockats bort. Dessa kommuners bostadsrätts- och småhuspriser är jämnt utspridda mellan Hudiksvall och Nordanstigs kommun i figur 19 respektive Hofors kommun i figur 20. Foto: Johanna Norelius 7 Räknat som summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfer. 16 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

19 Gävle Sandviken Hudiksvall Hofors Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Ljusdal Nordanstig Figur 21. Utveckling disponibel inkomst, kr/inv 20+ år (Kolada). Den stora skillnad mellan kommunerna som var i bostadspriser har inte varit i utvecklingen av disponibel inkomst. År 2015 varierade kommunernas median för disponibel årsinkomst mellan Nordanstigs kommuns kronor och Gävle kommuns kronor. I länets kommuner varierade hyresnivåerna för allmännyttans hyreslägenheter mellan en 2,7 procentig höjning och en 0,3 procentig sänkning under åren 2015 och För länet som helhet höjdes de allmännyttiga hyrorna med 1,5 procent år 2015 respektive 0,6 procent år Utvecklingen av hyresnivåerna i allmännyttan har alltså legat under eller i nivå med utvecklingen av disponibel inkomst. Ockelbo och Nordanstig är de kommuner där högst andel, nära 40 procent, av de förvärvsarbetande har sitt arbetsställe i en annan kommun. Lägst andel utpendlare var det i Hudiksvalls och Ljusdals kommun med 85 respektive 84 procent av de förvärvsarbetande som både bor och arbetar i kommunen. 13% 8% Figur 22. Arbetspendling i Gävleborgs län 2015 (SCB). Även om förändringarna i arbetspendling mellan åren 2011 och 2015 var små är det generella mönstret ändå en ökad arbetspendling över kommungränserna inom länet. 79% Arbetar och bor i kommunen Över kommungräns inom länet Över länsgräns Pendling I SCB:s statistik över arbetspendling är arbetspendlaren en som är folkbokförd inom ett administrativt område och har sitt arbetsställe i ett annat. Sådan statistik finns ännu inte för år Eftersom förändringarna de senaste fem åren inte varit så dramatiska kan en beskrivning av pendlingen i länet år 2015 ändå vara intressant. Bilden från 2015 visar att utpendlingen från samtliga länets kommuner uppgår till mellan en till två femtedelar av den förvärvsarbetande befolkningen i åldrarna 16 år och uppåt. Foto: Johanna Norelius Majoriteten av pendlingsrörelserna över länsgränsen var år 2015 till och från sex kommuner. Av de Gävleborgsbor som arbetade utanför länet åkte den största andelen till Stockholms kommun för att arbeta. De som var folkbokförda i Älvkarleby kommun stod för den enskilt största andelen av den totala inpendlingen till länet. Det var 966 fler personer som bodde i länet och arbetade utanför än de som bodde utanför länet och pendlade in för att arbeta. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

20 Andelen av den arbetande delen av befolkningen som arbetar och bor i samma kommun (SCB). Arbetspendling inom länet (endast de med minst 5 % av den arbetande befolkningen) (SCB). 62 % Nordanstig 22 % 84 % Ljusdal Hudiksvall 85 % 80 % Ovanåker 13 % 6 % Bollnäs 78 % 5 % 81 % Söderhamn Utpendling länet 2015 Kommun Antal Andel Stockholm % Sundsvall 839 9% Uppsala 814 8% Älvkarleby 701 7% Tierp 543 6% Falun 388 4% Summa % 62 % 18 % 74 % 81 % 11 % Ockelbo 13 % Sandviken 7 % 17 % Gävle Inpendling länet 2015 Kommun Antal Andel Älvkarleby % Uppsala 636 8% Stockholm 619 8% Tierp 466 6% Falun 448 6% Sundsvall 348 5% Summa % Hofors 75 % 5 % Figur 23. Antal och andel av den totala ut- respektive inpendlingen i Gävleborgs län (SCB). 18 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

21 Foto: Camilla Zilo Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

22 Bostäder för alla Olika människor olika bostadsbehov? Även om människor är olika kan ändå behovet av tak över huvudet och skydd mot väder och vind sägas vara lika för alla. Vi behöver alla någon typ av bostad. Däremot skiljer sig människor åt när det kommer till förutsättningarna för att konkurrera om en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Människor är också olika när det kommer till hur deras bostad behöver vara utformad för att den ska utgöra ett stöd och inte ett hinder i deras dagliga liv. I den bristsituation som nu råder på bostadsmarknaden i nästan alla länets delar har vissa befolkningsgrupper det extra svårt att få tillgång till en bostad. När trycket på bostadsmarknaden är som störst kan det därför vara som viktigast att hänsyn tas till hela befolkningen. Vissa av dessa råd stämmer delvis överens med arbetet i länets kommuner, visar årets bostadsmarknadsenkät. Ett exempel är de två kommuner som träffat en överenskommelse med det allmännyttiga bostadsbolaget att sänka kraven på de bostadssökande, till exempel att godkänna försörjningsstöd som inkomst. Ett annat exempel är den tillgänglighetsinventering som gjorts i sex kommuners kommunala flerbostadsbestånd. Även i år går det att hitta råden från SKL i slutet av kapitlet. Kommunerna i Gävleborgs län arbetar idag på många sätt aktivt för att tillgodose alla medborgares behov av en god bostad. I förra årets bostadsmarknadsanalys fanns några råd från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om hur kommunen kan arbeta med att underlätta tillgången till bostäder för de som har det extra svårt på bostadsmarknaden. Foto: Camilla Zilo 20 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

23 Nyanlända Under åren tog kommunerna i Gävleborgs län emot drygt nyanlända med uppehållstillstånd av dessa togs emot under 2016 och knappt 38 procent var barn eller unga under 18 år. Av de mottagna som länet tog emot förra året var 42 procent flickor/kvinnor och 58 procent pojkar/män. Från och med 1 mars 2016 gäller lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning (bosättningslagen). Lagen innebär att det är ett gemensamt ansvar för Sveriges 290 kommuner att ta emot nyanlända. Inför varje år fastställs länstal och kommuntal som talar om hur många nyanlända som varje län och kommun ska ta emot i organiserad form via anvisning från Migrationsverket (från och med 2017). Utöver dessa tillkommer de nyanlända med uppehållstillstånd som valt att bosätta sig i en kommun på egen hand. Under 2016 hade Gävleborgs län ett länstal på 236. Totalt tog länets kommuner emot nyanlända vilket innebär att endast omkring 10 procent togs emot i organiserad form via anvisning. År 2017 har Gävleborg ett länstal på 277 och varje kommun i länet tar emot minst 10 nyanlända i organiserad form. Samtliga kommuner i Gävleborg förutom Hofors kommun bedömer att det råder ett underskott av bostäder för nyanlända idag. I Hofors bedöms läget vara i balans. Detta beror till stor del på den generella bostadsbristen på hyreslägenheter som finns men kommunerna lyfter även underskottet på stora lägenheter (för större barnfamiljer) och små lägenheter (för ensamstående). Även bristande tillgänglighet vad gäller infrastruktur påverkar några landsbygdskommuner. Generellt ordnar kommunen boende för de nyanlända som tas emot i organiserad form och som anvisas från Migrationsverket. De som bosätter sig själva får, liksom övriga kommuninvånare, ordna boende på egen hand. En utmaning som på senare år blivit mer påtaglig är nyanlända som bosatt sig hos släkt eller vänner och som därefter upplever svårigheter med att vara inneboende. Då uppstår ett, ibland akut, behov av en egen bostad och kommunen har i vissa fall behövt lösa boendefrågan för barnfamiljer som blivit bostadslösa. Samtliga kommuner i Gävleborg har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsbolaget och har haft det under många år. Några kommuner tar även regelbundet eller vid behov kontakt med privata fastighetsägare. Kommun Kommuntal 2016 Totalt mottagna 2016 Kommuntal 2017 Mottagna tom april 2017 Bollnäs Gävle 63* Hofors Hudiksvall Ljusdal 35* Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborg Figur 24. Kommuntal för nyanlända (Länsstyrelsen och Migrationsverket). * Överenskommelse mellan Gävle ovh Ljusdals kommuner. Gävle (-10) och Ljusdal (+10). Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

24 I Hudiksvalls kommun har man under 2017 påbörjat projektet Skapa fler bostäder för nyanlända med syftet att via uppsökande verksamhet hitta privata hyresvärdar som vill hyra ut bostäder till nyanlända, teckna hyresavtal med privata hyresvärdar samt ge stöd till hyresvärdar och nyanlända genom bovärd. Flera kommuner i länet har idag bovärdar som talar flera språk och som finns som stöd för hyresvärdar och nyanlända. Ungdomar Ungdomar tillhör en av de grupper som har svårast att få tag i en bostad. Detta kan bero på dåliga ekonomiska förutsättningar, litet kontaktnät samt kort tid i bostadskön. I år uppger 87 procent av Sveriges kommuner att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det är en ökning med 3 procentenheter från föregående år. Ingen av landets kommuner uppger att det finns ett överskott på bostäder för ungdomar. Situationen för ungdomar på länets bostadsmarknad är ansträngd. Enligt bostadsmarknadsenkäten bedömer nio av tio kommuner i länet att det råder ett underskott på bostäder för ungdomar. Åtta av länets kommuner anser att underskottet beror på att det finns för få små lägenheter. nyproduktion eller öronmärkning av bostäder för ungdomar samt hyresrabatter. Endast Ljusdal anger i enkäten att det finns särskilda ungdomsbostäder i kommunen (elevhem). Detta skiljer sig från förra årets enkät då tre kommuner svarade att särskilda ungdomsbostäder fanns. Enligt enkäten förväntas inget byggande av ungdomsbostäder att påbörjas i länet under 2017 och Studenter Studenter efterfrågar i hög utsträckning små och billiga lägenheter i nära anslutning till lärosätet. Behovet av bostäder för studenter är särskilt stort i Gävle eftersom länets enda högskola ligger där. Bostadssituationen för högskolans studenter är alltid mest besvärlig vid terminsstarter, framförallt under höstterminen då många studenter hänvisas till tillfälliga boenden. Under terminens gång brukar bostadssituationen lätta och vakanser uppstår. Ett särskilt stöd för studenter är den studentbostadsgaranti som Gävle kommun aktiverar i de fall då det saknas lediga studentbostäder i det ordinarie bostadsbeståndet. Genom denna bostadsgaranti får studenter ofta tag på tillfälliga boenden som varar till dess att de själva kan ordna ett förstahandskontrakt. Sju kommuner i länet uppger att det pågår insatser som ska underlätta ungdomars möjlighet att få tillgång till en egen bostad. Bland annat nämns generella satsningar på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar, Foto: Johanna Norelius 22 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

25 upp i åldrarna. Det är ett resultat av en generell förbättring av hälsan hos äldre i kombination med en medveten politik från samhällets sida att styra över vårdresurser från olika former av institutionsboenden till möjligheter att bo kvar i hemmet. Den här skiftningen i politiken har lett till en stor minskning av antalet vårdplatser i särskilt boende. Foto: Pernilla Bylund I årets bostadsmarknadsenkät uppger Gävle att det råder underskott på bostäder för studenter på bostadsmarknaden. Detta beroende på en generell brist på lediga bostäder samt en växande högskola. På senare år har dock studenternas bostadssituation uppmärksammats, vilket har resulterat i byggandet av många nya studentbostäder intill högskolan. I Gävle förväntas påbörjandet av ytterligare cirka 200 studentbostäder under 2017 och Förhoppningen är att detta ska möta ett utökat antal studenter på högskolan och återigen leda till en bostadsmarknad i balans. Äldre Människor lever idag längre än tidigare. Cirka 20 procent av landets befolkning är 65 år eller äldre. I Gävleborg varierar andelen äldre något mellan kommuner. Med undantag för Gävle har länets kommuner högre andel äldre än övriga landet. De stora kullarna från 40-talet har nu fått en ålder som gör att andelen över 75 år kommer att öka dramatiskt de närmaste åren. Allt fler äldre bor kvar hemma allt högre I Gävleborg bedömer sex kommuner att det finns ett underskott i utbudet av särskilt boende för äldre. Det är en stor ökning från föregående år då endast en kommun bedömde att det fanns ett underskott. Tre kommuner uppger att det råder balans, vilket är en klar minskning från föregående år. Trots det rådande underskottet, samt att antalet äldre i länet växer, bedömer en majoritet av länets kommuner att äldres behov av särskilda boenden kommer att vara täckt om fem år. För att överbrygga glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med omsorg dygnet runt finns seniorbostäder och trygghetsbostäder. Seniorbostäder är avsedda för personer över en viss ålder och därför mer tillgänglighetsanpassade. Trygghetsbostäder är istället en boendeform som har tillkommit för att ge äldre tillgång till större gemenskap och trygghet. Variationen är stor men tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild peronal är gemensamma nämnare för många trygghetsbostäder Seniorbostäder finns i alla länets kommuner och hälften av kommunerna har trygghetsbostäder. Antalet outhyrda/osålda bostäder av dessa bedöms vara väldigt lågt. Detta kan skapa inlåsningseffekter för de äldre som vill flytta inom länet. Nordanstigs och Ljusdals kommuner uppger att de kommer påbörja byggande av trygghetsbostäder under perioden Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

26 Funktionsnedsatta Personer med funktionsnedsättning behöver ofta särskilt anpassade bostäder och i vissa fall boende med särskild service, såsom gruppbostad och servicebostad. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 163 av Sveriges kommuner att det råder underskott på bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Det är 13 kommuner fler än förra året och följer en trend som har pågått i flera år. Ingen kommun i landet redovisar ett överskott. Foto: Camilla Zilo I Gävleborgs län uppger sex av tio kommuner att utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning är i underskott. Det är två kommuner fler än förra året. Övriga fyra kommuner uppger att det är i balans. En majoritet av länets kommuner uppger att behovet för den här gruppen kommer att vara täckt om två respektive fem år. Bostadsmarknadsenkäten visar dock på att tillkomsten av nya bostäder för personer med funktionsnedsättning under 2017 och 2018 kommer att vara begränsat. I sex kommuner har det kommunala flerbostadshusbeståndet tillgänglighetsinventerats. Det är framförallt entréer, trappuppgångar samt förekomsten av hiss som har inventerats. Detta har sedan vanligtvis legat till grund för efterföljande åtgärdsprogram. Tillgänglighetsinventeringar är inte lika vanligt förekommande i det privata flerbostadsbeståndet. Hemlösa Begreppet hemlöshet omfattar ett antal boendesituationer som personer kan befinna sig i under kortare eller längre tid. Det kan handla om: Akut hemlöshet där en person är hänvisad till härbärge, jourboende eller sover utomhus. Institutionsvistelse och kategoribo ende där personen inte har någon bostad ordnad inför en utskriv ning. Hit räknas även personer som skulle ha skrivits ut om de hade haft en bostad. Långsiktiga boendelösningar med någon form av hyresavtal där bo endet är förenat med tillsyn eller särskilda regler likt försökslägenhe ter och sociala kontrakt. Eget ordnat kortsiktigt boende utan kontrakt hos exempelvis vän ner eller släktingar. Enligt bostadsmarknadsenkäten uppger åtta av tio kommuner att de hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler till dem som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Det totala antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor som hyrs ut i länet är i dag cirka 808 stycken. En majoritet av länets kommuner har som mål att dessa hushåll så småningom ska ta över hyreskontrakten, vilket också sker i viss utsträckning varje år. 24 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

27 Åtta kommuner har regelbundna samarbeten med allmännyttiga bostadsbolag för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Tre av dessa kommuner har även samarbeten med privata hyresvärdar i frågan. Gävle och Ovanåkers kommuner har särskilda överenskommelser med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande genom att exempelvis godkänna försörjningsstöd som inkomst. Hudiksvalls kommun samt Ljusdals kommun använder sig av hyresgarantier. För att motverka eller på annat sätt avhjälpa hemlöshet arbetar fem av länets kommuner med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar. Detta är en ökning jämfört med föregående år. Länets kommuner arbetar således på olika sätt med att underlätta inträdet på bostadsmarknaden och motverka hemlöshet. Gör det lättare för unga att få tillgång till en bostad genom att ha mer flexibla bostadsköer. En lösning kan vara att fördela ett visst antal mindre lägenheter till unga i en viss ålder, oavsett deras kötid. Ge det kommunala bostadsbolaget direktiv att se över sina inkomstkrav vid uthyrning och att godkänna försörjningsstöd som inkomst. Uppmuntra fastighetsägare att ge flera personer möjlighet att dela på ett hyreskontrakt, så att större lägenheter kan användas som kollektivboende. Ställ krav i samband med markanvisning om att bidra med lägenheter för sociala ändamål. Inventera befintligt bostadsbestånd och avsätt vissa av de tillgängliga lägenheterna i en särskild kö för personer som är 65 år eller äldre. Ta tillvara och uppmuntra initiativ om senior- och trygghetsbostäder från branschen och från grupper av äldre. Överväg även ekonomiska incitament, det minskar kommande kostnader. (Sveriges kommuner och Landsting, SKL) Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

28 Att möta framtidens bostadsbehov Tillgängliga verktyg för arbetet med bostadsförsörjning Ägardirektiv Samtliga kommuner i länet har ett kommunalt bostadsaktiebolag och alla har de antagna ägardirektiv som styr bolagens verksamhet. Sju av de tio kommunernas direktiv har antagits år 2014 eller senare. Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag började gälla år 2011 och anger att allmännyttiga bostadsaktiebolag ska bedriva sin verksamhet utifrån affärsmässiga principer. Kommunerna har trots detta ett stort utrymme att genom sina ägardirektiv påverka möjligheterna för resurssvaga personer att komma in på bostadsmarknaden och behålla en bostad. I rapporten Bostad sökes från den nationella hemlöshetssamordnaren var en av slutsatserna att kommuner kunde använda sig av ökad ägarstyrning med större betoning på allmännyttans bostadssociala ansvar. En möjlighet som framhålls i rapporten är att överföra hela föregående års överskott från bostadsbolaget till kommunen, om medlen används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Läs mer här! Ägardirektiv till allmän nytta. Kommunernas styrning av bostadsbolagen (Länsstyrelserna 2015). 26 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

29 Hyresgaranti Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket. Precis som förra året anger tre av länets kommuner i bostadsmarknadsenkäten att de använder sig av kommunala hyresgarantier. En av dessa anger att de ställer ut hyresgarantier som de har möjlighet att få statligt bidrag för. Ytterligare en kommun anger att de kommer att utreda frågan om kommunala hyresgarantier. Förturssystem Ett sätt att underlätta för människor som har det särskilt svårt att få bostad på den ordinarie bostadsmarknaden kan vara att ge förtur till bostad efter särskilda kriterier. I länet anger samtliga kommuner åtminstone någon typ av kriterium som ger förtur till bostad. Det vanligaste är att ge förtur till personer som fått arbete i kommunen och som bor utom pendlingsavstånd (sex av tio kommuner). Därefter är förtur till nyanlända det vanligaste förturskriteriet (fem av tio kommuner). Andra grupper som enstaka kommuner uppger att de ger förtur till är studenter, ungdomar, hemlösa, äldre, trångbodda familjer, i kvinnofridsärenden och av andra sociala eller medicinska skäl. Bostadsförmedling I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) anges att kommunerna ska anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, ska dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. I årets bostadsmarknadsenkät anger ingen av länets kommuner att de använder sig av kommunal bostadsförmedling. Däremot har alla allmännyttiga bolag en egen kö och sju av länets kommuner uppger att de också har en lista med hyresvärdar på sin webbplats i syfte att underlätta för bostadssökande. Foto: Camilla Zilo Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

30 Riktlinjer för bostadsförsörjning Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen, detta enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383). Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och de ska finnas i ett dokument separat från översiktsplan. Dessa riktlinjer ska nämligen vara vägledande för hur kommunen med planläggning enligt plan- och bygglagen främjar bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Med riktlinjerna ska kommunen ange sina mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Till dessa mål ska planerade insatser knytas i syfte att målen ska uppnås. I riktlinjedokumentet ska det även framgå hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska också vara grundade på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Till kommunernas hjälp i arbetet med riktlinjerna ska Länsstyrelsen bistå med råd, information och underlag. På Boverkets hemsida finns en handbok för den som tar fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Att ta fram riktlinjer Fördelarna med att ha tagit fram ett väl genomarbetat vägledande dokument för bostadsförsörjning är många. Både översikts- och detaljplaneprocessen underlättas om det finns ett politiskt antaget dokument som tydligt anger inriktningen för hur kommunen tillgodoser behovet av bostäder. För att de särskilda gruppernas bostadsbehov ska beskrivas på ett tydligt och detaljerat sätt behövs ett nära samarbete över förvaltningsgränserna. En samsyn och ett gott samarbete mellan förvaltningar kan ge många positiva effekter på det dagliga arbetet. Till sist kan utblickar mot den regionala och nationella nivån underlätta samarbetet mellan kommunerna i länet och positiva synergieffekter av att arbeta mot samma mål kan uppstå. Här hittar du handboken! Foto: Johanna Norelius 28 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

31 Utvärdering av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning I årets regleringsbrev från regeringen gavs Länsstyrelsen i uppdrag att redovisa och bedöma om kommunerna har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen som uppfyller kraven i 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I Gävleborgs län har tre av tio kommuner riktlinjer som antagits efter den 1 januari 2014, då en ändring av lagen trädde i kraft. Av de sju resterande kommunerna förväntas fyra kommuner att anta riktlinjer för bostadsförsörjning, en kommun är osäker om de kommer att anta riktlinjer och övriga kommuner kommer inte att anta riktlinjer under nuvarande mandatperiod Av de tre kommuner med riktlinjer antagna efter lagändringen 2014 har en kommun uppfyllt kraven i 2 (SFS 2000:1383). De andra två kommunernas riktlinjer uppfyller inte till fullo kraven i 2 punkt 3 (SFS 2000:1383). Uppgifter saknas om hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program med betydelse för bostadsförsörjningen. Foto: Johanna Norelius Det förekommer även vissa brister i den analys riktlinjerna ska grundas på. Det som saknas är framförallt en tydligare bild av bostadsbehovet för flera av de särskilda grupperna samt marknadsförutsättningar. Under våren gav Länsstyrelsen Gävleborg länets kommuner tillfälle att svara på frågan om ändringarna i lagen 2014 medfört några förändringar i kommunens arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen delar den bild som ges i kommunernas svar. För de flesta kommuner i länet har lagändringen 2014 inneburit att arbetet med bostadsförsörjningsriktlinjer fått högre prioritet. Detta är särskilt tydligt i en kommun där en samhällsplanerare projektanställts för att arbeta med riktlinjerna. Även andra kommuner anger att de efter lagändringen breddat arbetet till att inbegripa ytterligare saker, såsom regionalt perspektiv, bostadsbehov för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Länsstyrelsen Gävleborg är också i färd med att växla upp arbetet med att stödja kommunerna i arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning. En framtida förbättring i arbetet med bostadsförsörjning är på det hela taget att vänta i Gävleborgs län. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län

32 Riktlinjer för bostadsförsörjning Har kommunen riktlinjer antagna enligt den nya lagstiftningen 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar? Om nej, kommer riktlinjer att antas under nuvarande mandatperiod ? Riktlinjerna innehåller kommunens mål enligt 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Riktlinjerna innehåller kommunens planerade insatser enligt 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Riktlinjerna innehåller uppgifter om hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program enligt 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Riktlinjerna grundas på en analys enligt 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Riktlinjer finns i ett separat dokument Kommun Ja, antagna Nej, senast Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ockelbo Ja, 2015 Ja Ja Nej Ja X Hofors Nej, - Ovanåker Ja, 2016 Ja Ja Nej Ja, delvis X Nordanstig Nej, - Ja Ljusdal Nej, - Nej Gävle Nej, 2013 (med reviderade mål 2016) Ja Sandviken Ja, 2016 Ja Ja Ja Ja X Söderhamn Nej, 2004 Ja Bollnäs Nej, 2010 Osäkert Hudiksvall Nej, - Ja Figur 25. Utvärdering av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och redovisning av regleringsbrevsuppdrag Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2017

33 Roller och ansvar Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar Bostadsförsörjning är kommunernas lagstadgade ansvar för alla invånare i kommunen. Riktlinjer för bostadsförsörjning är kommunernas huvudsakliga inriktning för bostadsförsörjningsarbetet som ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Boendeplanering är det dagliga arbete med bostadsförsörjningen i kommunerna som rymmer allt från att till exempel planera för attraktiva bostäder till att säkerställa tillgängliga boenden för äldre. Länsstyrelsen ska bistå med råd, information och underlag Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. (SFS 2000:1383). Denna rapport om läget på bostadsmarknaden är ett exempel på underlag som Länsstyrelsen tar fram. I yttranden över kommunernas översiktsplaner ger Länsstyrelsen synpunkter på bland annat bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen betonar vikten av att kommunen analyserar konsekvenserna av planen när det gäller bland annat kommunal service, jämställdhet, integration och behovet av boende för särskilda grupper. Översiktsplanen är ett ett bra instrument för kommunen när det gäller att öka kompetensen och intresset för bostadsplaneringsfrågor. Foto: Camilla Zilo Länsstyrelsen är också samrådspart i kommunernas arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning. Vidare anordnar Länsstyrelsen temadagar och träffar för att gynna samverkan och samordning mellan olika aktörer på bostadsmarknaden. Bland Länsstyrelsens sektorsövergripande uppgifter ingår att Länsstyrelsen i sin verksamhet ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses. (Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion) Analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län