Minnesanteckningar från byggnätverksträff

Transkript

1 Minnesanteckningar från byggnätverksträff Den 10 oktober 2014 Mötet hölls i Tingshuset i Ljungby kl Deltagare: David Fritzon (Uppvidinge kommun), Anna Welander (Älmhults kommun), Therese Lindström (Ljungby kommun), Sanne Vader (Växjö kommun), Elin Nilsson (Växjö kommun), Göran Bergstrand (Alvesta kommun), Adam Lorentsson (Markaryd kommun), Cecilia Malmqvist (Växjö kommun), Sarah Cederström (Ljungby kommun), Inger Gummesson (Tingsryds kommun), Jörgen Nilsson (Tingsryds kommun), Anette Andersson (Tingsryds kommun) och Malin Augustsson (Regionförbundet södra Småland). Anna Welander och David Fritzon valdes till justerare. Dagen inleddes med en kort presentationsrunda. Sammanställning av bedömningar Nätverksträffen bestod till största delen av en genomgång av de bedömningar och rutiner som samlats in och sammanställts sedan förra nätverksträffen. I samband med detta uppkom nya diskussioner och frågor. Det bestämdes att Malin ska presentera en matris med sammanställning över samtliga svar, samt ett förslag på gemensamt vägledningsdokument, utifrån de insamlade bedömningarna och vad som framkom under nätverksträffen. Syftet med vägledningsdokumentet är att redovisa tjänstemännens gemensamma tolkning av lagstiftningen, för att öka samsynen hos kommunerna. De verkliga bedömningarna hos respektive kommun kan trots det skilja sig något från de gemensamt framtagna, eftersom de styrs av politiska beslut. Matrisens syfte är därför att istället redovisa de faktiska bedömningar som görs och behöver revideras vid behov, med målet att så småningom överensstämma med vägledningsdokumentet. De synpunkter och diskussioner som uppkom under genomgången beskrivs nedan på ett förenklat och generellt sätt. Samtliga kommentarer beskrivs inte.

2 Komplementbyggnader När det gäller avstånd från komplementbyggnad till gata är alla överens om hur man ska tolka lagstiftningen. Utgångspunkten är att det inte är tillåtligt att komplementbyggnaden läggs närmare gata än 4,5 m. Det bästa är om den kan läggas minst 6 m från gatan, för att få plats med en bil utan att behöva ställa den på gatan. Detta är främst en fråga som bör hanteras i detaljplanen. Ska undantag göras från 4,5 m krävs en motivering om varför förhållanden är sådana att avståndet inte kan hållas. Boverket är på gång med nya riktlinjer. Fram till dess görs en bedömning från fall till fall. Det som främst beaktas är detaljplaner, trafiksäkerhet (sikt) och synpunkter från grannar. Det kan krävas bygglov, även för bygglovsbefriade byggnader. Avståndet från en komplementbyggnad till allmän platsmark bör vara minst 1,5 m. Kortare avstånd bör bara godtas om det föreligger synnerliga skäl och efter godkännande av kommunen som sköter allmänningen. Detsamma gäller mellan tomter i övrigt. Det ska finnas utrymme för att sköta sina byggnader från den egna fastigheten. Det kan behövas utsättning (t.ex. närmare än 1,5 m från gräns eller för komplementbyggnad större än 50 m 2 ). På landsbygden är fastigheterna vanligtvis större och kortare avstånd än 4,5 m godtas efter grannens medgivande. I närheten av allmänna vägar är det Trafikverket som måste godkänna avståndet. En ny diskussion uppstod angående underrättelsen till grannar och hur man begär in grannens ev. medgivande när detta krävs. Ansvaret för att ta in grannyttranden ligger på kommunen. Om yttrande inte kommer in, är det olika i kommunerna om det begärs in eller om det betraktas som ett positivt yttrande. Det viktigaste är dock att beslutet delges för möjlighet till överklagan. Frågan om tillbyggnad på landsbygden och sammanhållen bebyggelse slås ihop med fråga 2 om regler för landsbygden. Landsbygden Vissa kommuner har tagit fram policy eller andra dokument som visar vilka områden som ses som sammanhållen bebyggelse. Terräng och andra förhållanden på platsen kan vara avgörande för definitionen, inte enbart avstånd. I kommuner som saknar

3 dokument över områden görs en bedömning från fall till fall. I några kommuner används fortfarande den tidigare definitionen samlad bebyggelse, eftersom nya dokument inte har hunnit tas fram. När det gäller kommunernas bedömning av regler på landsbygden utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse skiljer de sig när det gäller tolkningen av vad som räknas som en mindre tillbyggnad. Det kan därför variera hur mycket man får bygga till befintliga hus utan bygglov. Generellt kan man säga att tillbyggnaden inte ska vara dominerande. Bedömningen görs utifrån ytan på marken, bruttoarea eller hur taket förändras, men det saknas tydliga riktlinjer i lagstiftningen. Det skiljer sig även vad kommunerna räknar som ursprungshuset. Bygglov i arkivet kan ge viss vägledning, men där det saknas arkivhandlingar kan man utgå från husets utseende år 1987, då PBL kom. Bedömningar på landsbygden ansågs vara särskilt svårt och därför framfördes önskemål om att nätverket eller en arbetsgrupp jobbar enbart med denna fråga under en träff, för att utveckla samsynen i länet genom att formulera ett gemensamt ställningstagande. Tekniskt samråd och KA Tekniskt samråd och KA krävs hos alla när det gäller nybyggnation och större/komplicerade tillbyggnader. Däremot skiljer det sig hos vissa kommuner i när det krävs för komplementbyggnader. En bedömning får även göras från fall till fall, där tekniskt samråd kan krävas på grund av undermåliga handlingar. Likaså kan det uteslutas när det skickas in bra handlingar och anlitas en duktig KA. Ibland behövs slutsamråd, men inte tekniskt samråd. De flesta kommuner granskar om KA har intyg via Boverkets hemsida. Jörgen informerade om att Boverket inte själva uppdaterar sina uppgifter, utan det sköter ackrediteringsorganen. Rutinerna för uppdatering kan skilja sig åt och därför kan man inte utgå från att uppgifterna hos Boverket är uppdaterade och att den kvalitetsansvarige är tillräckligt aktiv. Det kan därför behövas att man begär intyg direkt från KA.

4 Tillgänglighet Utgångspunkten är att tillgänglighetskrav ställs vid till- och ombyggnad samt vid ändrad användning. Avsteg måste motiveras av byggherren. Vid t.ex. tillfälliga lov kan det ibland vara motiverat med avsteg. Vid större om- eller tillbyggnader kan man även behöva titta på tillgängligheten i den befintliga delen. Om man lättar på kraven om tillgänglighet i detta skede, blir det istället en kostnad för samhället senare då det är behovet av tillgänglighet som gör att man måste bygga om. De flesta kommuner ansåg att entréplan ska vara tillgänglig när det gäller kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Det kan däremot accepteras att övriga sovrum eller andra rum är otillgängliga. Vissa godtar därför att tillbyggnad av endast ett sovrum inte behöver göras tillgänglig om det finns ett annat sovrum som kan användas. De ett par kommuner ser man däremot hela nedervåningen som entréplan, som ska vara tillgänglig. Det kan accepteras att huvudentrén är otillgänglig om groventrén är tillgänglig, när det gäller bostadshus. I allmänna lokaler ska den rullstolsbundna inte särbehandlas genom att behöva använda bakdörren. Svensk standard och BBR är inte helt samstämda när det gäller tillgänglighetsfrågor. Anledningen är att man i Svensk standard utgår från att man inte har en sparksockel i nederkanten på köks- eller badrumsskåpen. Om man bygger efter Svensk standard kan det därför vara svårt att uppnå kraven i BBR när det gäller svängradie. Kommunerna är dock överens om att det är svårt att neka ett bygglov enligt Svensk standard, även om BBR inte uppfylls. Hissar Kommunerna är skyldiga att ha register över hissar, men detta saknas i de flesta kommuner. Tillsyn bedrivs främst när det inkommer besiktningsprotokoll som visar på brister. Uterum Det varierar mellan kommunerna hur de hanterar frågan om dagsljusinsläpp vid byggnation av uterum. Vissa kommuner anser att det oftast inte påverkar

5 dagsljusinsläppet avsevärt. I vissa fall kan ljuset däremot påverkas, vilket även kan påverka hälsan. Det kan då vara avgörande för tillåtligheten om uterummet är en tillbyggnad som påverkar takkonstruktionen, eller om taket enkelt kan tas bort vid behov. Det finns även undantag för dagsljusinsläpp när det gäller studentbostäder. Alla kommuner är överens om att det enligt BBR krävs härdat glas ner till golv. Det kan däremot vara svårt att kontrollera, eftersom alla inte söker bygglov för sina uterum. Energiberäkningar Vid nybyggnation krävs energiberäkningar. Vid tillbyggnader krävs U-värdeberäkning av väggen, men energiberäkningar begärs främst in vid större tillbyggnader. Arbetsmiljö Om det vid ett arbetsplatsbesök upptäcks arbetsmiljöbrister får bristernas omfattning avgöra vilka åtgärder som vidtas. Ibland kan det behövas en anmälan till Arbetsmiljöverket, men det vanligaste är att en dialog och rättelse sker direkt på plats eller att bristerna noteras i protokollet. KA:s egenkontroll Vanligtvis begärs KA:s egenkontroll inte in. Den kan däremot efterfrågas om kontrollplanen ger upphov till frågor, eller för vissa frågor som är svåra att kontrollera vid ett slutsamråd, t.ex. brandskydd. Behovet av att kontrollera egenkontrollen bedöms vanligtvis från fall till fall. Rundvandring i Ljungby Bengt Karlsson, projektledare på tekniska förvaltningen visade oss runt i Ljungby och berättade om den förnyelse av centrum som håller på att ske. Dels har det byggts en ny konstgräsplan, ett service- och trygghetsboende och det pågår förändringar kring affärer och torg i centrum. Det byggs även en ny busstation och parkeringar, med förändringar av de gator och vägar som berörs. Övriga frågor Det kom före träffen in flera förslag på punkter att diskutera på nätverksträffen, som det sedan inte fanns tid för.

6 Bland annat Attefallsreglerna hur hanteras reglerna i kommunerna? Hur ser man på brandskydd, de fastighetsrättsliga och arkitektoniska frågorna? Hur hänger Attefallsreglerna ihop med ändrad användning? Även frågan om färdigställandeskydd ansågs angeläget att diskutera konsekvenser och betydelse? De nya energikraven kommer bl.a. att tas upp på kursen om hur man tolkar energiberäkningar den 2 december. Det fanns inte tid att diskutera eldstäder hur hanteras dessa och förhållandet till räddningstjänst, sotare och miljöförvaltning? Nätverksträffar De flesta ansåg att det fanns ett behov av att träffas ca en gång i halvåret inom nätverksgruppen. Det kan däremot finnas behov av att jobba i arbetsgrupper med mer specifika frågor eller projekt därutöver. En sådan fråga är t.ex. regler på landsbygden, där en fördjupning bör ske för att komma närmare varandra i samsynen. Det finns även behov av att diskutera Attefallsreglerna. Kurser Malin redovisade det program som inkommit med en offert om kurs för nya inspektörer. Punkterna programmet ansågs vara för grundläggande och att det inte ger så mycket att bara gå igenom lagstiftning. Det föreslogs istället att man går in på ett problem eller ärende och använder lagstiftningen för att lösa det, med fokus på PBL och BBR och de regelverk som finns kopplade till dessa. Vad ska vi stödja våra beslut på? Vad behöver vi kunna för att bevilja bygglov? Ett bra upplägg för en kurs ansågs även vara mer praktiska och problembaserade kurser, att man får en uppgift i förväg som man ska lösa under eller efter en föreläsning. Det finns behov av en kurs om Attefallsregler när det har börjat komma rättsfall för dessa, lämpligtvis genom att en jurist tolkar rättsfallen.

7 Det finns även ett behov av att jobba vidare med kompetensutveckling kring ovårdade tomter. I Tingsryd håller man på att ta fram ett körschema för dessa ärenden. Anette ska kontakta två personer hon känner för att fråga om de har möjlighet att hålla i utbildningar eller föreläsningar om PBL m.m. Nästa nätverksträff hålls i Älmhult den 22 januari Minnesanteckningar förda av Malin Augustsson Samordnare