Uppmärksamhet. Nya redskap vid NP-utredningar. Uppmärksamhetstest. Uppmärksamhetstest
|
|
|
- Anna-Karin Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppmärksamhet Uppmärksamhet kan delas in i flera delar: Nya redskap vid NP-utredningar Bengt Persson Leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, Fil Dr Uppmärksamma uffrån kommande sfmuli Förmåga Fll uppräjhållen uppmärksamhet/vigilans Uppmärksamhetsvidd Förmåga aj skila uppmärksamhet Chun, M.M., Golomb, J.D., & Turk-Browne, N.B. (2011) Bengt Persson 2 Uppmärksamhetstest Personer med uppmärksamhetsstörning/adhd karakteriseras av större responsvariafon än personer utan uppmärksamhetsstörning VariaFonen anses reflektera variafon i uppmärksamheten, uppehåll i uppmärksamheten Vanligaste säjet aj mäta uppmärksamheten är med CPT, man mäter förmågan aj uppmärksamma sfmuli som presenteras via dator Gordon, M., Barkley, R.A., & LoveJ, B.J. (2006) Uppmärksamhetstest Andra test mäter förmåga Fll uppräjhållen uppmärksamhet i en uppgil: d2 Rapid Naming Tests MapCog Spectra Bengt Persson Bengt Persson 4 1
2 Uppmärksamhetstestet Utveckling ur Rapid Naming Test Komplement Fll CPT PaFenten läser färgade symboler högt, två läsningar, olika tavlor Symbolerna generas av en slumpgenerator Testet mäter längden på pauserna mellan orden Räknar på pauser längre än 2 Sd UJrycks i Herz eller % Bengt Persson Bengt Persson 6 Män Kvinnor TD group 33.7 ± ± ± 25.4 (n = 346, years) (n = 160) (n = 186) NP group 35.2 ± ± ± 12 (n = 46, years) (n = 28) (n = 18) GenomsniJlig paus (Antal) Sd TD group Hz (3.18) NP group Hz (15.6) NormalprestaFon Avvikande prestafon Bengt Persson Bengt Persson 8 2
3 ,6,5,4 Mean,3 Hertz MeanHertz,2,1 0 -, Age Age (years) 1 2 Receiver operafng characterisfcs (ROC) baserad på genomsnijlig pauslängd under de två läsningarna för TD och NP-grupperna Vid brytpunkt Hz är sensifviteten 95.7 % och specificiteten 96.9% Area under curve (AUC): (95 % CI: , p<.0001) Bengt Persson Bengt Persson 10 Under utprövning ArFkel WarkenFn, S., Carlsson, R., Mohammed, A.K.H., Terjestam, Y., Persson, B.A. (i manus). MapCog Spectra, a new Instrument Assessing AJenFon. First Clinical Trials Bengt Persson Bengt Persson 12 3
4 Skiljer ut NP från TD Kan testet skilja ADHD och aufsm? Både ADHD och aufsm innebär uppmärksamhetsstörningar fast av olika slag Kan vara olika bakomliggande mekanismer (sviktande uppmärksamhet, arbetsminnessvårigheter, framplockningssvårigheter) Kan bero på (stor) samförekomst Bengt Persson Bengt Persson 14 PercepFon PercepFonssvårigheter (över- och underkänsligheter) förekommer olast vid ADHD och aufsmspektrumfllstånd (Cheung & Siu, 2009, Nordin-Olsson, 2010) PercepFonssvårigheter (över- och underkänsligheter) nu DSM-kriterium vid aufsm Kan gälla alla sinnen sinnen PercepFonen: Syn, hörsel och balans, beröring/tryck, temperatur, smärta, lukt och smak InterocepFonen: hunger, törst, tröjhet, muskelsinnenna, toalejbehov PercepFon DSMs percepfonskriterium vid aufsm: Hyper- eller hyporeakfv vid sensorisk sfmulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen (t.ex. verkar vara okänslig för smärta/ värme/kyla, reagerar starkt på specifika ljud eller ytstrukturer, vidrör eller luktar påfallande överdrivet på föremål, visuellt fascinerad av ljus eller rörelse). (DSM5, 2013, Herlofson, 2014) Bengt Persson Bengt Persson 16 4
5 PercepFon VikFgt kartlägga Sensory Profile 2 Child(3-14 år, 86 items) Sensory Profile 2 School Companion (3-14 år, 44items) Sensory Profile 2 Infant(0-6 m, 25 items) Sensory Profile 2 Toddler (7-35 m, 54 items) Dunn, D., svensk version Pearson Assessment Frågeformulär om sensoriska reakfoner Elwin, M., Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Örebro Sensory Profile 2 (SP2) Frågeformulär som besvaras av föräldrar/ vårdnadshavare respekfve lärare SammanfaJas i följande kvadranter: Söker sinnesintryck (SS), Undviker sinnesintryck (US), Sensorisk känslighet (SK), NedsaJ registrering (NS) Dessutom 6-7 aspekter av sinnesbearbetning och för 3-14 år tre beteendedelar: Beteende, sociala och känslomässiga reakfoner samt uppmärksamhetsreakfoner relaterat Fll sensorisk bearbetning Amerikanska normer: god validitet och reliabilitet Bengt Persson Bengt Persson 18 Sensory Profile 2 Svenska/danska/norska normer: ISP2 n=68, TSP2 n=347, CSP2 n=729, SCSP2 n=240 Reliabilitet (Cronbachs α) Kvadrant Infant SP2 Toddler SP2 Child SP2 School SP2 Söker sinnesintryck Undviker sinnesintryck Sensorisk känslighet NedsaJ registering Total råpoäng Bengt Persson 19 SP2 Validitet Cronbacks eta.2 (TSP2) -.37 (CSP2) liten effektstorlek måjlig effektstorlek <.14 hög effektstorlek Bengt Persson 20 5
6 Child Sensory Profile 2 Child Sensory Profile 2, CSP2 bearbetning av hörsel- och ljudintryck synintryck, känsel- och beröringsintryck balans- och rörelseintryck kroppsposifon relaterat Fll sensorisk bearbetning sinnesintryck i och omkring munnen Bengt Persson Bengt Persson 22 CSP 2 Svensk normerande studie: Sara Scharfenort Brodén, specialistarbete 56 barn med aufsmspektrumfllstånd (5:3 14:9 år, M 11,0 år, SD 2,3 år), 41 barn med ADHD (6:2 14:6 år, M 9,6 år, SD 1,9 år), matchade kontroller ur normgruppen Av de 56 barnen med aufsm hade 42 också ADHD Normgrupp: 729 normalutvecklade barn i åldern 3:0 14:11år, fördelade på 7 åldersgrupper; 3:0 3:11, 4:0 4:11, 5:0 5:11, 6:0 7:11, 8:0 9:11, 10:0 11:11 och 12:0 14:11, med 30 barn i varje grupp, med jämn könsfördelning Bengt Persson 23 CSP 2 Grupp Parameter Autism (n = 56) ADHD (n = 41) Medel SD Median q1-q3 Medel SD Median q1-q3 p Kvadrant ,007 US Kvadrant ,088 SK Kvadrant ,027 NR Kvadrant ,838 SS Persson Bengt 24 6
7 CSP2 CSP2 Autism (n = 56) ADHD (n = 41) Gränsvärdeskriterium: >1 SD 2 SD 1 SD 2 SD Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kvad US % % % % Kvad SK % % % % Kvad NR % % % % Kvad SS % % % % Kontrollgrupp autism (n = 56) Kontrollgrupp ADHD (n = 41) Gränsvärdeskriterium: >1 SD 2 SD 1 SD 2 SD Parameter Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kvadrant US % 3 5 % 8 20 % 1 2 % Kvadrant SK 7 13 % 3 5 % 6 15 % 2 5 % Kvadrant NR 9 16 % 5 9 % 7 17 % 3 7 % Kvadrant SS 7 13 % 2 4 % 3 7 % 1 2 % Bengt Persson Bengt Persson 26 CSP2 Skiljer ut barn med NP-Fllstånd från andra barn Har diskriminerande förmåga mellan ADHD och aufsm, på itemnivå: aufsmtypiska svårigheter som t ex ögonkontakt, tolka kroppsspråk o ansiktsujyck, kamratrelafoner, raseriutbroj. Barn med ADHD har generellt mindre sensoriska/perceptuella svårigheter Frågeformulär sensoriska reakfoner (vuxna) 32 items Sammanställs i kategorierna Hög medvetenhet/hyperreakfvitet Låg medvetenhet/hypo-reakfvitet Sensoriska intressen Sensorisk/motorisk Bra inventorium Under klinisk utprövning, kan användas kvalitafvt marie.elvin@regionorebrolan.se Bengt Persson Bengt Persson 28 7
8 Tack för uppmärksamheten (!) Tel Bengt Persson 29 8
Diabetes typ 1 och neuropsykiatriska sjukdomar. Charlo(e Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland
Diabetes typ 1 och neuropsykiatriska sjukdomar Charlo(e Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland Vad tycker du? Jag vet hur det fungerar med diabetes och samfdiga neuropsykiatriska problem Jag har lä(
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Sinnenas samspel. Eva Staffans
Sinnenas samspel Eva Staffans Sinnenas samspel sensorisk integration Den process genom vilken hjärnan tolkar den info vi får via sinne och ger ett meningsfullt svar någon klappar dig på axeln och du svänger
Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Adhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00 Hej och välkomna Vad är NPF? Adhd och Autism Energireglering Sinnesintryck 19.00 Paus 19.20 Att möta
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Adhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson 2019-09-11 ADHD Tre olika varianter: 1. Huvudsakligen Uppmärksamhet/koncentration 2. Huvudsakligen Impulskontroll/hyperaktivitet 3. Vanligast är en kombination
ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS
Välkomna! Tider för eftermiddagen NPF och pedagogiska stöd Cirka tider Kort beskrivning av NPF 9.15 10.00 Bemötande och pedagogiska strategier 10.00 10.50 Paus 10.50 11.00 Praktiskt arbete 11.00 12.00
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Neuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till
Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014
Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014 Arbetsterapeut Maria Eklöw Bosaeus Dietist Marie Karpmyr Folke Bernadotte regionhabilitering
Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer
Inspirationsdag Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete 2018 10 31 Dalarna Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17
Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,
Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning
Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom Syftet med bemötandeplanen är att metodiskt kartlägga vilka funktioner som är i behåll och vilka funktioner som måste stödjas. Målet är att personen
Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-294780 Fastställandedatum: 2018-01-25 Giltigt t.o.m.: 2019-01-25 Upprättare: Ulrika S Mjöhagen Fastställare: Kristina Lingman Autism, intellektuell
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning
Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information
Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter
Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan
Människor som kan uppföra sig gör det. 7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF. Dagens schema. Pusselbitens Utbildningscenter
7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF Pusselbitens Utbildningscenter 3 maj 2017 kl 18.00-21.00 Blocket, Skånes universitetssjukhus, Lund föreläsare Lotta Lagerholm Dagens schema 18.00-18.40
3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD
Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn
Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar
ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception
ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!
Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Autism Diagnostisk Intervju Med DSM-V-kriterier som bas ASDIV
NAMN: DATUM: PERSONNR: INTERVJUARE: Autism Diagnostisk Intervju Med DSM-V-kriterier som bas ASDIV sida 1 INSTRUKTIONER: ASDIV är ett instrument som är tänkt att användas som ett intervjustöd vid diagnostisk
Om koncentra,on och uppmärksamhet
Om koncentra,on och uppmärksamhet Siegbert Warken,n Professor i Psykologi/Neurokogni,on Linnéuniversitetet siegbert.warken,n@lnu.se William James (1842-1910) Everyone knows what aoen,on is. It is the taking
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog
Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion
språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009
Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap
Tidig utveckling vid autism - betydelsen av basala sensoriska funktioner
Tidig utveckling vid autism - betydelsen av basala sensoriska funktioner 11 april 2019 Terje Falck-Ytter (terje.falck-ytter@ki.se) Autismspektrumtillstånd (AST) Stor variation (symptom, orsaker, hjälpbehov)
tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser Elin Vimefall Örebro Universitet 2017-11-08 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer
Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning 2019 01 26 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Habiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se
ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum Neuropsykologisk utredning hos skolbarn/ungdomar Bedömning, inte bara diagnos utan även funktionsbeskrivning I bedömningsunderlaget
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade
1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder
Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund
Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof
natur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år
Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med
Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism)
Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism) Dessa formulär medföljer boken i förhoppning att de ska kunna användas i olika typer av situationer där man vill kartlägga färdigheter eller samla
Bitbeteende Mun-H-Center
Bitbeteende Mun-H-Center På Mun-H-Center träffar vi både barn och vuxna med ett så kalllat bitbeteende. Många föräldrar till barn med orofaciala funktionsnedsättningar rapporterar att deras barn biter
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige
Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,
Ätstörningar och ESSENCE
Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Perception och kunskap
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten
Dagens schema. 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på
Dagens schema 18.00 19.15 Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på 19.15-19.45 Fika 19.45 20.40 Sinnen och vad menas med avvikelser? (prova på) Aktivitets/vakenhetsnivå arousal 20.40 21.00 Sammanfatta
Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale
RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar
Effektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer
ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer Pågående utveckling av ett kartläggningsinstrument baserat på ICF-CY Margareta Adolfsson Leg sjukgymnast Utvecklingssamordnare Habiliteringen
Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd
Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd CHECKLISTOR OCH ANDRA ANPASSNINGAR Funktionskompetens För att skolan ska vara tillgänglig för alla bör den vara funktionskompetent. Med
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Kajsa Igelström, biträdande universitetslektor
Kajsa Igelström, biträdande universitetslektor Vår autismforskning 1. Hjärnforskning Objektiva mätningar 2. Samhällsdialog Subjektiva berättelser Autism i hjärnan en utmaning Hjärnforskning om autism:
Barn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Innehåll NPF: vad är det? ADHD Autism/Asperger Språkstörning Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Fika Inkludering Vad
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander
Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter
Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter Eva Holmqvist Arbetsterapeut Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST
Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST 1 Foto framsida: Lasse Hallström Arvsfonden har gjort det möjligt att producera denna broschyr. Det tackar vi innerligt för! Utmaningar och möjligheter Den
MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER
MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER För att bättre kunna stimulera elevernas motoriska och perceptuella utveckling i skola och i förskola följer här en beskrivning av de olika områdena och hur de påverkar
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Barn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Utbildningsinnehåll Funktionsnedsättningar ADHD Autism/Asperger Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Begrepp: Inkludering
Barn som utmanar. Camilla Björknert
Barn som utmanar Mentalisering Förmågan att förstå hur andra tänker och känner Förmågan att förstå hur ens egna handlingar påverkar oss själv och omgivningen Central Koherens Svårt för att se sammanhang
Autism Good Feeling frågeformulär
Autism Good Feeling frågeformulär Peter Vermeulen, PhD Autisme Centraal, Gent, Belgium 2014 Bakgrund: Autism Good Feeling frågeformuläret är ett informellt bedömningsverktyg. Syftet är att ge utbildare,
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan
Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan SMÅ BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND Autismpektrumtillstånd (AST) är ett brett spektrum som omfattar allt från grav autism till Aspergers syndrom. Det förekommer
STRESSHANTERING VID NPF
STRESSHANTERING VID NPF FÖR FLEXIBILITET & HÄLSA Johan Pahnke Psykolog, doktorand KI Det stressande samhället Högre tempo Snabbare förändringar Information & teknologi Buller & andra intryck Social kompetens
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Uppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk