FÖRSTUDIE STATIONÄR SOPSUG I TÄBY PARK

Transkript

1 FÖRSTUDIE STATIONÄR SOPSUG I TÄBY PARK TÄBY KOMMUN TERMINALPLACERING, KOSTNAD SYSTEM, ÄGARSTRUKTURER, FINANSIERINGSMODELL ver 1 Daina Millers-Dalsjö Annika Ekstrand Erik Pettersson

2 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Inledning Området - Orientering Bakgrund Syfte och omfattning Förutsättningar för uppdraget Underlag 9 3 Stationärt sopsugsystem principer Avfallsfraktioner i sopsugen Avfall från papperskorgar Avfallsinkast till sopsug Avfallsvolym antaganden för dimensioneringsberäkningar Dimensionering av sopsugterminal Yta terminal Utformning av terminal 18 4 Föreslagna terminalplaceringar Områdets utbyggnadstakt - tidsaspekt Gällande detaljplaner- orientering Detaljplanen ska medge avfallshantering Avfallsföreskrifter Påverkan på naturmiljövärden Påverkan på kulturmiljö Buller Trafikbuller transporter sopsugterminal Verksamhetsbuller sopsugterminal Jämförelseaspekter för terminalplacering 26 5 Alternativbeskrivning kalkyl Antaganden Kostnadsuppskattning för investering av föreslaget system Terminalplacering alternativkostnad 29 2(44)

3 6 Ägandeform och finansieringsmodell Kommunens upplåning Beskrivning av olika ägandeformer Finansieringsmodell - Kommunal förvaltning eller kommunalägt aktiebolag Finansieringsmodell - Kombination kommunalägt aktiebolag samt förvaltningsägt Finansieringsmodell - privatägd sopsug 36 7 Ekonomi och anslutningsavgifter Ekonomi slutsats 41 8 Resonemang Jämförelse för- och nackdelar för placeringsalternativ 2 och 3 samt mellan undersökta ägandeformer 43 3(44)

4 1 Sammanfattning I området Täby park planeras 6000 lägenheter och 5000 arbetsplatser. Boende och verksamma inom området bedöms producera ca 117 ton avfall per vecka som är möjligt att hantera i ett sopsugsystem. För systemet i Täby park har fraktionerna matavfall, brännbart restavfall (hushållsavfall), tidningar och papper-, plast- och metallförpackningar utretts för insamling via sopsug. En stationär sopsug för Täby park är i linje med områdets hållbarhetsfokus främst med tanke på att en sopsugterminal kan placeras i utkanten av ett område, vilket minskar antalet tunga avfallstransporter inom området. Fem platser har undersökts för ev. placering av sopsugterminal och två av dessa bedöms som möjliga, en placering söder om E18 Norrtäljevägen strax söder om Täby park i ett befintligt handelsområde och en placering inom området där lokalisering av servicekaraktär planeras. De olika ägandeformerna som undersökts för ett sopsugsystem för Täby park är; Kommunalt ägande Kommunen (förvaltning eller nämnd) äger sopsugen inkl. inkast på kommunal mark. Kommunalt bolag Kommunen bildar kommunalt bolag och äger hela sopsugen inkl. inkast. Inkast placeras på kommunal mark. Blandat kommunalt ägande Kommunen äger rör i marken och kommunala bolaget äger terminal, ventiler och inkast som är direkt kopplat till daglig drift. Privat ägande Sopsugsleverantör skapar ett bolag som äger sopsugen och kommunen förbinder sig till ett serviceavtal under lång tid med leverantörens bolag. Kommunen fakturerar kommuninvånarna. En grov uppskattning av investeringskostnaden för ett stationärt sopsugsystem för aktuella fraktioner där hela systemet inkl. inkast och inkastnät ägs av en och samma ägare bedöms till ca 142 MSEK. Kapital till investeringen kan antingen lånas eller så kan kommunen använda eget kapital. Utredningen visar att en kommunal förvaltning bedöms kunna erhålla en lägre ränta än ett kommunalt bolag eller ett privat bolag, vilket bedöms ge en ekonomisk fördel för kommunen att äga sopsugen direkt via förvaltningen. Trots skillnaden i kapitalkostnad för de olika ägandeformerna medför dagens låga ränta, oavsett om systemet ägs av kommunal förvaltning, kommunalt bolag eller en kombination av dessa två, att kostnaden för att täcka en investering på 142 MSEK bedöms uppgå till en avgift på ca SEK per lägenhet som tas ut som anslutningsavgift från byggherrarna under utbyggnadstiden på 20 år. Om systemet ägs av ett privat bolag bedöms anslutningsavgiften bli högre än för övriga undersökta ägandeformer. För att minska den tunga investeringskostnaden inledningsvis kan en tillfällig terminal i form av containermoduler installeras tills fler detaljplaneområden anslutits och fler anslutningsavgifter betalats, alternativt kan permanent terminalplacering användas från start och endast en halv terminal köpas in tills behov uppstår av utbyggnad. 4(44)

5 2 Inledning Hållbarheten har ett tydligt fokus vid planeringen av området Täby park. Det ska vara lätt att göra hållbara val i vardagen såsom att ta cykeln, gå eller åka kollektivt istället för att ta bilen, vilket även återspeglas i gatustrukturen. Även avfallshanteringen ska planeras med utgångspunkten lätt att göra rätt och i linje med detta planeras återbrukslokaler där hushållen kan lämna produkter för att förlänga en varas livslängd och minimera uppkomsten av avfall vilket även är ett tydligt mål i kommunens avfallsplan. Maskinella insamlingssystem för avfall kan medföra minskat antal avfallstransporter och Täby kommun har anlitat Urban Earth Consulting för att i denna förstudie föreslå placeringar av eventuell sopsugterminal för stationärt sopsugsystem för Täby Park, vilket är i linje med områdets hållbarhetsprofil. Urban Earth har tidigare samverkat med kommunen under en utredning för att belysa konsekvenserna av att införa mobil sopsug för den brännbara restavfallsfraktionen i Täby Park. Kommunen har därefter beslutat att inte gå vidare med mobil sopsug som insamlingssystem för Täby park främst pga. att mobil sopsug med en dockningspunkt per kvarter inte medförde någon förbättring för invånarna i Täby park gentemot traditionell kärlhantering, transporterna blev inte nämnvärt färre och ljudstörningarna vid avfallshämtning ökade. Kommunen beslutade att genomföra en förstudie av möjligheten till stationär sopsug för området och eventuellt för befintliga och nya områden runt Täby park. Denna förstudien belyser översiktligt möjliga ägarstrukturer med syfte att utveckla en modell för ägande av stationär sopsug i Täby kommun generellt. Förslag till ägarstrukturer presenteras med finansieringsmodeller samt vad respektive struktur innebär för Täby kommun. Vanlig ägandeform för sopsugsystem är att kommunen bygger ett sopsugsystem och att bostadsrättsföreningarna därefter tar över ägandet av systemet genom en gemensam samfällighet. Denna modell börjar frångås i och med att fler kommuner ser fler fördelar med ett kommunalt ägande av hela eller delar av systemet, oftast i form av ett kommunalt bolag. Förstudien har undersökt ägandealternativ där gemensamt ägande via samfällighet inte varit en av modellerna främst pga. att projektgruppen vill säkerställa en bra funktion och möjlighet till en optimerad drift genom en samlad struktur för upphandling, ägande och drift. 5(44)

6 2.1 Området - Orientering De två första detaljplanerna för området Täby park är lokaliserade öster om befintlig galoppbana, tidigare benämnt Galoppfältet. Stationär sopsug utreds dock för hela programområdet Täby park. Figur 1 Röd streckad markering visar programområdet benämnt Täby park, underlag Programhandling De första områdena som planeras inom Täby park är områdena för detaljplan (dp) 1 Hästen 2 m fl (röd) och dp 2 Viggbyholm 74:35 m.fl. (lila/rosa), ungefärlig utbredning av detaljplanerna markeras i illustrationen nedan. Området exploateras huvudsakligen med bostäder. I dp Viggbyholm 74:35 planeras för en stor livsmedelsbutik, kontor och ett höghus. 6(44)

7 Figur 2 Delområden i Täby park: dp Hästen 2 mfl (samrådshandling) respektive dp Viggbyholm 74:35 m fl markerade på illustrationsplan (170227), dp-utbredning är ungefärliga, senare underlag finns i granskningshandlingar. 2.2 Bakgrund Ett program har tagits fram för Täby park (fd galoppfältet) i Täby kommun. Området är ca 70 ha stort och planeras för ca bostäder och arbetsplatser. Idag beräknas utbyggnadstiden till cirka år vilket innebär ett färdigställande av uppskattningsvis lägenheter per år. Programområdet ligger strategisk placerat nära Täby centrum och intill många viktiga stråk för såväl kollektivtrafik som cykel- och biltrafik, såsom E18, Bergtorpsvägen, Roslagsbanan, Stora Marknadsvägen och Täby allé. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Täby kommun, Riksbyggen, TryggHem Bostad AB och Täby park exploatering AB som är ett helägt bolag av JM och Skanska. För att minimera avfallstransporterna i Täby park önskas samma avfallssystem användas genomgående i området. Stationär sopsug ger möjligheter att även koppla på befintliga områden i anslutning till Täby park. Anledningen till att stationär sopsug inledningsvis inte varit aktuellt som insamlingssystem var bl a att varken fastighetsägarna eller kommunen var villig att äga och sköta driften av en stationär sopsuganläggning, dvs vara huvudman. Lokaliseringsutredning för terminalplacering och plan för tidig investering etappindelning och utbyggnadstakt är parametrar som bör vara nästan helt klara tidigt i projektet vid införande av stationär sopsug enligt dåvarande GEAB, nuvarande TPAB (PM förstudie avfallshantering, ). 7(44)

8 2.3 Syfte och omfattning Uppdraget syftar till att visa hur ett ägande av en stationär sopsug skulle kunna se ut för Täby Park samt visa på en ekonomisk översikt över kostnadsbilden för ett stationärt system beroende på leverantör. Uppdraget syftar även till att ta fram förslag på minst tre möjliga placeringar av en avfallsterminal samt att undersöka ev. inkomstbortfall för mark i och med etablering av en terminal. Ytterligare syfte är att ta fram ett koncept för ägande med en finansieringsmodellsstruktur som kan appliceras på området Täby park men även andra områden inom kommunen som är aktuella för exploatering eller förtätning. Förstudiens omfattning; Uppdraget omfattar att ge minst tre förslag på terminalplacering för en stationär sopsug i Täby park, Planområdets hållbarhets- och kvalitetsprogram ska vara ledande för alternativen. Hänsyn ska tas till eventuella inkomstbortfall i markintäkter beroende på placering. Uppskatta kostnad för en stationär sopsug i planområdet, med kapacitet för lägenheter (dvs mer än planerat) och 5000 kontorsplatser. Ge förslag på fyra olika ägarstrukturer av systemet samt olika finansieringsmodeller av systemet beroende på ägarstruktur. Förslagen ska vara baserade på de förutsättningar som finns i planområdet. De olika strukturerna ska vara: Kommunalt ägande Kommunen (förvaltning eller nämnd) äger sopsugen inkl. inkast på kommunal mark. Kommunalt bolag Kommunen bildar kommunalt bolag och äger hela sopsugen inkl. inkast. Inkast placeras på kommunal mark. Privat ägande Sopsugsleverantör skapar ett bolag som äger sopsugen och kommunen förbinder sig till ett serviceavtal under lång tid med leverantörens bolag. Kommunen fakturerar kommuninvånarna. Blandat kommunalt ägande Kommunen äger rör i marken och kommunala bolaget äger terminal, ventiler och inkast som är direkt kopplat till daglig drift. Lämna förslag på finansieringsmodell för respektive ägarstruktur där det tydligt framgår vad det skulle innebära för Täby kommun att realisera dem. Strukturen ska sedan ligga till grund för en generell modell för Täby Park samt ev. framtida områden, t ex. Arninge. 2.4 Förutsättningar för uppdraget Allt avfall utom glas ska hanteras i sopsugen. Eventuellt blir det aktuellt att separera matavfall i eget inkast och separat container i terminalen. Textil beräknas hanteras separat. Antal anslutna lägenheter mer än 6000 lgh kontorsplatser. I beräkningen har även scenario tagits fram för ev. framtida påkoppling av fler bostäder än de ursprungliga 6000 stycken som planeras inom Täby parkområdet. Sopsugterminalen ska samförläggas med annan verksamhet, tex p-garage, kontor, industriliknande verksamhet eller liknande. Ingen avfallssortering (end-of-line-sortering) ska ske i sopsugterminal. Ingen av undersökta ägarstrukturer får innebära ett gemensamhetsägande genom en samfällighet för de boende. 8(44)

9 Gemensamt för ägarstrukturerna är att bostadsrättsföreningarna inte ska handla upp någon del av systemet själva. 2.5 Underlag Underlaget utgörs av arbetsmaterial, planer och program framtagna specifikt för området Täby Park bl a inom detaljplanearbetet. Underlaget utgörs även av tidigare utredningar för området samt kommunens styrdokument: Utgångspunkt för områdets utformning är den blockplan (illustrationsplan daterad ) som tagits fram för hela Täby park Granskningshandlingar från detaljplan 1 och 2, Planprogram augusti 2015, godkänt av KF Den övergripande visionen för hållbarhet beskrivs i Hållbarhetsprogram för Täby park, granskningshandling daterad Visionen ska vara vägledande vid utformningen av Täby park: Den nya stadsdelen Täby park ska bli en omtänksam kvartersstad där hållbarhet är en naturlig del av livet. Här prioriteras möten mellan människor, gröna miljöer och hållbara transporter. Allt finns på nära håll. Storstad på kartan och småstad i själen brukar vi säga! Figur 3 Hållbarhetsprogram för Täby park 9(44)

10 Tidigare utredningar om avfallshanteringen för området utgör orienterande underlag. PM Avfall Täby Park konsekvenser mobil sopsug samt dp1, dp 2, Daina Millers-Dalsjö, Annika Ekstrand (Urban Earth Consulting), PM Avfallshantering, Olof Pettersson Herold, TPAB (JM), Jan Johansson, Martin Jägeberg (Skanska), Komplettering till PM Avfallshantering Galoppfältet jämförelse, Annika Ekstrand, (Sweco) PM Förstudie avfallshantering, TPAB (fd. GEAB), , inkl. Kommentarer till förstudie. PM Avfallshantering Galoppfältet jämförelse, Daina Millers-Dalsjö, Katarina Wollin, (Sweco), Kommunens styrdokument såsom renhållningsordning, (avfallsplan och avfallsföreskrifter), beslutad , utgör övrigt underlag. Hållbarhetsprogrammets målområden har brutits ned och prioriterats i tre kategorier; Bäst, Bättre och Bra. Ett mål för Täby park är att området planeras och byggs med genomtänkta lösningar som gör att klimatpåverkan begränsas. En del av bäst-området är att prioritera gång- och cykeltrafik. Figur 4 Målområden inom Hållbarhetsprogram för Täby park 10(44)

11 Kommunens mål för avfallshanteringen generellt, återfinns i avfallsplanen. EU:s avfallshierarki, eller avfallstrappa som den också kallas, ligger till grund för målarbetet och utgörs av 5 steg. Trappan illustrerar att kommunen ska sträva efter att i första hand minska uppkomsten av avfall, därefter öka återanvändningen av materialet och produkter som annars skulle blivit avfall, därefter återvinna så stor del av materialet som möjligt. Där återvinning inte är möjligt energiutvinna materialet genom förbränning och i sista hand deponera avfall då ingen av ovanstående steg är möjliga. Figur 5 Avfallshierarkin illustrerad i kommunens (SÖRABs) avfallsplan Stationärt sopsugsystem principer Inkast för sopsug anpassas till den tänkta avfallslämnaren: mindre inkastluckor för hushåll, större för verksamheter. Sorteringsfraktion respektive restavfall lämnas till separata inkast. Avfallet lagras tillfälligt, i röret under inkastet, ovanför en ventil i väntan på transport till sopsugterminal. Sopsugsystemet tömmer varje inkast/ventil (avfallsfraktion) när en viss fyllnadsnivå i inkastet uppnåtts eller ett visst antal gånger/dygn, en fraktion i taget. Avfallet sugs i samma huvudsugledning, med hjälp av transportluft och undertryck som byggs upp i terminalen med hjälp av fläktar eller pumpar, till containern för respektive avfallsslag. Luft för avfallstransporten tas in i systemet vid inkasten och släpps ut vid terminalen. Denna rapport baseras på sopsugsystem med rördimension ca 400 mm innerdiameter. Med denna dimension kan merparten av avfallspåsarna transporteras i systemet utan att gå sönder. För avfall i större säck, t.ex. från verksamheter eller för extra lagringsvolym kan kompletterande teknik under inkastet krävas. Figur 6 Exempel på sopsugsystem med inomhus- och utomhusinkast med lagring under mark under inkast ovan ventil, transport i sugledning till terminal placerad i utkant av bostadsområde. Luftintag vid inkast, luftutsläpp vid terminal (blå pilar). Källa: Envac AB. 11(44)

12 Figur 7 Exempel på utomhusinkast för avfall i säck från verksamheter, lagring av avfall under inkast ovan ventil, transport i sugledning. Teknikutrymme under inkast för serviceåtkomst till ventil. Källa: MariMatic AB. 3.1 Avfallsfraktioner i sopsugen Fraktionerna kan komma att variera över tid beroende på avfallets sammansättning, behandlingsanläggningar och kostnader. För att göra teoretisk dimensionering och beräkningar har antaganden gjorts i samråd med Täby kommun. Följande fraktioner föreslås samlas in via sopsugen: Inkast A: Matavfall, separat fraktion med kvalitetskrav för bra behandling. Kan lämnas i papperspåse. Inkast B: Brännbart restavfall (hushållsavfall), separat stor fraktion som kan komprimeras 3-4 ggr i terminal och därmed minska antalet transporter. Om optisk central sortering väljs slipper man kostnader för omlastning och optisk sortering av en stor mängd avfall som ändå ska till energiutvinning. Inkast C: Förpackningsavfall (papper, plast, metall) och tidningar/returpapper. Avfallet sorteras i separata påsar i samma inkast, alt. löst i inkastet beroende på behandlingsanläggningens krav. Kommunen har i dagsläget inte rådighet över samtliga föreslagna fraktioner, utan förpackningsoch tidningsavfallsansvaret ligger i dagsläget hos FTI AB (Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB). Kommunen kan samla in detta avfall mot en viss ersättning från FTI och kommunen är skyldiga att lämna insamlat avfall till FTIs kontrakterade behandlingsanläggningar. En nationell ansvarsutredning pågår och ansvaret för att samla in förpackningar och tidningar kan komma att tillfalla kommunen i framtiden Avfall från papperskorgar Om papperskorgar ska anslutas till sopsugsystemet är en förutsättning att papperskorgsavfallet leds till en container som inte innehåller avfall som ska sorteras utan innehållet i containern ska transporteras direkt till förbränning. Papperskorgsavfallet är löst och om det transporteras till sorteringsanläggningen tillsammans med avfall som ska sorteras kan det lösa avfallet störa sorteringsutrustningens avläsning av avfallspåsarna, dessutom blir det skräpigt i sorteringsanläggningen och kan vara ohygieniskt pga. papperskorgsavfallets innehåll. Att koppla papperskorgar till sopsugen är en fördel om det beslutas att brännbart avfall har en separat container och inte blandas med sorteringsfraktioner, det bör dock kalkyleras på kostnader för den konventionella hanteringen mot kostnaden för anslutning till sopsug för detta område. 12(44)

13 Volymen avfall från papperskorgar är marginell i sammanhanget, hämtfrekvensen kan justeras för att inrymma detta avfall. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv ska det även beaktas att tömning av papperskorgar kan utföras av personer i behov av meningsfull sysselsättning som inte kräver hög utbildning. Internt på kommunen hanteras vanligtvis papperskorgsavfall av gata/park-enheten vilka har en separat budget skild från avfallsenhetens. Kostnaden för insamling av papperskorgsavfallet ska inte belasta avfallskollektivet och en ersättningsmodell mellan enheterna behöver utarbetas för insamling och behandling av papperskorgsavfallet samt ev. investering i sopsugspapperskorgar. 3.2 Avfallsinkast till sopsug Avståndet till sopsugsinkast från entréport bör ej överstiga 50 meter enligt Boverkets Byggregler (BBR). Om inkast placeras utomhus bör dessa placeras med beaktande till passagevägar och åtkomst för service och inte placeras tätt under balkonger, träd eller liknande som kan försvåra för service. Ur snöröjningssynpunkt kan inkast med fördel placeras i portik eller liknande (om servicefordon ryms). Inkastluckor bör förses med lås för nyckel eller kopplat till accessystem, t ex nyckelbricka till port, detta för att fördela avfallsmängden till olika inkast och minimera risken att alla slänger sitt avfall i samma inkast, vilket ger en allt för hög och onödig belastning på systemet. Verksamheternas inkastluckor är större än bostädernas och bör vara låsta och endast behörig avfallslämnare bör kunna lämna avfall till ett specifikt inkast. Viss självkomprimering sker under inkastet och i terminalen i och med att avfallet trycks ihop av sin egen tyngd. Avfallets tyngd gör även att avfallet trycks ihop i inkaströret ovan ventilen i (vit cirkel på bild nedan), vilket ger en viss lagringsvolym under inkastet. Beroende på leverantörens teknik under inkastet kan mer eller mindre avfall lagras ovan ventil. Vid placering av inkast bör tillgänglighet beaktas, både för avfallslämnaren och avfallshämtaren så väl som för serviceteknikern. Figur 8 Utomhusinkast med lagring under mark i böj under inkast innan ventil (i vit cirkel). Källa: Logiwaste AB. Avfallsinkast för verksamheter har en större lucka för att säckar ska kunna slängas. En större säck än ca 60 liter kan kräva extra teknisk utrustning under inkastet för att kunna transporteras i en sugledning med innerdiameter 400 mm, dessa påsar kan troligtvis inte hållas hela genom systemet och kan därför inte sorteras efter insamling. 13(44)

14 Figur 9 Exempel på utomhusinkast för avfall i säck från verksamheter, lagring av avfall under inkast ovan ventil, transport i sugledning. Teknikutrymme under inkast för serviceåtkomst till ventil. Källa: MariMatic AB. Vissa fastigheter/kvarter med stora mängder avfall kan behöva extra lagring under mark, t ex en skruvtank för att undvika långa rader med många inkast eller flera inkast av samma fraktion. Verksamheter har ofta behov av större inkastlucka och kan ha ett eget inkast alt. att verksamheter har möjlighet att öppna en större öppning i inkastet än vad en boende kan. Vid ändpunkterna på ledningsnätet kan det krävas extra intag av transportluft till systemet. Vid dessa punkter kommer extra utrymme att krävas, på undangömd/skymd plats, för luftintagsmodul med ca måtten; 1200 mm i diameter och ca 1000 m i höjdled. Figur 10 Exempel på luftintagsmodul i buskage vid Mariatorget samt papperskorg i bakgrunden. Foto: Malus landskaps- och markutrustningar. En inkastpunkt med 3 inkast, utan extra tilluftsdon eller verksamhetsinkast har ett volymbehov på: Höjd ca: mm under mark för serviceåtkomst. Bredd ca: mm. Längd ca: mm under mark och mm på mark. Observera att detta ej är installationsmått utan endast en volymreservation för tre inkast utomhus. 14(44)

15 Förenklat kan skissen i figur 11 nedan sammanfatta minsta volymreservation för 3 inkast till sopsug och vissa relationer. Figur 11 Exempel på volymbehov vid inkastplats för 3 fraktioner. OBS ej installationsmått. För att avstånd till inkastplacering från port inte ska överskrida 50 m och inkastens lagringsutrymme inte ska fyllas upp innan tömning bedöms översiktligt 2 inkastplaceringar per kvarter behövas. Vid varje inkastpunkt finns 1 inkast för restavfall, 1 för matavfall och 1 för sorteringsfraktion. Utöver dessa kan 1 st. inkast per kvarter för verksamheternas restavfall behövas för kvarteren utmed handelsgatorna. Dessa inkastpunkter får då 4 st inkast till skillnad från rena bostadskvarter som får 3 inkast per inkastpunkt. Verksamhetsinkastet kan även placeras som separat inkastpunkt. Antalet inkast och ventiler i tabell 1 nedan ska ses som en bedömd storleksordning om antalet, en mer detaljerad beräkning av avfallsmängd för varje specifikt kvarter krävs att kunna bedöma antalet inkast. Även extra teknisk utrustning kan krävas för extra lagringsutrymme under mark. Tabell 1:Bedömd storleksordning på antalet inkast och ventiler för sopsugsystem i Täby park. Antal inkast Restavfall Hushåll Antal inkast Matavfall Hushåll Antal inkast Sortering Hushåll Antal inkast Restavfall Verksamhet Ca 70 st kvarter Totalt antal inkastpunkter (en inkaspunkt består av flera inkast för olika fraktioner, 1 per kv.) Totalt antal inkastventiler (en per inkastlucka) (44)

16 3.3 Avfallsvolym antaganden för dimensioneringsberäkningar Tabell 2:Antagen dimensionerande avfallsmängd för bostäder i Täby park Källa Avfall Sverige Volym avfall bostäder Antaget lgh 100 m 2 BTA Liter per lgh/v Densitet kg/m 3 Fraktion i sopsug Matavfall A Brännbart B Tidningar C Pappersförpackningar C Plastförpackningar 9 25 C Metallförpackningar 2 40 C Summa 142 Glasförpackningar, grovavfall, farligt avfall och el-avfall ska inte hanteras i sopsugen och kräver andra insamlingsförfaranden. Tabell 3: Antagen dimensionerande avfallsmängd och sammansättning för verksamheter i Täby park. Avfall (huvudsakligen kontor) % kg/person och år Fraktion i sopsug Matavfall 0,25 32,5 A Restavfall/Brännbart/Hushållsavfall 0,28 36,4 B Wellpapp/pappersförpackningar 0,15 19,5 Delvis C Returpapper 0, Plastförpackningar 0,05 6,5 C Metallförpackningar 0,02 2,6 C Glasförpacknignar 0,05 6,5 - Summa Av wellpapp/pappersförpackningar antas 20% kunna hanteras i sopsug, resten (större kartonger) hanteras på annat sätt. Likaså hanteras inte returpapper från kontor i sopsugen då det dels finns sekretessaspekter, dels finns ett värde i vissa kvaliteter. Avfall från verksamheter varierar kraftigt i typ, mängd och mått som inte lämpar sig för sopsug, därför kommer det att krävas miljörum för verksamheternas avfall i området. 16(44)

17 3.4 Dimensionering av sopsugterminal Täby park planeras för 6000 lägenheter och ca arbetsplatser. Om möjligt ska sopsugterminalen dimensioneras för ev. framtida påkoppling av omkringliggande områden. Antaganden för terminaldimensionering: Uppsamlingsvolym containrar ska klara två dygn. Hushållsavfall/brännbart restavfall komprimeras, övriga fraktioner komprimeras ej då de ska eftersorteras. Tabell 4: Antagen dimensionerande avfallsmängd och sammansättning för sopsugterminal, 6000 lgh kontorsplatser. Fraktioner (separata inkast och containrar) Matavfall Brännbart hushållsavfall Förpackningar och tidningar 6000 lgh ton per vecka 5000 kontorsplatser ton per vecka 34,8 3,4 Ca 5,5 st 28,8 3,8 Ca 4,5 st 44,4 1,4 Ca 13 st Ca antal fulla containrar per vecka Summa 108 8,6 Ca st/v Tabell 5: Antagen dimensionerande avfallsmängd och sammansättning för sopsugterminal, 8000 lgh kontorsplatser. Fraktioner (separata inkast och containrar) 8000 lgh ton per vecka 5000 kontorsplatser ton per vecka Antal containrar per vecka Matavfall 46,4 4 Ca 7 Brännbart hushållsavfall 38,4 4 Ca 6 Förpackningar och tidningar 59,2 1,5 Ca 17,5 Summa 144 9,5 Ca st/v Antalet transporter till och från terminalen minskar om fordon med släp kan användas, då två containrar körs vid samma tillfälle. Då tillkommer rangering på platsen, vilket kräver tillgång till större yta än om fordon utan släp används. 17(44)

18 3.5 Yta terminal Antagande: Terminalens yta uppskattas för 8 containrar på rad, komprimering och övrig utrustning för sopsug, allt placerat på markplan, samt yta för angöring och upplastning på lastgård till åtta portar. I praktiken innebär en sopsug för mer än lägenheter och 5000 kontorsplatser att det kan behövas en uppdelning i två system. Bägge systemen kan samförläggas alternativt placeras på olika platser. Yta för angöring och upplastning kan samutnyttjas med andra fordon, t ex vid godsmottagning. Ytbehov i terminal: Installationsutrymme för 8 containerplatser på rad inklusive teknisk utrustning för sopsug, exkl. byggnad ca 15x32 m, ca 480 m 2 i markplan. Tillbackning lastgård ca 27x15 m, ca 405 m 2. Lastgård kan delas med annan verksamhet, t ex godshantering. Totalt fotavtryck (terminal+lastgård exkl. byggnad) ca 30x32 m, ca 960 m 2. Notera: Om rangering och lastning på trailer ska göras, så att flera containrar körs bort med en transport bör körspår tas fram för att verifiera ytbehov. Ytorna är ungefärliga Utformning av terminal Utformningen och kraven på terminalen bör göras utifrån framför allt de specifika förutsättningarna på respektive plats: omgivningskrav på buller, närhet till bostäder, ytanvändning, huruvida lastbil med släp ska kunna användas mm samt driftkostnadsaspekten. För allmänhetens säkerhet kan yta för tillbackning, rangering och upplastning vara inhägnad. En inbyggd terminal med upplastning inomhus kostar mer, och behöver en stor volym med fri höjd för en högsta upplastning på ca 6 m. Traverslösning som minskar byggnadens fotavtryck ska vägas mot en kraftigt ökad driftkostnad då det krävs specialutbildad personal för att köra traverskran. 18(44)

19 4 Föreslagna terminalplaceringar Figur 12 visar undersökta placeringar för lokalisering av sopsugterminal, alla med olika förutsättningar som listas i avsnitt 0. Generellt för alla föreslagna placeringar är: Placering i utkanten/utanför området mot trafikbullerstörda vägar. Nära större väg. Möjlig samförläggning/samutnyttjande med annan verksamhet, t ex parkeringshus, del av kontorsbyggnad eller liknande är möjlig på samtliga platser. Ytbehov ca 30 m x 32 m, allt i markplan markerat, placeras i respektive område. Figur 12 Förslag till placering av sopsugterminal inom och i anslutning till området Täby park. Underlag Illustrationsplan Nedan redovisas ett antal av de aspekter som ingår i bedömningen i ett tidigt skede av lokaliseringsbedömningen. 19(44)

20 4.1 Områdets utbyggnadstakt - tidsaspekt Täby parks utbyggnadstakt sträcker sig från färdig detaljplan för nr 1 och 2 under 2017 till en planerad färdig utbyggnad av området för detaljplan 11 år 2036, se figur 13. Varje år beräknas ca lgh byggas. Den långa utbyggnadstakten av området ger en osäkerhet kring tidplanen samt en osäkerhet för kalkylering av investering för en sopsug. Den nuvarande låga räntan kan förändras över tid, vilket kan ge stora konsekvenser för en investeringskalkyl för sopsugen. K i figur 13 står för koppling och syftar på trafik-koppling till området. Figur 13 Planering av startordning för detaljplanearbete och planerad utbyggnad för området Täby park. Källa: projektgruppen för Täby park. 20(44)

21 Följande startordning för detaljplanearbetet och utbyggnadstakt planeras för området Täby park: Tabellen nedan visar planerad utbyggnadstakt för området Täby park fördelat på 11 st detaljplaner samt en uppskattad fördelning av antalet byggda lägenheter per detaljplan. Tabell 6: Antagen fördelning av antalet lgh, antal kv. och utbyggnadstakt per detaljplan. Dp.nr. Antal lgh % fördelning Byggstart Inflytt Antal kvarter DP , DP , DP 3 0 0, DP , DP , DP , DP , DP , DP , DP , DP , Summa ,2 71 Tabell 7: Utbyggnadstakt av trafik-kopplingar till området. Kopplings nr. Dp klar kvartal Färdigbyggd K Q K Q (K 3) 2026 Q K Q K Q K Q K Q K Q K Q (44)

22 4.2 Gällande detaljplaner- orientering Figur 14 Kommunens detaljplanekarta, Detaljplanen ska medge avfallshantering Detaljplanen ska medge avfallshantering för mark där sopsugterminalen placeras. Om detaljplaneändring krävs innebär det att processen kan ta flera år innan besked är slutligt. Att märka ut platser för avfallshantering i detaljplanen, som förberedelse för att regelverket för avfall kan komma att förändras och kommunens insamlingsansvar utökas till att omfatta insamling avfall, kan underlätta en framtida förändring i insamlingssystemet för avfall. För att säkerställa villkoren för nyexploatering ska det framgå av respektive områdes detaljplan och exploateringsavtal mellan kommunen och byggherren som befintlig ägare av mark att sopsug ska användas för visst avfall. Exploateringsavtalet mellan kommunen och byggherren säkerställer att detaljplanen genomförs genom att förtydliga ansvarsfördelning för utförande av anläggningar, markberedning, kostnadsfördelning mm. 2 För mark som kommunen äger ska det i markanvisningsavtalet skrivas in att sopsug ska användas för visst avfall. Bullerfrågan gäller detaljplan såsom bygglov, se avsnitt 4.7 om buller. 4.4 Avfallsföreskrifter Avfallsföreskrifterna och upphandlingsunderlag bör medge avfallshämtning på helgdagar för att hålla nere ytan på terminalen och antal containrar. Ev. krävs hänvisad avlämningsplats för avfall om inkast placeras på allmän platsmark. I avfallsföreskrifterna bör det framgå hur avfallshanteringen ska ske i området, har Täby park avvikande avfallshantering än övriga kommunen bör det framgå av föreskrifterna. Politiskt beslut krävs för dessa åtgärder. 1 Kommunens detaljplanekarta, &LOCALE=en 2 Avfall Sveriges rapport U2013:6 Kommunalt huvudmannaskap för sopsug 22(44)

23 4.5 Påverkan på naturmiljövärden Placering 1 kan, beroende på placering, beröras av lokalt värdefulla brynmiljöer enligt genomförd naturvärdesinventering från Enligt inventeringen bedöms den negativa påverkan på den lokalt skyddsvärda brynmiljön som liten. Om träd behöver tas ned kan detta kompenseras med nyplantering. 3 Övriga lokaliseringar bedöms inte medföra någon negativ påverkan på naturvärdena i området. Figur 15 Karta över naturvärden för området Täby park, fd. Galoppfältet. Källa: Naturvärden vid Täby Galopp, - spridningsanalys, konsekvensbedömning och kompensationsåtgärder, Påverkan på kulturmiljö Placeringarna inom Täby park-området berör inga kända skyddsvärda kulturmiljöobjekt. Undersökta placeringar utanför Täby park-området är redan delvis bebyggda och bedöms i nuläget inte innehålla något skyddsvärt kulturmiljöobjekt. Figur 16 Karta över fast fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom programområdet Täby park. Planprogram Täby park del 2, Naturvärden vid Täby Galopp, - spridningsanalys, konsekvensbedömning och kompensationsåtgärder, (44)

24 4.7 Buller Sopsugterminalen kan alstra dels trafikbuller från transporter till och från terminalen, dels ett verksamhetsbuller från teknisk utrustning, komprimatorer, lastning och rangering av containrar Trafikbuller transporter sopsugterminal I planprogrammet daterat redovisas en trafikbullerkarta. Föreslagna terminalplaceringar är inskissade. Alla fem förslag på terminalplaceringar ligger nära vägar med mycket trafik och höga bullernivåer, i periferin av Täby parkområdet. Antalet fordonsrörelser av containrar från en sopsugterminal i full drift för 6000 lägenheter arbetsplatser (ca 5 containrar/vardag) beräknas till ett 10-tal per vardag om två containrar kan hämtas samtidigt, annars ett 20-tal, pga. att containrar som tömts ska ställas tillbaka efter tömning. I Trafikprognosen (ÅDT) för Täby Park beräknas ca 10% av fordonen utgöras av tung trafik på Täby Allé ( bilar per dygn), Stora Marknadsvägen ( bilar per dygn) och Bergtorpsvägen (ca bilar per dygn). Oavsett placering innebär antalet transporter till sopsugterminalen utgöra en liten andel av den tunga trafiken i och runt området. Figur 17 Trafikbullerkarta som visar ekvivalent ljudnivå 5 m över mark inom och runt programområdet Täby park. Planprogram Täby park del 2, Från och med 2 januari 2015 gäller vid ny bostadsbebyggelse att om det i planbeskrivningen till detaljplan eller bygglov har angetts beräknade värden för omgivningsbuller enligt 1 kap. 4 planoch bygglagen får tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken 26 kap. 9a inte besluta om förelägganden eller förbud med anledning av buller så länge värdena innehålls. Endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till de boendes hälsa får tillsynsmyndigheten besluta om sådana förelägganden eller förbud. 24(44)

25 Höjda riktvärden 2017 för buller från spår- och vägtrafik Den 11 maj 2017 beslutade regeringen om en höjning av riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik. För bostäder upp till 35 kvm läggs nivån nu på 65 dba i stället för det tidigare 60 dba. För bostäder större än 35 kvm höjs riktvärdet till 60 dba mot det tidigare 55 dba. Riktvärdena tillämpas vid planering och byggande av bostäder (2 kap. 6 a plan- och bygglagen [2010:900], PBL) och träder i kraft den 1 juli Förordningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2017 och kan tillämpas på redan påbörjade detaljplaner. Eftersom de aktuella bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt, gäller övergångsbestämmelsen till den bestämmelsen. Detta innebär att de nya bestämmelserna kan tillämpas på planärenden som påbörjats fr.o.m. den 2 januari Verksamhetsbuller sopsugterminal Stationära sopsugterminaler är i regel placerade i eller i utkanten av bostadsområden för att minska transport inne i bostadsområden. Sopsugtekniken i sig ska specificeras och projekteras så att bullerkrav uppfylls. Sopsugterminalens utrustning som fläktar, pumpar mm ljudisoleras och ljuddämpas. Åtgärder för att hantera buller från lastgård kan vara bullerskärmar, tidsstyrning så att hämtning endast sker dagtid eller en mer omfattande lösning som att bygga in hela lastgården i en byggnad. Lastgård och portar kan orienteras så att eventuellt buller stör så lite som möjligt. Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (Rapport 6538 april 2015) ger följande nivåer för verksamhetsbuller från t ex en sopsugterminal, alltså det buller som kan uppstå på en lastgård vid lastning och eventuell rangering av containrar och från fläktar mm. Tabell 8: Naturvårdsverkets riktvärden för buller från verksamheter, nivå vid fasad eller uteplats. Ljudnivå från industri/verksamhet, frifältsvärde Leq dag (06-18) Leq kväll (18-22) samt lör-, sön- och helgdag (06-18) Leq natt (22-06) Utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler 50 dba 45 dba 40 dba Riktvärdena gäller utomhus vid fasad och vid uteplatser och andra ytor för utevistelse i bostadens närhet. Riktvärdena för ljudnivåer från verksamheter är avsedda som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som ska göras i varje enskilt fall. För bostäder där ett ärende om detaljplan eller bygglov påbörjats efter den 2 januari 2015 görs olägenhetsbedömningen vad gäller buller i planeller bygglovsskedet. 25(44)

26 4.8 Jämförelseaspekter för terminalplacering I tabellen nedan redovisas ett antal aspekter som jämför placeringsalternativ: Tabell 9: Antagen fördelning av antalet lgh, antal kv. och utbyggnadstakt per detaljplan. Undersökta parametrar (ett urval) Placering nr. 1 Placering nr. 2 Placering nr. 3 Placering nr. 4 Placering nr. 5 Detaljplan D250 i västra delen. Resten S30. Till viss del D069, resten är S30. S79 S123 D280 Tillåter dp markanvändning sopsugterminal? Kontor/natur, viss del får ej bebyggas mot E18 Norrtäljevägen,dpändring krävs. Bostad, dp-ändring krävs. Viss del berörs av s30 rekreation. Allmänt ändamål, Tillåter sopsug Verifieras av Plan. Små industriverksamhe ter, dp-ändring krävs troligtvis. Park/ e-område (teknisk anläggning) Sopsug kan vara på E-område annars krävs dp-ändring Fastighet Vargen 1, Tibble 10:33, Näsby park 2:1 Kommunen äger tillräcklig del. Hästen 2 Kommunen äger tillräcklig del. Fogden 3 Kommunen äger tillräcklig del. Reparatören 1-7, Tryckaren Viggbyholm 74:1. Kommunen äger tillräcklig del just nu. Vattenfall vill köpa marken. Kommunen äger yta (kvm) (Ytbehov knappt 1000 m2) Ca Planer finns på en ev. framtida spårvagn. Ca Ca Kommunen äger inget. Placering redan undersökt för transformatorstati on, avslaget. Kommunen äger delar men Vattenfall vill köpa marken för transformatorstation intill. Befintlig markanvändning Skog och stall. Norr om E18, Norrtäljevägen Kommer ändras. Intill Roslagsbanan. Parkering/gräsyta Kommer ändras Småindustriområde/ handelsplats söder om E18 Norrtäljevägen. Bef. verksamhetsområde. Trafikplats nära Bergtorpsvägen GC bana. Ledningslängd (Preliminär bedömning utifrån antagande. Utred sektion/höjder) Kortast ledningslängd Näst kortast ledningslängd Ledningslängd ca 5000 m. E18 måste passeras med sopsugledning. Längst ledningslängd Roslagsbanan och Bergtorpsvägen måste passeras. Näst längst ledingslängd Bergtorpsvägen måste passeras. Tillfartsväg Mot Täby allé, nära E18, Norrtäljevägen, väster ut. Via koppling 3, Söderv./Galoppv. Bef. väg via Fogdevägen till handelsområdet. Befintlig väg kan användas som tillfartsväg. Tillfart via Flyghamnsv. eller Bergtorpsv. Buller Bullerstört område, norr om E18, Norrtäljevägen Bullerstört område intill Roslagsbanan. Mycket bullerstört område. Småindustriområde/ handelsplats söder om E18 Bullerstört område utmed Bergtorpsvägen. Mycket bullerstört område utmed Bergtorpsvägen 26(44)

27 Norrtäljevägen, avskilt från bostäder med skog. och E18 Norrtäljevägen Utbyggnadsplan Dp 11, år Dp 6, år Befintlig Dp Rörläggning i dp Befintlig Dp Befintlig Dp Gatuutbyggnad, tidsperiod. Kräver planering men kan samförläggas till stor del med planerad VA-schakt. Kan enkelt kopplas på i ett tidigt skede. Kan kopplas på längre fram i tiden enligt dp-plan. E18 måste passeras med sopsugledning samförläggs i tunneln som planeras enligt Trafik. Kräver passage under järnväg och Bergstorpsvägen. Boulevarden byggs i ett första skede. Bergtorpsvägen måste passeras. Samförläggning möjlig? Med vad? (exempel) P-hus. Kontor, handel, verksamheter, hotell mm P-hus samförlagt med P-hus för evenemang. Infartsparkering. Handel, Återbruk/ÅVC Handel, lager, kontor, parkering tunga fordon, maskiner. Handel, lager, kontor, parkering tunga fordon, maskiner. I trafikplats. Yta med låg användbarhet Hållbarhetsperspektiv (framtid) Samförläggning möjlig, god trafiklösning möjlig. Påkoppling befintliga bostäder tekniskt möjlig. Samförläggning möjlig. Påkoppling befintliga bostäder tekniskt möjlig. Fler tunga transporter inom Tp jämfört med plac. 1 och 3. Samförläggning möjlig, god trafiklösning möjlig. Samförläggning möjlig. Användning av en yta som är svår att utnyttja till annat. Möjlighet för fler påkopplingar? (Anslutningsavgift /villkor för befintliga områden utreds vidare) Ev. bef. bebyggelse. Grindtorp Kemistvägen. Ev. Sjukhus vid placering 2 inom Täby parkområdet, ev. Ev. Marknadsvägen bef. bebyggelse. Nytt omr. Viggbyholm vid 74:2 Planuppdrag på att anpassa detaljplanen till dagens verksamhet. Mindre trolig Företagsområde. Ev. brf Viggbygärdet. Sammanfattning Planer finns på ev. framtida spårväg. Samförläggning troligtvis inte möjlig. Dp-ändring krävs. Möjlig placering: Samförläggning möjligt med p-hus/event. Mycket personrörelser. Tunga transporter bör undvikas, endast busstrafik på boulevard. Mark finns tillgänglig, kräver dp-ändring. Möjlig placering: Kn äger marken. Allmänt ändamål, markanvändning för sopsug ok i dp om kn är ägare, för privat ägare krävs planändring. Ej inom Täby park. E18 måste passeras höjdsättning/sektion utreds. Ej lämplig, pga. avstånd, åtkomlighet och marktillgång. Ej lämplig, pga. liten yta, åtkomlighet, marktillgång. Ej lämplig placering. Kräver planering vid ledningsläggningsläggning. Transformatorstation ska byggas på tomten. Befintligt handelsområde med tung trafik. Alternativ- Kn. projektgrupp Projektgruppen förordar plac. 3 27(44)

28 Bedömning terminalplaceringar: För undersökta parametrar bedöms placering nr. 2 eller 3 vara de mest lämpade för Täby parkområdet. Placering beror på prioritering av faktorer, t.ex. marktillgänglighet eller möjlighet till samförläggning. Beroende på hur framtida planer på ev. spårvagn och möjlighet till samförläggning kan även placering 1 vara aktuell för placering av sopsugterminal men bedöms i nuläget som ej lämplig. Kommunens projektgrupp för Täby park förordar placeringsalternativ 3, söder om Norrtäljevägen. 5 Alternativbeskrivning kalkyl 5.1 Antaganden 6000 lägenheter arbetsplatser (beräknat som kontor). Terminalutrustning med kapacitet för ca 8000 lägenheter ca 10 MSEK. Terminalbyggnad (skalbyggand) antages ca 20 MSEK. Utbyggnadstakt ca 300 lgh/år enligt % - fördelning i avsnitt 4.1. utbyggnadstid 20 år. Ledningslängd i gata ca 5000 m. De undersökta placeringarna för sopsugterminal har alla en sugledningslängd på mellan m och m, vilket beräknas i investeringsbedömningen som m. Ledningar läggs i början av varje dp utbyggnad genom samförläggning av ledningar med andra ledningsägare. Antal inkast ca 460 st. Placerade på kommunal mark, ägs av sopsugsystemets ägare. Tre fraktioner separat: Inkast A: Matavfall, Inkast B: Hushållsavfall (restavfall) Inkast C: Sorterbart avfall (lätta förpackningar, tidningar) Totalt 142 l/lgh, v. 86 typlägenheter/kv à 100 m 2 BTA. Antal kvarter ca 70 st för beräkning av anslutningsavgift. Anslutningsavgift erläggs vid 18 mån innan inflytt (antages 18 mån innan inflyttning/drifttagande). Låneränta kommun 2%. Låneränta för kommunalt bolag 3%. Låneränta för en kombination av kommunal förvaltning och kommunalt bolag 2,5%. Kalkylränta 3%. Inflation 1%. 28(44)

29 Återinvesteringen antas till 15 % av investeringskostnaden över 30 år för utrustning i terminal, ventiler och inkast. Driftkostnad antas till 1 % av inv. kostnad för utrustning i terminal, ventiler och inkast exkl. elförbrukning, transport av containrar och avfallsbehandling. Tidigt skede gör att denna kostnad kan variera över tid. I beräkningarna antages att matavfallsfraktion eller avfallsfraktion som ska sorteras efter insamlingen inte komprimeras i containern för att lättare kunna sorteras. 5.2 Kostnadsuppskattning för investering av föreslaget system En grov bedömning av kostnadsnivån för ett stationärt sopsugsystem för Täby park uppgår till ca 142 Mkr för ett trefraktionssystem enligt antagandena i avsnitt 5.1. Stationär sopsug (livslängd enligt leverantör) Kostnadsposter SEK Mkr Ca 420 st inkast (inkl. inkastnät) 50 Ca 40 inkast verksamhet 4 Sugledning 5000 m (stamnät i gata, samförlagt) 23 Terminalbyggnad (kostnad beroende av design) 20 Terminalutrustning 10 Projektering, installation, kn projektledning mm. 35 Investeringskostnad för 6000 lgh (inkl. projektering, projektledning admin, installation) ca 142 Mkr exkl. återinvestering och oförutsett. Tillkommer: Återinvestering över 30 år antages till 15% av inv. av inkast och terminalutrustning Inkomstbortfall för markvärde är osäker och inte omfattad i investeringskostnaden ovan, se resonemang i avsnitt 5.3. Om samförläggning ej sker med övrig ledningsdragning i gata stiger kostnaden för rörläggning. Kalkylen är beräknad utan oförutsedda kostnader som tillkommer. 5.3 Terminalplacering alternativkostnad Av de fem terminalplaceringar som ursprungligen presenterades, identifierades två som extra intressanta. Nedan framgår hur alternativkostnaden för varje placering har uppskattats. Antaget är att markvärdet är motsvarande markvärde för kontorsfastighet enligt kommunens projektgrupp: ca 3500 kr/m 2. 29(44)

30 Terminalen kräver en viss takhöjd beroende på teknik, själva byggnaden beräknas bestå av två plan och utgör då ca 600 m 2 i ett plan. Terminalen kräver en viss takhöjd och bedöms ta två plan i anspråk i en byggnad vilket ger en yta på m 2 = ca 1200 m 2 att beräkna ett ungefärligt markvärde på m 2 x 3500 kr/m 2 = 4,2 Mkr i förlorad intäkt om kommunen själva äger och inte kan sälja ytan. Figur 18 Lokalisering 2 med preliminär ledningsdragning. Figur 19 Lokalisering 3 med preliminär ledningsdragning. Placering 2 (figur 18): Marken ägs av Täby kommun och är en del av utbyggnadsområdet Täby Park. Terminalen kan byggas integrerat med fastighet innehållandes lägenheter eller verksamhet. Alternativkostnaden uppstår eftersom en del av fastigheten måste upplåtas för terminalbyggnaden där ytterligare lägenheter eller verksamhet skulle kunnat husera. Terminalen beräknas uppta en area på ca 600 m 2 med takhöjd motsvarande två våningar (totalt 1200 m 2 förlorad area) till en kostnad av kr/ m 2 (vilket motsvarar kvadratmeterpriset på kontorsarea). Total alternativkostnad för placering 2 blir 4,2 MSEK. Om antagande istället görs att 1200 m 2 äganderätter avstås till förmån för terminalen skulle alternativkostnaden bli 16,8 MSEK (kvadratmeterpris på kronor). Placering 3 (figur 19): Marken ägs av Täby kommun och för närvarande ligger kommunens driftsenhet här. Detaljplanen specificerar ytan som allmänt ändamål. Beslut finns på att upprätta en ny anpassad detaljplan för områdets verksamhet. Om terminalen placeras i detta område, bör detaljplanen även omfatta denna verksamhet. Då tidsplanen för området är oklar, kommer alternativkostnaden i detta fall vara lägre än för placering 2) (4,2 MSEK) men större än 0 (noll kronor). Hur stor alternativkostnaden blir beror dels på när utveckling av området kommer att ske och dels ifall den specifika platsen ämnas tas i anspråk för en annan fastighet och terminalen i så fall måste integreras i denna. Ju tidigare utveckling sker och ju större risk för att terminalen tar annan fastighets yta i anspråk, desto högre alternativkostnad. Sammantaget är placering 3 att föredra ur alternativkostnadssynpunkt. Alternativkostnaden för terminalplacering är inte medräknad i kostnadskalkylen för sopsugen: dels för att en tydlig prisuppskattning inte kan göras, dels för att valet av terminalplacering inte påverkar valet av förvaltningsform eller vice versa. 30(44)

31 6 Ägandeform och finansieringsmodell Uppdraget innefattar utredning av fyra olika sorters ägandeformer (kommunal förvaltning, kommunalägt aktiebolag, blandning av de två förstnämnda, samt privat ägande). Ägande genom samfällighet ska enligt uppdraget inte undersökas. Oavsett undersökta ägandeformer, kommer finansieringsmodellen vara snarlik. Investeringsutgifterna för sopsugen kommer att täckas av anslutningsavgifter från fastighetsägarna/byggherrarna. Anslutningsavgiften antas betalas ca 18 mån innan inflytt per dp. Kostnaderna för sopsugterminal och rörledning för de första detaljplanerna antas till år 0 och jämförs med färdigställande av terminal 7 år senare, se avsnitt 7. Detta innebär att ägaren av sopsugen behöver finansiera investeringen under utbyggnadstiden, tills anslutningsavgiften kan inkasseras. Detta kan göras på två sätt (eller genom en kombination): 1. kommunen lånar kapital 2. kommunen använder eget kapital. I följande avsnitt beskrivs skillnaden mellan dessa två varianter. 6.1 Kommunens upplåning 1. Vid upplåning av kapital använder sig Täby kommun av den svenska kapitalmarknaden. Pengar lånas mot utställande av obligationer på olika löptid. Maxtiden är 10 år, men för tillfället löper den längsta obligationen på 5 år. Det är ovanligt att obligationer med längre löptid än så ställs ut. Kommunen använder sig av både fast och rörlig ränta, men en finanspolicy begränsar hur stor andel rörlig ränta kommunen kan ha i sin låneportfölj. Tack vare att kommunen har den bästa kreditvärderingsklassen (AAA) ges mycket låga räntekostnader. Upplåningen görs inte per projekt, utan mot en obligationsram som fastställs en gång per år då kommunens budget antas. Kommunalägda bolag får sköta sin upplåning själva, men kan använda Täby kommun som borgenär. Denna säkerhet ger också en relativt låg räntekostnad, men ett kommunalägt bolag betalar i regel högre låneränta än kommunen. 2. I de fall kommunen väljer att använda eget kapital för investeringar prissätts kapitalet till 3% nominell kalkylränta. Detta görs på rekommendation av SKL. Kalkylräntan har nyligen sänkts från 4%. I dagsläget är det ur finansiell synpunkt billigare för Täby kommun att låna än att använda eget kapital för investeringar, då obligationsräntan är lägre än 3%. 31(44)

32 6.2 Beskrivning av olika ägandeformer Jämförelse i korthet, där sopsugsamfällighet, ägd av bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare, som ägandeform inte är aktuellt och därför inte beskrivs. Den största risken bedöms vara utbyggnadstakt och ränteläge. En privat aktör liksom ett kommunalt bolag förväntas agera för att säkra bolaget och behöver ta betalt för att hantera risken. För samtliga fall gäller förenklat att kommunen/projektet tidigt i exploateringen, t ex i samband med byggstart, antas ta ut en anslutningsavgift (per m 2 BTA). Tabell 10: Jämförelse mellan påverkansfaktorer på kommunen vid olika ägandeformer av sopsug. Kommunalägt- Förvaltning Kommunalägt- Bolag Kommunal förvaltning+bolag Privatägt Politisk styrningföljsamhet Ekonomi kostnad för upplåning Stor Tämligen stor Tämligen stor Avtal gäller, ändringar kostar Låg Högre Något högre Högst Totalkostnad Troligen lägst Näst högst Näst lägst Högst Servitut/avtal Inga för anläggning - på egen mark Inga för anläggning - på egen mark Inga för anläggning - på egen mark Servitut, avtal för ledningar i kommunens mark. Anslutningsavgift (skiljer endast ca 1000 kr mellan modellerna) Lägst Näst högst Näst lägst Beror på avtal- Troligtvis högst Övriga aspekter + Ev. mer demokratiskt styrt. + delvis bolagsstyrning. + Större möjlighet till partiell privatisering. + Förenklad administration. + Kontroll över statistik, måluppfyllnad. - Svårt att privatisera. - Begränsad möjlighet till specialisering. + Snabbare beslutsvägar? + Lättare att privatisera. + Lättare att skydda affärshemligheter. - Uppstart av bolagsform inom avfall krävs. - Ev. mindre demokratiskt styrt? - Troligtvis mer administration. - Ovanlig (ej beprövad?) ägandeform för sopsug, ev. svårare ansvarsfördelning. - Uppstart av bolagsform inom avfall krävs. + Minskat ansvar. - Ägande via leverantör ej genomfört tidigare, försöksprojekt. - Svårt att byta leverantör. Konkurrensbegränsat. - Svårare uppföljning av statistik. - Ej demokratiskt styrt. 32(44)

33 6.2.1 Finansieringsmodell - Kommunal förvaltning eller kommunalägt aktiebolag I grova drag sägs den generella fördelen med kommunala aktiebolag (figur 21) gentemot kommunal förvaltning (figur 20) vara att en högre effektivitet med bättre ekonomiskt resultat uppnås, medan den generella nackdelen är att detta kan ske på bekostnad av demokratin, då avståndet till politiker och medborgare i viss mån ökar. Ett kommunalägt aktiebolag har fördelen att specifik verksamhet kan lyftas ut från kommunens verksamhet och anställda experter kan ägna sig åt enbart ett område. Detta gör verksamheten tydligare och kan dessutom förkorta beslutsvägar. Beslut fattade i ett aktiebolag kan inte heller överklagas av medborgare i kommunen, till skillnad från beslut fattade i förvaltningen. Offentlighetsprincipen gäller förvisso även för kommunala bolag, men det är möjligt att hänvisa till affärshemligheter och därmed göra en snävare tolkning av principen än vad som är möjligt inom förvaltningen. Om kommunen äger ett flertal aktiebolag finns även möjligheten att skapa en koncern av dessa och därmed förbättra det ekonomiska resultatet. Sammantaget ger beskrivningen ovan möjligheten för ett kommunalägt aktiebolag att driva verksamheten ekonomiskt mer effektivt, men den andra sidan av myntet är att detta kan minska det demokratiska inflytandet då kommuninvånarna inte kan överklaga beslut som fattas i bolagen. Då försvinner i viss mån möjligheten för dem att utkräva ansvar. Dessutom har kommunalpolitiker i praktiken sällan samma direkta inflytande på ett aktiebolag som på en förvaltning. För att säkerställa att de kommunalt ägda aktiebolagen gör det som är politiskt önskvärt krävs tydliga ägardirektiv och att lämpliga styrelseledamöter utses i aktiebolagens styrelser. Även om teorin säger att ett kommunalägt aktiebolag har effektivitetsfördelar, så finns väldigt lite empiri som stödjer detta eller motsatsen för den delen. Ganska lite forskning har genomförts på området, men troligtvis är inte ägarformen särskilt viktigt för att säkerställa effektivitet. Snarare handlar det om vilken organisationskultur som råder inom kommunen i stort samt vilken kompetens som finns för att sköta verksamheten. I dagsläget kommer ett kommunalägt bolag ha högre lånekostnader än om sopsugen ägs direkt av förvaltningen. Enligt Avfall Sveriges rapport U2013:6 om kommunalt huvudmannaskap för sopsug kan markägare enligt 6 kap 4 PBL utan ersättning avstå mark till kommunen för både rördragning och terminalbyggnad om marken enligt detaljplanen ska användas för en allmän plats som kommunen är huvudman för, marken behövs för ändamålsenlig användning av området om länsstyrelsen innan planen antogs har beslutat att marken ska avstås till kommunen utan ersättning. kommunen är huvudman enligt 6 kap. 4 i PBL. Om Huvudmannaskapet ligger hos ett kommunalt bolag kan inte denna paragraf i PBL användas för att få tillgång till mark som inte ägs av kommunen. Det, av bl a. Täby kommun, kommunalägda bolaget SÖRAB arbetar främst med behandling av ägarkommunernas avfall och insamling av vissa avfallsfraktioner men skulle rent teoretiskt kunna äga en sopsuganläggning. SÖRABs bolagsordning strider inte mot ett sopsugsägande och skulle kunna tolkas som om ett ägande av sopsuganläggning är möjligt eftersom insamling och anläggningsägande finns utskrivet men det ska tilläggas att när bolagsordningen skrevs var troligtvis ägande av sopsuganläggning inte med i tankegången. En fördel med att låta SÖRAB äga är att bolagsstrukturen, kunnandet i sakfrågan och administrationen redan finns på plats. Om Täby kommun bildar ett bolag som sedan köps upp av SÖRAB är en annan möjlighet eller tvärtom att SÖRAB startar upp bolag som därefter säljs till ett annat kommunalt bolag som ägs av Täby kommun. Andra delägande kommuner i SÖRAB kan ha invändningar mot att SÖRAB skulle investera och äga en anläggning som deras kommun inte själva kan nyttja. 33(44)

34 Figur 20 Möjlig ägandemodell försopsug i Täby park, ägande via kommunal förvaltning. Figur 21 Möjlig ägandemodell försopsug i Täby park, ägande via kommunalt aktiebolag. 34(44)

35 6.2.2 Finansieringsmodell - Kombination kommunalägt aktiebolag samt förvaltningsägt Denna kombination av de ovan beskrivna ägarformerna går ut på att förvaltningen äger de till sopsugen hörande rören i gatan och terminalen, medan det kommunalägda aktiebolaget äger delarna som hör till driften, dvs. inkasten, ventilerna, (och ev. terminalen?). För att finansiera denna lösning behöver upplåning ske dels via kommunens obligationsprogram, dels direkt av aktiebolaget. Ur ett finansieringsperspektiv kan lösningen vara intressant ifall kommunens obligationsram inte är tillräcklig för upplåning till hela systemet. En av fördelarna med bolagsmodellen i figur 22 är att huvudledningsnätet kan läggas i gata innan bolaget är startat och en viss fördelning av kostnader kan genomföras, t.ex. kan en ev. exploateringsbudget stå för rörläggningskostnaderna och ev. terminalbyggnaden, dessa kostnadsposter behöver då inte belasta avfallskollektivet eller den kommunala förvaltningen. Nackdelar är att Täby inte har en upparbetad bolagsorganisation inom avfallsområdet, vilket blir en process att starta upp samt resulterar i en administrationsapparat. Fördelning av ansvar, ekonomi och information mm. krävs. Figur 22 Möjlig ägandemodell försopsug i Täby park, ägande via kombination av kommunal förvaltning och kommunalt aktiebolag för olika delar av systemet. 35(44)

36 6.2.3 Finansieringsmodell - privatägd sopsug Det finns olika möjligheter till privat ägande. Byggherren kan initialt i projektet äga sopsugsystem under hela eller delar av utbyggnadstiden, därefter övergår ägandet i något skede till leverantören av systemet. Var i utbyggnadsskedet anläggningen byter ägare är en förhandlingsfråga och varierar från projekt till projekt. En privat, ickekommunal aktör bygger, äger och driver sopsugen under en lägre period (typiskt år). Kommunen betalar ägaren en fastslagen, indexreglerad summa per år. Fördelarna är att kommunen slipper mycket administration och ansvar, samt att verksamheten har god potential att skötas professionellt. Problem kan uppstå i det fall kommunen inte är nöjd med sin leverantör och sitter fast i en upphandling som löper över flera decennier. Kommunen exploaterar marken och tar in anslutningsavgift av fastighetsägaren och reglerar intäkten mot det privatägda bolaget. Leverantörsägande - Envac och Logiwaste Sopsugsleverantörerna Envac och Logiwaste kan båda erbjuda en modell där för privat ägande och drift under lång tid, detta är dock under uppbyggnad och inget sopsugsystem i Sverige eller internationellt finns ännu i drift enligt denna modell. Logiwaste marknadsför ingen modell aktivt men är med i diskussion om fråga ställs. Envac marknadsför en modell kallad Envac BOO (Build-Own-Operate). För Täby park skulle modellen kunna se ut enligt figur 23 nedan. Beroende på utbyggnadstakt, dvs. antal brukare vid idrifttagning av systemet kan Bovac (Envacs bolag) äga sopsugsystemet och terminalen under förutsättning att Bovac äger marken som terminalen står på. Kommunen kan initialt, beroende på utbyggnadstakt, stå för huvudmannaskapet under en interimsperiod som sedan övergår till Bovac. Drift, underhåll, återinvesteringar sköts av Bovac under ca 25 år mot en fast indexerad avgift per år per lägenhetsekvivalent. Figur 23 Möjlig ägandemodell försopsug i Täby park. Källa: Envac AB 36(44)

37 Finansieringsmodell privat ägande byggherre äger leverantör driver - MariMatic MariMatic erbjuder i dagsläget ingen modell där MariMatic äger (bygger och driver) en anläggning och tar ut avgift för anslutna lägenheter. MariMatic gör bedömningen att vid nyexploatering bör investeringskostnaden för sopsugen vara en del av byggkostnaderna för projektet eller ingå i tomtpriset, därefter kan förhandling med annan potentiell ägare/drivare (t.ex. MariMatic) ske om fördelning av kostnader, vilka bör utgöras av en fast och en rörlig avgift. Orsaken till att lägga investeringskostnaden i byggkostnaderna eller tomtpriset är att det är i planeringen/byggskedet som fördelar kan nyttjas av t ex samförläggning och planering av varje kvadratmeter. MariMatic driver en MariMatic-anläggning i Vällingby parkstad utanför Stockholms innerstad. Anläggningen handlades upp, ägs och byggdes av ett privat bolag utan att kommunen är någon av parterna, se figur 24. Huvudrören och terminalen ägs av bolaget. Inkasten och inkastnät ägs av bostadsrättsföreningar och fastighetsägare. MariMatic har levererat anläggningen och har ett 5-årigt driftavtal med bolaget och åtgärdar ev. stopp och handlar upp transport av tidningar som är den tredje fraktionen utöver hushållsavfall och matavfall. I denna modell har kommunen lite/ingen insyn eller kontroll vid upphandling av insamling eller val av fraktioner. Det kan även vara svårt att få in önskad statistik över avfallsmängder från sopsugen, särskilt för fraktioner som inte faller under kommunens ansvar. Figur 24 Ägandemodell för sopsug i Välling parkstad. Källa: MariMatic AB. 37(44)