Nytt operationsblock Gävle sjukhus

Transkript

1 Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Nytt operationsblock Gävle sjukhus September 2010 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Uppdrag och revisionsfråga Metod Lokalförsörjning inom landstinget Gävleborg Nytt operationsblock Allmänt Vad innehåller operationsblocket Har en projektorganisation bildats? Tidplan Går det att följa utvecklingskostnaderna för projektet? Följer planeringen landstingsfullmäktiges beslut? Har landstingsstyrelsen säkerställt att det skapats ändamålsenliga uppföljningsrutiner? Finns dokumenterat underlag för presenterade kostnadsberäkningar avseende investeringar? I vad mån påverkas befintlig verksamhet under byggtiden? Plan för samverkan med andra sjukhus? Beaktas nya kunskaper och erfarenheter? Kommentarer Revisionell bedömning...13

3 1. Sammanfattning Landstingsfullmäktige beslutade 3-4/ att bygga nytt operationsblock på Gävle sjukhus. Investeringsramen uppgår till 254 mnkr varav 34 mnkr är vikta för inventarier. Nuvarande operationsblock byggdes 1974 och lokalerna är slitna och otidsenliga. Medicinsk utveckling och förändrade arbetssätt inom operationsverksamheten ställer krav på nya lokaler. Efter en ombyggnad har beräknats att produktionsvolymen kan öka med bibehållande av nuvarande personalresurser. Revisorerna inom Landstinget Gävleborg har beslutat att ge PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska om landstingsstyrelsen, och därmed projektet för det nya operationsblocket, följer fullmäktigebeslutets inriktning och har ett system för kontroll och uppföljning under processen från beslut till drifttagande. Den sammanfattande revisionella bedömningen är att landstingsstyrelsen initierar en genomgång av projektet för det nya operationshuset och att landstingsstyrelsen tillser att landstingsfullmäktige får en tydligare bild om projektet utifrån dagens förutsättningar. Exempelvis bör förändringar i tidsplan, kostnader och personalkonsekvensanalys framgå i rapporteringen. Även förändrade produktionsvolymer bör uppdateras utifrån dagens förutsättningar. En väl fungerande lokalförsörjning är väsentlig för att stödja landstingets mål om en fortsatt god ekonomisk hushållning inom fastigheter. Utgångspunkten skall vara verksamhetens behov. Det är därför väsentligt att landstingsstyrelsen säkerställer att det finns en aktuell och heltäckande lokalförsörjningsplan som stöd vid investeringsbeslut. 3

4 2. Inledning Landstingsfullmäktige beslutade 3-4/ att bygga nytt operationsblock på Gävle sjukhus. Investeringsramen uppgår till 254 mnkr varav 34 mnkr är vikta för inventarier. Nuvarande operationsblock byggdes 1974 och lokalerna är slitna och otidsenliga. Medicinsk utveckling och förändrade arbetssätt inom operationsverksamheten ställer krav på nya lokaler. Efter en ombyggnad har beräknats att produktionsvolymen kan öka med bibehållande av nuvarande personalresurser. Investeringen är en av de större som genomförts inom Landstinget Gävleborg. 2.1 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna inom Landstinget Gävleborg har beslutat att ge PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska om landstingsstyrelsen, och därmed projektet för det nya operationsblocket, följer fullmäktigebeslutets inriktning och har ett system för kontroll och uppföljning under processen från beslut till drifttagande. Kontrollmål för granskningen är: Har en projektorganisation bildats? Går det att följa utvecklingskostnaderna för projektet? Följer planeringen det ursprungliga beslutet? Har landstingsstyrelsen säkerställt att det skapats ändamålsenliga uppföljningsrutiner? Vilka variabler följs speciellt? Vilket utgångsläge gäller för beräkning av produktionsökningen? Effektivare verksamhet med samma personalresurs? Finns dokumenterat underlag för presenterade kostnadsberäkningar avseende investeringar? I vad mån påverkas befintlig verksamhet under byggtiden? Plan för samverkan med andra sjukhus? Beaktas nya kunskaper och erfarenheter? 2.2 Metod Under granskningens gång har intervjuer genomförts med nio personer; ordföranden i styrgruppen, ordföranden i arbetsutskottet, projektledare för verksamhetsfrågor, delprojektledare för operationssalar, projektledare för X-fastigheter, utvecklare inom produktionsplanering samt med medlemmar i projektgruppen och referensgruppen. Utöver detta har samtal förts med controller för division operation. Granskning har även skett av projektdokumentation och beslutsunderlag. Granskningen har delgivits samtliga intervjuade för faktagranskning. 4

5 3 Lokalförsörjning inom landstinget Gävleborg Landstinget Gävleborg är en stor fastighetsägare och äger fastigheter med en byggnadsyta om cirka m². Bokfört värde vid utgången av år 2009 var mkr vilket motsvarar cirka kr/m². Byggnader och mark är den största tillgången i balansräkningen efter finansiella anläggningstillgångar. Investeringar i byggnader uppgick under året till 96 mkr och avskrivningar på byggnader till 82 mkr. Landstingets fastigheter används till övervägande delen för de egna verksamheterna, hälso- och sjukvård. Större fastigheter är sjukhusen i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs samt närsjukhusen i Ljusdal, Sandviken och Söderhamn. Landstingsfinansierad vård bedrivs till en del av privata entreprenörer exempelvis hälsocentraler, vuxentandvård, läkarvård och rehabiliteringsvård. X-fastigheters intäkter motsvarar cirka 4 % av landstingets verksamhetskostnader, inklusive avskrivningar, men exklusive landstingsledning, pensioner mm. Nuvarande fastighetskostnader är låga jämfört med flera andra landsting. Delar av förklaringen är besparingar genom outsourcing av fastighetsskötsel och låga kapitalkostnader genom ett äldre byggnadsbestånd med låga bokförda värden. Betydande byggnadsinvesteringar är beslutade eller planerade vilket på sikt väntas öka fastighetskostnaderna. Landstingets lokalbehov styrs av de olika verksamheternas behov och utveckling. Detta i sin tur är beroende av hur landstinget organiserar skattefinansierade verksamheter, demografiska förändringar, servicenivå och nya arbetsmetoder med mera. Landstingets lokalplanering är för närvarande under översyn. Det är en förhållandevis liten krets personer som idag arbetar med lokalförsörjningsplanen och en ökad samordning av lokalförsörjningsplaneringen med landstingets olika verksamheter eftersträvas. En väl fungerande lokalförsörjning är väsentlig för att stödja landstingets mål om en fortsatt god ekonomisk hushållning inom fastigheter. 4 Nytt operationsblock 4.1 Allmänt Lokalfrågan för operationsverksamheten har utretts under en längre tid. Underlaget för fullmäktiges beslut i november 2009 är baserat på den rapport som las fram för landstingsledningen Den utredningen hade som uppdrag att utarbeta en ombyggnads- och investeringsplan för operationsavdelningarna på Gävle och Hudiksvalls sjukhus. Efter att rapporten presenterats fick utredarna i uppdrag att se över möjligheten att ta in dagkirurgiska verksamheten i Sandviken in i de föreslagna lokalerna i Gävle. Detta bedömdes inte vara möjligt. Beslut togs då att snabbutreda och ta fram underlag för ett nytt operationsblock på Gävle sjukhus i helt nya lokaler. Detta underlag togs fram under en månad tillsammans med extern konsult våren Projektet avstannade sedan 5

6 för att återupptas med nuvarande representanter från verksamheten, officiellt från januari 2010, med ett mindre omfång och en bantad budget. Det är med detta förslag till beslut som fullmäktige fattat beslut om att bygga det nya operationsblocket. Beslutet innebar att fullmäktige medgav en investeringsram om 220 miljoner kronor för ett nytt operationsblock vid Gävle sjukhus och investering om max 34 miljoner för inventarier. Det nya operationsblocket skulle kännetecknas av - en genomtänkt logistik utifrån effektiva flöden och vårdkedjor - separerade flöden i både en akut fil och en elektiv fil samt i en för dagkirurgiska patienter och en fil för inneliggande patienter - högre produktivitet (+ 15 %) Byggtiden angavs till ca 1,5 år med inflyttning hösten 2011 om byggstart hade skett våren I och med att ett nytt operationsblock byggs kan operationsverksamheten fortgå i befintliga lokaler under byggtiden Vad innehåller operationsblocket Det nya operationsblocket kommer att anslutas till befintliga byggnader på sjukhusområdet. Lokalerna kommer att disponeras enligt följande; Plan 2 Förråd, omklädningsrum samt en del teknik Plan 3 Sterilcentral samt sterilförråd för instrument och sterila förbrukningsartiklar och omklädningsrum Plan 4 Tomt plan, möjligt att nyttja för varierande verksamhet utifrån behov samt för framtida behov och utveckling. Idag planeringsmässigt förberett med tekniska försörjningsschakt för sex operationssalar med tillhörande uppdukningsrum Plan 5 Centraloperation samt preoperativa lokaler för centraloperations verksamhet Plan 6 Administrativa lokaler för anestesin och opererande verksamheter, personalutrymmen samt fläktrum. Det är möjligt att bygga administrativa lokaler till kirurgin på taket till hus tre. 6

7 Projektet är indelat i tre etapper; Etapp 1 Nytt operationsblock med bland annat centraloperation och sterilcentral Etapp 2 Ombyggnation av uppvakningsavdelning (UVA), klart samtidigt med etapp 1. Etapp 3 Ombyggnation av nuvarande centraloperation - ytterligare operationssalar för centraloperation, slussar etc. Operationssalar Sjukhuset har i dagsläget 14 operationssalar fördelade enligt följande; Centraloperation 10 salar Öronoperation 3 salar Ögonoperation 1 sal Inom den nya enheten kommer kirurgi, ortopedi, gynekologi, öron och kärlkirurgi att bedriva sin verksamhet. Därutöver kommer att finnas sal för accessverksamhet (pacemaker, kateterinläggning med mera). Ögon kommer att bli kvar i befintliga lokaler på annan plats på sjukhuset. I beslutsunderlaget anges ett behov om 13 operationssalar. I den första etappen byggs 10 operationssalar. I etapp 3 (ombyggnation av nuvarande centraloperation) tillkommer de 3 kvarvarande operationssalarna. I projektet diskuteras att dessa tre salar ska bestå av hybridsal, sal för akutsnitt samt en traumasal. Det framgår inte i fullmäktiges beslut hur behovet av antalet operationssalar beräknats. Ett resonemang kring hur många salar som krävs för att täcka in dåtidens behov presenterades i fullmäktiges beslut 2009, där det framkommer att de 13 nya salar som planeras anses täcka det behov som finns bättre än de 14 som finns idag. En beräkning om hur behovet av antalet operationssalar påverkas av att en ökad andel ingrepp förflyttas från sluten vård till dagkirurgi har efterfrågats under de intervjuer som genomförts. 4.2 Har en projektorganisation bildats? För projektet för det nya operationsblocket har det bildats en omfattande organisation. Från X-fastigheter har det tillsatts en projektledare och en projektgrupp bestående av fem personer inklusive externa arkitekter/konsulter. Inom verksamheten har styrgrupp med arbetsutskott utsetts för ett övergripande ansvar och överblick. Divisionschef operation är ordförande i styrgruppen. En projektgrupp bestående av delprojektledare för de olika delprojekten har satts samman för att samordna 7

8 de olika arbetena i delprojekten. Totalt 12 delprojekt har startats upp för att arbeta fram förslag på utformning på specifika delar av den nya byggnaden samt för att ta fram nya arbetsprocesser. En projektledare är utsedd för att hålla samman det arbete som pågår i delprojekten, hålla kontakt med X-fastigheters projektledare samt se till att projektet drivs framåt. En referensgrupp finns utsedd med representanter för de opererande enheterna. Tydliga checklistor med uppdrag åt de olika delprojekten har arbetats fram för att fokusera de olika gruppernas arbete. En tidsplan har tagits fram av projektledaren för att på så sätt ha en övergripande blick för hur arbetet fortskrider. Material från gruppernas arbete finns utlagt i det interna systemet Plexus för att möjliggöra enkel spridning av information inom sjukhusorganisationen och projektet. Totalt är cirka 80 personer involverade i projektet Tidplan Nya lokaler för operation har som nämnts ovan diskuterats under flera år. Den inriktning projektet har nu fick sin form under Avsikten var att detaljplanering samt övriga nödvändiga åtgärder skulle starta hösten 2009 med möjlig byggstart våren 2010 utifrån fullmäktiges beslut. Den tidplanen har inte hållit. En anledning är att projektorganisationen från verksamheten inte initierades förrän december Nu upplever inblandade parter att såväl X-fastigheter som verksamhetens projektorganisation är i fas. Bygglovsansökan hade dock inte lämnats in i maj 2010 och markundersökningar var planerade att genomföras. Enligt uppgift så kan resultatet av markundersökningen komma att påverka byggnadens utformning. Den tidplan som projektet nu arbetar utifrån anger en byggstart av projektet till april 2011, det vill säga en förskjutning på ett år. 4.3 Går det att följa utvecklingskostnaderna för projektet? I fullmäktiges beslut om det nya operationsblocket vid Gävle sjukhus tydliggörs att kostnaden för det nya operationsblocket beräknas kosta 220 miljoner och att investeringar för inventarier ska uppgå till max 34 miljoner. I beslutet anges inte hur de löpande kostnaderna skall följas. De löpande utvecklingskostnaderna för projektet är svåra att följa. Den övergripande projektledaren har inget ansvar för att följa upp ekonomin för hela projektet. Dock följs den tid som projektledaren lägger på projektet upp och redovisas. Det har under projektets gång framkommit att division operation har ansvar för att följa upp kostnaderna för projektet såsom studiebesök, resor och arbetstid. Controllern på division operation uppger att hon inte har fått i uppdrag att följa upp projektet. Hon har dock på eget initiativ upprättat en projektkod inom division operation för att de inblandade ska kunna hänvisa löpande kostnader för att följa upp hur mycket som läggs på projektet inom divisionen. Det finns en stor tveksamhet till om det sker en heltäckande rapportering. 8

9 X-fastigheter följer de löpande utvecklingskostnaderna för projektet. Den kostnaden belastar sedan hyran för lokalerna. 4.4 Följer planeringen landstingsfullmäktiges beslut? Arbetet med det nya operationsblocket är inriktat på att utforma flexibla lokaler anpassade för dagens krav på arbetsmiljö, patientsäkerhet och operationsteknik. Arbetet i projektet har också ett framtidsfokus då eventuellt ökade krav och behov på till exempel ventilation och hygien vägs in. De planerade operationsrummen kommer enligt de intervjuade att vara standardiserade och flexibla för att fungera för olika typer av ingrepp. I fullmäktiges beslut framgår att den nya byggnaden ska vara optimalt anpassad för separerade patientflöden och materialflöden. Detta är något som det läggs stor vikt vid inom projektet. Logistiken inom den nya byggnaden och samverkan med avdelningarna i patientflödes- och materialflödeshänseende är något som alla intervjuade lyfter fram som en av huvudpunkterna i arbetet. Det är också det som anses vara det som i störst utsträckning kommer att påverka personalen i och med nya arbetssätt och rutiner. De standardiserade operationsrummen innebär även att det finns möjlighet att så långt möjligt standardisera operationer och ingrepp, framförallt vad gäller val av instrument och material. Det preoperativa förberedelsearbetet kommer att förändras i och med förändrade patientflöden. I de nya lokalerna kommer det enligt uppgift finnas möjlighet att förbereda nästa operation medan nuvarande operation pågår. 4.5 Har landstingsstyrelsen säkerställt att det skapats ändamålsenliga uppföljningsrutiner? I förslaget till beslut som Landstingsstyrelsen lagt fram till Landstingsfullmäktige lyfts det inte fram några förslag på uppföljningsrutiner. Under granskningen har det inte framkommit att det finns några rutiner för att följa upp kostnader för projektet. Däremot har projektledaren avrapporteringar för styrgruppen med jämna intervaller. Varje delprojekt har uppföljningsmöten med återkommande intervall med projektledaren där arbetet i delprojekten rapporteras. Dock framgår varken i fullmäktiges beslut eller projektledarens uppdragsbeskrivning hur uppföljning och återkoppling ska ske till Landstingsstyrelsen eller Landstingsfullmäktige eller vad som ska följas upp. I Landstingsfullmäktiges beslut uppskattas de nya lokalerna och förändrade arbetssätt möjliggöra en produktionsökning på mellan 15 och 20 %. I beslutet framgår inte vad den beräkningen utgår ifrån. Under åren 2007 till 2009 har det skett en produktionsökning i de befintliga lokalerna på 24 %. En starkt bidragande orsak till den produktionsökningen är satsningarna i samband med K-50 projektet. Det framgår inte i beslutsunderlagen om det 9

10 finns planer att genomföra effektivitetsmätningar för att kunna se effekten av de nya lokalerna och arbetssätten. Intervjuerna under granskningens gång bekräftar det. De nya lokalerna kommer att utrustas med toppmodern ventilationsutrustning. En god ventilation är nödvändig bland annat ur patientsäkerhetssynpunkt för att reducera risken för infektioner i samband med operation. I samband med granskningen framkommer att det inte planeras att göras mätningar av exempelvis antal infektioner/vårdrelaterade infektioner för att kunna mäta effekten av planerade investeringar. Mätningar av detta slag kan dock, enligt uppgift, vara svåra att genomföra, då flera faktorer påverkar resultatet. Beslutsunderlaget till fullmäktige innehåller inget personalavsnitt eller personalkonsekvensbeskrivning. Under intervjuerna i denna granskning framgår att det sannolikt utgåtts från att befintlig bemanning skall klara verksamheten i de nya lokalerna med den operationsvolym som angetts. Förändrat arbetssätt och förändrade processer påverkar dock personalbehov. I intervjuer framgår att det kan krävas förstärkningar på vissa funktioner medan bemanningen på andra funktioner kan reduceras då arbetssätt förändras. 4.6 Finns dokumenterat underlag för presenterade kostnadsberäkningar avseende investeringar? Under granskningen har det framkommit underlag med beräkningar för kostnaderna för ombyggnationer av befintliga lokaler samt nybyggnation av operationslokaler. Det slutgiltiga beslutsunderlaget som presenterades för Landstingsfullmäktige visar på en kostnad på 254 miljoner för nybyggnation av operationsblocket och det är den summan som fullmäktige tagit beslut om. Det har dock inte framkommit några dokument över de beräkningar som ligger till grund för den slutgiltiga summan. De beräkningar som framkommit under granskningen är framtagna 2007 och 2008 och skiljer sig från summan som Landstingsfullmäktige tagit beslut om. Beräkningarna för investeringarna i inventarier var i den ursprungliga slutrapporten 2007 beräknade att bli 49,1 miljoner. Då var även nödvändiga inventarier till Hudiksvalls sjukhus med i beräkningen. En uppdelning av kostnaderna på 34 miljoner, som finns med i landstingsfullmäktiges beslut 2009, mellan de delar som ingår i det nya operationsblocket för den nuvarande summan presenteras i beslutet. Dock har inte någon bakomliggande beräkning för vilka inventarier som ingår kommit fram i granskningen. Någon revidering av inventariekostnaderna förefaller inte ha gjorts sedan Kostnaden för inventarierna har, enligt de intervjuade, sannolikt förändrats sedan 2007 då utrustning ständigt utvecklas och priset förändras. Inom division operation har det enligt uppgift kalkylerats med en driftkostnadsökning om 34 miljoner då den nya anläggningen tas i drift. Den kostnaden har inte redovisats i något beslutsunderlag. 10

11 4.7 I vad mån påverkas befintlig verksamhet under byggtiden? Plan för samverkan med andra sjukhus? Under nybyggnationen förväntas, enligt de intervjuade personerna samt dokument, ingen störning ske av befintlig verksamhet. Under inflyttningen i de nya lokalerna kommer självfallet viss påverkan ske då befintlig utrustning och verksamhet som ska behållas ska flyttas till nya lokaler. Viss påverkan på arbetssätt och rutiner kommer att ske under byggtiden då en anpassning till nya arbetssätt sker successivt för att vänja personalen in i arbetet. Det uppges inte finnas behov för någon samverkan med andra sjukhus under byggtiden för att klara av verksamheten. 4.8 Beaktas nya kunskaper och erfarenheter? Inför projektet uppges Locumkonceptet från Stockholms läns landsting varit en stor inspirationskälla. Inblandade i projektet med det nya operationshuset har studerat konceptet genom studiebesök, dialog med ansvariga personer i Stockholms läns landsting och rapportstudier. I Locumkonceptet fokuseras på flöden och då framförallt patientflöden och materialflöden. Korsande patient- och materialflöden ska undvikas för att minimera risken för infektioner och för att öka effektiviteten. För att ytterligare höja patientsäkerheten är det även viktigt att ha skilda sterilflöden. Vad det gäller personalen så trycker konceptet på vikten av att alla ska göra det man är bäst på. Det nya operationsblocket i Gävle ska enligt uppgift stödja det arbetssättet. Under intervjuer har framkommit att inom projektet för det nya operationshuset i Gävle ligger fokus på patientflöden och materialflöden. Patientflödena blir enligt de intervjuade horisontella på plan 4 och 5 i det nya huset. Materialflödena blir vertikala där elektroniskt dokumenterande processer med spårbarhet planeras. Förrådslogistiken blir enligt uppgift helt ny på plan 3 där den nya sterilcentralen planeras. Det är patient- och materialflöden som styr funktionerna för operationsrummen. Parallella flöden skall enligt uppgift möjliggöras då kringutrymmen kring själva operationssalen kommer att byggas där patienten och material förbereds under tiden en annan operation pågår. Vid ett preoperativt torg kommer narkossköterskorna att finnas för förberedelser av patienten. Ett arbetsmoment som tidigare i hög grad utfördes i förberedelserummet till operationssalen. En positiv effekt av detta är att det blir färre passager genom dörrar in och ut ur operationssalarna. I uppdukningsrummen, som ligger i anslutning till operationssalen, finns även möjlighet att samtidigt förbereda nästa operations instrument och material. I och med uppdukningsrummet finns det även förutsättningar att förbättra sterilhanteringen. De nya operationssalarna är större än de nuvarande vilket ger förutsättningar för bättre hygien och arbetsmiljö. Alla operationssalar ska, enligt de intervjuade, vara lika utrustade i grunden men viss apparatur som är för stor eller känslig för att flyttas runt kan dock komma att stå kvar i samma rum. Under granskningen framkommer att ventilationen i det nya operationshuset kommer att vara högklassig. Vid dimensioneringen av den ventilationen har speciell hänsyn tagits till framtida krav på partikelnivåer i luften. Därför uppges kraven på ventilationen i 11

12 operationssalarna vara högre än dagens minimikrav. Inpasseringen till operationssalarna kommer eventuellt att förses med luftslussar för att hålla luften så ren som möjligt. Enligt projektplanen byggs även en helt ny sterilcentral på plan 3. Materialhanteringen och steriliseringen kommer att gå över till containersystem istället för dagens pappersförpackningar. Containers är enligt de intervjuade mycket säkrare och man minimerar risken för behov av att sterilisera om instrumenten på grund av att förpackningen har gått sönder. Avvecklingen efter utförd operation blir även enklare då alla instrument skickas ner till sterilcentralen i containern där de diskas i stället för att de ska diskas av operationssköterskan. Detta kommer enligt uppgift innebära en klar standardökning, en ökad patientsäkerhet och frigjord tid för operationspersonal. I samband med sterilhanteringen har även diskuterats förändrade rutiner avseende standardisering av operationsinstrument. I dagsläget beställer varje läkare själv material och instrument i samband med operationsanmälan. Detta är något sjukhuset enligt de intervjuade vill gå ifrån och istället skall mer standardiserade paket av instrument användas vid liknande ingrepp. Inom projektet med det nya operationshuset kommer även användningen av låneinstrument att ses över. I det nya operationshuset kommer även, enligt projektplanen, administrativa lokaler att byggas på plan 5 där arbetsplatser för opererande läkare kommer att finnas. Detta uppges innebära nya rutiner och ett effektivare arbetssätt då opererande läkare inte behöver lämna operationsområdet mellan operationer för att lösa administrativa uppgifter. 5. Kommentarer Den försenade byggstarten och konsekvenser av detta, exempelvis förändrad kostnadsbild, bör återrapporteras till Landstingsfullmäktige. I fullmäktiges beslut angavs att byggstart skulle ske våren 2010, byggstart för etapp 1 är nu planerad till våren I nuvarande planering ingår ett tomt våningsplan som sannolikt kommer att utrustats med ventilation med mera. Detta kommer troligtvis att påverka framtida driftkostnader för divisionerna. Det skulle vara värdefullt att till Landstingsfullmäktige återrapportera vad det finns för alternativa verksamheter som det tomma våningsplanet kan användas till. Eventuella förändringar i driftskostnader för divisionerna bör framgå i rapporteringen. Mot bakgrund av bland annat verksamheternas successivt ändrade behov och att kostnaderna för lokaler väntas öka i framtiden är det väsentligt att landstingsledningen har god överblick och kontroll över lokalförsörjningen för att uppnå en effektiv styrning och resursanvändning. Lokalplaneringsprocessen bör ha sin utgångspunkt i landstingets övergripande styrning och beslutsordning då det finns fördelar med att landstingets verksamhet bedrivs med en konsekvent styrmodell. Lokalförsörjningsplaner behöver upprättas integrerat i den löpande verksamhetsplaneringen som underlag för lokalplaneringen. 12

13 Själva bygginvesteringen om 220 mnkr bör preciseras så att Landstingsfullmäktige kan skapa sig en tydligare bild över investeringskostnaden för olika delar i projektet. Det bör förtydligas om beräkningarna avser samtliga etapper samt om till exempel ombyggnationer för röntgen ingår i summan. Beräknade kostnader för inventarier och utrustning bör även uppdateras utifrån nuvarande förutsättningar. En personalkonsekvensanalys saknas i det beslutsunderlag som Landstingsstyrelsen presenterat för fullmäktige. I intervjuer och samtal framgår att inriktningen är att nuvarande bemanning skall gälla även i de nya lokalerna. Detta bör dock analyseras och dokumenteras i den process som nu pågår. Styrelsen bör snarast ta fram en bemanningsplan för det framtida operationshuset. Landstingsstyrelsen bör snarast utveckla uppföljningsrutiner utifrån en risk och väsentlighetsanalys. En tydlig projektorganisation har bildats och det finns en klar struktur för hur arbetet drivs framåt. Dock bör rutiner för en heltäckande uppföljning av utvecklingskostnaderna upprättas. Projektet med det nya operationsblocket har starkt bidragit till att sätta fokus på att förändra och utveckla arbetssätt och logistik med patienten i fokus, vilket bedöms vara mycket positivt. Det vore värdefullt om mätningar i effektivitet och produktion samt infektioner berördes i projektet då satsningen på nya arbetssätt och logistik samt toppmodern och dyr ventilationsutrustning bland annat syftar till att förbättra effektiviteten samt hygien och i slutändan infektionsförekomst. 6. Revisionell bedömning Den sammanfattande revisionella bedömningen är att landstingsstyrelsen initierar en genomgång av projektet för det nya operationshuset och att landstingsstyrelsen tillser att landstingsfullmäktige får en tydligare bild om projektet utifrån dagens förutsättningar. Exempelvis bör förändringar i tidsplan, kostnader och personalkonsekvensanalys framgå i rapporteringen. 13