Transnationella besök i GRo Tips och erfarenheter

Transkript

1 Transnationella besök i GRo Tips och erfarenheter 1

2 Innehållsförteckning Transnationella besök i GRo... 3 Recanati, Italien... 8 Köpenhamn, Danmark Halsnaes, Danmark Så här går vi vidare

3 Transnationella besök i GRo I det ESF-finansierade kompetensutvecklingsprojektet GRo genomfördes sammanlagt sex transnationella resor två till Italien och fyra till Danmark. I den här rapporten berättar vi om våra upplevelser av att träffa kollegor i andra länder. Vi hoppas att våra erfarenheter kan ge stöd till andra projekt och verksamheter som planerar att utbyta erfarenheter över nationsgränser. Syftet med GRo var att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. Transnationella utbyten med kollegor, brukare och kunder i andra länder var en sådan aktivitet. Fem funktionshinderverksamheter och en måltidsverksamhet med sammantaget nästan anställda i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund deltog i projektet. 137 av dessa deltagare reste iväg på transnationella besök. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, var projektägare. GRo pågick under oktober 2010 till november Läs mer på Utmaningar De transnationella aktiviteterna i GRo har varit några av de mest givande, inspirerande, värmande och uppskattade inslagen i projektet. Men de har också varit de mest osäkra, svårkontrollerade och resurskrävande. Många av de utmaningar som uppstår i samband med transnationella besök kan vara svåra att undvika. Vi tror inte heller att det är önskvärt. Att allt inte kan kontrolleras är ju själva utmaningen med transnationella utbyten! 3

4 I GRo upplevde vi att följande utmaningar var viktigast att hantera och balansera: Att alla länder har olika system, lagar och förutsättningar men ändå försöka fokusera på hur det man gör i andra länder kan inspirera till utveckling i den egna verksamheten. Att skapa en aktivitet som ger något för utvecklingen på flera olika nivåer organisation, verksamhet och individ. Att hitta balansen mellan förväntningarna på att få något med sig och viljan till att generöst dela med sig av egna erfarenheter. Tips för transnationella utbyten Utifrån dessa utmaningar har vi försökt identifiera framgångsfaktorer som lett till goda resultat av de transnationella aktiviteterna i GRo. Låt planeringen tar tid Det kräver tålamod och lång planering för att genomföra lyckade transnationella utbyten. För oss tog det drygt ett år. Vi åkte på förberedande besök med ett fåtal projektdeltagare och chefer för att planera på plats. För oss var förberedelseresorna helt avgörande för att kunna genomföra givande resor för större grupper. Vid de förberedande besöken byggs en personlig relation upp till aktörer på plats vilket underlättar fortsatta kontakter. Ha ett tydligt syfte med ert transnationella utbyte Ställ er frågorna: Varför vill vi ha ett transnationellt utbyte? Vad skall det leda till? Vad kan vi bidra med till ett erfarenhets- och kompetensutbyte? Utnyttja befintliga kontakter Inventera vilka kontakter som redan finns i kommunen, regionen och på Svenska ESF-rådet. Finns liknande projekt 4

5 som har erfarenheter att dela med sig av? Både privata såväl som professionella kontakter kan visa sig vara värdefulla! I GRo besökte vi bland annat en vänort till en av de kommuner som deltog i projektet. Det europeiska nätverket för socialchefer i vilket en GR-medarbetare ingår banade väg för ett annat besök. Och en före detta kollega som nu bor utomlands hjälpte till med kontakter vid ytterligare ett av besöken. Var tydlig med syftet för ert transnationella utbyte redan från början i kontakterna. Planera utbytet med hjälp av kontakter på plats Att ha goda kontakter med en eller flera personer på plats är en viktig framgångsfaktor märkte vi. Om det finns en engagerad person på plats, som talar det lokala språket, som har de rätta kontakterna och som arbetar med planeringen av ert besök blir resultatet mycket bättre och mer förutsägbart. Planera lagom Det kan vara bra att inte fylla programmet varje ledig minut utan lämna utrymme för deltagarna att ta in nya upplevelser och diskutera med varandra. Dessutom är mötet mellan deltagarna en viktig del i resorna då det ger möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta kontakter samtidigt som de nya intrycken får utrymme att diskuteras och behandlas. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra för deltagarna att resorna inte är semesterresor utan arbetsresor. Engagerade chefer behövs Som vid alla aktiviteter är chefens engagemang viktigt. Varför skall jag åka på denna aktivitet? Vad är syftet med det och vad förväntas av mig när jag kommer tillbaka? Ju tydligare krav som chefen ställer, desto bättre! Chefen behöver också klargöra vilka spelregler som gäller för resan. Ska resan räknas som arbetstid? Betalas traktamente ut? Får deltagaren ersättning för taxiresa eller buss till flygplatsen? 5

6 Använd er av tolkar Engelska för all del, men i många länder är kunskaperna i engelska inte särskilt goda. Det är inte heller säkert att alla medarbetare känner sig bekväma att tala engelska med kollegor från ett annat land. Till besöken i Italien anlitade vi två deltagare som arbetar inom funktionshinderområdet och som dessutom talar flytande italienska som tolkar. Tolkarnas insats gjorde det möjligt att föra diskussioner på hög nivå för bästa möjliga utbyte. Margaretha Mione, habiliteringspersonal i Kungälvs kommun, var med till Italien som tolk. Kom nära verksamheten I GRo-projektet var vi inte ute efter besök där 20 personer lyssnade till en person som berättar om sin verksamhet. Vi ville komma nära verksamheterna i de andra länderna och efterfrågade därför möjligheten till skuggning där personal följer personal i det ordinarie arbetet under en hel dag. Vi ville se den verkliga tillvaron, inte en tillrättalagd variant 6

7 som en chef berättar om i föreläsningsform. Detta upplägg gav inte bara högre kvalitet på besöken, utan också möjligheten att knyta personliga kontakter för vidare utbyten i framtiden. Resultatet av vårt upplägg med skuggning nära verksamheten ledde till att alla involverade, både värdar och besökare, såg besöken som kompetens- och verksamhetsutveckling. Det är, anser vi, en högre nivå av utbyte än vanliga studiebesök. Anlita en resebyrå Vi använde oss av en upphandlad resebyrå vid bokning av resor, hotell med mera. Resebyrån visade sig vara en god tillgång. De är proffs på allt som har med resa att göra vilket ledde till att vi kunde ägna oss att göra det vi är bäst på att se till innehållet i aktiviteten. Ta vara på befintlig kunskap och information På Svenska ESF-rådets hemsida finns mycket bra information som stöd för din transnationella aktivitet. Utnyttja den! Kontakta gärna även andra projekt som genomfört transnationella resor och utbyten för att få tips, råd och idéer. 7

8 Recanati, Italien Två grupper besökte Recanati i Italien. Recanati är en stad på Italiens östra kust med ungefär invånare. De är mer personliga i relationen till brukarna i Italien. De pratar inte om dem som brukare utan mer som individer, säger Samir Music, habiliteringspersonal i Stenungsunds kommun och en av deltagarna på resan. Syftet med resan var att få en inblick i hur arbetet med funktionsnedsatta är organiserat i Italien och att utbyta erfarenheter med kollegor på plats. Uppdelade i mindre grupper fick deltagarna bland annat besöka Terra e Vita ett kooperativ där personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar arbetar, och Lega del filo d Oro ett rehabiliteringscenter för dövblinda och andra tilläggsfunktionshinder, samt ta del av två föreläsningar. Det gjordes även ett studiebesök på ett psykiatriboende vid en av Italien-resorna. Kooperativ på italienska landsbygden Terra e Vita är ett kooperativ med agriturismo-inriktning som startades Det som definierar agriturismo landsbygdsturism är att det ska finnas en viss egenproduktion av matvaror. På Terra e Vita odlas många olika sorters frukter och grönsaker. Där finns även hönor, ankor, kaniner, getter, får och andra djur. Kooperativets verksamhet är en väl integrerad del i samhället. Över skolelever besöker årligen kooperativet som även inkluderar handikappanpassad bed & breakfast, restaurang för slutna sällskap och gårdsbutik. Idag har Terra e Vita plats för ungefär 20 brukare med funktionsnedsättning som är anställda och arbetar på gården. Kooperativet startades av Maria och Spartaco, två eldsjälar vars dotter Silvia, med Downs syndrom, arbetar i köket och gårdsbutiken. Idag är Maria och Spartaco pensionärer och dri- 8

9 ver kooperativet ideellt. Frivilligsektorn är stor i Italien, bara i region Marche där Recanati ligger finns drygt frivilligorganisationer. Man talar om family welfare -begreppet då familjen är av tradition stark i Italien. Inom äldreomsorgen till exempel får cirka 70 procent vård i familjen. Maria berättar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar arbetar på kooperativet på förmiddagarna och personer med psykisk problematik är där på eftermiddagarna. Då är det lite lugnare och inte lika många besökare. Vi försöker arbeta väldigt målgruppsanpassat och utgå från varje individ, berättar Maria. Brukarna på gården har någon form av genomförandeplan och deras behandling dokumenteras och sparas på plats. Det är inte kommunen inblandad i. Vissa brukare har varit anställda sedan starten på 80-talet. Det gör att det är en familjär stämning på gården. Rehabiliteringscenter stimulerar olika sinnen Lega del Filo d Oro är ett rehabiliteringscenter för personer med olika grad av dövblindhet samt andra tilläggsfunktionshinder. Det är en privat organisation som bildades för 50 år sedan, och som nu finns på flera platser runt om i Italien. Renato de Santis, pedagog och föreståndare för centrets bibliotek och dokumentation, berättar om deras arbete. Vi fokuserar på patienternas beteende, det är det vi vill förändra till det bättre. Vårt mål är att patienterna ska bli så självständiga som möjligt, säger han. De arbetar både hemma i familjer samt tar emot personer på centret för undersökningar och rehabilitering, under kortare eller längre tidsperioder. Vårt mål är att ha en personal per klient, för att förkorta rehabiliteringstiden och få så bra resultat som möjligt, berättar Renato. Centrat får 10 miljoner euro i bidrag från staten varje år, men 9

10 Massimo, en av kooperatörerna på Terra e Vita. Silvia, vars föräldrar driver Terra e Vita, och Rita. 10 Den taktila trappan på Lega del Filo d Oro.

11 Vi kan lära oss att arbeta efter brukarens behov och inte låta organisatoriska begränsningar ta över sättet att arbeta. Engagera anhöriga mer i utvecklingen, i de fall det går, och stötta med utbildning och engagemang. Låta brukaren få växa i sin takt, det behöver inte alltid hända så mycket jämt, vissa brukare har ett mer fullspäckat schema än vad jag har och jag hinner inte alltid med mig själv! Paolo Marini, enhetschef i Ale kommun Danielo Regolo. 11

12 för att få verksamheten att gå runt måste de samla in ytterligare 40 miljoner euro i privata bidrag. De arbetar aktivt med färg, form, ljud och dofter för att stimulera olika sinnen och underlätta för klienterna. Trappan i trädgården är till exempel byggd med olika strukturer och färger på underlaget och med förändringar i räckets utformning så att klienten kan känna sig fram. Vatten rinner bredvid trappan i ett slags vattenfall för att illustrera höjdskillnader. Även växter men olika doft och struktur används för att vägleda. Klienterna lär sig genom att göra här, vi arbetar mycket med symbolik och symbolerna går igen i hela byggnaden och i pedagogiken, säger Renato. Föreläsningar gav inblick i italiensk välfärdsbyråkrati Deltagarna fick också delta på två seminarier med föreläsningar och frågestund. Det ena seminariet leddes av Danielo Regolo som är döv sedan födseln och som driver en framgångsrik internetbaserad arbetsförmedling för personer med funktionsnedsättningar. Daniele fick pris vid en av Italiens största tävlingar för innovativa projekt och utvecklar nu sin idé vidare. Det finns många lagar i Italien som garanterar funktionsnedsatta arbete och ekonomiskt stöd, men lagarna efterlevs inte. En omfattande byråkrati leder dessutom till att många inte får den hjälp de har rätt till, berättar Danielo. Det andra seminariet leddes av Stefano Nassini, huvudspsykiater inom landstinget i Marcheregionen, tillsammans med några personliga assistenter och psykologer samt en socialsekreterare från kommunen. De berättade om hur vården och omsorgen om psykiskt funktionsnedsatta är organiserad i Italien. Majoriteten av alla boenden och rehabiliteringscentra drivs av ideella kooperativ som kontrolleras av kommunen. På invånare har vi ungefär 38 till 40 platser i boenden för psykiskt funktionsnedsatta samt 8 till 10 akutplatser på sjukhus, säger Stefano. 12

13 Stefania Ghergo, Micaela Messina, kooperatör som driver ett boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar, och Stefano Nassini. Tolkar underlättar utbyte Programmet för studieresan har tagits fram i samarbete mellan GRo och Stefania Ghergo som driver hotell Gallary i Recanati, på vilket deltagarna bodde. Stefania har bott och arbetat i Sverige och talar flytande svenska. Hon fungerade därför som tolk under föreläsningarna. Förutom Stefania tolkade dessutom två GRo-deltagare under studiebesöken på Terra e Vita samt Lega del filo d Oro: Paolo Marini, enhetschef i Ale kommun, samt Margaretha Mione, habiliteringspersonal i Kungälvs kommun. I Sverige är vi så rädda att kränka brukaren att det ibland blir svårt att göra något alls. Jag fascinerades av arbetssättet på Terra e Vita. Det kändes inte så inrutat som i Sverige utan mycket mer som en vanlig arbetsplats, säger Margaretha. Studieresan avslutades med en pastaworkshop, där Miranda Galassi, italiensk kock och TV-profil i programmet "La prova del cuoco", lärde deltagarna att göra egen pasta. 13

14 Terra e Vita Terra e Vita är ett kooperativ med agriturismo-inriktning som startades Det som definierar agriturismo landsbygdsturism är att det ska finnas en viss egenproduktion av matvaror. Kooperativet inkluderar även handikappanpassad bed & breakfast, restaurang för slutna sällskap och gårdsbutik. Terra e Vita har plats för ungefär 20 brukare med funktionsnedsättning som är anställda och arbetar på gården. Läs mer på it/en/agriturismi/detail/67. Miranda Galassi lär Jack Axelsson göra pasta. Lega del Filo d Oro Lega del Filo d Oro är ett rehabiliteringscenter för personer med olika grad av dövblindhet samt andra tilläggsfunktionshinder. Stöttning, integrering och utbildning har varit målet för Lega del Filo d Oro sedan starten Nu finns de på flera ställen runt om i Italien. Läs mer på 14

15 Program Recanati, Dag Samling Landvetter flygplats Flyg Landvetter, Göteborg-Ancona, mellanlandning i München Ankomst Ancona, busstransfer till Hotell Gallery, Recanati Middag med information om program och studiebesök Dag 2 3 Deltagarna delades in i fyra mindre grupper som alla tog del av följande program: Besök på Lega del filo d oro. Information och skuggning av personal. Besök på kooperativ Terra e Vita. Rundvandring, information om kooperativ, erfarenhetsutbyte med föreståndare och kooperatörer. Föreläsningar och grupparbete på hotellet: Daniele Regolo. Driver privat arbetsförmedling för funktionshindrade. Är själv döv sedan födseln. Hur fungerar arbetsmarknaden för funktionshindrade? Vilka är reglerna? Stefano Nassini. Huvudpsykiater inom landstinget samt träff med personalen inom olika institutioner som jobbar med psykisk vård. Kort besök på boende i centrala Recanati för personer med psykiska funktionshinder. Hur arbetar man med psykiatriska funktionshinder gentemot fysiska hinder? Hur fungerar organisationen i Italien? Pastaworkshop Deltagare på resa 1 åt alla måltider på hotellet, medan deltagarna på resa 2 fick möjligheten att äta en middag på Terra e Vita. Dag Busstransfer Hotell-Ancona flygplats Flyg Ancona-Göteborg, mellanlandning München och Frankfurt Ankomst Landvetter flygplats 15

16 Köpenhamn, Danmark GRo-projektet genomförde två transnationella utbytesresor till Köpenhamn. I två omgångar besökte sammanlagt 48 deltagare från såväl funktionshinderverksamheter som måltidsservice olika verksamheter runt om i den danska huvudstaden. Tanken var att ge deltagarna möjlighet att möta danska kollegor för arbetsskuggning och erfarenhetsutbyte, samtidigt som chefer skulle få utbyta erfarenheter kring organisations- och kompetensutveckling. Erfarenhetsutbyte och arbetsskuggning För personal inom funktionshinder stod arbetsskuggning och erfarenhetsutbyte på schemat. Genom CAS, Centrum för Autism och Specialpedagogik, fick deltagarna träffa danska kollegor som visade runt i sina verksamheter där besökarna fick träffa chefer, personal och brukare. Många deltagare åkte hem med mycket nya intryck och tankar. För många gav resan också en förståelse för att det arbete som görs på hemmaplan är bra. Mycket gör vi likadant men vissa delar som vi arbetar mycket med hemma har de inte alls här. De arbetar nästan ingenting med sinnena som vi gör, känsel, beröring, lukt och smak. Det finns inga sinnes- och aktivitetsrum sade Susanne Knapelid, habiliteringspersonal i Kungälvs kommun. Det har varit spännande och intressanta dagar som gett mycket nya tankar och perspektiv, säger Jaana Johansson, habiliteringspersonal i Ale kommun. 16 Organisationsutveckling Chefer och handläggare fick under resorna träffa kollegor från socialförvaltningen, Centrum för Autism och Specialpedagogik (CAS) och funktionshinderverksamheten i Köpenhamn som de senaste åren arbetat aktivt med strategisk planering och organisationsutveckling. Men även cheferna fick besöka ett boende för

17 att få inblick i den praktiska verksamheten. Det som gav mig mest var besöket på boendet, att se hur de arbetar och tänker kring boende. Här var det 27 personer som bodde i samma hus, visserligen uppdelat på olika avdelningar men ändå många på samma ställe. Det är väldigt olikt från hur vi tänker och planerar våra boenden. Men även besöket på Handikappcenter var väldigt givande. Deras HR-konsulent som berättade hur de Det var en så härlig och lärande studieresa! Först och främst att få träffa personal från kommunerna runt omkring i Göteborgsregionen genom GRo med diskussioner om likheter och olikheter som vi har på våra olika verksamheter, även om vi har samma mål. Sedan var det intressant att besöka Köpenhamn och kunna jämföra Sverige med ett grannland så att man kan utbyta sina positiva egenskaper och färdigheter mellan länderna. Azizullah Roohullah, habiliteringspersonal, Partille kommun arbetade med utvecklingssamtal både på individ och gruppnivå var intressant, säger Elisabeth Orrö, enhetschef i Partille kommun. Världsberömt äldreboende För personalen inom måltidsservice innehöll resan besök på det världsberömda äldreboendet Lotte och ett av världens största à la carte kök på Hvidøvre Hospital. På Lotte fick man bland annat träffa föreståndare och kökschef som visade runt i verksamheten där fokus ligger på att få alla att dra åt samma håll för att skapa en bra miljö för de boende och personalen. Med egen kock och friare förhållningssätt när det gäller mat och dryck 17

18 vill man skapa en hemmiljö där både de äldre och personalen trivs. Man driver också ett framgångsrikt samarbete med en skola i området där skoltrötta elever får komma på praktik i 2 4 veckor för att förhindra dropouts. Hvidøvre Hospital har ett av världens största à la carte kök och serverar över à la carte beställningar i månaden till sjukhusets patienter. Samtidigt serverar sjukhuset lunchbuffé för personal och besökare. Kökschefen Palle Erbs visade runt i det stora köket och berättade om arbetet med att hantera beställningar och distributionen av måltiderna inom sjukhuset. Man ville höja kvalitén på maten och samtidigt erbjuda större valmöjligheter för patienten. Bra mat är också medicin. Genom att äta mer och bättre blir du frisk fortare, förklarar Palle. Verkligen en imponerande organisation av verksamheten. Det är fantastiskt att kunna erbjuda bra lagad mat till så många personer. Jag är full av intryck som måsta smältas, säger Marie- Louise Ericsson, samordnare, Härryda kommun. Deltagare utbyter erfarenheter med personal på ett av CAS boenden. 18 Vägbeskrivningar till besöken i centrala Köpenhamn.

19 Kökschefen Palle Erbs (t.h) visar runt i det stora köket på Hvidøvre Hospital. Britt Schlütter, avdelningschef på CAS, visar runt på ett boende. 19

20 Handicapcenter Køpenhamn Funktionshinderverksamheten i Köpenhamn har under de senaste åren arbetat med strategiarbete kopplat till kompetensutveckling och effektivisering. Läs mer på Borger/DetSocialeOmraade/Handicap/HandicapcenterKoebenhavn. aspx. Hvidøvre Hospital Hvidøvre Hospital är ett av sjukhusen i Köpenhamn och huvudstadsregionen i Danmark som innefattar en befolkningsmängd på cirka personer. Sjukhuset började redan 2004 arbeta med en modell för att erbjuda à la carte måltider till sjukhusets patienter och sedan 2008 serveras à la carte beställningar tre gånger dagligen till sjukhusets patienter vilket blir cirka beställningar i månaden. Läs mer på www. hvidovrehospital.dk. Äldreboendet Lotte Lotte är ett äldreboende som drivs av OK-fonden som är en icke vinstdrivande organisation utan politisk eller religiös tillhörighet. Målet är att driva en verksamhet där både de boende och personalen kan må bra. Detta genom att skapa en hemmiljö som är anpassad efter de önskemål som de boende har. Läs mer på CAS Center för autism och specialpedagogik CAS är ett center för boenden inom funktionshinderområdet och är en del av socialförvaltningen i Köpenhamn. Organisationen har flera olika boenden runt om i Köpenhamn för personer med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Läs mer på dk/. 20

21 Program Köpenhamn För personal: Informationsträff på den administrativa avdelningen på CAS, Center för Autism och Specialpedagogik. Arbetsskuggning och besök på olika boenden. Möten med personal och chefer på boendena för diskussion och reflektion. För chefer: Informationsträff på den administrativa avdelningen på CAS. Rundtur på ett boende. Möte med socialförvaltningen. Information och diskussion om kompetensutveckling och effektivisering på Handicap Center Køpenhamn. Möte med chefen för CAS. För måltidsservice: Rundtur och besök på äldreboendet Lotte. Rundtur och besök på Hvidøvre Hospital. 21

22 Halsnaes, Danmark Under två av projektets resor besöktes Halsnaes kommun på norra Själland, en kommun som bildades så sent som 2007 genom en sammanslagning av två mindre kommuner. En omfattande översikt av arbetet med socialpsykiatrin under de senaste åren har skapat en inspirerande miljö för brukare och personal som genomsyras av ett helhetsperspektiv för brukaren och en självständig och flexibel arbetssituation för personalen. En väldigt bra resa med ett härligt bemötande från våra danska kollegor. Besök på några boendeenheter och ett snabbt besök på en daglig verksamhet gav flera bra tips och idéer. Det är intressant hur de arbetat fram en arbetstidsmodell där de lägger upp sin arbetstid anpassad efter brukarens dagsbehov. Varje medarbetare ansvarade själv för planering av sin tid med sina brukare, säger Ann Damberg Ström, verksamhetsutvecklare i Kungälvs kommun. Fokus på arbetsskuggning I juni 2011 genomfördes en förberedande resa till Danmark och därefter planerades två besök med fokus på arbetsskuggning och erfarenhetsutbyte mellan de danska och svenska kollegorna. Besöken inom socialpsykiatrin fördelades på tre separata spår: ett för personal, ett för chefer och ett för handläggare. För personal och chefer innehöll resan besök på olika boenden och verksamheter runt om i kommunen och nära möten med såväl personal som brukare. På aktivitetscentret Skjoldsborg fick alla dessutom stifta bekantskap med många av de frivilligarbetare som finns i kommunen. De har ett väldigt bra helhetsperspektiv där personalen är flexibel och involverad i alla moment samtidigt som de arbetar mycket med integrering och samarbetar med redan befintliga 22

23 organisationer i samhället, säger Jack Axelsson, habiliteringspersonal i Lerums kommun. Min upplevelse var att man arbetade mycket efter vad brukarna själva hade för behov, vilket gläder mig eftersom jag är mycket för brukardelaktighet, säger Liz Sand, skötare i Ale kommun. Besök på daglig verksamhet Resan innehöll förutom besök inom socialpsykiatrin också besök på en daglig verksamhet med inriktning mot lantbruk och djurhållning. Där fick deltagarna följa med i arbetet under en dag och möta såväl personal som brukare i det dagliga arbetet. Resan gav oss en liten inblick i danskarnas syn och arbetssätt. Det som gjorde starkast intryck på mig var hur man såg på den enskilde brukaren och arbetade med individen. Vi tar med oss nya tankar och perspektiv hem och hoppas på fler chanser att utbyta erfarenheter, säger Anna-Karin Kristensson, aktiveringspedagog i Stenungsunds kommun. Resorna till Halsnaes gav mersmak för många deltagare som fick med sig viktiga erfarenheter och nya idéer tillbaka till Sverige. Jag tycker att resan öppnade upp mina egna ögon. Jag ser på min kommun och verksamhet på ett annat sätt. Det jag bär med mig mest och har lyft upp i flera olika sammanhang på hemmaplan är deras sätt att arbeta med kontaktmannaskap. Halsnaes kommun verkade också ha en tydlig syn på vilka metoder och arbetssätt man vill satsa på. Det kändes som att det var väl förankrat på alla nivåer vilket ger ett strukturerat och tydligt sätt att arbeta, säger Linda Jansson, arbetsterapeut i Ale kommun. 23

24 Deltagare på besök på den dagliga verksamheten Sølager. Deltagare träffar chefer och personal inom socialpsykiatrin i Halsnaes. 24 Rikke Birketoft visar runt deltagarna på aktivitetscentret Skjoldsborg.

25 Sølager Sølager är en daglig verksamhet med inriktning mot lantbruk, djurhållning och annan praktisk verksamhet. Arbetet utförs av brukarna tillsammans med personalen och innefattar allt från odling av ekologiska produkter till att ta hand om djur eller arbeta med snickerier. Läs mer på halsnaes.dk/. Skjoldborg Aktivitetscentret Skjoldborg är en del av socialpsykiatrin i Halsnaes kommun. Verksamheten drivs både av ett fåtal anställda som även arbetar med brukarna dagligen genom bland annat boendestöd och av ett stort antal frivilligarbetare som stöttar såväl brukare som verksamheten i stort. En viktig del i arbetet med aktiviteter är att samarbeta med befintliga aktörer i samhället för att så mycket som möjligt integrera aktiviteterna och på samma gång ge möjlighet till kvalitativa aktiviteter. Läs mer på 25

26 Program Halsnaes, Dag 1 Morgon: Avresa med buss från centrala Göteborg Ankomst Halsnaes kommun och den dagliga verksamheten Sølager. Lunch med Ole Christensen, chef på Sølager och Janne Westerdahl, chef för socialpsykiatrin. Planering och information av kommande dags skuggning Vidare till hotell Toruplund som ligger en bit utanför Fredriksvaerk Gemensam middag på hotellet med några danska kollegor. Dag 2 Frukost på hotellet 9.00 Buss till verksamheter för skuggning. Två handläggare träffar handläggare/sagsbehandlare på rådhuset i Fredriksvaerk. Två pedagoger + två från daglig verksamhet besöker Sølager. chefer och personal följer socialpsykiatrin, träffas på Skjoldsborg Buss till hotellet, arbete med reflektion och dokumentation Gemensam middag på hotellet Dag 3 Frukost och utcheckning 9.30 Gemensam övergripande information om Halsnaes verksamheter på Skjoldsborg. Samtal och reflektion medarbetare får träffa chefen för socialpsykiatrin, Janne Westerdahl, för att ta del av hennes tankar och visioner inom socialpsykiatrin Gemensam lunch Hemresa 26

27 Så här går vi vidare I Härryda arbetar man just nu med ett försök med à la carte på ett äldreboende, Ekdalagården. Stenungsunds kommun åker med hela ledningsgruppen och två politiker till Halsnaes i maj Ett annat ESF-projekt i GR för dialog med Köpenhamn om ett utbyte kring samverkan socialtjänst/skola. Några kommuner planerar för en ansökan inom Leonardo da Vinci-programmet för att utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet. Ett flertal projekt på GR kommer att använda sig av de upparbetade kontakterna. Två ESF-projekt från andra delar av Sverige har kontaktat oss för att få ta del av våra erfarenheter. 27

28 Text och foto av Theresa Larsen, Nicholas Singleton, Maja Sabelsjö och Jacob Bucht, GR, november