Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby.

Transkript

1 Dialog för ett lärande Väsby Nils Munthe Mötesanteckningar Mötesanteckningar arbetsgrupps möte två. - Dialog för ett lärande Väsby. Tid: Torsdagen den 23 oktober 2014, klockan Plats: Messingen, Love Almqvists torg 1, lokal Matsalen Dagordning 1. Mötet öppnades och deltagarna hälsades välkomna av Björn Eklundh, kommundirektör. Han lämnade över ordet till Martin Sande och Lotta Andersson från PRE ERA som ledde mötet. 2. Beslut fattades om att det går bra att fotografera under mötet. Kvällens sluttid justerades till 21:00 istället för 21: Martin Sande och Lotta Andersson presenterade journalisten Jan Vejstad som på uppdrag av SKL skriver en artikel om medborgardialog om skolan. Därefter genomförde samtalsledarna en incheckning som gick ut på att de berättade om sina egna förväntningar, farhågor och ambitioner för dialogprocessen. Dessa tankar fick gruppen diskutera två och två. Som avslutning på incheckningen konstaterade Lotta och Martin att gruppen har mycket stor kunskap om vad som går och inte går att påverka och de uppmanade samtliga till att använda sig av den kompetens som finns samlad. 4. Martin Sande gick igenom kvällens aktiviteter. Gruppen fortsätter att diskutera kring samma ämnen som förra gången. Det är ok att byta grupp och det konstaterades att ganska många inte varit med förra gången och därför var de flesta grupper nya konstellationer jämfört med förra tillfället. Grupperna fick tre uppgifter med sig: Gör en incheckning inom gruppen och berätta vilka ni är och vilken roll/makt ni har kring skolfrågor i Upplands Väsby Kommun Välj ut några idéer ifrån förra tillfället som är mest angelägna Konkretisera och specificera de utvalda idéerna

2 5. Samtalen fortsatte i fem grupper. De ämnen som valdes var: stöd, tillit och förtroende, lärande och miljö för lärande, organisation och styrning samt resurser. Dokumentation finns som bilaga. 6. Gruppen återsamlades och reflekterade över kvällens dialog. Bland annat sades det att: När de delade in sig i grupper tänkte de inte på antalet i varje grupp, framöver kan grupperna själva välja att dela en stor grupp för att skapa ett bättre samtal. Nästa gång ska de som inte var med vid det tidigare tillfället introduceras av gruppen på ett bättre sätt, det tog alltför lång tid. Grupperna konstaterade vikten av att bli mer tydlig och specifik i sin egen dokumentation för att förenkla inför nästa mötestillfälle. Framöver behöver grupperna bli bättre på att säkerställa att alla förstår och vad deltagarna säger genom och att lyssna på varandra och ställa frågor för att på så sätt föra samtalet framåt. Det var bra mix av personer/roller i de olika grupperna. Det skapar dynamik. 7. Avslutningsvis fattades beslut om att gruppen vill fortsätta att fördjupa och konkretisera de befintliga ämnena. Vissa grupper har kommit så långt de kan, och då uppmuntras deltagarna att byta grupp alternativt stanna om det kommer nya gruppmedlemmar vid nästa tillfälle. Gruppen beslutade att avsikten inte är att ta in fler ämnen eller perspektiv utan att fördjupning inom dem redan valda är önskvärt. Kommer det upp ytterligare perspektiv ska dock dessa dokumenteras för andra eller framtida samtal.

3 Bilaga: Anteckningar ifrån de olika samtalen: Tillit och förtroende Ledningsstöd: Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap Skolkultur Styrning och ledning Arbetsorganisation Framlyfta områden som är de områden som ligger med i ett reellt påbörjat program. Kommunikation genom lokala organisationer. Öppenhet även inom områden som inte fungerar väl är/är svåra. Öppenhet och transparens nyckelord. Argument och skäl måste alltid ges för de vägval som görs. Utvecklad skoldemokrati och involverade föräldrar. Organisation och styrning. På tavlan: Central stödenhet som kan hjälpa både fristående och kommunala skolor. Årlig kvalitetsuppföljning genomförd av kommunen för bättre kunskap hos kommunen som leder till högre måluppfyllelse. Anteckningar: Överens: Skapa förutsättningar som håller över tid. Tydligt mandat till rektor som skapar självförtroende. Årlig uppföljning(kval) av grundskola genomförd av kommunen. Fler administrativt stöd tills skolan. Skapa arenor för respektfulla möten mellan politiker, tjänstemän och skolledare som leder till förbättringar och stöd till kunskapsmålen. Ej överens: Vi behöver arbeta med att specificera medarbetarskap. Vilket ansvar har jag som rektor, lärare? Bidra utveckla.

4 Träna ledarskap rektor, lärare i klassrummet. Fortsätta åtskild beställar/ utförare både i politiken och förvaltning. Tydliga kvalitetskrav. Våga Visa. Nya förslag: Mest effekt tillsynsenhet- admin stöd. Veckoplanering Tillsättning av bra rektor -bra rektorer Centralstödfunktion Kommunikation skolportalen Skolorna mer autonomi. Stöd Fördelning/Prioriteting/Utökning av resurser 1 Titta på ansvarsområden (Rektor) Stödfunktioner centralt o Metoder analyser Ska resursfördelning vara generell? Ska det finnas centrala potter? Hur genomföra (ovan)? 1 Tät dialog mellan delprojekten för att säkerställa helhetsbilden Säkerställa vilka förändringar som påverkar vad. Besluta vad som ska täckas av gemensamma, generella, resurser och vad som ska ingå i en central organisation. Vilka resurser behövs för att klara av det som bestäms. Inom projektet ledningsstöd arbeta med rektors uppdrag. Vilket stöd behöver de? Engagemang och attityd 2 Utbildning/ kontrakt med vårdnadshavare kring läxor. Hjälp med läsning från äldre elever, specialpedagoger. Sommarskola Inte släppa elever som inte kan läsa. Viktigt för att kunna ändra kultur och attityder i kommunen som helhet. Bryta omhändertagandekulturen. Hur uppnå 2 Lyfta in forskningen kring föräldraengagemang in i Ett lärande Väsby Skapa mötesplatser för skola/föräldrar Läxläsning i bibliotek

5 Resurser Sommaraktiviteter Använda idrottsföreningar Sammanföra skolor/kulturföreningar Utbildning i svenska skolsystemet i t.ex. SFI Verksamhet inom fritids/fritidsklubb Tidiga insatser Förbättra samarbete mellan SOC, skola,.. Tidiga insatser: när elev är frånvarande följ upp i tid Bättre återkoppling från SOC (stöd) Struktur för elevhälsa Vad funkar bäst? Elevhälsoteam på skolan samt centralt elevhälsa. Team som konsulteras vid behov? Få bättre lärare till kommunen Positiv medial bild Bra föräldramöten (positiv bild till föräldrar) (bättre löner) (mindre klasser) Positiv bild av kommunen Skolpeng till undervisning ej lokaler Effektivisera lokalanvändning Hjälp i ämnen Resurstid i skolan (stöd i svåra ämnen) Lärande och miljö för lärande Förankra lärandet i verkligheten Konkretisera syfte och mål för ökad förståelse I ökad utsträckning arbeta med verkliga problem och situationer relevanta för eleverna och deras vardag Nå utanför skolan och samarbeta med samhället runtomkring och vår globala värld Feedback och formativ bedömning Utveckla elevernas självledarskap för att göra dem till ägare av sin lärprocess

6 Säkerställa att de förmågor som behövs för att bli anställningsbar Ökad kunskap om tekniska hjälpmedel Vikten av kompetensutveckling för att använda digitala hjälpmedel och verktyg IT- pedagog som verkar i förskolor/skolor Ett delprojekt fokuserar på detta för att öka kunskapen och säkerställa att alla barn/elever får möjlighete att tillgodogöra sig digital kompetens och genom det nå ökad måluppfyllelse Mer fysisk aktivitet Promenader med uppdrag kopplade till innehållet i undervisningen Schemalagt dagligen Yoga el. likande för avstressning Teambiuildingövningar inne eller ute Ökad hälsa -> ökad närvaro och det leder till ökad lärande Man blir pigg av att röra sig vilket gör att man lär mer under resten av dagen Eleverna tycker om att röra sig. Skolan blir kul! Bra mat Tillagningskök på samtliga förskolor/skolor leder till godare mat -> mättare elever -> elever som orkar lära. Tillagningskök leder till mindre matsvinn vilket är en viktig faktor för miljön En trevlig miljö att äta i är även det viktigt för matlust och trivsel.