LÄR VI OSS NÅGONTING AV HISTORIEN EGENTLIGEN? Föreläsning på Kulturhuset i Stockholm Kilen
|
|
- Sven-Erik Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 LÄR VI OSS NÅGONTING AV HISTORIEN EGENTLIGEN? Föreläsning på Kulturhuset i Stockholm Kilen Upptakt: Inte minst den pågående debatten om nynazismen, förintelsen och Sveriges moraliska hållning under andra världskriget har aktualiserat den här föreläsningens rubrikfråga: lär vi oss någonting av historien - egentligen?. I denna betraktelse skall jag koncentrera mig på frågan OM vi lär oss någonting av historien och endast flyktigt beröra VAD vi lär även om frågorna hänger ihop och faktiskt är lika viktiga. Min startpunkt är frågan VARFÖR historisk kunskap kan vara bra att ha, så som historisk forskning och vetenskap traditionellt brukar motiveras. Efter en granskning av de vanligaste motiveringarna följer en diskussion om historiens respektive historievetenskapens roll i denna lärprocess. Utan att föregripa min kläm vill jag redan förutskicka de två standardsvar som finns på frågan om vi kan lära av historien. De åskådliggörs av två välbekanta uttryck, som vi alla har konfronterats med någon gång /BILD 1/: Historien upprepar sig ständigt. Tanken att historien upprepar sig och att vi därför kan lära av tidigare generationers tag och misstag har sina rötter i den grekiska filosofin (Platon) och togs upp i Västeuropa under renässansen. Denna cykliska historiesyn genomsyrar t.ex. Machiavellis Fursten (1513), och var förhärskande lång fram på 1700-talet. Med upplysningen följde framstegsoptimismen, och idén om människans och samhällets fortlöpande moraliska och materiella förkovran underminerade tanken på cyklisk upprepning av historiska situationer. Men den repetitiva modellen är seglivad, och kan ännu idag skönjas bakom vårt sökande efter historiska exempel som vägledning för vårt eget handlande. Av historien lär vi oss att vi ingenting lär oss av historien Upphovsman till detta bevingade uttryck var den tyske filosofen Friedrich Hegel, som fullföljde 1700-talets uppbrott från den äldre historiesynen där allting upprepas. Hegels historiefilosofi kallas dialektisk: varje fenomen som uppträder på den historiska arenan bär
2 2 inom sig också fröet till sin egen undergång (tes-antites), och ur detta dialektiska motsättningsförhållande uppstår ett nytt och mer komplext tillstånd (syntes). Även om en företeelse som uppträder vid en viss historisk tidpunkt har lånat drag av sina föregångare är den aldrig exakt lika den är i vissa avseenden unik. I dag talar vi gärna om kontinuitet och diskontinuitet i utvecklingen, om path dependence eller vägvalsberoende. Jfr inledningen till Hegels Föreläsningar över Historiens filosofi, vilka egentligen är anteckningar från hans historiefilosofiska föreläsningar som utgavs av hans elever efter hans död 1831: Men vad erfarenhet och historia lära, är det, att folk och regeringar aldrig lärt något av historien och aldrig handlat efter de läror, som utav henne varit att hämta Om det nu är så att vi aldrig lär något av historien utan ständigt begår samma misstag, vad finns det då som motiverar historisk kunskap och forskning? Är historiens roll framför allt politisk och social eller har den också ett vetenskapligt egenvärde? VARFÖR HISTORIA? /BILD 2/ Idle curiosity en genetiskt nedärvd drift? Thorstein Veblen, den institutionella ekonomiska teorins grundare, inte bara ekonom utan liksom Adam Smith historiker, sociolog och moralfilosof. Tre grundläggande drifter (insticts) bestämmer människans beteende: workmanship /strävan att arbeta och producera - teknologiska förbättringar/, parental bent föräldraomsorg /strävan att ge våra efterkommande en dräglig tillvaro/ och idle curiosity /strävan att försöka förstå och förklara verkligheten omkring oss/ Tidsperspektivet är alltid närvarande när vi människor medvetet eller omedvetet tolkar våra erfarenheter. Betydelsen av tumregler för vårt handlande understryks av den moderna forskningen om hur information tas in och bearbetas i hjärnan (cognitive science, kognitionsforskning): flertalet mänskliga beslut grundar sig inte på rationella överväganden och nyttokalkyler utan på utifrån erfarenheten tillägnade rutiner och vanemönster. På så sätt är det historiska erfarenhetsperspektivet allestädes närvarande. Historiens sociala roll: individuell och kollektiv identifikation Inom socialpsykologin har människans behov av identifikation blivit central för att förstå våra reaktioner och handlingsmönster. Vi behöver förebilder. Samtidigt är människan en social varelse, som ständigt söker bekräftelse på sin identitet i olika sociala gruppsammanhang. För vår kollektiva identifikation de må gälla släkt, social grupp, provinstillhörighet eller nation är det kollektiva minne som historien utgör oundgängligt. Medvetandet om en gemensam historia förstärker och bevarar gruppidentiteten. Utan minne ökar utsattheten, vår självbild och självrespekt urholkas, och vi faller lätt offer för propaganda som utnyttjar vår rädsla för det okända.
3 3 Att skapa föreställningar om det gemensamma förflutna är viktigt: organisationer och samhällen behöver ett användbart förflutet. Sedd på detta sätt är Myten ett nödvändigt element i allt samhällsbygge, och ideologiproduktion är i viss mening en legitim och samhällsnyttig verksamhet. Den reducerar vår utsatthet och stärker vår självbild och självrespekt. Med överideologin om mänskliga rättigheter som måttstock har vi självfallet rätt att och bör - fördöma såväl häxprocesserna under 1600-talet och massavrättningarna av politiska motståndare under franska revolutionen som tvångssteriliseringarna och nazisternas fruktansvärda övergrepp mot det judiska folket under 1900-talet. Historien är ett kraftfullt instrument för att skapa samhällsbärande metaforer. Men just genom sin tyngd och sin betydelse kan historien också utnyttjas i politiskt och ideologiskt syfte: att skapa föreställningar som legitimerar en viss samhällsordning eller vissa politiska mål (som kan vara antingen samhällsbevarande eller samhällsförändrande). Föreställningar och begrepp som t.ex. den svenska modellen, om klasskamp, om kvinnors underordning har en politisk funktion på samma gång som de införlivats i den vetenskapliga begreppsarsenalen. Det förflutna samspelar alltid med nuet. Under de senaste åren har personhistoria upplevt något av en renässans. Vi kan ju bara se på försäljningsupplagor för Herman Lindqvists populärhistoriska skildringar i serien Historien om Sverige. Den verklighetsnära historiska skildringen - den narrativa berättelsen fyller i Lindqvists tappning flera viktiga funktioner, som alla har att göra med tillfredställelse av antingen vår nyfikenheten eller vårt identifikationsbehov. Om sen det hela görs på ett forskningsmässigt professionellt sätt kan det verklighetsnära historieberättandet också tillföra ny kunskap om det historiska skeendet och på så sätt ge ett välkommet bidrag till vår tolkning av det förflutna. Historia som vetenskap: renhållningsarbete /BILD 3/ Lika nödvändigt som det är att skapa myter, lika viktigt är det att kritiskt granska dem Den akademiska historievetenskapen gör liksom all vetenskap en strikt åtskillnad mellan vad som är och vad som bör vara; mellan vetenskap och moral. De grundregler för vetenskaplig historieforskning som lanserades i mitten av 1800-talet av Leopold von Ranke, inflytelserik professor vid universitetet i Berlin under närmare ett halvt sekel ( ), äger fortfarande sin giltighet. Det handlar om krav på källvärdering, på strävan efter objektivitet och krav på historisk förståelse, d v s att forskaren skall anstränga att frigöra sig från sin egen tids värderingar och försöka förstå och tolka det historiska skeendet utifrån de då rådande förutsättningarna. Kraven på frigörelse från de egna värderingarna förutsätter hos forskaren inte bara en bred kunskap om den tidsepok som studeras hur tänkte man då? utan också att man nalkas problemen med en stor portion ödmjukhet och respekt för de historiska aktörernas handlande. Rankes program sammanfattades i en appendix till hans första stora arbete från 1824, De romanska och germanska folkens historia från (på tyska Geschichten der romanischen und germanischen Völker): historieforskningen syftade inte till (som tidigare) att
4 4 värdera det förflutna utan att så gott sig göra låter att fastställa vad som verkligen hänt, wie es eigentlich gewesen Medvetenheten att attityder och värderingar, liksom lagstiftning och andra spelregler för mänskligt handlande förändras över tid gör det möjligt för eftervärlden att på ett så allsidigt sätt som möjligt rekonstruera de faktiska förutsättningarna för tidigare generationers handlingar. På samma sätt som vi knappast förstår hur dagens japanska näringsliv fungerar utan kunskap om japansk lagstiftning och mentalitet förstår vi heller inte det förflutna utan insikter i de normer och attityder som var förhärskande i det förflutna. Som den brittiske historikern John Tosh uttryckt saken: det förflutna är ett annat land. Kunskap i denna betydelse av insikt och förståelse är inte minst viktig i det renhållningsarbete som seriös historieforskning ägnar sig åt för att kritiskt granska de många myter och kollektiva vanföreställningar som lätt sprids om historiska företeelser. Ett aktuellt exempel är Sverige roll under det andra världskriget, som kommit att tilldra sig stor uppmärksamhet, både internationellt och nationellt. I massmedia har avslöjanden om Sveriges bristande neutralitet förekommit med jämna mellanrum. Som motvikt till faktaförvrängningar och lättsinnig journalistik finns ett stort behov av att på ett nyanserat sätt och med vetenskaplig metod klarlägga vad som faktiskt hänt, och försöka rekonstruera de valhandlingsalternativ som den tidens aktörer uppfattade dem inte hur vi med facit i hand uppfattar dem. Det ena utesluter naturligtvis inte det andra, d v s kunskap om hur t.ex. våra handels- och kreditrelationer till Tyskland faktiskt utvecklade sig under andra världskriget utesluter inte ett moraliskt ståndpunktstagande, med vår tid som måttstock. Den faktiska kunskapen gör det i stället möjligt att etablera välgrundade föreställningar och eliminera vanföreställningarna. Vi bör således konfrontera det förflutna med nuet och både döma och moralisera över det som hänt. Men det är inte, som redan Ranke hävdade, historievetenskapens uppgift. Min huvudpoäng är att den vetenskapliga historieforskningen har en ganska begränsad uppgift i det här sammanhanget, nämligen att kritiskt granska de myter som skapas i det allmänna historiemedvetandet, där ideologi, metafysik och fiktion har och måste ha ett betydande utrymme. KLÄMMEN /BILD 1 åter/ Låt oss återvända till de inledande metaforerna, de två till synes oförenliga ståndpunkterna. Den första var historien upprepar sig - därför lär vi av historien Mot den här ståndpunkten kan invändas att historiska fenomen är alldeles för komplexa med rader av unika drag för att de skall återuppstå i sin konkreta form - som exakta kopior. Förutsättningarna förändras, särskilt på lång sikt. Det gäller inte bara lagstiftning och andra formella regelverk utan också vårt sätt att se på saker och ting: normer och attityder är sega
5 5 strukturer men ändå stadda i ständig förändring. Ingen enda historisk situation har någonsin upprepats, eller ens kunnat upprepas, i alla enskildheter. Och trots detta bygger all samhällsekonomisk teoribildning på just iakttagelser av repetitionsfenomen. Förekomsten av företeelser som upprepar sig, t.ex. i form av ekonomiska kriser, har givit upphov till den moderna konjunkturteorin i nationalekonomin, till teorier om långa vågor (eller cykler) i den ekonomiska utvecklingen mm. Konjunkturteorin ger också anvisningar för hur den ekonomiska politiken skall utformas. Under en lång period efter andra världskriget tilldelade den s.k. keynesianska makroteorin (John Maynard Keynes) staten den speciella uppgiften att utjämna konjunkturrörelserna i ekonomin och skapa full sysselsättning. Teorier av detta slag bygger dock inte på upprepning av enskilda händelser utan på analys och abstraktion av vissa bärande element i en observerad förändringsprocess. Finanskriser kan utgöra ett exempel. Vid en jämförelse mellan de stora finanskriserna i Sverige , och framträder vissa generella drag som varit gemensamma /BILD med kommentarer/ 1990-talets finanskris hade sina rötter i fastighetssektor, 1920-talets på aktiemarknaden och 1870-talets på obligationsmarknaden den konkreta manifestationen av krisen var olika och ändå kan en typ sekvens- eller stadiemodell abstraheras ur förloppet. För att ta ett annat exempel från en helt annan del av samhällslivet. Mellan åren 1668 och 1676 dödsdömdes och avrättades mer än trehundra personer flertalet kvinnor - i Sverige för häxeri och trolldom. Ytterligare ungefär lika många anklagades och dömdes till lägre straff. Det var en sen utlöpare av de europeiska häxprocesserna som var vanliga Det märkliga var att vittnesmål även från små barn gillades. Barnen uppträdde i stora grupper inför domstolarna och bekräftade att de förts bort av den anklagade till Blåkulla där de vigts i djävulens tjänst. Det är inte troligt att vi i Sverige får uppleva häxprocesser igen, just därför att våra föreställningar har förändrats; vi tror helt enkelt inte länge på förekomsten av häxeri. Men om vi istället studerar vissa drag i häxprocesserna hur häxhysterin växte fram, hur föräldraopinioner mobiliserades, hur föreställningen vann legitimitet och hur marginalgrupper i samhället drabbades - finns alltför många paralleller att dra till andra historiska och dagsaktuella företeelser som lånat drag av häxepidemin. Låt mig bara nämna några väl kända som förintelsen av judar, den s.k. tattarplågan i Sverige och behandlingen av zigenare före andra världskriget, föräldraopinioner, incest och barnvittnesmål, diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden i dag etc. Om vi i högre grad koncentrerar oss på betingelserna för och mekanismerna i processerna och mindre på den konkreta manifestation (som unik händelse) har vi självfallet mycket att lära av 1600-talets häxprocesser, liksom av förintelsen och tvångssteriliseringarna på 1900-talet. Den andra tillspetsade Hegelianska sentensen var det enda vi kan lära av historien är att vi inget lär
6 6 Mot den ytterlighetsståndpunkten kan invändas att vi bevisligen lär av all erfarenhet - också historisk - men att det också är uppenbart att vi inte lär tillräckligt mycket och inte tillräckligt länge. Ju mer tiden går och avståndet till det inträffade växer, desto mer förbleknar kunskapen och insikten om vad som faktiskt hänt och varför det hände. Som Uppsalahistorikern Peter Englund träffande påpekat i sin essäsamling Brev från nollpunkten från 1996: I en genomsnittlig historiebok blir ett helt folk till intet på en halvsida och en nation går under i en bisats. I det här sammanhanget framstår generationsskiften som kritiska. Varje ny generation vill bli bekräftad på sina egna villkor, och accepterar sällan den äldre generationens verklighetsuppfattning och historietolkning. Detta är i själva verket grunden för utveckling och mental förändring: nya frågor förs upp på dagordningen, ny vinkling görs av gamla problem och på så sätt förändras människans världsbild. Det är inte av en slump som diskussionen av den svenska försörjnings- och neutralitetspolitiken - och undfallenhetspolitiken mot Nazityskland - har förts upp på agendan för det offentliga samtalet under 1990-talet. Krigsgenerationen betraktade i det stora hela den förda politiken som mycket lyckad: i kontrast till det första världskriget var försörjningsproblemen små och Sverige lyckades genom sitt realpolitiska agerande undvika att bli indraget i kriget. Med ett annat perspektiv och med nya glasögon upplever den nya generationen sakernas tillstånd på ett annat sätt: Sverige ställde inte upp på demokratiernas sida i kampen mot fascism och nazism; vi förde en feg undfallenhetspolitik och stödde i själva verket det tyska krigsmaskineriet med järnmalm, kullager och krediter. Det är en betydande utmaning för den professionella historievetenskapen att ta tag i dessa frågor. Ett klarläggande av vad som faktiskt skedde wie es eigentlich gewesen öppnar möjligheter att slakta vanföreställningar och förstärka sådana föreställningar som håller för kritisk granskning. De idémässiga förutsättningarna för förintelse och tvångssterilisering måste noga utforskas, inte för att relativisera och förringa det omänskliga i vad som skedde, utan för att förstå mekanismer som har betydelse för vår egen tid. Det förhållandet att 1800-talets socialdarwinism födde ett allmänt spritt rasbiologisk tänkande, som också legitimerades i forskning och vetenskap, är inte oviktigt för att förstå gångna generationers sätt att se på vita som överlägsna svarta och gula, anglosaxer, arier och germaner som överlägsna slaver och semiter. I dag är vetenskapen överens om att det inte finns någon arvsmässig skillnad av betydelse mellan olika folkgrupper, och i dagens samhälle har rasbiologiska föreställningarna föga legitimitet. Men vi har definitivt inte sopat riktigt rent framför vår egen 90-talsdörr, vilket lätt kan konstateras när vi studerar invandrardebatten. En hierarki mellan raser och etniska grupper tillämpas i praktiken även om den förkastas i teorin som Herbert Tingsten uttryckte saken i en uppsats från 1965, Skuggor över idyllen. Tingstens beskrivning har giltighet också i vår egen tid, även om de grupper som drabbas av våra diskriminerande attityder inte är desamma som på 1960-talet. Attityder och mentaliteter är trögrörliga storheter i den historiska utvecklingen, och det tar mer än ett världskrig för att förändra ingrodda föreställningar. Det är just därför seriös historisk forskning om Sverige och det andra världskriget, liksom om 1600-talets häxprocesser, har betydelse för nuet och framtiden.
7 7 Friedrich Hegel Föreläsningar över historiens filosofi, övers. H. Ignell, Sthlm 1850 I sin inledning ställer Hegel två traditioner av modern historieskrivning mot varandra, den reflekterande mot den pragmatiska den senare kritiseras för att den moraliserar genom att sammanlänka det förflutna med det närvarande och ge forntidens berättelser en betydelse för den innevarande dagens liv.. Man hänvisar regenter, statsmän och folk till undervisning genom historiens erfarenhet Men vad erfarenhet och historia lära, är det, att folk och regeringar aldrig lärt något av historien och aldrig handlat efter de läror, som utav henne varit att hämta. Varje tid är ett så individuellt tillstånd, dess omständigheter äro så egna, att endast i och av denna tid själv allt kan och måste avgöras. På tyska ur 3. uppl. 1850: Was die Erfahrung aber und die Geschichte lehren, isst dieses, dass Völker und Regierungen niemals etwas aus der Geschichte gelernt
8 8 För att kunna orientera sig i nuet och välja väg in i framtiden, behöver vi orientera oss bakåt. Vi är vägvalsberoende ( PATH DEPENDENCE ). Varje teoretisk konstruktion bygger nämligen på iakttagelser av existerande och tidigare samband mellan två eller flera variabler. Exkurs 1: Svenskarna som stred för Hitler TV 4 i jan Producent Bosse Schön: De var rätt vanliga pojkar i en ovanlig tid ; Den gemenskap de kände i SS var något de inte upplevt tidigare; det verkar som merparten kom från trasiga miljöer, där de inte kände sig efterfrågade. Jfr MCgäng, dagens nynazister etc. Exkurs 2: Ekonomisk historia är en induktiv, empirisk vetenskap, vars kanske viktigaste uppgift är att testa olika ekonomiska teorier och därigenom bidra till att utveckla nya teoretiska föreställningar om hur verkligheten är beskaffad. A) om det komplicerade förhållandet mellan empiri och teori. När en viss föreställning om verkligheten (teori) blir dominerande blir ett paradigm så kommer vi omedveten välja fakta som bekräftar teorin: vi konstruerar nya begrepp som analyseras, vi konstruerar nya statistiska storheter, och - vilket kanske är allra viktigast om vi verkligen tror att teorin är sann så kommer vi att bete oss i enlighet med teorins förväntningar. Jfr keynesiansk ekonomisk teori och politik när teorins hårda kärna började ifrågasättas under 1970-talet. B) om de metodiska svårigheterna vid långsiktig strukturanalys: under la longue durée genomgår samhället så fundamentala förändringar att man jämför äpplen och päron. När grundläggande samhälleliga strukturer institutionella förutsättningar - förändras påverkas också vårt kunskapssökande. Samhällsforskaren ställer nya frågor, och ny information och ny statistik produceras. Tillgängligt källmaterial förmår därför ofta inte fånga båda sidor i en omvandlingsprocess både det gamla som avvecklas och det nya som utvecklas. Två bilder GDP per capita , svensk kreditmarknad ANM. 1) Om real BNP per capita ökat 14 ggr sedan 1820, och kreditmarknadsvolymen 81 ggr (!!!) avspeglar detta i hög grad marknadsekonomins utbredning. 2) Om BNP ses som ett mått på ekonomisk standard blir det mindre användbart vid långfristig analys. BNP inkluderar kostnader för produktionen, vilka tenderar att öka med stigande utvecklingsnivå.
Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merHistoriens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merHistoriens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen
Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs mer*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.
Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merHISTORIA - HISTORIESYN
HISTORIA - HISTORIESYN Historiesyn - olika satt att tolka historien Vad en historiker maste gora for att fa veta vad som har hant ar att skaffa kallmaterial, kritiskt granska det och sedan tolka materialet.
Läs merVarför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?
Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser
Läs merVad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merStatsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merINNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11
Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merDiskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter
i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs mer26 ÅK 7 9 ÅK FRÅGESTUND Hédi Fried svarar på elevernas frågor.
6 ÅK F 3 ÅK F 3 7 MITT LIV SOM GREJ Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små
Läs merMellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori
Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merJoh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.
Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merKropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merTOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.
Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom
Läs merLärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.
Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merMartin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.
Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merHäremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi
Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merFörslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Läs merSegregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merIdén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet
Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merFlickors sätt att orientera sig i vardagen
Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merNationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning
Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs meri frågan»hur bör vi leva?«
i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades
Läs merLektion 2. Metoder för mediepåverkan
Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt
Läs merLedarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org
Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merTHM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder
THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merTeknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte
Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merMissförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Läs merEtisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning
Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs mer