Logistikanalys extern utredning hos företagen Atlet och Spendrups

Transkript

1 Logistikanalys extern utredning hos företagen Atlet och s Gunilla Sandström, Maria Blixt

2 Förord Vi vill först och främst tacka Atlet AB, Göran Rudén och Berit Hagdahl och s, Eva Persson och Barbro Månsson för att de gjorde denna studie möjlig. De har gett oss möjlighet att aktivt delta vid arbetsmöten, besvarat våra nyfikna frågor och förtroendet att lära av strategiska diskussioner. Ett tack också till Logistema AB, Pelle Sundström och Alf Hjalmarsson och till Network Loistics, Henrik Weibull och Hans Lennermo. Vi har förföljt er med frågor och funderingar, vilka ni har besvarat på med bravur och stort tålamod. Detta uppdrag har genomfört på Vägverkets uppdrag för att få mer kunskap kring flödesanalyser och logistikförbättringar på företag, vilket ökar möjligheterna för Vägverket att bidra till att fler organisationer förbättrar sin logistik, för ökad lönsamhet och konkurrenskraft och en förbättrad miljö. Det sista kapitlet i rapporten föreslår vi hur kunskapen kan spridas till fler aktörer i samhället. Under våren 2007 kommer studien utvärderas med avseende på hur dessa logistikanalyser bidragit till att förbättringar genomförts både Atlet AB och på s AB och vilka besparingar förändringarna medfört. 2

3 Sammanfattning Det finns mycket pengar att tjäna genom att förbättra ett företags logistik. Ökad leveransprecision, nöjda kunder, kortare ledtider och färre transportskador sparas inte bara tid och pengar utan även miljön blir en vinnare då transportarbetet blir mer effektivt. Den tunga trafiken på våra vägar ökar kontinuerligt. Ett av Vägverkets uppdrag är att stödja näringsliv och offentlighet i arbetet med att minska transporternas miljöbelastning. Därför vill belysa området logistik som en del i projektet Kvalitetssäkring av transporter. Vad händer då ett företag köper in extern kompetens för att göra en översyn på logistik och transporter. Vi har följt två konsultföretag, Logistema AB och Network Logistics AB, när de har analyserat transportuppläggen på var sitt företag, Atlet och s. Några frågor vi har ställt oss är; - Vilka resurser krävs för att ta in en extern kompetens? - Vilken ekonomisk och miljömässig potential finns för företagen? - Vilka är framgångsfaktorerna och vilka är fallgroparna? Innehållsförteckning FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING INLEDNING GENOMFÖRANDET AV UPPDRAGET LOGISTIKANALYSER ALLMÄNT OM LOGISTIKANALYSER UTREDNINGEN AV MÖLNLYCKEFÖRETAGET ATLETS FLÖDEN GENOMFÖRDES AV LOGISTEMA AB UTREDNINGEN AV SPENDRUPS TERMINALER I GÖTEBORG OCH UDDEVALLA GENOMFÖRDES AV NETWORK LOGSTICS AB FALLGROPAR OCH FRAMGÅNGSRECEPT MED LOGISTIKANALYSER UPPDRAGEN GENERALISERBARHET LOGISTIKKONSULTERNAS UTVÄRDERING AV UPPDRAGEN FÖRETAGENS UTVÄRDERING AV UPPDRAGEN FÖRSLAG PÅ VÄGVERKETS FORTSATTA ARBETE BILAGOR Bilaga 1 Anbudsförfrågan - Transportcase Bilaga 2 -- Utvärdering konsulter Bilaga 3 Intervjufrågor och kundkrav Bilaga 4 Slutrapporter Bilaga 5 Kontaktlista Bilaga 6: --Utdrag ur MER-verktyget Bilaga 7 -- Logistikonsulternas utvärdering av uppdraget

4 1 Inledning Bakgrund Vägverket har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets miljöpåverkan. Huvuduppgiften är att effektivt och i samverkan med andra aktörer utveckla vägtransportsystemet i den riktning som regering och riksdag beslutat om. Vägverket är inom ramen för sitt sektorsansvar samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga aktörer. Vägverkets arbete ska leda till ett säkert, miljöanpassat och jämställt vägtransportsystem som ger medborgare och näringsliv hög tillgänglighet och hög transportkvalitet. Inom Vägverket bedrivs arbetet med Kvalitetssäkring av transporter ur miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv för att utveckla säkrare och mer miljöanpassade transporter. Syftet är att förmå aktörerna att kvalitetssäkra egna och upphandlade transporter ur ett miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv och arbeta enligt principen om ständiga förbättringar. Arbetet ska medverka till att skapa en marknad som efterfrågar trafiksäkra och miljöanpassade transporter. Följande områden ska prioriteras i arbetet med Kvalitetssäkring - CO 2 -utsläpp - hälsoskadliga utsläpp - hastigheter - bälten - alkohol och droger - säkra fordon För att öka intresset även för logistikens möjligheter att bidra till minskad negativ miljöpåverkan från transporter studerades genomförandet av två logistikanalyser. Hela processen från införsäljning, analys, uppskattningar och beräkningen av det faktiska resultatet av förändringsarbetet kartlades och utvärderades. Möjligheter och problematik kring logistikanalyser kan kommuniceras med näringsliv och offentliga organisationer för att på så vis öka intresset för att optimera sin transportlogistik - för att spara pengar och minska sin miljöpåverkan. Syfte Syftet med denna studie har varit att följa och dokumentera logistikkonsulternas arbete på respektive företag, deras problemformulering, kartläggning, analysarbete och slutsatser. Förväntat resultat Studien dokumenterade de två analyser som genomförts på företagen Atlet och s. Beskrivningen omfattade en nulägesbeskrivning av företagens transporter, en kvalitativ beskrivning redovisad i totalkostnad för transporter, direkta och indirekta kostnader samt i lämpligt miljötal, CO2 och/eller annat, vilket avgörs i samråd med Vägverket. Föreslagna förbättringar dokumenterades med dels en bakgrundsbeskrivning till föreslagen förbättring samt hur denna ska genomföras. Besparingspotentialen uppskattades både 4

5 ekonomiskt och miljömässigt. Föreslagna mätmetoder för utvärdering av genomförd förbättring rapporterades. Ett år efter genomförd analys ska det faktiskt genomförda förändringsarbetet rapporteras. Denna del beräknas vara klar , utvärderingsformulär enligt bilaga 2 I studien föreslår vi också hur erfarenheten från dessa logistikanalyser kan användas i en kommande utbildningssituation, exempelvis paketering av utbildningsmaterial och spridning till nyckelpersoner. Hur resultaten från studien ska spridas föreslås också under uppdraget. Uppdraget skulle vara slutfört under Leveranserna förutsatte tät samverkan mellan uppdragstagaren och logistikkonsulten. Den totala uppdragsleveransen förutsatte att företagen väljer att genomföra av logistikkonsulten föreslagna förändringen. (Detta avser den utvärdering som ska genomföras 12 månader efter avslutade uppdrag.). Det anbud som lämnades till, för detta uppdrag kan ses i bilaga 1 Synergieffekter med projektet MER I projektet MER Miljöengagerade revisorer har ett verktyg utvecklats för att revisorer ska kunna stödja sina kunder i arbetet med att förbättra sina transportupplägg för ökad lönsamhet och konkurrenskraft för företagen och för en bättre miljö. Tekniken för revision kan användas för att analysera transportekonomi och transporternas miljöpåverkan. Kostnaderna för transporter utgör ofta en stor post, större än 10 % av företagets totala kostnader, och ska därför granskas vid revisionen. I MER verktyget kan revisorn tillsammans med sina kunder uppmärksamma och få kontroll på logistikkostnaderna samt få stöd i förbättringsarbetet. Revisorer kan hjälpa företagen att göra bättre affärer och samtidigt ge miljöfrågor en positiv draghjälp. MER projektet ägs av FAR SRS, den svenska branschorganisationen för revisorer. De har förutsättningar att ge revisorerna det stöd de behöver och de har också möjlighet att utveckla konceptet till ett lönsamt affärskoncept. MER verktyget går att ladda ner på Genom projektet MER får uppdragstagaren kännedom om logistikkonsultföretag/ branschen. Sökandet/intervjuer och införsäljning till logistikkonsulter kan ske i samband med redan inplanerade möten inom ramen för MER projektet. En portfölj av goda exempel tas fram i MER projektet för att visa på vilken ekonomisk och miljömässig besparingspotential som finns hos revisorernas och redovisarnas kundföretag. De företag som genomför logistikanalyser i detta uppdrag kan passa väl in i MER:s samling av goda exempel. Resultatspridningen kommer om möjligt att integreras i MER projektets kommunikationsplan. 5

6 2 Genomförandet av uppdraget Genomförande En anbudsförfrågan för logistikuppdraget skickades ut till tio olika logistikkonsultföretag. Vi fick in tre anbud, som utvärderades i enlighet med de krav som ställts i anbudsförfrågan. Två av de inkomna anbuden ansågs hålla hög kvalitet och anbudens skillnad i upplägg och analysperspektiv gjorde det intressant att starta båda uppdragen. De två uppdrag som har följts upp har utförts av: - Logistema AB på företaget Atlet AB - Network Logistics på företaget s. Analys och genomförandeprocess För att kvalitetssäkra vårt uppdrag, skapade vi ett antal nyckelfrågor vi ville ha svar på under konsulternas uppdragsprocesser på företagen. Frågorna rörde hur vi skulle följa de två konsultföretagens uppdrag, samt vilken dokumentation som vi behövde konsulternas hjälp att ta fram. Frågorna hjälpte oss att förstå logistikanalyserna, samt att säkra att viktiga delar av konsulternas arbete belystes i vår dokumentation. Frågorna rörde hur konsulterna identifierade problemområden, hur de prioriterade och vilka svårigheter som uppkom och hur de hanterades, framgångsfaktorer i analysen etc. Frågeställningar finns belysta i kapitel 4. För att följa genomförandeprocesserna genomfördes följande aktiviteter: - Introduktionsdag på respektive konsultföretag, där konsultföretagen presenterat sin verksamhet och sina specialistkompetenser samt introducerade oss i det uppdrag som skulle genomföras. - Ett flertal arbetsmöten med respektive konsultföretag för att stämma av och lära av genomförandet. Ibland medverkade kundföretagen. - Slutintervju med kundföretagen har genomförts för att förstå kundens perspektiv i uppdragen, förväntningar på uppdraget, uppdragets upplevda kvalitet osv. - Under uppdragets genomförande har vi kontinuerligt sammanställt och skickat nyckelfrågor till konsultföretagen. Svaren på frågor har dokumenterats och fungerat som stöd i vår förståelse Konsulternas rapportering Kravet på konsultföretagen var att dokumentera varje fas i analysen. - Mål för vilka mätvärden och fakta som ska tas fram under fasen samt motivering av valda mål - Aktiviteter för att uppnå valda mål - vad har gjorts och hur? - Resultat - kvantitativa och kvalitativa. - Slutsatser - på vilka grunder slutsatserna har dragits. 6

7 De skulle också rapportera slutresultat och rekommendationer samt beslut från kundföretaget med avseende på genomförande av förbättringar - förklaring/motivering till de fattade besluten. Konsulternas dokumentation finns i bilaga 3 Kundföretagens erfarenheter Vi intervjuade representanterna för s och Atletkundföretagen. Före genomförandet av uppdraget frågade vi om vilka förväntningar de hade, hur mycket tid de uppskattar att de kommer att få lägga ner under studien. Direkt efter och efter tolv månader efter genomförd analys kommer uppdragen att utvärderas med avseende på: - Vilken nytta har identifierats, ekonomiskt såväl som kvalitativt - Vad var det bästa med uppdraget och vad i uppdraget kunde ha gjorts bättre? - Hur prioriterar ni förbättringsområden? - Har ni förtroende för den besparingspotential som identifierats och varför? - Hur fattar ni beslut? - Vad handlar förändringarna om? Förändrade arbetssätt, investeringar i teknik etc? - Hur påverkar förändringen ert miljöarbete? - Vilka tre saker är viktigast i en logistikkonsults arbete hos en kund? - På vilket sätt har ni känt er delaktiga i genomförandet? - Om svårigheter har dykt upp på vägen och hur har ni hanterat dem? - Hur kommer vald förbättring att påverka er affär? - Har era förväntningar uppfyllts med avseende på uppdragets genomförande och resultat? Företagens första diskussion kring nyttan av analysen finns beskriven i kapitel 3. För att kvalitetssäkra uppdraget att följa logistikanalyserna stämde vi av att vi fått svar på följande frågor: - Har uppdragets genomförande beskrivits på ett tydligt och konkret sätt? - Framgår det hur konsultföretaget valt/prioriterat analysområden och hur de har kommit fram till resulten? - Framgår det på vilket sätt kundföretagets medarbetare har deltagit i uppdraget i form av personer och tid? - Framgår det vilka beslut som tagits och på vilka grunder? 7

8 - Framgår det vilka speciella svårigheter eller hinder som har dykt upp på vägen och hur man har hanterat dem för att få ett bra resultat? Ovanstående frågor har varit styrande för hur vi följt processen; vi har applicerat frågor efter hand som de varit lämpliga med avseende på hur långt konsulterna och kundföretagen kommit i genomförandeprocessen. Konsulterna utvärderar arbetet under augusti 2006 och resultaten därifrån kommer att komplettera denna slutrapport under hösten Sprida kunskap För att paketera den information som framkom under arbetet med att följa konsulternas uppdragsprocesser, samt de slutrapporter som vi erhållit från respektive konsult, har vi använt intervjuer och en förenklad version av Quality Function Deployment (QFD). QFD är ett strukturerat sätt att ta fram praktiska lösningar på kundens behov. I vårt fall är kunden de som är mottagare av vårt material, i första led Vägverkets medarbetare och i andra led företag. Intervjuer Tre medarbetare på Vägverket har intervjuats för att paketeringen av ett framtida informations och /eller utbildningsmaterial ska anpassas efter de kundkrav som finns. Intervjufrågorna och de kundkrav som uppkom i intervjuerna finns i bilaga 3. 3 Logistikanalyser 3.1 Allmänt om logistikanalyser I detta kapitel beskrivs olika anledningar till att göra en översyn av logistiken på ett företag, hur ett företag kan definiera uppdraget och olika angreppssätt som konsulter använder sig av samt andra aspekter på logistikanalyser. Problematik som bakgrund till logistikanalyser Ett flertal faktorer påverkar företag att kontinuerligt se över sina transportupplägg för att förbättra och utveckla externa flöden. Oftast har företagen behov av att effektivisera verksamheten och sänka kostnaderna. Ökad konkurrens och krav på sänkta priser gör att man måste sänka den totala kostnaden. Kravet på sänkta kostnader innebär bl.a. fokus på logistikkostnader, vilka kan vara transporter, lager, personal mm. Problem med leveransprecision och att kundernas förväntningar inte uppfylls. Hur ska vi lägga upp vår logistik för att ha hög leveransprecision till så låg kostnad som möjligt? Andra behov är ökad försäljning genom att rätt vara är på rätt plats som är ett viktigt incitament för detaljhandeln. Hur optimeras flödet för att varor i så stor utsträckning som möjligt kan säljas till fullpris? Ytterligare behov kan vara en bättre kartläggning av verksamheten för att veta var problem uppstår innan man vidtar åtgärder. Ett exempel är bättre rutiner för att minska fel och därmed kostnader och missnöjda kunder. Ett annat är vad en bättre samordning inom företaget ger för effekter och hur mycket dubbelarbete som utförs. 8

9 Ett annat behov kan vara att skapa underlag för beslut, t.ex. för framtida hot mot verksamheten eller för investeringar. Genom att vara bättre förberedda på utfallet av ett sådant scenario, är det lättare hantera situationen om det inträffar, t.ex. genom att ha egna genomarbetade planer. Olika angreppssätt för logistikanalys Ofta sker formuleringen av företagets behov i en dialog mellan företaget och konsulten. Företaget är ofta inte helt säker på vad deras behov är, vad det är som kliar på ryggen. Olika typer av symptom visar sig, t.ex. ökade kostnader eller klagomål från kunder. Företaget kan behöva hjälp att uppnå satta mål eller att hantera en förändring av volym, erbjudande eller produktion. Konsulten kan hjälpa företaget att formulera sitt behov sett ur två huvudperspektiv: 1. Problemorienterat - Våra kunder har klagomål på vår leveransprecision. Hjälp oss att göra dem nöjda. 2. Målorienterat - Vi måste sänka våra kostnader med 10 %. Hur ska vi uppnå målet? Exempel på problem eller symptom som företaget vill ha hjälp med är för högt antal kundklagomål, dålig leveransprecision och hög kapitalbindning i lager. Exempel på mål som företaget vill ha stöd i att uppnå kan vara lönsamhetsmål, stärkt konkurrenskraft och att hantera volymökning på ett bra sätt. Det är viktigt att inte ta för självklart att alla logistikanalyser kan angripas på samma sätt. Behovsdefinitionen kan vara problem- eller målorienterad, angreppssättet kan variera från att se över hela verksamheten till att analysera en specifik detalj. Exempel på översyn med helhetsperspektiv är flödesanalys och exempel på detaljstudie är lagerstyrning för inkommande material. Det är också viktigt att vara medveten om att det resultat som tas fram ska passa in i företagets hela affär, det vill säga att konsulten i sitt förslag måste ta hänsyn till delar av företaget som studien inte berör direkt. Här kommer förståelsen för företagets affär och kunder in som en viktig del av konsultens uppdrag, för att inte riskera suboptimering. Även hög förändringstakt av verksamheten kan leda till att en översyn är lämplig eftersom det kan vara svårt att överblicka hur olika lösningar påverkar andra delar av flödet. Typer av logistikförbättringar Strukturella förändringar kan t.ex. vara hur många terminaler/lager företaget skall ha, samt var de skall vara placerade. Om ett transportbolag lägger ner en terminal får det konsekvenser för andra terminaler runt om som måste ta större volymer. Ofta är det ett optimeringsproblem med terminal vs distribution. En placering av ett centrallager kräver hänsyn till geografisk placering av leverantörer och kunder samt volymer. Flödesorienterade förändringar kan vara exempel från detaljhandeln där man behöver förbättra styrning av varor från leverantör via eventuella centrallager samt ut till butik. Hur styr man flödet så det inte är brist någonstans, samtidigt som det inte får bli för mycket varor i något led? 9

10 Resursutnyttjande kan vara hur företaget bäst nyttjar sina resurser. Ett exempel är hur väl personalen kan anpassas till verksamhetens behov eller vilken mix mellan egna fordon och köp av externa transporter vid toppar som är mest lönsamt. Var går gränsen för det mest optimala? Ett annat exempel är hur ett företag bäst utnyttjar sitt lager för högsta möjliga effektivitet med kortare körsträckor, snabbare plock mm. Utökning/minskning av verksamhet är alltid ett intressant fall. Hur bemöter man uppgångar och nedgångar? Vad skall vara i egen regi? Vem kan man samarbeta med? Hur bibehåller man en hög servicenivå då företaget expanderar utan att dra på sig för mycket kostnader? Prognoser om framtiden är en väsentlig del samt att bryta ner verksamheten till exempelvis segment, geografiska områden etc. Det kan vara olika lösningar för olika områden. 3.2 Utredningen av Mölnlyckeföretaget Atlets flöden genomfördes av Logistema AB Sammanfattning Logistema har genomfört en flödesanalys av Atlets externa logistik för att finna problem/potentialområden och utifrån dessa föreslå ett antal förbättringsförslag. Resultatet från förstudien var dels en nulägesanalys samt en problemformulering för möjliga förbättringar och dess potential. Logistema levererade också ett förslag till åtgärdsprogram, exempelvis förslag på pilotavsnitt och en grov plan för genomförande. Atlet AB är ett familjebolag, vilket är ägt till 100 % av grundaren Knut Jacobsson och hans familj. Atlets huvudkontor och tillverkning finns i Mölnlycke strax utanför Göteborg och har dotterbolag i åtta länder. Tidigare tillverkning i Tyskland är stängd och berörda produkter har integrerats i produktionen i Mölnlycke under Atlet innehar även generalagenturen för Caterpillar i Sverige, Norge och Nederländerna, samt för Mitsubishi motviktstruckar i Danmark. Företagets omsättning 2005 var cirka 1,5 MSEK. Atlet tillverkar och säljer elektriska truckar av egen konstruktion och bolagets affärsidé är att förbättra lönsamheten i kundens interna materialhantering genom att erbjuda användarvänliga och ergonomiska produkter. Atlet levererar även eftermarknadsstöd och tillhörande tjänster. Tillverkningen är kundorderstyrd. Försäljningen uppgår till cirka 6500 truckar per år och av dessa går 88 % på export. Logistema AB är ett konsultföretag grundat 1967 inom flödesorientering och logistik på managementnivå. Logistema har tio medarbetare och kontor i Göteborg och Stockholm. Företaget genomför flödesorienterade logistikanalyser. Kunderna består i huvudsak av större svenska bolag med internationell verksamhet, d.v.s bolag med stora och komplexa flöden av varor och information. Logistema menar att det är viktigt att ha en helhetssyn, vara kreativ och kunna föreslå okonventionella lösningar. De föreslår förbättringar som snabbt ger resultat, i form av bättre flöden och därmed bättre ekonomi. För att uppnå varaktiga förändringar krävs ett nära samarbete mellan konsult och kund och att kunden är delaktig i såväl problemformulering som i framtagning av lösningsförslag. En bred och djup förankring hos kundens personal är en viktig framgångsfaktor. Konsulterna från 10

11 Logistema arbetar nära medarbetarna som berörs av de förändringar som föreslås. Ytterligare en framgångsfaktor är maximal, ömsesidig öppenhet. Problem med logistik och flöden som Atlet vill åtgärda Det finns flera anledningar till att Atlet har behov av att se över sin logistik. Konkurrensen har ökat. Det finns en prispress på marknaden samtidigt som inköpspriserna ökar. Ytterligare en anledning att se över företagets flöden är att den tillverkning som tidigare låg i Tyskland flyttades under 2005 till Mölnlycke. Atlet har en hög takt i produktförändringsarbetet samtidigt som tillverkningen är kundorderstyrd, vilket ställer stora krav på bl.a. informationsflödet. Atlet hade som främsta mål att få bättre styrning av inkommande material genom ett jämnare inflöde över veckan och över dagen samt reducera mängden gods som måste packas om vid ankomst genom att köra gods i större utsträckning direkt till förbrukningsplats. En bättre styrning av inkommande material skulle även kunna nås genom ändrade 1 hemtagningsmultiplar, -frekvens och emballage och därmed reducera kapital bundet i förråd. Arbetet skulle leda till att fastställa nya riktlinjer för materialhemtagningen. Frågor som -Vem skall stå för transporten? Och - Vilka tjänster skall köpas? Målet var också att utveckla ett antal nyckeltal som kan användas för att styra verksamheten, och mäta mot krav. Atlet behövde därför klargöra vilka processer som styr över logistiken samt se över funktioner som kompetensutveckling och checklistor. Avgränsningar i uppdraget I förstudien analyserades den externa logistiken från leverantör till Atlet samt den externa logistiken från Atlet till kund. Försörjningen från förråd till respektive monteringsstation behandlades i den mån den hade påverkan på den externa logistiken. Studien täckte även fysiska, administrativa, it- och betalningsflöden. Tillverkningen betraktas som black box och analyserades inte. Inte heller internlogistiken med avseende på transporter ingick i studien. Analys av nuläge Första steget i förstudien var en analys av nuläget på Atlet -ett helhetsperspektiv på flödet. Flöden, volymer och frekvenser analyserades med hjälp av grunddata och bedömningar. Intervjuer gjordes med medarbetare på Atlet, transportörer, kunder och leverantörer. Logistemas konsulter genomförde även okulära besiktningar. Följande delar analyserades: 1 Hur ofta och i vilken kvantitet produkter levereras 11

12 - Fysiska flöden, exempelvis samarbetspartners, distributörer och egna transporter. Typ av fordon för upphämtning, struktur för flöden och distribution. Omfattning av flöden ur volym/vikt perspektiv, intern terminalhantering för mottagning och avsändning samt metoder och typ av fordon för utkörning och miljömässiga effekter. - Administrativa flöden: Struktur administration och informationsflöde, IT-system och kopplade system som exempelvis EDI lösningar. - Aspekter, gemensamma för fysiska och administrativa flöden såsom lokalisering, bemanning, utrustning och arbetssätt, kostnadstrapport för distributionsstrukturen samt nyckeltal för verksamheten. - Principer och uppföljningar för miljöarbete på företaget - Metoder, rutiner och verktyg för att planera, styra och koordinera verksamheten. Styrning och nyckeltal på Atlet Atlet hade en veckovis leveransplan för prognosartiklar. Bokade prognosartiklar hade en fast ledtid på tio dagar. Unika artiklar hade istället en ledtid enligt överenskommelse med leverantören eller enligt specifik offert. Det mesta materialet köps fraktfritt och beställning/ leveransplan avser hämtningsdag hos leverantör. Atlets planering arbetar med dagsprecision. Från leverantör mäter Atlet inleveranskvalitet, alltså inkommande material/artikel på rätt dag i rätt antal och överenskommen kvalitet. Atlet mäter också hur mycket som behöver packas om samt leveranssäkerhet. I produktion mäts leveransprecision - rätt dag, lageromsättning och efterlevnad av frystid 2 Mot dotterbolag och i återförsäljaraledet mäts utleveransprecision - rätt dag mot önskat/ lovat. Även ledtid, transportkostnader och skador mättes samt prognossäkerhet Identifiera förbättringar I nästa steg identifierades realiserbara förbättringar med bibehållen service och ledtidskrav mot kund. Förbättringsförslagen hade följande utgångspunkter: Möjligheter till förenkling och rationalisering genom att ta bort delar i processen som inte skapar mervärde, s.k. gränssnitt. Studera hur kostnader och kapacitetsutnyttjande 3 påverkas av olika produktionsvolymer Vilka effekter får kundunika lösningar? 2 Tiden mellan att Atlet tar emot en beställning från en kund till att just den trucken är produktionsplanerad 3 Exempel på kapacitetsutnyttjande kan vara fyllnadsgrad, arbetstid, maskintid. Ett företag vill att kapacitetsutnyttjandet ska vara så nära 100% som möjligt i alla steg för att exempelvis fasta kostnader ska slås ut på så många produkter som möjligt 12

13 Är valda distributionssätt lämpliga? Val av lastbärare och emballage. Var finns det behov av att byta partners? Är behovet rimligt? Vad skall nya upphandlingar av entreprenörer inledningsvis koncentreras på? Är det möjligt att föra över sändningar av styckegods till pakethantering och vice versa. Föreslagna förbättringar Logistema presenterade ett flertal förändringar och aktiviteter som skulle förbättra Atlets logistik, ekonomiskt såväl som kvalitetsmässigt. För inflödet föreslogs förbättringar på tio områden och för utflödet sju områden. Logistema valda att också lämna fem förslag på förbättringar som berör flödet för Atles hela verksamhet. Inflödet 1. När Atlets alla leverantörer hade kartlagts konstaterades att det fanns potential att minska antalet leverantörer, vilket skulle leda till minskade kostnader. En översyn av hemtagningsvolymer per artikel skulle också kunna leda till rejäla besparingar. Logistema föreslog att i en första etapp utveckla samarbetet med fyra av de största leverantörerna och därefter se över resterande leverantörer. En ökning i hemtagningsvolymer skulle leda till minskad arbetsinsats och större säkerhet. 2. En markant andel av inkommande material packades om vid ankomsten till Alet vilket var tidskrävande och gav upphov till kvalitetsbrister. Genom att ändra vissa förpackningar för inkommande material skulle dessa kunna levereras direkt till produktion. I en första etapp föreslog Logistema att detta system skulle införas för en handfull leverantörer av artiklar till linjeproduktion. 3. En översyn och revidering av Atlets säkerhetslager skulle också ge flera fördelar 4. Atlets verksamhet är uppdelad i två huvudområden, produktion för monteringen av truckar och parts som tillhandahåller reservdelar. I analysen visade det sig att de båda enheterna till viss del köper in samma artiklar och att det fanns potential att samverka vid inköp och leverans av dessa artiklar. 5. Det fanns stor potential i att arbeta mer strukturerat i valet av leverantörer och artiklar. Ett förslag var att skapa ett register med godkända respektive mindre lämpliga leverantörer samt skapa en beslutgrupp för introduktion av nya leverantörer. 6 och 7. Genom att strama upp vissa rutiner, exempelvis för ändringsordrar och kundorderunika artiklar skulle besparingar och kvalitetsförbättringar kunna göras 8. Inom speditionsområdet behövdes en checklista för att säkerställa information till och val av speditör. Sampackning med fast leveransdag samt ett mål att jämna ut beläggningen över veckan diskuterades. En ny upphandling föreslogs. 9. Inom området lager fanns också besparingspotential. Regelbundna genomgångar av artiklar med stort lagervärde samt av artiklar med låg rörlighet föreslogs. Ett systemstöd som behöver marginell anpassning till Atlets verksamhet skulle behövas. 10. Ökade möjligheter att planera och ändrade principer för avrop. I ett första steg gentemot vissa leverantörer baseras avrop på prognoser för produktion och lagerhållning. Frekventa 13

14 artiklar avropas direkt med en enkel princip som kan användas både internt och externt med hjälp av streckkoder och handscanners Utflödet 1 och 2. Produktkvalitet och leveransprecision från Atlets produktion är de två enskilt viktigaste faktorerna att förbättra på kort sikt. Genom högre kvalitet och precision skulle säkerhetstider i produktionen kunna reducera, vilket skulle leda till förkortad arbetstid. Enklare utleveransplanering och säkrare transportbokning skulle bli resultatet. 3 och 4. Analys och utformning av Supply Chain för vissa marknader. Logistema föreslog en pilotstudie som innefattar kostnads- och tidsanalys, från order till drift hos slutkund, genomförande och utvärdering. Analys och utformning av Supply Chain för övriga marknader skulle genomföras efterhand. Totalanalys och utformning innefattande både försörjning, principer för lagerhållning och påfyllnad. 5. På speditionsområdet kunde förbättringar göras genom en övergång till veckoleveranser för lagerpåfyllnad. En översyn av samordningsmöjligheter samt införande av fasta leveransdagar per marknad vore att föredra. Hela flödet 1. Säkerställ informationskvalitet i verksamheten. Det finns flera system och register vilket gör att inte all information följer med i överföringar mellan systemet. Det finns ett antal möjliga lösningar tex. att fastställa en optimal handlingsplan för att säkerställa informationskvaliteten. 2. Identifiera behov av lastbärare utifrån egna krav och kundönskemål -det kan initieras mot marknader med omedelbara behov 3. Fastställande av verksamhetsmål, förslagsvis genom Balanced Score card 4. Det finns god potential att se över avtal och val av speditörer utöver identifierade områden 5. Säkerställa att affärer extrautrustning som extra batteri och laddare ägs av Atlet och förmedlas direkt från leverantör till kund. Besparingspotential och förändring Atlet har i samråd med logistikkonsulterna uppskattat besparingspotentialen i föreslagna förbättringar till MSEK. Den summan gäller om hela åtgärdsprogrammet genomförs. Besparingen i minskad miljöpåverkan uppskattas till 15 %, beräknat i reduktion av C0 2 utsläpp. Det verkliga utfallet blir givetvis ett resultat av hur många och vilka av föreslagna aktiviteter som verkligen genomförs framgångsrikt. 14

15 Atlet var mycket nöjda med den logistikanalys som Logistema genomförde. Det framgick att Atlet avsåg att åtgärda ett flertal av de brister som konsulterna uppmärksammat. Berörda medarbetare kände sig delaktiga i analysen och tyckte att deras kunskap och erfarenhet tagits tillvara på ett bra sätt. De var något överraskade att konsulterna upptäckt förbättringspotential så brett i verksamheten och kommenterade att många aktiviteter berörde fler verksamhetsområden än planerat. Atlet har redan påbörjat ett förbättringsarbete utifrån de förslag som Logistema lade fram i januari En analys av Supply Chain för utvalda marknader pågår exempelvis. Under våren 2007 kommer vi att återkomma till Atlet för att dels stämma av hur förbättringsarbetet fortskrider samt uppdatera den uppskattade besparingspotentialen med avseende på både ekonomi och miljö. 3.3 Utredningen av s terminaler i Göteborg och Uddevalla genomfördes av Network Logstics AB Sammanfattning Network Logistics har genomfört en transportanalys av s distribution, med utgångspunkt från företagets depåer i Göteborg och Uddevalla. Syftet med analysen var att skapa ett antal förslag till hur distributionen kan bli mer effektiv utifrån ett antal scenarion. Resultatet visar bland annat på att ett storstadsområde som Göteborg klarar av en förlust av den egna distributionen till en stor kund relativt bra, medan det blir svårare för mindre områden som Uddevalla att göra samma sak med bibehållen ekonomi. Network Logistics menar att det finns en stor generaliserbarhet i uppdraget, eftersom flera företag ställs inför liknande situationer. s Bryggeri AB grundades 1897, och har funnits i samma familjs ägo i fyra generationer. Efter en djup kris i bryggeribranschen under 1970-talet tog verksamheten ordentlig fart och tillverkningen mer än fördubblades. I slutet av 1980-talet hade s nått produktionstaket och köpte Wårby bryggeri i Stockholm. Idag är s bryggerier ett av Sveriges största och sortimentet består av öl, vatten, cider, läsk och vin. s marknadsandel för buteljerat bordsvatten är 26 % och för övriga produkter drygt 20 %. s varumärken är: s, Norrlands Guld, Mariestads, Heineken, Loka m.fl. s har bryggeriverksamhet i Grängesberg och Vårby samt närdistribution ut från 24 olika terminaler/trafikpunkter runt om i landet. s har ca 1100 medarbetare och omsätter omkring 2 MSEK. s terminal i Göteborg betjänade ca leveranser under Terminalen är 1500 m 2 och distributionen sköts av tolv egna bilar som vid behov kan kompletteras med externa åkerier. Terminalen i Uddevalla betjänade ca leveranser under 2005 vilka distribuerades av tre egna fordon kompletterade med externa åkerier främst sommartid. Network Logistics AB är ett konsultbolag som arbetar med logistik. Företaget grundades 1994 av Paul Kleiby som även är VD. Företaget består av en kärna på c:a 20 konsulter som vid behov kompletteras med externa resurser och kompetenser från ett stort nätverk. Verksamheten utgår från Helsingborg och har Sverige och Öresundsregionen som bas. 15

16 Network Logistics har erfarenhet av transporter och transportoptimering. De anlitas ofta vid analyser av företags transportflöden innan upphandlingsfasen. Network är vana vid att driva logistikprojekt från kartläggningsfas via analyser till genomförande. De tar fram effektivare flöden, både fysiska och administrativa inom de flesta branscher. Network menar att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv för att kunna erbjuda flexibla lösningar. En välutvecklad verktygslåda och know-how är en bra metod för att ta fram alternativa lösningar och beräkna kostnader. Uppdragets syfte Network Logistics har genomfört en transportanalys av s distribution, med utgångspunkt från företagets depåer i Göteborg och Uddevalla. Syftet med analysen var att skapa ett antal förslag till hur distributionen kan bli mer effektiv utifrån ett antal scenarion. Dessa scenarier skapades tillsammans med s och gällde ett antal potentiella förbättringsmöjligheter, såsom att skapa större leveransfönster (tid) till vissa av s kunder samt ett antal scenarier gällande externa händelser som kan inträffa och påverka s ekonomi. Projektprocessen Förstudien bestod av tre steg 1. Kartlägga processer och hämta indata 2. Analysera med hjälp av modeller/verktyg 3.Ta fram alternativa metoder. Konsulterna från Network gav s ett antal rekommendationer för deras fortsatta arbete. Kartlägga processer och hämta indata Ett första uppstartsmöte genomfördes med syfte att ge samtliga i projektgruppen samma bild av projektet med avseende på mål och syfte, avgränsningar, tidplan och indatabehov. Därefter samlades data in som skulle användas i simuleringen för valda scenarier. Indata bestod av: - Sändningsstatistik över ett år, exempelvis kundinformation såsom adress, kundklass, volymer per sändning, leveransdag - Detaljerad sändningsinformation på radnivå för 4 typveckor/ per artikel - Fordonsvarianter - Arbetarea (inställningar och parametrar) till ruttoptimeringsprogram - Kostnadskomponenter Network kartlade processen för att förstå hur den fungerar och vad som påverkar de delar som studien omfattar. Konsulterna följde med i arbetet på terminalen och under distributionen. De 4 Att analysera ett års statistik tar lång tid utan att det ger så stort mervärde. Metoden är istället att ta ut ett par typveckor som representerar låg, medel och hög belastning och analysera dem. För studien valdes tre typveckor (21 dagar) 16

17 intervjuade medarbetare på order och transportplanering och besökte depåer i Örebro och Tumba. Den analysmetod som valdes utgick från tre typveckor. Resultat extrapolerades för att erhålla ett nuläge. Det simulerade nuläget stämdes av med verklig uppföljning. Därefter validerades modellens riktighet och simulering av olika scenarier kunde genomföras. Analys med hjälp av modeller/verktyg - scenarier valde att analysera fem olika scenarier genom att simulera med den ovan beskrivna modellen. 1. s står inför situationen att en dagligvarukedja eventuellt kommer att ta hem distributionen av drycker och samordna detta med sin övriga distribution. Frågan var vilka effekter denna förändring skulle innebära för terminalerna i Göteborg och Uddevalla? Kedjan kan välja allt från att ta hem all distribution från alla butiker (1-4) eller välja att bara ta hem distributionen från några av de största butikerna (1). Scenariot delas upp enligt dagligvarukedjans kategorier på butiker (1, 1-2, 1-3, 1-4) 2. Vad skulle det få för effekter om de tidsbestämda leveranserna delas upp i friare leveransfönster? 3. Vad skulle det innebära om chaufförernas arbetspass förlängs med c:a 2 timmar? 4. Vad skulle det innebära om terminalen i Uddevalla läggs ner och distributionen sker från Göteborg? 5. s valde att också analysera ett sk. Multiscenario. En sammanslagning av samtliga scenario, dagligvarukedjan tar hem distributionen, friare leveranstider, längre arbetspass samt Uddevalladepån läggs ner. Resultat och uppskattad besparing av simulerade scenarier Enligt nulägesanalysen ska resultaten från respektive scenario jämföras med - Total kostnad: 100 % ton CO 2 utsläpp 1,73 kg/hl 5 1. Dagligvarukedjan väljer att införliva dryckesflödet i sina egna distributionsslingor med syfte att öka servicenivån till butiker samt sänka sina totala distributionskostnader. Ackumulerade resultat av nedan scenarios: Om kundkategori ett bryts ut ökar kostnaderna med 2 % och CO 2 utsläppen minskar med 1 % Om kundkategori två bryts ut ökar kostnaderna med 2 % och CO 2 utsläppen ökar med 2 %. 5 Hektoliter distribuerad dryck 17

18 Om kundkatgori tre bryts ut ökar kostnaderna med 1 % och CO 2 utsläppen ökar 6 %. Om kundkategori fyra bryts ut förblir kostnaden densamma men CO 2 utsläppen ökar 3 % Distributionen från Göteborgsterminalen påverkas inte nämnvärt eftersom området fortfarande har en distributionsvolym som går att optimera på ett tillfredställande sätt. Avgörande för kostnadsreducering är hur mycket s lyckas trimma den egna fordonsflottan i de olika scenarierna hur väl de ökar nyttjandegraden av bilarna. Uddevallaterminalens distributionsområde påverkas i större utsträckning eftersom distributionsvolymen är mindre och därmed svårare att optimera. 2. Dagens ibland tidsbestämda leveranser samt de med snäva 6 tidsfönster delas upp i 2 stycken fria leveransfönster, förmiddag kl. 6-13, eftermiddag kl Systembolaget förblir oförändrat och kunder med redan öppna tidsfönster förblir oförändrade. Om ca 10 % av kunderna (100 stycken) får ett utökat leveransfönster skulle det innebär en minskad kostnad på 9 % samtidigt som CO 2 utsläppen minskar med 4 %. 3. Chaufförernas arbetsdagar förlängs från åtta till 10 timmar men i gengälld arbetar de färre antal dagar så att den totala arbetstiden blir oförändrad. Förändringen skulle minska kostnaden med 7 % och öka CO 2 utsläppen med 6 %. 4. Om distributionspunkten Uddevalla försvinner helt och hållet och distributionen sköts från Göteborg kräver det att chaufförernas arbetsdagar förlängs. Det skulle medföra att kostnaderna ökar med 17 % samtidigt som CO 2 utsläppen ökar med 29 %. 5. I multiscenariot som innefattar både att dagligvarukedjan tar hem sin distribution, ett utökat leveransfönster, längre arbetsdagar samt att Uddevallaterminalen läggs ner skulle det innebära en kostnadsökning med 4 % och ökade CO 2 utsläpp med 31 %. Slutsatser Ett beslut att dagligvarukedjan tar hem distributionen i egen regi får negativa konsekvenser för glesbygdsområden. I ett storstadsområde finns tillräckligt underlag för en effektiv distribution även då kunden försvinner. Begränsningar av leveranstider har stor påverkan på kostnader och körsträcka. Med befintligt kundunderlag finns inget incitament att distribuera Uddevallas volymer från Göteborg. En förlängd arbetstid påverkar de fasta kostnaderna men för att få full effekt av utökade arbetstider för chaufförer behöver leveransfönstren hos fler kunder öppnas/ förlängas. Arbetstrycket varierar mycket mellan olika veckodagar och över året vilket bl. har effekt på fyllnadsgrad, utnyttjande av personal och möjlighet till bättre planering. Rekommendationer 6 Den tid på dygnet som s chaufförer kan leverera till kund 18

19 s distribution från depåerna i Göteborg och Uddevalla har analyserats utifrån ett antal möjliga scenarier. Det största hotet är om en stor dagligvarukedja beslutar sig för att ta hem distributionen av drycker. För att kunna analysera hur många områden som behöver alternativa lösningar då dagligvarukedjan försvinner rekommenderar Network Logistics att s kategoriserar distributionsområden enligt en segmenteringsmatris. Konsulterna föreslog möjligheten att diskutera samordning med andra distributörer. s bör också försöka styra kunderna till större leveransfönster då detta får stor påverkan på kostnaderna och koldioxidutsläppen. Konsulterna tyckte också att ska utarbeta nya produktionsupplägg för respektive kategori inom distributionen om/när dagligvarukedjan tar hem distributionen. uppmanades att ta fram ett produktionsupplägg för respektive område tex. storstad, höga volymer egen distribution, stora volymer långa avstånd, små volymer stora avstånd. I det genomförda projektet bedömer Network Logistics att en stor del av potentialerna är realiserbara. Projektet har haft en försiktig inställning samtidigt som indata varit tillförlitlig. Svårigheten ligger främst i att övertyga kunder om förändrade leveranstider men då detta får stor effekt rekommenderas att pröva på vissa kunder/områden och verifiera resultatet mot den beräknade potentialen. s kommentarer till uppdraget Under våren 2007 kommer vi återkomma till s för att dels stämma av hur förbättringsarbetet fortskrider samt uppdatera den uppskattade besparingspotentialen. Med en stor och omfattande distribution behövs ofta olika produktionsupplägg beroende på geografiskt avstånd samt intensitet Storstadsområden påverkas inte mycket. Kvarvarande underlag räcker fortfarande till en bra distribution i egen regi fortfarande. Tätort långt bort. Kan lösas med distributionspunkt alternativt samordnas med annan distributör. Glesbygd Nödvändigt med samordning. Exempelvis andra bryggerier, vingrossister, TPLföretag, DHL, Schenker, Green Cargo etc, matvarugrossister mfl Olika lösningar beroende på segment systembolag, restaurang, servicehandel, dagligvaruhandel Kategorisera upp distributionsområdena för respektive terminal på intensitet (sammanvägning mellan antal stopp & hektoliter) samt avstånd. Punkterna kan tex utgöras av postnummer eller distrikt. Syftet är att segmentera upp verksamheten i ett distributionsperspektiv Det är värt att notera att den framräknade prognosen enbart är beräknad på den del som distribuerar i området. Miljöbelastningen från den del som dagligvarukedjan eventuellt kommer att utföra i egen regi ingår ej i prognosen. Om den totala miljöbelastningen för varje hektoliter distribuerad dryck ökar eller minskar när dagligvarukedjan tar över distributionen och samordnar den med andra varuslag till egna butiker ger inte analysen svar på. 19

20 3.4 Fallgropar och framgångsrecept med logistikanalyser Det finns mycket pengar att tjäna genom att förbättra ett företags logistik. Ökad leveransprecision, nöjda kunder, kortare ledtider och färre transportskador sparar inte bara tid och pengar, miljön blir en vinnare då transporterna blir mer effektiva. Företaget är ofta inte helt säkert på vad deras behov är. Det finns en risk att uppdragsbeskrivningen blir otydlig, vilket gör att företagen och logistikkonsulten har olika förväntningar på analysen, tex när det gäller avgränsningar i uppdraget. Ju bättre insatt kunden är i kostnadsbilden för företagets logistik och transporter och ju tydligare kunden är i sin förfrågan desto större möjlighet har logistikkonsulten att göra ett bra jobb. Därför är det vanligt att uppdraget för logistikanalysen formuleras i en dialog mellan företaget och logistikkonsulten. De flesta logistikkonsulter erbjuder sig också att göra en översiktlig analys av företagets logistik i 1-3 dagar, som resulterar i ett förslag (offert) på vad ett större arbete skulle innebära i besparingspotential och kvalitetsförbättringar, framgångsfaktorer såsom tillgång till information och bemanning av projektgruppen, rimliga mål över tiden samt aktiviteter och åtgärder för att uppnå mål. Viktiga framgångsfaktorer Vi har under arbetet uppmärksammat några viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat förbättringsarbete: Förankring och resurser En av de vanligaste orsakerna till att logistikförbättringarna inte genomförs på ett framgångsrikt sätt eller inte genomförs alls är att arbetet är dåligt förankrat i organisationen. Det gäller både på ledningsnivå, hos personer i nyckelpositioner eller hos medarbetare som på olika sätt berörs av förändringarna. En annan anledning är att företaget inte värderar logistiken som en strategiskt viktig framgångsfaktor för lönsamhet. Det kan bl.a. bero på att det finns en brist på förståelse för hur flödet är kopplat till relationen med kund s.k. supply chain managment. I de fall där logistik eller trafikansvariga uppdrar åt en extern konsult att analysera logistiken bör även ledningen vara tillräckligt införstådd med uppdragets syfte så att de är beredda på vilken typ av resultat som kan komma fram. Ledningsgruppen bör i ett tidigt skede planera och/ eller avsätta finansiering för implementeringen av konsultens föreslagna förändringar. Under analysfasen behöver logistikonsulten träffa de medarbetare som arbetar med logistiken samt medarbetare som berörs av de delar av verksamheten som avses att utreda. Kalendertid och deltagartid för företagets personal måste kommuniceras. Data Om data som företaget har är undermåliga, kan det innebära att resultaten från analysen inte blir tillförlitliga. I vissa fall kan det vara problem att få tillgång till data eftersom systemarbetet är utlagt på entreprenad och ingen person på det egna företaget längre är insatt i 20

21 hur systemet är upplagt. Det kan också vara så att den data som finns tillgänglig inte går att använda för analysens syfte. Avgörande för graden av realiserbarhet i valda förbättringsområden är kvaliteten på indata -ju bättre indata desto säkrare slutresultat. Har företagets egen personal varit delaktiga i projektet och kunnat verifiera indata och delresultat blir resultatet mer trovärdigt. Pilot För att verifiera resultatet genomförs vanligen föreslagna förbättringar inom ett begränsat verksamhetsområde, en pilot. Detta är lämpligt för att kunna korrigera en utrullningsplan över hela företaget och successivt kunna förankra de förändringar som behöver genomföras. I flera fall genomförs förändringar stegvis för att säkerställa att verksamheten orkar med samtidigt som potentialerna bekräftas. Förankring och deltagande hos kundföretaget En faktor som konsulterna lägger stor vikt vid är att förankra förändringsarbetet i organisationen. Ledningen bör vara väl insatt i uppdragets syfte och redan från start ha tänkt igenom hur resultatet ska tas om hand; vem, när och på vilket sätt. Förankringsarbetet kan vara en del av införsäljningen och/ eller vara en ingrediens i själva genomförandet. Ett bra sätt att grunda för kommande förändringar är att involvera de som på olika sätt berörs av företagets logistik, exempelvis transportansvarig, kvalitetsfunktion och produktionsplanering. Andra funktioner på företaget påverkar på vilket sätt logistiken kan utvecklas såsom marknadsavdelning, systemtekniker, vilka också bör bjudas in under analysskedet. Ju tidigare företagets nyckelpositioner inser på vilket sätt företagets konkurrenskraft kan öka genom en utvecklad logistik ju smidigare fungerar själva implementeringen. Ett exempel på gott förankringsarbete är att inleda analysen med arbetsmöten där alla berörda får komma till tals. Det är viktigt att få rätt representation från företaget i arbetsgrupper eller referensgrupper för uppdraget och att deltagarna bör tillfrågas om deras kunskap och synpunkter. Hur en konsult förankrar sitt uppdrag och en kommande förändring varierar. Det är viktigt att inge förtroende genom att själv skapa sig en bra bild av hur företaget fungerar, hur företagets affär ser ut och vilka faktorer som styr verksamheten. 3.5 Uppdragen generaliserbarhet Det som i första hand går att generalisera i analysen av Atlet är tillvägagångssätt och metoder för att uppnå medverkan, förankring och resultat. Resultaten för Atlet är anpassade till målsättningar, förutsättningar och aktuellt läge, vilket medför att de specifika detaljerna i resultat är unika. På en mer övergripande nivå och med en viss anpassning påminner företag inom samma bransch varandra. I vilken mån en teoretiskt uträknad potential är realiserbar i verkligheten varierar mellan företag och verksamhetsområde. Potentialen ger dock en bra indikation på storleken på besparing. Spannet kring potentialen kan variera och resultatet kan mycket väl överstiga den beräknade potentialen om konsulterna har valt att vara försiktiga för att inte ge för optimistiskt resultat. 21

22 Företag står ofta inför förändringar som kan innebära både risker och möjligheter. Att analysera verksamheten utifrån olika scenario är i högsta grad intressant för många företag. Analysen på s visar på att ett storstadsområde, såsom Göteborg, väl klarar av ett tapp av en stor kund medan det blir svårare för mindre områden som Uddevalla och att både kostnader och miljöpåverkan påverkas negativ i mindre områden gäller generellt. Network Logistics har genomfört flertalet liknande uppdrag och konstaterar att de problem och möjligheter s ställts inför i detta transportuppdrag inte är unika. I den hårda konkurrens som flertalet företag upplever ges eller finns ändå inte ekonomiskt utrymme att kontinuerligt arbeta med förbättringar och utveckla sina transporter, vilket kan tyckas motsägelsefullt. Även då företaget inte har egen distribution utan valt att lägga den på tredje part behöver distributionsupplägget kontinuerligt ses över. Förutsättningarna förändras och det transportföretag som valdes en gång är kanske inte det mest fördelaktiga när verksamheten ändras. 3.6 Logistikkonsulternas utvärdering av uppdragen Sex månader efter att utredningarna gjordes på företagen Atlet och s lät vi logistikkonsulterna Logistema och Network logistics utvärdera arbetet. Svaren i sin helhet finns i bilaga 7. Sammanfattningsvis tyckte konsulterna att det var ett spännande uppdrag med två olika uppdragsgivare som hade något olika syn på resultat och genomförande. Uppdraget kan vara intressant att använda vid utbildningar. Engagemanget i en kund ger alltid ny erfarenhet och mer kunskap, exempelvis nya kontakter och uppslag till förbättringar. Konsulterna märker att det blir allt mer intressant för företagen att minska sin miljöbelastning och då är det ett plus att ta fram miljöfrågornas betydelse både ur ett marknadsperspektiv och ur ett kostnadsperspektiv. En positiv miljöeffekt kommer normalt som en följdeffekt av ett lönsamhetsmål. Logistikkonsulter föreslår ofta kunden vilka kriterier som är brukliga att använda vid utvärdering av lösningar. De har alltså möjlighet att påverka att miljöaspekterna lyfts fram. 3.7 Företagens utvärdering av uppdragen Tolv månader efter genomförd analys kommer uppdragen att utvärderas med avseende på nytta, ekonomiskt såväl som kvalitativt. Rapporten kommer kompletteras med dessa resultat. 22

23 4 Förslag på Vägverkets fortsatta arbete Kommunikation Vägverkets koncept Kvalitetssäkring av transporter kan med fördel kompletteras med aspekter på logistikanalys och besparingspotential. Det är en fördel om olika praktiskt genomförbara logistikförbättringar beskrivs. Några bör vara av det mer generella slaget och gälla för företag inom de flesta sektorer. Vi föreslår att en broschyr produceras och anpassas för extern kommunikation. Dess uppgift är främst att fånga företagens intresse genom att visa på vilka stora enkla besparingar som är möjliga att göra genom optimerad logistik. Broschyren skulle också fungera som en Kom ihåg lapp efter Vägverkets besök, ett incitament för att starta processen till planera smart spara pengar och miljö. Utbildning De personer på Vägverket som vill engagera sig mer i logistikfrågor behöver ökad kunskap om logistik. Vi föreslår att en utbildning i grundläggande förståelse för logistik och logistikutveckling erbjuds. Deltagarna får lära sig mer kring logistikanalysers framgångsfaktorer, fallgropar och dess process samt får tillgång till ett flertal goda exempel på lönsamma logistikförändringar som kan få företagen intresserade. Samarbete Det är en fördel om Vägverket bjuder in till samarbete med andra aktörer som har som uppdrag att minska miljöbelastningen från trafiken. Det kan vara kommuner eller kommunala bolag, andra myndigheter eller stiftelser. Om synpunkter från flera organisationer arbetas in i utbildningen, materialet och i säljstödet ökar möjligheterna till framgång. Vägverket initierar också andra viktiga bärare av konceptet. Kursmaterial Det kursmaterial som tas fram bör innefatta både ren fakta kring logistik, miljö och ekonomi, konkreta goda exempel samt strategiskt material för kommunikation och införsäljning, s.k. säljstöd. Logistik är oftast ett av flera möjliga förbättringsområden som ett företag kan göra. Det innebär att logistikplanering bör sättas in i ett större sammanhang tillsammans med tex. mobilitetslösningar, säkerhets- och miljöteknikförändringar. Vi rekommenderar att man tar fram en beskrivning av hur en logistikutveckling i tidsordning går till. Från att de första diskussionerna förs internt på företaget, hur uppdraget handlas upp eller genomförs internt, vilka avgränsningar som ska göras, hur resultaten tas om hand och hur de kan utvärdera förändringens effekter. Denna slutrapport kan fungera som en grund för den processbeskrivningen. Delar från 7 MER verktyget såsom diskussionsfrågor och checklistan kan fungera som underlag. 7 I projektet MER - Miljöengagerade revisorer, har vi utvecklat ett verktyg för att revisorer ska kunna stödja sina kunder i arbetet med att förbättra sina transportupplägg. 23

24 Pilotinsatser Vi tror att det är viktigt med fortsatta pilotinsatser. De koncept som tas fram måste vara realiserbara och konkret visa på ekonomiska besparingar och miljövinster. En ekonomisk besparing, både på kort och lång sikt kan intressera ett företag att göra insatser på logistik och miljöområdet. Bilagor Bilaga 1: Anbudsförfrågan Bilaga 2 Utvärdering Bilaga 3: Intervjufrågor och kundkrav Bilaga 4: Slutrapporter från Logistema och Network Logistics Bilaga 5: Kontaktlista Bilaga 6: Utdrag ur MER-verktyget: Diskussionsfrågor och checklista vid anbudsförfrågan. 24

25 Bilaga 1 Anbudsförfrågan - Transportcase - På uppdrag av lämnar vi följande anbudsförfrågan. Bakgrund Trafiken på våra vägar ökar kontinuerligt. Ett av Vägverkets uppdrag är att stödja näringsliv och offentlighet i arbetet med att optimera sina transporter. Vägverket avser därför att under 2005 implementera ämnesområdet logistik i konceptet Kvalitetssäkring av transporter. Idag utgörs konceptet av säkerhet och miljö. Konceptet som marknadsförs av Vägverket på nationell basis utgörs av praktisk handledning hur en organisation kan angripa dessa aspekter. Mer information finns på Internetsidan aspx Ansvariga på Vägverket vill nu bli mer insatta i den process som leder till att ett företag optimerar sina transportupplägg. De vill med detta uppdrag följa ett fall där hela processen från införsäljning, analys, uppskattningar och beräkningen av det faktiska resultatet av förändringsarbetet kartläggs och utvärderas. De ämnar också få ett gott exempel som de kan använda på utbildningsseminarier och marknadsföra på sin hemsida och i sitt tryckta material. Hur växer efterfrågan för transportförbättringar? Hur kartläggs & analyseras transportupplägget? Vilka interna & externa aktiviteter föregår ett uppdrag? Hur utvecklas förbättringsförslag & hur uppskattas besparingspotential? Hur kommuniceras resultaten av en förändring internt & externt? Hur utvärderas & kommuniceras resultaten av förändringsarbete? Vilka är framgångsfaktorerna & vilka svårigheter kan finnas? Hur genomförs föreslagna förändringar på företaget? Syftet med denna studie är att bli mer konkret i sin kommunikation gentemot näringslivet och offentliga organisationer vad gäller transportproblematik. Innehåll i upphandlad tjänst 25

26 Denna anbudsförfrågan avser analys av företagets transportupplägg, förbättringsförslag, uppskattning av besparings- och förbättringspotential samt föreslag av utvärderingsmetoder. Se bild under Bakgrund. Kartläggning av nuvarande transportupplägg Kvalitativ beskrivning Bakgrundsfakta om företaget, hur transportsstrukturen ser ut i dagsläget och anledningar till att man valt detta upplägg. Hur företagets kärnverksamhet påverkar transportupplägget och vice versa, transportstrukturens flexibilitet i dagsläget, befintlig kvalitetssäkring, leveransförmåga, etc. Hur företaget arbetar med miljöfrågor. Kvalitetsmätetal: befintliga kvalitetsmätetal såsom tillgänglighet, kvalitetsbristkostnader, etc. Kvantitativ beskrivning Ekonomisk i form av kostnadsstruktur, direkta kostnader och även uppskattning av indirekta kostnader relaterade till transporter. Miljömässigt i form av mängd CO2 utsläpp. Föreslå förbättringar av transportupplägget och hur de kan genomföras Förslag till förbättringar av transportupplägget, orsaker till valda förbättringsförslag och hur dessa förbättringar kan genomföras av företaget, t.ex. stegvis, vilka nyckelpersoner som bör medverka, vilken omfattning i arbetstid förändringsarbetet innebär för företaget och kritiska framgångsfaktorer för förändringsarbetet. Uppskatta besparingspotential av givet/givna förändringsförslag (2) Kvantitativt Besparingspotential i direkta och indirekta kostnader. Besparingspotential i CO2. Förbättringspotential vad gäller befintliga och ev. nya föreslagna kvalitetsmätetal. Kvalitativt Vilka kvalitativa värden som kan skapas genom föreslagen förändring vad gäller kundservice, leveransförmåga, arbetsmiljö, etc. Föreslå mätmetoder för utvärdering av förändringsarbete Mätmetoder ska föreslås på så sätt att en extern part kan utvärdera och mäta effekten av en genomförd förändring av/på företaget. Utvärderingsmetoderna ska medge utvärdering av samtliga uppskattade besparings- och förbättringspotentialer som identifierats i (2). Utvärderingsmetoderna ska vara tydligt kopplade till vilket mätetal/kvalitativ förbättring som avses mätas. 26

27 Förslag ska ges på hur resultaten av en förändring kan kommuniceras internt på företaget och externt, samt vilka effekter kommunikationen kan ge för kvalitet och ekonomi. Dokumentering och att följa uppdragsprocessen För samtliga steg i analysen ska genomförandemetoder dokumenteras: intervjuer, dokumentanalyser, arbetsmöten, metoder för att uppskatta och kommunicera indirekta kostnader, etc. samt till aktiviteterna relaterade resultat enligt ovan. Resultatet kommer att paketeras i slutgiltigt format till. Ni kommer att få möjlighet att validera paketeringens innehåll. Under genomförandet av uppdraget kommer två arbetsmöten att genomföras tillsammans med oss och. Det första mötet kommer att behandla riktlinjer för hur vi kan följa genomförandeprocessen, och kommer att ligga före genomförandet av uppdraget. Det andra arbetsmötet kommer att behandla uppdragets resultat, utvärdering av uppdraget resp. utvärderingsmetoder för uppdragets resultat på företaget. Detta möte sker efter genomfört uppdrag. Uppdragets känslighet Syftet är att vi ska följa och lära av den process som en analys av ett företags transportupplägg innebär. Vi är medvetna om den känslighet som det innebär för er att lämna ut information om era arbetsmetoder, och vi tar gärna emot förslag på hur denna problematik kan bemötas. Användningsområden Internt på Vägverket utbildning inom följande områden: den process som föregår ett uppdrag analysen av transportupplägget tillkomsten av föreslagna förändringar utvärdering av resultaten Marknadsföring av innebörden av en logistiköversikt och vilken besparingspotential som föreligger: internt externt Syftet är att genom ökad förståelse och kommunikation av kunskaper, bidra till en ökad efterfråga av transportförbättringar, se bild under Bakgrund. Ett exempel i den portfölj av goda exempel som utvecklas inom ramen för projektet MER- Miljöengagerade Revisorer och redovisare. Den som genomför uppdraget och det företag som uppdraget genomförs hos kommer således att synas i ett flertal forum. Kriterier för företaget där uppdraget ska genomföras 27

28 Företaget måste ha sin huvudsakliga verksamhet i Västra Götaland, Halland eller Värmland Företaget ska distribuera med egna fordon, helt eller delvis Företaget kan antingen vara ett producerande företag eller en grossist Krav på leverantören Registrering i förekommande fall i aktiebolag, handelsbolag Registrering för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, källskatter och arbetsgivaravgifter Anbudsgivaren får inte vara restförd för svenska skatter eller arbetsgivaravgifter Utvärderingskriterier av anbud Hur väl vi kan bedöma kundföretagets intresse av uppdraget Hur väl vi kan följa och kartlägga logistikkonsultens genomförandeprocess Uppdragets generaliserbarhet för andra företagsbranscher och organisationer Anbudsgivarens tidigare uppdrag och referenser Grad av flexibilitet och tillgänglighet under genomförandeprocessen Anbudet kommer därefter att bedömas efter vad som är totalekonomiskt mest fördelaktigt. Hänsyn tas till pris, leveranssäkerhet, kvalitet på idéer och utförande. Beskriv också hur företaget arbetar med miljöfrågor, genusfrågor och arbetsmiljö. Anbudets form och innehåll Anbudet ska vara skriftligt och undertecknas av behörig firmatecknare. För att anses komplett ska anbudet innehålla pris och beräknad arbetsinsats. Referens till tidigare liknande utförda uppdrag samt blankett för skatte- och avgiftskontroll ska finnas med i anbudet. Anbudsgivaren ska således själv ombesörja att svar inkommer från skattemyndigheterna. Anbudet skall följa anbudsförfrågans struktur för att granskning och utvärdering av anbuden ska kunna ske på ett effektivt och rättvisande sätt. Leveranssätt och leveranstid Leverans sker genom skriftlig dokumentation samt muntligt genom arbetsmöten och samtal med oss (se Innehåll i upphandlad tjänst). Uppdraget ska genomföras under 2005 med start i september. Precisera tidsplan för uppdraget i anbudet. Betalningsvillkor Betalningsvillkor: Trettio (30) dagar netto. Ev. dröjsmålsränta utgår enligt räntelagens bestämmelser. Fakturerings- eller expeditionsavgifter utgår ej. 28

29 Bilaga 2 -- Utvärdering konsulter Vilka är de främsta erfarenheterna som ni dragit utifrån projektet? T.ex. nya kunskaper, ny branschkunskap, erfarenheter kring uppdragets form, förutsättningar och resultat. Svar Vilka nya idéer har ni erhållit under projektet? T.ex. idéer för konceptutveckling och för nya nätverk och kontakter. Svar Vilka värden ser ni av att ha lyfta fram positiva miljöeffekter i logistikanalyser? för er som konsulter och för era kunder? Svar Hur kommer ni att använda kunskaper och erfarenheter från projektet? Kan ni tänka er att berätta om era erfarenheter av att arbeta med miljöaspekten i logistikprojekt och delge hur ni kommer att använda era erfarenheter i framtiden? På vilket sätt kan ni tänka er att berätta om era erfarenheter? T.ex. på vilket sätt ni kommer att ta med miljöaspekten i kommande uppdrag hos andra kunder. Svar 29

30 Bilaga 2 Utvärderingsfrågor Bilaga 3 Intervjufrågor och kundkrav Paketering för Vägverket utbildning För många frågor på paketering Vad kan du om logistik eller vad är logistik för dig? Vet du vad det innebär för ett företag att förändra sin logistik? Med avseende på struktur, information och ekonomi? Hur ser du på VV roll att marknadsföra besparingspotentialen i smartare logistikupplägg? När Du lyssnar på en presentation/utbildning, vad är viktigt i presentationen för att man ska uppehålla intresset under hela presentationen? I vilken form vill Du ha material att läsa vidare på/gå tillbaka till efter en sådan utbildning? Vilka frågor inom logistik är viktigast att Vägverket ökar sin kompetens inom? (Det kan vara t.ex. näringslivets behov i dagsläget, smarta metoder att effektivisera.) Vilka frågor är specifikt viktiga för Dig i dagsläget, som gör att du vill lära mer om logistik? Vad gör en intern utbildning attraktiv för en potentiell deltagare? Paketering för näringslivet Vilken (vilka) är drivkrafterna bakom att företag vill medverka i förbättringsprojekt av olika slag, t.ex. trafiksäkerhetsprojekt, kvalitet eller något annat? Vilken information vill ett företag ha om ett projekt/exempel/fall för att själva initiera att arbete? Hur bör man sprida information till företagare för att de ska nappa på en idé om förbättringsprojekt? Exempelvis i vilken form bör materialet vara? Har du märkt av ett behov hos företag att de vill veta mer konkret vad ett förbättringsarbete inom logistik innebär för dem? Om ja - hur? 30

31 Kundattribut genom intervjuer Materialet ska vara praktiskt användbart för Vägverkets anställda. Materialet ska ge kontakt med duktiga logistikkonsulter. Det ska inte vara för mastiga informationsblock i taget. Materialet kan vara ett underlag för en diskussion om hur Vägverket ska angripa utmaningen. Materialet ska förmedla vad som krävs av företaget i en logistikförändring. Materialet ska vara lätt att ta till sig. Materialet ska vara i enlighet med Vägverkets utseende. Kopplingen mellan logistik och ekonomi ska vara tydlig. Vägverkets uppdrag att arbeta med miljö och trafiksäkerhet måste framgå. Kopplingen mellan logistik och miljö ska framgå. Materialet ska vara anpassat för att ligga på en hemsida. Hur man i praktiken kan omsätta kundkrav till aktiviteter och material. Praktiska lösningar på kundbehov Ta fram exempel på hur Vägverket kan använda materialet i sitt dagliga arbete. Utveckla en utbildning för personer inom myndigheter och förvaltningar som har till uppdrag att minska den negativa miljöpåverkan från transporter. Dokumentera kartlagd genomförandeprocess. Ett viktigt moment för personer som har företagskontakter är att förstå hur en logistikanalys går till, vad som krävs och vilka konsekvenserna blir. Ange kontaktuppgifter till resp. logistikföretag. Att skapa kontakt med de som i förlängningen kan ha ett ekonomiskt incitament att arbeta med frågan. Att företagen ska få kontakt med rätt kompetens. Skapa broschyr Att marknadsföra arbetet som gjorts och inspirera andra företag att göra liknande förbättringar. Ta fram goda exempel Att på ett trovärdigt och konkret sätt visa för företag vilka besparingar som är möjliga. Anpassa material efter Vägverkets logga, mallar etc. Tydliggöra avsändaren. 31

32 Uppfyllandematris HUR: kan vi praktiskt uppfylla VAD:en? VIKTEN AV VAD:en (1,2,3,4,5) Ta fram exempel på hur Vägverket kan använda materialet i sitt dagliga arbete. Dokumentera kartlagd genomförandeprocess. Ange kontaktuppgifter till resp. logistikföretag Skapa broschyr Ta fram goda exempel Anpassa materialet efter vägverkets logga, mallar etc. FÖRBÄTTRINGSRIKTNING (, ) Materialet ska vara praktiskt användbart för Vägverkets anställda KUNDKRAV (VAD) Materialet ska ge kontakt med duktiga logistikkonsulter. 1 9 Det ska inte vara för mastiga informationsblock i taget Materialet kan vara ett underlag för en diskussion om hur Vägverket ska angripa 2 9 utmaningen. Materialet ska förmedla vad som krävs av företaget i en logistikförändring Materialet ska vara lätt att ta till sig Materialet ska vara i enlighet med Vägverkets utseende. 2 9 Kopplingen mellan logistik och ekonomi ska vara tydlig Vägverkets uppdrag att arbeta med miljö och trafiksäkerhet måste framgå Kopplingen mellan logistik och miljö ska framgå Materialet ska vara anpassat för att ligga på en hemsida. 2 9 VIKTEN AV HUR:en PROCENTVIKT AV HUR:en Resultatet visade på hur viktigt det var att skapa underlag för en broschyr (dvs. utforma rapporten så att denna kan användas som underlag för en broschyr skapad av Vägverket) samt att dokumentera genomförandeprocessen. 32

33 Bilaga 4 Slutrapporter I bilaga 4 finns slutrapporter från Logistema AB (uppdrag på Atlet) och Network Logistics AB (uppdrag på s). Logistema - Atlet Neutraliserad förstudie Atlet Kompletteringar till vägverket kopplat till neutraliserad förstudie Atlet Network Logistics s Presentation Vägverket v 1.3 (Network) 33

34 Bilaga 5 Kontaktlista Transportcase Vägverket - Kontaktlista Namn Företag Telefon Postadress Hemsida Beställare Mona Pettersson Box 14033, Göteborg Uppdragstagare Gunilla Sandström Miljölots AB Navet, Nybroplan 9A, Borås Maria Blixt MOVE Ulrikedalsvägen 2S:106, Lund Företag som anbudsförfrågan skickades till Företag Namn Telefon Postadress Hemsida 4PL-For Pure Logistics AB Jonas Eriksson Sjöportsgatan 2, Göteborg Lena Dyfverman Sjöportsgatan 2, Göteborg DPS Scandinavia AB Thomas Rickne Datavägen 6, Askim Sonat AB Magnus Nilsson Västra Bangatan 13 2 tr, Örebro Scald AB Tobias Falk Drottningg. 51, Linköping Lars-Anders Larsson Drottningg. 51, Linköping Transek AB Magnus Blinge Järntorgsgatan 8 5 tr, Göteborg TMOC AB Tommy Okblad Kristineholmsvägen 12, Alingsås Establish AB Jan Sjöstrand Sveavägen 17, Box 7675, Stockholm Svensk Logistikanalys AB Rolf Öborg Huskvarnavägen 40, Jönköping Network Logistics AB Paul Kleiby Stortorget 11, Helsingborg Nyce Commerce & Internet Partner AB Cenneth Cedergren Limmaredsv. 1, Nittorp Logistema AB Per Sundqvist Karl Gustavsgatan 1A, Göteborg 34

35 Network Logistics AB Hans Lennermo Stortorget 11, Helsingborg Henrik Weibull Stortorget 11, Helsingborg Paul Kleby, VD Stortorget 11, Helsingborg s Bryggeri AB Eva Persson Barbro Månsson Exportg. 30, Hisings Backa Logistema AB Per Sundqvist Karl Gustavsgatan 1A, Göteborg Alf Hjalmarsson, VD / Karl Gustavsgatan 1A, Göteborg Atlet 35

36 Bilaga 6: --Utdrag ur MER-verktyget Diskussionsfrågor kring företagets transport och logistik 1. Har ni specificerat vilka krav ni har på företagets transporter och logistik? 2. Har ni kartlagt era logistikflöden? 3. Har ni identifierat vilka behov och relaterade brister som finns idag? 4. Har ni skapat en målbild för era transporter? Hur ser era framtidsplaner ut? 5. Har ni ett etablerat miljöledningssystem? 6. Har ni under de senaste två åren anlitat extern expertis eller interna resurser för att planera och utveckla företagets transporter? 36

37 Checklista för inköp av logistiktjänster Förarbete Ja Nej Har vi definierat och avgränsat inom vilket område vi behöver förbättra oss? Skall konsulten hjälpa oss att ta fram vilka förbättringsområden vi bör prioritera här och nu? Har vi definierat vilka krav och önskemål vi har på det avgränsade området? Ska uppdraget inledas med en förstudie? Ska uppdraget inledas med en förstudie? Anbudsförfrågan Ja Nej och varför? Har vi beskrivit bakgrunden till förfrågan så att konsulten förstår förutsättningar och problem? Har vi definierat mål och förväntat resultat för uppdraget? Har vi definierat på vilket sätt uppdragets resultat kommer att användas i företaget internt och externt? Har vi noggrant specificerat vilket innehåll tjänsten ska ha i form av kartläggning, analyser, uppskattning av besparingspotentialer och framtagning av mätetal för uppföljning? Har vi definierat i vilken dokumentationsform vi vill ha resultatet efter genomförande? Har vi definierat på vilket sätt vi vill kunna mäta och följa upp resultatet av uppdraget? Har vi definierat vilka formella krav vi har på leverantören? Har vi beskrivit vilka utvärderingskriterier som kommer att användas för bedömning av anbud? Har vi tagit med formella krav på anbud: anbudets form och innehåll, leveranssätt och leveranstid, betalningsvillkor och inlämnande av anbud? Genomförande Ja Nej

38 Har vi valt en debiteringsmodell som minskar våra ekonomiska risker? Har vi tillsammans med konsulten kommit överens om hur vi kontinuerligt följer upp konsultens arbete? Efter Ja Nej Har vi en plan för hur vi ska mäta och följa upp uppdragets resultat? Har vi definierat hur vi kommunicerar uppdragets resultat i företaget?

39 Bilaga 7 -- Logistikonsulternas utvärdering av uppdraget Vilka är de främsta erfarenheterna som ni dragit utifrån projektet? L: Varje ny kund med för oss nya produkter är värdefullt ur en erfarenhetsaspekt. Ett uppdrag med två mottagare, som saknade organisatoriskt/hierarkisk koppling, med skilda behov var intressant. Något som vi tror alla inblandande underskattade betydelsen av inledningsvis. Inriktningen med en part med något pragmatisk syn på problemställningar och den andra med något mer akademisk inriktning gav uppdraget en positivt utökad dimension. Även omvandling av företagsspecifik information till offentliga handlingar kräver viss eftertanke. N: I alla projekt lär man sig något nytt eller skapar nya kontakter. Som konsult är det bra att ha en bred erfarenhet från olika branscher som påverkar varandra. Vi arbetar mycket med detaljhandeln och i Transportcaset får ett beslut från detaljhandeln stor effekt för transporterna hos s. Då är det intressant att analysera konsekvenser för s samt hur de löser problemen med en väsentligt minskad transportvolym. Vilka nya idéer har ni erhållit under projektet? L: Den här typen av uppdrag anpassas till den specifika kundens behov och förutsättningar och därmed erhålls med automatik ett antal konceptutvecklingar/anpassningar.vi har fortsatt att arbeta med implementering av föreslagna åtgärder. Till del har uppdraget skapat uppslag till samarbete med nya kontakter som etablerats under arbetet. N: För s är det nödvändigt att hitta andra upplägg för sin distribution. Dessa diskussioner ger uppslag till nya koncept för distribution som är intressanta att analysera och utvärdera. Vilka värden ser ni av att ha lyfta fram positiva miljöeffekter i logistikanalyser? L: En positiv miljöeffekt kommer normalt som en följdeffekt av ett lönsamhetsmål, vilket i princip alltid är positivt. Det är dock situationsbundet beroende på hur denna värderas kopplat till en potentiell kunds medvetenhet kring miljöfrågor. N: Det blir allt mer intressant för företagen att visa sin miljövänliga sida. Kan de då minska transporterna genom en bättre planering och därmed minska kostnader samtidigt som miljön förbättras är det ett stort plus. För oss som konsulter är det viktigt visa och förstå miljöfrågornas betydelse både ur ett marknadsperspektiv och ur ett kostnadsperspektiv. Vi använder ofta miljöaspekter som ett kriterium vid utvärdering av olika lösningsförslag. Hur kommer ni att använda kunskaper och erfarenheter från projektet?

40 L: Inriktningen med en part med något pragmatisk syn på problemställningar och den andra med något mer akademisk inriktning gav uppdraget en positivt utökad dimension. Delvis är projektet med innehåll och två skilda uppdragsgivare och även utifrån resultataspekten intressant att ta fram som referensuppdrag vid behov och delvis kan delar av uppdraget användas för utbildningsändamål. Att redovisa eller att ta hänsyn till miljöeffekter gör vi normalt inom ramen för våra uppdrag om det finns ett signifikant bidrag. Vi räknar på miljöutfall om det efterfrågas av kunden. Annars redovisas effekter kvalitativt. N: Vid utvärdering av olika lösningsförslag använder vi en metod för att fastställa dels hur viktigt ett visst kriterium är för företaget samt dels hur väl lösningen uppfyller kriteriet. Miljöaspekter är oftast ett av kriterierna. Vidare kommer vi i större utsträckning än tidigare ta upp tex CO2 utsläpp vid analyser av logistikupplägg. Vi föreslår ofta kunden vilka kriterier som är brukliga att använda vid utvärdering av lösningar och då har vi möjlighet att påverka att miljöaspekterna lyfts fram

41 This document was created with Win2PDF available at The unregistered version of Win2PDF is for evaluation or non-commercial use only.