Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Transkript

1 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Vänster Höger Fråga A1 (4p) Var i synbanorna tror du att Everts skada sitter? Motivera ditt svar! 1

2 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 2(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende)( Mål: T5: C1, C17) Fortsättning av fallet: Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Fråga A2 (4p) Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! 2

3 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 3(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. (Mål: T5: C1, C17) Fortsättning av fallet: För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Fråga A3 (2p) Beskriv ögats brytning vid översynthet? 3

4 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 4(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. (Mål: T5:C1) Fortsättning av fallet: Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Fråga A4 (3p) Beskriv mekanismen för presbyopi! 4

5 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 5(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Beskriv mekanismen för presbyopi! Med åren blir linsen stelare och till slut förlorar man ackommodationsförmågan. Felet sitter alltså inte i den muskulatur som sköter ackommodationen. (Mål: T5: C1) Fortsättning av fallet: Evert har således förlorat sin ackommodationsförmåga, men han tycker att han klarar sig skapligt med läsglasögon. Fråga A5 (3p) Den muskel som sköter ackommodationen är en del av uvea. Vilka delar består uvea av? 5

6 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 6(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Beskriv mekanismen för presbyopi! Med åren blir linsen stelare och till slut förlorar man ackommodationsförmågan. Felet sitter alltså inte i den muskulatur som sköter ackommodationen. Evert har således förlorat sin ackommodationsförmåga, men han tycker att han klarar sig skapligt med läsglasögon. Den muskel som sköter ackommodationen är en del av uvea. Vilka delar består uvea av? Iris (regnbågshinnan), corpus ciliare (strålkroppen) och choroidea (åderhinnan).(mål: T5: C1) Fortsättning av fallet: Evert får också genomgå en sk. fluoresceinangiografi för att undersöka blodflödet i retina. Man sprutar in kontrast i en ven i armen och fotograferar ögonbotten efter några sekunder när kontrasten nått ögat. Fråga A6 (3p) Hur får de olika lagren i retina sin blodförsörjning? 6

7 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 7(18) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska kliniken. Svagheten blir ganska snart betydligt förbättrad. Karl-Erik märker vissa svårigheter att läsa. Han har svårt att se åt höger och remitteras därför till ögonklinik. Man gör en synfältsundersökning, som ger följande resultat (svart är bortfall). Skadan sitter mellan chiasma och syncortex, sannolikt i radiatio optica. Eftersom det drabbar bägge ögonen och respekterar medellinjen kan det inte sitta framför chiasma. En skada på chiasma leder till bortfall av de temporala delarna på bägge ögonen (bitemporal hemiansopsi eller skygglappseende). Vid synfältsundersökningen får Evert sticka in huvudet i en halv sfär och meddela när han ser ljusa prickar som presenteras på olika ställen i synfältet. Undersökningen testar ögonen, synbanorna och synbarken, men man kan ofta med hjälp av övriga undersökningar och synfältsdefekternas läge avgöra var en skada sitter. En skada i synbarken ger t ex homonyma defekter som är mer begränsade än de ovan. Beskriv eller rita de olika synbarksareornas läge och beskriv deras funktion! I area 17 (V1) finns neuron som analyserar konturer och skillnader mellan ljusa och mörka ytor. Där finns orienteringskänslighet och binokularitet. I högre centra (18,19) sker en vidare analys av mer komplicerade geometriska former, som ligger till grund för vårt formseende. För att pröva synskärpan på Evert behöver han sätta på sig sina glasögon. Med glasögonen ser han nedersta raden på synprövningstavlan. Glasögonen skall korrigera hans översynthet. Beskriv ögats brytning vid översynthet? Ögat är för kort i förhållande till hornhinnans brytkraft. Strålarna fokuseras bakom näthinnan. Kan kompenseras med ackommodationen. Evert klarar inte att läsa med sina glasögon som är avsedda för långt håll. Han behöver speciella läsglasögon, vilket han haft sedan han var 45 år. Detta fenomen kallas ålderssynthet eller presbyopi. Beskriv mekanismen för presbyopi! Med åren blir linsen stelare och till slut förlorar man ackommodationsförmågan. Felet sitter alltså inte i den muskulatur som sköter ackommodationen. Evert har således förlorat sin ackommodationsförmåga, men han tycker att han klarar sig skapligt med läsglasögon. Den muskel som sköter ackommodationen är en del av uvea. Vilka delar består uvea av?iris (regnbågshinnan), corpus ciliare (strålkroppen) och choroidea (åderhinnan). Evert får också genomgå en sk. fluoresceinangiografi för att undersöka blodflödet i retina. Man sprutar in kontrast i en ven i armen och fotograferar ögonbotten efter några sekunder när kontrasten nått ögat. Hur får de olika lagren i retina sin blodförsörjning? Receptorerna försörjs av kärl från choroidea, medan bipolär- och gangliecellsskikten försörjs av kärl i retina. De choroidala kärlen kommer från a. ciliaris posterior longis och brevis och de retinala från a. centralis retina.(mål: T5: C1) Fortsättning av fallet: Medan Evert fotograferas kommer han att tänka på att ögat i mångt och mycket faktiskt liknar en kamera. Han börjar fundera kring varje del i en kamera och vad de motsvarar i ögat. Fråga A7 (6p) Jämför ögat med en kamera! Beskriv likheter och olikheter! 7

8 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 8(18) Fall B Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga sömnbesvär (23p) Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Fråga B1 (4p) Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? 8

9 Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 9(18) Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? Under en hel natt ska man normalt finna s.k. orthosömn omfattande stadierna 1, 2 och 3, samt stadium REM. En polysomnografi ska inkludera electroencephalografi (EEG), electromyogram (EMG oftast registrerat under hakan) och electrooculogram (EOG). EEG behövs för att bedöma stadierna 1,2 och 3 (alfa-theta och delta-rytmer, sömnspolar och K-komplex). För att kunna bedöma REM måste man också registrera muskeltonus (EMG) samt ögonrörelser (EOG).(Mål T5: C1, C18) Fråga B2 (8 p) Vilka funktioner har kopplats till NREM-sömn (eller djupsömn) och REM-sömn? Beskriv åtminstone 4 funktioner, med sannolika konsekvenser för Inga-Maj om dessa funktioner är störda? 9

10 Omtentamen T5 HT09 10(18) Kod nr.. Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? Under en hel natt ska man normalt finna s.k. orthosömn omfattande stadierna 1, 2 och 3, samt stadium REM. En polysomnografi ska inkludera electroencephalografi (EEG), electromyogram (EMG oftast registrerat under hakan) och electrooculogram (EOG). EEG behövs för att bedöma stadierna 1,2 och 3 (alfa-theta och delta-rytmer, sömnspolar och K-komplex). För att kunna bedöma REM måste man också registrera muskeltonus (EMG) samt ögonrörelser (EOG). Vilka funktioner har kopplats till NREM-sömn (eller djupsömn) och REM-sömn? Beskriv åtminstone 4 funktioner, med sannolika konsekvenser för Inga-Maj om dessa funktioner är störda? NREM-sömn: Generell återhämtning. Om detta är stört, blir konsekvensen dagtrötthet. Frisättning av tillväxthormoner är kopplat till första djupsömnsfasen. Konsekvensen av störning kan bli nedsatt hjärtkärlfunktion Muskelavslappning. Störning ger ökad muskelstelhet och ev. huvudvärk. Dämpning av stress-hormoner som cortisol och thyreotropin. Störning ger ökat stress-påslag med fr.a. risk för cardiovaskulära konsekvenser. Ökad frisättning av prolactin och oxytocin. Störning kan också ge ökad stress-känsla, men även allmänt minskat välbefinnande, och därmed kanske förklara den lätta depressionskänsla som är vanlig vid sömnbrist. Nedreglering av antalet corticala synapser (för att ge ökad plasticitet inför nästa vakenhetsperiod) och överföring av korttidsminne till långtidsminne. En störning kan ge försämrat minne. Sänkt blodtryck under sömn; störning kan ge risk för hypertoni. Temperaturreglering; störning ger fr.a. köldkänsla. REM: Inlärning, framförallt av procedurminnen. En störning skulle alltså fr.a. påverka förmågan att lära sig nya motoriska aktiviteter (knyppling?) Problemlösning? Kreativitet? (Mål: T5 C2, C5, C10, C16) Fråga B3 (6 p) Hypothalamus och sömn. Ge exempel på 3 olika hypothalamiska fysiologiska funktioner som påverkas av sömn och sömnbrist. Vad för slags symptom skulle Inga-Maj kunna drabbas av, som primärt vore orsakade av kronisk sömnbrist? 10

11 Omtentamen T5 HT09 11(18) Kod nr.. Inga-Maj Petterson söker sin husläkare pga. upplevd urusel sömn; säger att hon knappt har sovit alls på flera månader. Hon skickas vidare till sömnlaboratoriet på US, där man gör en s.k. polysomnografi för att se sömntid och sömnstadiefördelning, dvs. för att försöka få en bild av hennes sömnkvalitet. Vilka stadier ska normalt ses under en hel natts sömn, och på vilka grunder görs sömnstadieindelning? Under en hel natt ska man normalt finna s.k. orthosömn omfattande stadierna 1, 2 och 3, samt stadium REM. En polysomnografi ska inkludera electroencephalografi (EEG), electromyogram (EMG oftast registrerat under hakan) och electrooculogram (EOG). EEG behövs för att bedöma stadierna 1,2 och 3 (alfa-theta och delta-rytmer, sömnspolar och K-komplex). För att kunna bedöma REM måste man också registrera muskeltonus (EMG) samt ögonrörelser (EOG). Vilka funktioner har kopplats till NREM-sömn (eller djupsömn) och REM-sömn? Beskriv åtminstone 4 funktioner, med sannolika konsekvenser för Inga-Maj om dessa funktioner är störda? NREM-sömn: -Generell återhämtning. Om detta är stört, blir konsekvensen dagtrötthet. -Frisättning av tillväxthormoner är kopplat till första djupsömnsfasen. Konsekvensen av störning kan bli nedsatt hjärt-kärlfunktion. -Muskelavslappning. Störning ger ökad muskelstelhet och ev. huvudvärk.-dämpning av stress-hormoner som cortisol och thyreotropin. Störning ger ökat stress-påslag med fr.a. risk för cardiovaskulära konsekvenser. -Ökad frisättning av prolactin och oxytocin. Störning kan också ge ökad stress-känsla, men även allmänt minskat välbefinnande, och därmed kanske förklara den lätta depressionskänsla som är vanlig vid sömnbrist. -Nedreglering av antalet corticala synapser (för att ge ökad plasticitet inför nästa vakenhetsperiod) och överföring av korttidsminne till långtidsminne. En störning kan ge försämrat minne. -Sänkt blodtryck under sömn; störning kan ge risk för hypertoni. -Temperaturreglering; störning ger fr.a. köldkänsla. REM: -Inlärning, framförallt av procedurminnen. En störning skulle alltså fr.a. påverka förmågan att lära sig nya motoriska aktiviteter (knyppling?) -Problemlösning? Kreativitet? Hypothalamus och sömn. Ge exempel på 3 olika hypothalamiska fysiologiska funktioner som påverkas av sömn och sömnbrist. Vad för slags symptom skulle Inga-Maj kunna drabbas av, som primärt vore orsakade av kronisk sömnbrist? -Överordnad endokrin kontroll, ex. reglering av kortisolaxeln och thyreotropin stresspåslag! - Minskad insöndring av prolactin och oxytocin = påverkar humöret (?) Lätt depressionstendens? Prolactinbrist ger också ökad risk för benskörhet. -Minskad insöndring av tillväxthormon skadligt för hjärt-kärlsystemet. -Temperaturreglering sömnbrist gör att temperaturen inte går ned på natten som den borde. Men kronisk sömnbrist brukar mest märkas som en känsla av frusenhet. -Dygnsrytm störd nattsömn kan ge tendens till sömn dagtid, med följd att den inre klockan, som främst styrs av nucleus suprachiasmaticus, inte får tillräckligt med ljusimpulser och alltså kommer att gå fel! -Födointag sömnbrist ger hunger! Risk för obesitas-utveckling (Mål: T5 C2, C5, C10, C16) Fråga B4 (5 p) Nämn 3 viktiga transmittorer i centrala nervsystemet som ökar vakenhet och 2 som ökar sömnbenägenhet. 11

12 Omtentamen T5 HT09 12(18) Kod nr.. Fall C En kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (23 p) I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Fråga C1 (1p) Vad betyder proprioception? 12

13 Omtentamen T5 HT09 13(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? (Mål: T2: C38; T5: C17) Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser Fråga C2 (4 p) Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? 13

14 Omtentamen T5 HT09 14(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden) (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C3 (2 p) Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? 14

15 Omtentamen T5 HT09 15(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. (Mål: T2:C37; T5: C17) Fråga C4 (2 p) Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? 15

16 Omtentamen T5 HT09 16(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? Adapterar de långsamt så fortsätter signaleringen så länge som stimulit fortsätter med en frekvens som är korrelerad till intensiteten på stimulit ex tryck på huden. Snabbt adapterade receptorer svarar på start och stop och kan lättare återge signalriktning och hastigheten av ett objekt som berör skinnet. (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C5 (2 p) Du har nämnt ett antal proprioceptorer. Kan du beskriva de celler som har dessa specialiserade receptorstrukturer och var är deras cellkroppar belägna? 16

17 Omtentamen T5 HT09 17(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? Adapterar de långsamt så fortsätter signaleringen så länge som stimulit fortsätter med en frekvens som är korrelerad till intensiteten på stimulit ex tryck på huden. Snabbt adapterade receptorer svarar på start och stop och kan lättare återge signalriktning och hastigheten av ett objekt som berör skinnet. Du har nämnt ett antal proprioceptorer. Kan du beskriva de celler som har dessa specialiserade receptorstrukturer och var är deras cellkroppar belägna? De tillhör gruppen alfa- och beta-neuron, och är myelininserade. Deras cellkroppar ligger i spinalganglierna. (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C6 (7 p) Hur förmedlas ovan nämnda typer av sensoriska impulser till hjärnan? Vad kallas detta bansystem? Omkopplingar etc? Somatotopisk organisation i ryggmärgen och somatosensoriska cortex? 17

18 Omtentamen T5 HT09 18(18) Kod nr.. I boken The man who mistook his wife for a hat beskriver Oliver Sacks en kvinna som har förlorat sitt kinestetiska sinne (kinestesi: förmågan att förnimma muskelrörelser, kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra etc) pga av en sensorisk neuropati. Hon lider väldigt av att hon inte känner sin kropp. Hon drabbas av motoriska svårigheter och måste hela tiden använda ögonen då hon ska utföra något motoriskt. Då man förklarar ordet proprioception för henne så berättar hon att detta begrepp känns som om det är kroppens ögon. Saknar man den proprioceptiva förmågan är det som om kroppen blir blind. Vad betyder proprioception? Muskel och skelett sinnet som ger info om kroppsställning och rörelser. Kan du ge exempel på fyra receptorer som fungerar som proprioceptorer och redogöra för deras strukturella uppbyggnad, var de är belägna i kroppen och hur de fungerar (på vilket sätt fungerar de som proprioceptorer, vad talar de om för hjärnan )? Ex muskelspolen i muskeln (innerverade intrafusala muskelfibrer, svarar på muskelsträckning) golgi senorgan i senan (nervändar som omsluter collagentrådarna i senan förträdesvis vid infästningen till muskeln, svarar på muskel/sentsräckning), Vater pacini i ledkapseln (inkapslade nervändor som ligger i ledkapseln, signalerar rörelsehastighet), tryckreceptorer i tex fotsulan (Ruffini: innerverade buntar av kollagenfibrer och ligger i dermis, signallerar sträckning av huden). Kan du förklara hur sensoriskt bortfall kan drabba motoriken exempelvis då man räcker ut handen för att gripa tag i något? Motoriken behöver sensorisk feed-back under rörelsen. Speciellt finmotorik i handen. Proprioceptorerna talar om graden av sträckning av leden, position, riktning och hastighet. Vad har adaptionen av receptorernas elektriska svar (slow/fast adapting) för betydelse för impulserna som förmedlas till centrala nervsystemet? Adapterar de långsamt så fortsätter signaleringen så länge som stimulit fortsätter med en frekvens som är korrelerad till intensiteten på stimulit ex tryck på huden. Snabbt adapterade receptorer svarar på start och stop och kan lättare återge signalriktning och hastigheten av ett objekt som berör skinnet. Du har nämnt ett antal proprioceptorer. Kan du beskriva de celler som har dessa specialiserade receptorstrukturer och var är deras cellkroppar belägna? De tillhör gruppen alfa- och beta-neuron, och är myelininserade. Deras cellkroppar ligger i spinalganglierna. Hur förmedlas ovan nämnda typer av sensoriska impulser till hjärnan? Vad kallas detta bansystem? Omkopplingar etc? Somatotopisk organisation i ryggmärgen och somatosensoriska cortex? Dorsala kolumnen-mediala lemnisksystemet osv. Se schematiska ritade bilder i ex Brodal (Mål: T2:C37, C38; T5: C1) Fråga C7 (5 p) Beskriv och rita cortex cerebrums histologiska uppbyggnad från duran och inåt. 18