KALLELSE LERVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Transkript

1 LERVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING KALLELSE Medlemmarna i Lerviks Samfällighetsförening kallas härmed till ordinarie stämma år Stämman äger rum onsdagen den 24 mars, 2010 kl vid Stensnäs kursgård, Brevik, Åkersberga. Dagordning: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande för stämman 3. Val av sekreterare för stämman 4. Val av två justeringsmän 5. Fråga om mötet är behörigen utlyst 6. Styrelsens* och revisorernas berättelse 7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 8. Motioner från medlemmarna och styrelsens yttrande* 9. Ersättning till styrelsen och revisorerna 10. Styrelsens förslag till verksamhetsplan samt utgifts- och inkomststat inkl. förslag till utdebitering resp. avgifter för båtar och bryggor * 11. Val av styrelse och styrelseordförande * 12. Val av revisorer * 13. Val av valberedning 14. Övriga frågor 15. Stämmoprotokollets tillgänglighet 16. Stämmans avslutande *) Material bifogas Välkomna! Styrelsen

2 2(12) HANDLINGAR TILL STÄMMAN 6 Styrelsens berättelse om verksamhetsåret 2009 Styrelsen för Lerviks Samfällighetsförening får härmed avge följande berättelse över 2009 års verksamhet. Medlemmar Lerviks Samfällighetsförening hade vid årets utgång 230 medlemmar, ägande 243 fastigheter inom samfälligheten. Ca hälften av medlemmarna är permanentboende. Styrelse Styrelsen har från ordinarie föreningsstämman den 29 mars 2009 bestått av följande ledamöter och suppleanter: Rolf Höglund, ordförande Maria Norenius, vice ordförande samt markvårdsansvarig Håkan Ehn, hamnkapten Mats Pemer, sekreterare Waldemar Myrin, markvårdare Staffan Knafve, vice hamnkapten Karin Åbom, projektresurs Charlotta Ryk, projektresurs Carin Hilton, markvårdare Lars Klint, markvårdare Styrelsen har under året haft sex protokollförda sammanträden, samt två extra arbetsmöten angående problemen med pontonerna vid Gruvbryggan samt i övrigt handlagt uppkommande ärenden via e-post och telefon. Revisorer Revisorer har varit Björn Jacobsson och Bengt Murman med Bertil Koch som suppleant. Valberedning Valberedningen har bestått av Bengt Murman Föreningsstämma Ordinarie föreningsstämma hölls den 29 mars Närvarande var 45 personer. Uppdrag gavs till styrelsen att utreda möjligheter för att skydda parkerade bilar på föreningens parkeringsplats vid Gruvbryggan från stölder och skadegörelse. Redogörelse bifogas kallelsen.

3 3(12) Markvård Under verksamhetsår 2009 har bland annat följande större arbeten utförts: För att få en bättre avrinning och undvikande av stora vattensamlingar har ett omfattande dikningsarbete utförts längs Lerviksvägen vid ängarna ned till badplatsen vid Röda Berget. En av parkeringsplatserna vid Gruvbryggan har iordningställts med nytt staket, ny bom och nytt ytlager. Ny sand till Plasket levererades under sommaren. Bertil Koch har som vanligt under sommaren med hjälp av föreningens traktor sett till att våra grönområden hålls fina. Styrelsen vill tacka Bertil och övriga som bidragit med eget arbete utan ersättning. Aktiviteter i Lervik Midsommarfirande i Lervik har genomförts utanför samfällighetsföreningens verksamhet. Många av samfällighetsföreningens medlemmar anslöt till aktiviteten och bidrog ekonomiskt till dess genomförande. Hemsida Eva Kent har även i år tagit hand om hemsidan och vi vill tacka henne för det arbete som hon lägger ner. Bryggor Bryggkommittén har under året haft följande sammansättning: Håkan Ehn, hamnkapten Staffan Knafve, vice hamnkapten Bertil Åberg, Gruvbryggan Anders Törnkvist, Gruvbryggan (Elgöborna) Ronny Skoglund, Gruvbryggan Ingvar Liljefors, Notbryggan Mikael Rapp, Nordbryggan Ronny Jansson, Trastbryggan. Lars Klint, Fyrbryggan Kommunens förnyelseplaner Under året har ingen ny information lämnats avseende planläggningen av förnyelseområdena. Ekonomi Det samlade resultatet år 2009 för Lerviks Samfällighetsförening var ett underskott på kronor, efter fondering av kronor, det budgeterade underskottet var kronor. Den stora avvikelsen beror framför allt på att underhållskostnaderna på bryggor blev väsentligt lägre än beräknat.

4 4(12) Föreningsverksamheten gav ett under skott på kronor efter fondering av kronor. Större utgiftsposter under året var kostnader för iordningställande parkeringsplatsen vid Gruvbryggan, kostnad ca kronor, sand till Plasket, kostnad ca kronor och dikningsarbeten, kostnad ca kronor. Uthyrning av parkeringsplatser till kommunen och Elgöbor har gett ett överskott av kronor. Båtverksamheten gav ett överskott på kronor, efter fondering av kronor. Bland kostnaderna märks amortering kronor, räntor på brygglånet kronor och reparation av Y-bommar kronor. Samfällighetsföreningens fria egna kapital uppgick vid 2009 års slut till kronor fördelade på föreningsverksamheten kronor och på båtverksamheten kronor. Anläggningstillgångarna är upptagna till kronor och motsvarar skulden till Nordea för pontonerna vid Gruvbryggan. Lånevillkoren har omförhandlats och detta har medfört en väsentlig reduktion av räntekostnaderna. Premien för egendoms- och ansvarsförsäkring har omförhandlats och resulterat i en kraftig reduktion av premien. I övrigt hänvisas till den bifogade resultat- och balansräkningen. Lervik i mars 2010 Rolf Höglund Maria Norenius Mats Pemer Karin Åbom Håkan Ehn Staffan Knafve Waldemar Myrin Carin Hilton Charlotta Ryk Lars Klint

5 5(12) 8 Motioner från medlemmar och styrelsens yttrande Inga motioner har inkommit 9 Ersättning till styrelsen och revisorerna Ersättning för styrelsearbetet föreslås vara totalt kronor att fördelas inom styrelsen. Till revisorerna föreslås inget arvode. För arbete som inte kan utföras inom det ordinarie styrelsearbetet föreslås att separat ersättning kan lämnas om 200 kr/tim. Exempel på sådant arbete är föreningens bokföring. 10 Verksamhetsplan för år Nedan följer en verksamhetsplan för de kommande fem åren. Prioriterat för år 2010 är åtgärder för Oranieholmsparkeringen, skydd vid förtöjning vid Ångbåtsbryggan samt badbryggan vid Plasket. I övrigt kommer föreslagna åtgärder att genomföras under kommande år så att budget för respektive år inte överskrides. Kommunens förnyelseplaner Styrelsen skall följa utvecklingen och bevakar om något som kan vara aktuellt för Lervik händer i den kommunala planeringen. Detta görs bland annat med hjälp av Österåkers Samverkansförening. Anläggningar Generellt gäller att det löpande underhållet av byggnader och andra anläggningar samt inventarier skall ske så att värdena bibehålls. Dansbanan och förrådet intill behöver ses över. Åtgärder som förutses är målning, byte av takpapp och att lås på dörr till förråd åtgärdas. Badbryggan vid Plasket behöver åtgärdas, ev. genom anskaffning av ny ponton Byggnaderna i Fårhagen behöver åtgärdas. De vägbommar som föreningen ansvarar för skall ses över och bytas ut i den mån det är nödvändigt. Omklädningsrummet vid Röda Berget är i dåligt skick. Det rivs och ersätts med litet hus med torr-toa

6 6(12) Väntkuren vid Lerviks brygga ägs av Vägföreningen. Väntkuren är i stort behov av underhåll och riskerar annars att falla samman. Styrelsen har kontaktat ägaren och påpekat bristerna med önskan om åtgärd. Ägaren har dock meddelat att man inte kommer att utföra underhåll på huset på grund av husets dåliga skick. Då byggnaden bedöms vara till glädje för framförallt boende i Lervik föreslås att Lerviks Samfällighetsförening tar över ägandet om detta kan ske till en rimlig förrättningskostnad (ca kronor). Det har varit problem med nedskräpning vid platsen för sopkärl avsedda för boende på Oranieholmen. Styrelsen förslår att under en prövotid på ett år tillåta två sopkärl som tas bort under den tid tömning inte sker. Om det efter ett år visar sig att platsen inte kan hållas välstädad får sophantering anordnas på ön. Föreningsaktiviteter Fotbollsmatcher spelas på midsommardagen och under sommarens fredagskvällar. Ängarna upplåts för hästhållning till medlemmarnas familjer. I gengäld kommer avgiftsfri ledridning anordnas för de mindre barnen på söndagar under sommaren. Bryggor Löpande underhållsarbeten kommer att genomföras, nu inklusive Y-bommar som övertagits av föreningen. Bastuföreningen i Solhaga har erbjudit sig att återställa Sydbryggan mot att man får lägga en bastuflotte där. Styrelsen har 2009 och hittills 2010 ägnat mycket tid åt att diskutera Gruvbryggans framtid. Den år 2001 utlagda vågbrytaren har utsatts för mycket hårt slitage med dyra reparationer som följd. Det är särskilt kopplingarna mellan vågbrytarelementen som brustit. Besiktningar gjorda hösten 2009 visar att fortsatta reparationer av dessa kopplingar inte längre är meningsfulla. Dessa inspektioner har dessutom lett till att den kvarvarande livslängden på de cirka 20 år gamla bryggpontonerna kan ifrågasättas. En särskild arbetsgrupp bestående av Rolf Höglund, Håkan Ehn, Staffan Knafve, Lars Klint, Mats Pemer och Maria Norenius har därför undersökt alternativ för ändrat underhåll och eventuella nyanskaffningar. Arbetsgruppen kom fram till att det i ett kortare perspektiv kommer att krävas högre underhållskostnader, men att inga nyanskaffningar av vågbrytare och bryggpontoner behöver göras. På lite längre sikt är dock ett byte av vågbrytare

7 7(12) och sannolikt även bryggpontoner oundvikligt. Baserat på de anbud som arbetsgruppen inhämtat kan kostnaden uppskattas till 1,8 miljoner kronor för enbart vågbrytaren och det dubbla om även bryggpontonerna byts ut. Kortsiktigt högre underhållskostnader kan bäras av samfällighetsföreningen utan större avgiftshöjningar för båtsektionen. Nyanskaffningar av vågbrytare och bryggpontoner får däremot betydande återverkningar på samfällighetens ekonomi. Båtplatsavgifterna beräknas behöva två- till tredubblas beroende på investeringens storlek. Dessutom måste samfälligheten ta upp lån på mellan 0,5 och 1,0 miljoner kronor. Det är styrelsens förhoppning att extra underhållsinsatser under 2010 ska vara tillräckliga för att säkerställa driften av Gruvbryggan på medellång sikt. Slitaget på Gruvbryggan och de ekonomiska konsekvenser detta för med sig visar dock på behovet av att klara framtida nyinvesteringar. Därför föreslår styrelsen att samtliga båt- och bryggavgifter från och med 2010 höjs med kronor. Därigenom kan en buffert byggas upp för att underlätta framtida investeringar i såväl Gruvbryggan som samfällighetens övriga anläggningar. För att täcka kostnaden för extra underhållsinsatser, ca kronor, under 2010 föreslås att samfällighetsföreningen tar upp ett nytt lån på kronor. Låset till bommen vid rampen för sjösättning av båtar kommer att bytas ut. Kostnaden för detta kommer att täckas av en nyckelavgift. Mer information om detta kommer i vårbrevet. Lars Klint är ansvarig för inom styrelsen för att distribuera nya nycklar till boende inom Lervik. Mark och natur All skötsel skall ske i enlighet med markvårdsplan, Underhåll av diken på ängar så att god vattenavrinning säkerställs. På platser där tveksamhet råder var gräns mellan allmänning och enskild tomtmark går, skall detta åtgärdas genom utsättning av Lantmäteriet. Längs vägar skall träd och sly på samfällighetens mark tas bort. Samråd med närboende skall sökas. Dagvattensystemet behöver kartläggas. På utsatta ställen tas hjälp av entreprenör för att erhålla förslag på förbättringsåtgärder. I Sommarhagen tas träd och sly bort från ängarna som går från Mossvägen fram till stora pumphuset och Långgärdesvägen. För att kunna klippa ängen med föreningens traktor skall stubbar som är kvar efter trädfällning tas bort. Björkdungen skall gallras och döda träd tas bort.

8 8(12) Från skogsbrynet och ca 10 meter upp på båda sidor av ängen fram till sommarhagen skall markvård göras så att nya träd får möjlighet att utvecklas. Fågelholkar sätts upp. Träd och sly runt gångstigen ner till sommarhagen tas bort. Spången från Djupviken till Fyrbryggan behöver bytas ut. Oranieholmsparkeringen åtgärdas för att få samma standard som parkeringen för boende på Elgö. Skyddet vid tilläggning vid Ångbåtsbryggan förbättras så att risken att skada båt mot stenblocken minimeras. Den kommunala parkeringen vid Ångbåtsbryggan åtgärdas. Kostnaderna betalas av kommunen. Ny bom till nedkörningsrampen sätts upp, lik den vid Elgöparkeringen. Området vid Plasket ses över, med försiktig borttagning av sly. Vår- och höststädning Vår- och höststädningar, då medlemmar deltar aktivt i skötsel av Lerviks samfällda mark, kommer att anordnas på sedvanligt sätt. Vilka områden som kommer att städas på våren eller hösten meddelas i vårutskick respektive höstutskick. Övrig mark Ängsmarkerna klipps med slaghack en gång under sommaren och hålls därmed jämna och fria från sly. Utdebitering och avgifter Enligt beslut vid stämman 2009 skall den obligatoriska utdebiteringen per andel/fastighet för år 2010 vara 500 kronor. Följande avgifter föreslås för båtplatser m.m.: Bryggplats Gruvbryggan, skyddad kronor Bryggplats, övrig kronor Förtöjning mot allmänning 300 kronor Svajplats 300 kronor Strandplats 250 kronor *) Avgift för förtöjningspåle eller Y-bom 250 kronor Vinterplats 250 kronor *) Grundavgift för bryggplats kronor Uteblivande från obligatoriska arbetspass 150 kronor *) Ingen avgift utgår för medlemmar bosatta på Oranieholmen

9 9(12) Utdebiteringar och avgifter skall vara betalda senast den 30 april Val av styrelse och styrelseordförande Styrelsen skall bestå av sju ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Mandattiden är två år. Vid föreningsstämman 2009 valdes som styrelseledamöter på två år Håkan Ehn, Mats Pemer, Staffan Knafve och Karin Knafve-Åbom, Till suppleanter på två år valdes Lars Klint och Charlotta Ryk. Mandattiden går nu ut för ledamöterna Rolf Höglund, Maria Norenius, Waldemar Myrin och Carin Hilton. Val skall nu ske av tre ledamöter på två år och en suppleant på ett år. Styrelseordförande skall utses bland styrelsens ledamöter. Mandattiden är ett år. 12 Val av revisorer Två revisorer och en suppleant skall utses för att granska styrelsens förvaltning för år 2010 Bilagor: Resultat- och balansräkning för år 2009 samt förslag till budget för år 2010 Fullmakt Bevakning av parkeringarna

10 10(12)

11 11(12) FULLMAKT vid ordinarie föreningsstämma Härmed ger jag/vi fullmakt för.. avseende fastighet Att företräda mig/oss vid ordinarie föreningsstämma i Lerviks Samfällighetsförening den 24 mars 2010.den 2010.

12 12(12)

13 Balansrapport Lerviks Samfällighetsförening TILLGÅNGAR Ing.balans Period Utg balans Omsättningstillgångar Postgiro Föreningskonto Nordea Räntefond Sekura S:a Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Inventarier S:a Anläggningstillgångar S:A TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Reservfond tomt Reservfond båt Övr. kortfrist skulder Upplupna soc. Avgifter Personalens källskatt S:a Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Lån Nordea S:a Långfristiga skulder Ackumelerade vinsmedel och årets resultat S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL BERÄKNAT RESULTAT

14 UTFALL 2009 och BUDGET 2010 Lerviks Samfällighetsförening INTÄKTER Budget 09 Budget 09 Budget 09 Utfall 09 Utfall 09 Utfall 09 Budget 10 Budget 10 Budget 10 Tomt Båt Total Tomt Båt Total Tomt Båt Total tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Avgifter Uthyrning Räntor Övrigt Summa Intäkter KOSTNADER Tomt/Båt allmänt Badplatser Underhåll byggnader/bryggor Återbetalning Y-bom/grundavg Räntor, amortering Nordea Vägavgifter Styrelsekostnader Föreningskostnader Porto Försäkringar Kontorsmateriel/trycksaker Reservfonder Planförberedelser Övrigt Summa kostnader RESULTAT *) Extra åtgärder Gruvbryggan, bedömd kostnad kronor, finansieras gm nytt lån på

15 Åtgärder mot stölder och skadegörelse på parkeringen vid Gruvbryggan På årsstämman fick styrelsen i uppdrag att utreda hur man kan skydda de bilar som parkerats på föreningens parkeringsplatser från stölder och skadegörelse genom att förbättra bevakning. Detta är en enkel utredning om vilka möjligheter som finns. Uppgifter har inhämtats via Internet och genom kontakt med bevakningsföretaget Prevendo, som väl känner till förhållandena vid platsen. Övervakningskameror Har föreslagits av deltagare på stämman. Att sätta upp kameror som blickar över området är med dagens teknik en relativt enkel och inte alltför dyr åtgärd. Kostnaden för kameror och utrustning med videoinspelning på hårddisk ligger på kr. Till detta kommer skåp för utrustningen, stolpar och dator med internetanslutning. Övervakning med kameror är reglerad enligt lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. Enligt 5 krävs tillstånd för att en övervakningskamera skall få vara uppsatt så att den kan riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde. Däremot behövs det inget tillstånd för kameraövervakning på privat mark; bostäder, villatomter, trappuppgångar, flerfamiljshus eller på inhägnat område dit allmänheten inte äger tillträde. Oavsett var kameraövervakningen sker måste man upplysa om detta genom tydlig skyltning på övervakningsplatsen. Kravet är alltså enligt lagen att platsen är inhägnad och privat eller åtminstone inte tillgänglig för allmänheten. Eftersom parkeringen ingår i vår samfällda mark är det tveksamt om vi alls får göra den tillgänglig bara för en del av medlemmarna. Om det ändå skulle vara möjligt tillkommer kostnader i vilket fall för att hägna in hela området. Skyltar måste sättas upp. Om kamerorna bevakar område som är tillgängligt för allmänheten, t ex bara om man kan se en bit av vägen, krävs tillstånd från länsstyrelsen. Det är inte troligt att man skulle ge tillstånd. Man ser mycket restriktivt på detta av integritetsskäl. Att avgränsa kamerornas synfält så att inget område som är tillgängligt för allmänheten kan ses och samtidigt få en meningsfull övervakning av parkeringsplatsen är antagligen mycket svårt. Men i så fall krävs inget tillstånd. Systemet övervakas via internet eller GSM-systemet. En eller flera inom föreningen måste ta på sig ansvar att sköta det hela. Totalt en investeringskostnad på kr enligt en översiktlig bedömning. Driftkostnaderna handlar om elström och Internet- eller GSM-abonnemang, kanske kr/år Fördelar: Etablerad teknik, relativt billig utrustning, avskräckande. Nackdelar: Området måste inhägnas helt, förfulande stängsel och skyltar, vissa driftskostnader och tidsåtgång för övervakning, tillstånd krävs om det inte kan garanteras att kamerorna inte kan se allmänt tillgänglig mark, överhuvudtaget osäkert rättsläge.

16 Inhägnad med låst grind En tänkbar möjlighet är att inhägna parkeringen med ett högt stålstängsel och en låst grind. För att det ska ha avsedd effekt måste stängslet vara 2 m och med taggtråd överst. Kostnaden för detta ligger i intervallet kr. Troligen krävs bygglov, vilket man antagligen inte självklart kan räkna med att få på grund av det estetiskt känsliga läget. Dessutom tveksamt om vi alls har rätt att avgränsa en del av området på detta sätt, se ovan. Inga driftkostnader. Ett högt stängsel är förmodligen effektivt mot skadegörelse av okynneskaraktär och oplanerade inbrottsförsök, men knappast mot den som är mer ambitiös och är beredd att klippa sönder stängslet för att komma in. I kombination med larm och avtal med vaktbolag är det dock effektivt mot det mesta och det alternativ som rekommenderas av Prevendo. Fördelar: Effektivt, medelhög kostnad. Nackdelar: Förfulande, bygglov krävs troligen, hindrar knappast ambitiösare inbrottsförsök om det inte är kopplat till larm med åtgärd. Stålnätsburar eller garagelängor Stålnätsburar är en lösning som förekommer i vissa större parkeringsgarage. Varje bilplats har en egen bur med lås. Här handlar det i så fall om att bygga sådana utomhus och det kräver i princip ett tak och då blir det frågan om byggnad, som kräver bygglov. Nästa steg är då att i stället bygga garagelängor. Detta kräver också bygglov, vilket inte självklart kan påräknas i ett känsligt läge så nära vattnet. Kostnaden för en enkel bur med tak kan bedömas till per plats och för garagelängor minst per plats. Det handlar alltså om miljoninvesteringar. Fördelar: Effektivt, klimatskydd på köpet. Nackdelar: Förfulande, mycket dyrt, bygglov osäkert. Medlemsövervakning Detta har också föreslagits av medlemmar, som hänvisat till den övervakning som sker i Trälhavets Båtklubbs (TBK) hamnar och uppläggningsplatser. Utredaren har själv erfarenhet av detta och metoden är mycket effektiv och har sänkt de tidigare frekventa inbrotten i och skadegörelsen på medlemmarnas båtar till ett minimum. Men förhållandena är inte jämförbara. TBK har ca aktiva medlemmar som alla har det gemensamt att man har en båt inom klubbens område och bryggor och därmed ett gemensamt intresse att slippa stölder och skadegörelse. Med så många medlemmar blir det bara ca ett nattpass per år och medlem. Vår förening har ett hundratal medlemmar, varav bara ett fåtal har bilar på parkeringen. Det är inte realistiskt att organisera medlemsbevakning med de förutsättningarna. Antalet medlemmar är för litet och det finns inget gemensamt intresse bland alla dessa att bevaka ett fåtal medlemmars bilar. Och det antal det direkt gäller är definitivt för få för att kunna utgöra rekryteringsbas. Fördelar: Effektivt och i princip utan kostnad Nackdelar: Omöjligt att genomföra, för få medlemmar och intressenter.

17 Vaktbolag, vaktronder Det finns flera vaktbolag som opererar i Åkersberga med omnejd. Avtal kan ordnas med olika grad av aktivitet, det vill säga intensitet i bevakningen. Prevendo har per telefon offererat 125:- per besök, rabatt vid större mängd. Ett besök i veckan kostar alltså i runda tal kr per år. Tätare frekvens kostar mer och vid någorlunda täthet blir kostnaden mycket hög. För ett besök per natt blir kostnaden cirka per år. Skylt sätts upp på parkeringen om att anläggningen bevakas vilket kan ha viss avskräckande verkan. Å andra sidan är risken att vakten just ska komma förbi när ett eventuellt inbrottsförsök pågår ganska liten så den avskräckande effekten är troligen inte stor. Det är enkelt för ett gäng med ambitioner att begå inbrott eller skadegörelse att ordna med en egen vakt t ex vid Lerviksvägens korsning med Margretelundsvägen som hinner varna i god tid om bevakningsföretaget är på gång. Prevendo anser det inte meningsfullt själva. Fördelar: Viss avskräckande verkan. Nackdelar: Kostnad mycket hög vid meningsfullt tät besöksfrekvens. Larm, ensamt eller i kombination med andra åtgärder Någon typ av larm skulle eventuellt kunna ordnas, ensamt eller i kombination med andra åtgärder. Ett inhägnat område är relativt enkelt att larma. Investeringen för själva larmet är inte särskilt hög och ett avtal med ett bevakningsföretag om åtgärd vid larm kostar i storleksordningen kr per år. Det går också att abonnera på ett paket med larm och avtal för en något högre kostnad. Detta alternativ, inhägnad med larm och avtal om åtgärd rekommenderas av Prevendo. Att larma ett icke inhägnat område är svårare. Det skulle i så fall bygga på rörelsedetektorer och det måste finnas ett sätta att enkelt sätta larmet tillfälligt ur funktion om man vill komma åt sin bil nattetid. Rörelsedetektorerna utlöses inte bara vid inbrottsförsök utan också om ett rådjur eller en räv som har svårt att läsa skyltar kommer in på området. Detta förekommer säkerligen betydligt oftare än inbrottsförsök. Ett larm utan koppling till bevakningsföretag med åtgärd utan istället kopplat till ljud- och ljussignal är antagligen avskräckande, men har den stora nackdelen att utlösas också av djur eller av legitima besökare som glömt att larma av och blir då mycket störande för omgivningen utan att något egentligen hänt. Fördelar: Viss avskräckande effekt, relativt låg kostnad Nackdelar: Stor risk för störningar av kringboende Belysning I dag finns en gatlykta i vägskälet vid parkeringsinfarten. Det är fullt möjligt att sätta upp någon form av belysning också på parkeringsplatsen. Detta skulle antagligen ha en viss avskräckande verkan på ljusskygga verksamheter men givetvis inget totalt skydd. Det är ganska enkelt att sabotera en ljusanläggning om man vill göra något i mörkrets skydd. Å andra sidan innebär detta i sig direkt en varning till omgivningen att något är på gång. Vägföreningen gjorde för en del år sedan en enkät till medlemmarna om hur man såg på vägbelysning inom hela vägföreningens område. Slutsatsen blev att det åtminstone då fanns en majoritet som inte ville ha mer belysning inom området. Detta kan tyda på att det också kan finnas ett motstånd mot belysning på parkeringen. Antagligen skulle dock de flesta acceptera belysning inom ett begränsat område där det finns ett tydligt ändamål. För att

18 minimera störningar och ljusspill bör ljuskällorna vara nedåtriktade och avskärmade uppåt och åt sidorna, samt sitta på relativt låga stolpar. För att undvika nackdelen med ständig belysning och de eventuella störningar detta kan medföra för kringboende kan belysningen kompletteras med rörelsevakter som tänder belysningen när något händer. Nackdelen med detta är att belysningen tänds också av djur men det är kanske något som får accepteras. Det är i alla fall inte lika störande för omgivningen som en larmsignal. En fördel med belysning är givetvis att det underlättar för de som har bilar där att lasta i och ur under mörker. Kostnaden för ett par gatlyktor handlar om kr. Kostnaden för rörelsevakter kanske ytterligare 1000 kr. Kostnader för el-anslutning och elförbrukning tillkommer. Fördelar: Relativt låg kostnad, viss avskräckande verkan, fördel för legitim i- och urlastning under mörker. Nackdelar: Viss risk för störningar av närboende. Slutsatser Man måste väga nyttan av olika åtgärder mot nackdelarna och kostnaderna och göra en rimlighetsbedömning. Det är inte roligt att utsättas för skadegörelse och inbrott, men jämfört med inbrott i hem måste ändå bilinbrott betraktas som mer utståbart. Kostnaderna bör rimligen tas ut av dem som använder parkeringsplatserna och inte belasta föreningen som helhet. Så till syvende og sidst handlar det om de relativt få som berörs är beredda att stå för kostnaderna. Av de olika alternativen kan flera avfärdas direkt, enligt utredarens mening. Övervakningskameror kostar i sig inte så mycket med innebär så mycket ytterligare kostnader och andra komplikationer, tillståndskrav m m, att det inte bedöms möjligt att genomföra. Medlemsövervakning är effektivt men är ogenomförbart på grund av alltför få medlemmar och direkta intressenter. Att bygga burar eller garagelängor faller på grund av den höga kostnaden och stor inverkan på den visuella miljön. Vaktronder blir orimligt dyrt om de ska ske med en meningsfull frekvens. Kvar står inhägnad, larm och förbättrad belysning. Inhägnad med högt stålstängsel och låst grind är effektivt, särskilt i kombination med larm med åtgärd, vilket är vad Prevendo rekommenderar, men har stark negativ påverkan på den visuella miljön och ger ett ogästvänligt intryck av industritomt. Utredaren känner sig mycket tveksam till om vi verkligen vill ha något sådant inom vårt i övrigt trevliga och öppna område. Larm utan inhägnad med ljudsignal blir starkt störande för omgivningen, särskilt som det antagligen oftare skulle utlösas av djur än av inbrottsförsök. Larm med åtgärd som leder till många förgävesutryckningar av samma skäl blir dyrt i längden. Det känns därför svårt att rekommendera något av de alternativen. Då finns egentligen enligt utredarens uppfattning bara förbättrad belysning kvar som en rimlig åtgärd för att i någon mån minska risken för inbrott och skadegörelse i och på de parkerade bilarna. Stockholm den 8 januari 2010 /Mats Pemer