Den fysiska lärandemiljön. Några universitetslärares idéer om ett rum för lärande

Transkript

1 To m a s G r y s e l l Den fysiska lärandemiljön Några universitetslärares idéer om ett rum för lärande S k r i f t s e r i e f r å n U n i v e r s i t e t s p e d a g o g i s k t c e n t r u m : 1

2 Den fysiska lärandemiljön Några universitetslärares idéer om ett rum för lärande Tomas Grysell Projektet Rum för lärande, Universitetspedagogiskt centrum, Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET MAJ

3 Umeå universitet, Umeå. Telefon Fax E-post ISBN ISSN Ansvarig enhet: Universitetspedagogiskt centrum (UPC) Grafisk form och tryck: Print & Media,

4 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Syfte...6 Beskrivning av kursinslag samt procedur för studien...7 Kort beskrivning av kursgruppen...7 Den fysiska lärandemiljön arrangemang och tillvägagångssätt...7 Bilagor: Bilaga 1. Program Lärandemiljön Introduktion vt Bilaga 2. Enkäten Den fysiska lärandemiljön Bilaga 3. Översikt över campus, Umeå universitet Bilaga 4. Översikt över sjukhusområdet, Umeå universitet Den fysiska lärandemiljön och ett rum för lärande...9 De fyra gruppernas redovisning av ett Rum för lärande...10 Värdering av aktiviteten kring ett rum för lärande Sammanställning av enkäten Rum för lärande Exempel på ett rum som god lärandemiljö Några exempel på varför rummet upplevs som en god lärandemiljö...17 Exempel på ett rum som dålig lärandemiljö...18 Några exempel på varför rummet upplevs som en dålig lärandemiljö Avslutande kommentarer

5 Sammanfattning I följande studie har syftet varit att dels utvärdera ett nytt inslag inom den universitetspedagogiska kursen Lärandemiljön Introduktion som handlar om den fysiska utbildningsmiljön, dels att samla in information som kan användas för det fortsatta arbetet inom det tvärvetenskapliga projektet Rum för lärande. En observationsstudie genomfördes i samband med att 22 kursdeltagare, samtliga universitetslärare, fick fritt skapa sina rum för lärande. Deltagarna fick vidare besvara en enkät som behandlade frågor om den befintliga utbildningsmiljön på Umeå universitet. Studien visar att engagemanget blir stort hos universitetslärarna när de själva får skapa sina rum för lärande och att dessa rum karaktäriseras av flexibla lösningar för att däri kunna genomföra flera olika pedagogiska aktiviteter. Komfort och estetiska lösningar är också mycket framträdande hos kursdeltagarnas idéskisser. Eftersom det nya kursinslaget enligt enkätsvaren fyller en väsentlig funktion för förståelsen av den utbildningsmiljö som lärarna idag är verksam inom bör inslaget kvarstå inom kursen. Resultatet indikerar vidare att den fysiska utbildningsmiljön är mer betydelsefull för universitetslärarna än vad man vanligtvis föreställer sig. Ett större medvetande om miljöns möjligheter och påverkan hos lärarna kan i framtiden skapa bättre förutsättningar för lärande och undervisning inom universitetet. 4

6 Inledning Den universitetspedagogiska kursen Lärandemiljön introduktion behandlar bl.a. universitetet som organisation, lagar och regelverk som styr verksamheten och dess aktörer, universitetslärarrollen, resurser för lärare/studenter, aspekter av den psykosociala miljön samt den pedagogiska meriteringen. Kursen har däremot aldrig haft något specifikt inslag om den fysiska lärandemiljön. De universitetslärare som söker sig till kursen har en tämligen varierad erfarenhet av att undervisa på universitetet, alltifrån mångårig erfarenhet till att kanske enbart ha reflekterat över undervisning och lärande i studentrollen nu när de står inför uppgiften att börja undervisa. Eftersom kursen är översökt (det är i dagsläget cirka tre sökande per plats), måste ett urval göras. Vid antagningen till kursen sker fördelningen av platser i proportion till antalet sökande från varje fakultet (motsvarande). Också fördelningen män kvinnor och lärare doktorander görs i förhållande till antalet sökande från respektive grupp. Till kursen antas vanligtvis 24 kursdeltagare. Tidigare kursdeltagare har genom sina kursvärderingar påtalat det som en brist att det inte funnits något tydligt inslag om den fysiska utbildningsmiljön och därför efterfrågat ett sådant. I samband med att projektet Rum för lärande startade kom idéerna till den aktivitet som genomfördes tisdagen den 25 januari Rum för lärande är ett nystartat tvärvetenskapligt projekt vid Umeå universitet som bedrivs i samarbete mellan Universitetspedagogiskt centrum (UPC) och lärare och studenter inom lärarutbildningsfakulteten, samt vid institutionen för Designvetenskaper vid Lunds universitet. Projektet syftar till att genom ett undersökande/utforskande arbetssätt och praktiska försök utveckla den fysiska arbetsmiljön och höja universitetslärares och lärarstudenters kompetens och medvetenhet att utnyttja den fysiska utbildningsmiljön för att understödja lärande och undervisning (Projektbeskrivning, Rum för lärande, ). Under 2005 planeras, inom ramen för projektet, ett antal pilot- och ministudier som är tänkta att bilda underlag och ge uppslag till större studier under den kommande tvåårsperioden. 5

7 Syfte Syftet med föreliggande studie är dels att ge information som kan ligga till grund för utvärdering av ett nytt inslag i den universitetspedagogiska kursen Lärandemiljön introduktion, dels ge information som kan vara relevant och intressant för projektet Rum för lärande. För det senare delsyftet är ändamålet med studien att undersöka vad som händer när universitetslärare förhållandevis fritt får reflektera över och skapa sina rum för lärande. Ytterligare ett syfte är att få en uppfattning om det finns något/några mönster (t.ex. könsmässiga) i universitetslärarnas upplevelser av undervisningslokaler på Umeå universitet som goda respektive dåliga lärandemiljöer. 6

8 Beskrivning av kursinslag samt procedur för studien I följande avsnitt ges såväl en bild av kursdeltagarna vid kurstillfället som en beskrivning av innehållet och förfaringssättet för kursinslaget om den fysiska lärandemiljön. Kort beskrivning av kursgruppen Till kursen Lärandemiljön Introduktion var inledningsvis 24 deltagare kallade. Två av dem meddelade vid kursstarten att de avstod från sin plats. När kursinslaget om den fysiska lärandemiljön gavs var samtliga 22 kursdeltagare närvarande (13 kvinnor och 9 män). Av dem kom sex personer från medicinska fakulteten (samtliga kvinnor), sex personer från den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (2 kvinnor och 4 män), sju personer från samhällsvetenskapliga fakulteten (3 kvinnor och 4 män) samt tre personer från den humanistiska fakulteten (2 kvinnor och 1 man). Av de 19 deltagarna som angivit sin befattning i ansökan var 14 doktorander, 3 adjunkter, 1 forskarassistent samt 1 lektor. Gruppen var således relativt blandad om man ser till ämnestillhörighet och undervisningserfarenhet. Den fysiska lärandemiljön arrangemang och tillvägagångssätt Kursdeltagarna informerades kortfattat i förväg om inslaget Den fysiska lärandemiljön (se vidare bilaga 1). De fick ta ställning till om de ville bli observerade under gruppdiskussioner och redovisning genom att de två kursansvariga förde anteckningar. Detta var deltagarna positiv till, men avböjde däremot att bli videofilmade. Den fysiska lärandemiljön introducerades genom att förutsättningarna för grupparbetet presenterades med hjälp av modellen i figur 1, som ritades upp på white-board tavlan i rummet. Kursdeltagarna delades in i fyra könshomogena grupper. Grupp 1 bestod av sex kvinnor, Grupp 2 av sju kvinnor, Grupp 3 av fyra män och Grupp 4 av fem män. Samtliga grupper uppmanades att skapa ett rum för lärande, utan några begränsningar som t.ex. ekonomiska och materiella resurser. Grupperna fick blädderblocksblad och färgpennor för att kunna redovisa sina förslag inför hela kursgruppen. 7

9 Definiera aktiviteter Verktyg Möjligheter Rum för lärande Vilka sinnen stimuleras i rummet? Figur 1. Underlag till gruppdiskussionerna på UPC-kursen Lärandemiljön Introduktion. Skapandet av ett rum för lärande behövde inte begränsas till en fyrkant (se figur 1), men till ett avgränsat utrymme som kunde anta vilken form som helst. Gruppdeltagarna skulle definiera vilka pedagogiska aktiviteter som de tänkt att deras rum skulle kunna bidra till samt vilka verktyg/ting som rummet behövde för att de föreslagna aktiviteterna skulle kunna genomföras. De uppmanades också att fundera över vilka sinnen som rummet skulle stimulera. I slutet av grupparbetet skulle varje grupp dessutom konkretisera sina idéer utifrån rådande verklighet och sätta idéerna mot rimliga resurser. Med andra ord skulle gruppdeltagarna kunna besvara om deras idéer var möjliga att genomföra. Den totala tidsåtgången för gruppdiskussionen var 55 minuter, inklusive tid för fika. Därefter fick varje grupp 10 minuter på sig att redovisa sina bidrag. I slutet av aktiviteten samlades allt material in och kursdeltagarna fick med sig en kort enkät innehållande fyra öppna frågor (bilaga 2). I enkäten uppmanades deltagarna att ange exempel på ett rum på Umeå universitet som de ansåg vara en god lärandemiljö respektive ett rum som de upplevt som en dålig lärandemiljö. De uppmanades vidare motivera varför de ansett rummet vara särskilt gott respektive dåligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Enkäten innehöll också frågor om kön och fakultetstillhörighet. Den samlades in av kursledningen den fjärde kursdagen. 8

10 Den fysiska lärandemiljön och ett rum för lärande Observatörerna uppfattar kursdeltagarna som intresserade av arbetsuppgiften. Många antecknar och nickar och någon ställer frågor för att klargöra förutsättningarna för uppgiften. När grupparbetena startar börjar de båda grupperna med kvinnor direkt att ivrigt diskutera prat, skratt, gestikulerande och pratar i mun på varandra. De båda grupperna med män är dock mer avvaktande och betydligt tystare. I den ena gruppen av män sitter man framåtlutad mot varandra i den andra bakåtlutande med korslagda armar noterar den ena av de två observatörerna. En av männen bryter tystnaden genom att hävda Vi vill ha en verkstad! Efter 10 minuter är samtliga grupper igång med sina arbeten. I en av de båda grupperna med kvinnor är man också i full gång med att anteckna och rita på sitt blädderblocksblad. Nedan följer några lösryckta meningar från grupperna under deras arbeten och som de båda observatörerna uppfattade när de iakttog och dokumenterade de olika aktiviteterna. Jobba mer världsomspännande, rummet sätter inga begränsningar. Alla kan se vad man skriver om man kopplar upp sig. (man, Grupp 4) Hur är det med färgen? Det får inte vara för grått. (kvinna, Grupp 2) Det här (klassrummet) är perfekt, ballt, klart och perfekt, jag är här för att lära mig. (kvinna, Grupp 2) Man kan säkert få fram bra akustik utan att behöva höja rösten. (man, Grupp 3) Det funkar inte i verkligheten men vad häftigt det skulle vara. (man, Grupp 4) Både visuella intryck och ljudintryck. (man, Grupp 3) Man kan flytta väggarna utåt, tänk att göra en gång här och en gång där. (man, Grupp 3) Har ni sett Älvsjömässan. Man kan hissa upp stolarna så får man golvet fritt. Vi måste tänka på vår rymd som vi pratade om. (kvinna, Grupp 1) Hur många ska vara på en föreläsning, max 25 personer? Hur många är vi på den här kursen, det är lagom. (kvinna, Grupp 1) 9

11 Dra ned gardiner från taket och sen kan man gå ut på nätet, i olika grupper. (man, Grupp 3) Blommor, gröna växter! (kvinna, Grupp 1) Kunna ändra färg, påverka ljud och ändra klimatet känns bra. (man, Grupp 3) De lär sig inte stava, eller räkna, universitetet är ingen bra miljö. (kvinna, Grupp 2) Mobila saker så man kan möblera om, flexibilitet, tidlöst. Jag tycker om cirklar för man kan inte gömma sig. (man, Grupp 3) Det optimala vore om det fanns olika rum att välja på beroende på om man har 12 eller 30 studenter. (kvinna, Grupp 1) Kommentarerna vittnar om att idéerna är många och att det finns en viss entusiasm inför uppgiften. Observatörerna karakteriserar diskussionerna under den första delen av grupparbetet som kreativa och osystematiska. Efter cirka 20 minuter blir diskussionerna mer strukturerande och inriktade mot det som nu grupperna skapar på sina blädderblocksblad. Då och då uppstår en diskussion som behandlar aspekter av konstruktionen av deras rum. Exempelvis börjar den ena av grupperna med kvinnor att diskutera genusoch jämställdhetsaspekter eftersom de tidigare diskuterat vad som är manligt respektive kvinnligt i den fysiska utbildningsmiljön. Inom Grupp 4 diskuteras nästan uteslutande ett projekt från företagsekonomi som handlar om ett fiktivt drivande av ett företag med verkliga aktörer. Gruppen har tidigare gjort anteckningar och ritat ett rum på sitt papper. En av observatörerna sammanfattar gruppaktiviteterna och gruppdeltagarna som glada, positiva, engagerade, svävar ut en del. De fyra gruppernas redovisning av ett Rum för lärande Efter grupparbetet fick grupperna 10 minuter vardera för att redovisa sina idéer för hela kursgruppen. Grupp 1, som bestod av sex kvinnliga gruppdeltagare, presenterade bilden i figur 2. Rummets väggar är formade som ett kors, eller, som en gruppmedlem påpekade som en korskyrka. Rummets utformning syftade till att ge det så många funktioner som möjligt. Rummet skulle således innehålla en del för föreläsningar, med en scen och fasta bänkar som vid behov skulle kunna sänkas ned i golvet. En annan del skulle vara försedd med runda, flyttbara bord som dessutom skulle vara höj- och sänkbara. En del av rummet var vidare tänkt för t.ex. pauser eller för stillsammare gruppaktiviteter och skulle vara utrustad med bekväma soffor och stolar. Man menade att mindre grupparbeten skulle stimuleras av den behagliga miljön. Rummet skulle också vara väl utrustat med behövlig teknik men den skulle vara väl dold för ögat och absolut inte ge ifrån sig några onödiga ljud från t.ex. fläktar. Platsen i mitten skulle vara helt öppen utan några möbler eller annan utrustning för att ge rymd åt rummet. 10

12 Figur 2. Ett rum för lärande, enligt Grupp 1. Rummet skulle inte förses med någon labbutrustning. Rummet riskerade annars att bli alltför flexibelt, attraktivt och överbokat. Rummet skulle totalt vara anpassat efter personer. Det skulle vara ordentlig höjd mellan golv och tak och stora fönster skulle släppa in ett naturligt ljus i lokalen, framför allt i ändarna av rummet. Det fick absolut inte finnas lysrör i rummet. Fönstren kunde därför med fördel placeras från golv till tak för att ge rummet så mycket ljusinsläpp som möjligt. Idén med rummet var också, enligt gruppen, att det skulle befinna sig på markplan så att det var lätt att gå utomhus om det i undervisningen fanns behov av det. Alla möbler, gardiner etc. skulle vara av naturmaterial. Det skulle också finnas rikligt med växter i syfte att förbättra luften. Det är viktigt med bra syre, poängterade den kvinna som redovisade gruppens bidrag. Filosofin för deras rum var att det skulle kännas behagligt att vistas i oavsett vilket ämnesinnehåll som där skulle undervisas i Tänkte det skulle vara ett rum som är allmänt behagligt. Gruppen ansåg 11

13 att det bästa var en, som de kallade, harmonisk färgsättning i rummet. Den begränsning som gruppen slutligen såg med sitt rum handlade inte om resurser utan snarare om att rummet kanske kunde upplevas som alltför stort ifall det var få personer som vistades där. Grupp 4 (5 män): Inledningsvis påpekade deltagarna att gruppen inte arbetat lika strukturerat som den första gruppen tycktes ha gjort. Liksom föregående grupp betonade Grupp 4 att rummet först och främst skulle vara flexibelt för att rymma olika aktiviteter (figur 3). Det skulle kunna användas för flera syften och med olika pedagogiskt innehåll - enskilt och gruppvis. Skärmar skulle exempelvis kunna komma upp ur golvet för att dela av det i flera delar. Viktiga detaljer var anslagstavlor, lösa tangentbord, hörlurar från taket och en storbildsskärm. En ytterligare väsentlig möbel var en soffa för att ge möjligheten till paus och vila. Den gestalt som kan ses på bilden har en plastbubbla över sitt huvud med en inbyggd skärm för att på så sätt befinna sig i sin virtuella miljö. I den Figur 3. Ett rum för lärande, enligt Grupp 4. 12

14 skulle studenten också kunna få instruktioner och uppgifter. Under redovisningen påpekade en av lärarna lite skämtsamt att bubblan även kunde vara försedd med en slang ur vilken man kunde få kaffe eller något annat drickbart. På så sätt kunde man under en längre tid vistas i sin virtuella miljö, utan avbrott. Huvuddelen av redovisningen kom att handla om en pedagogisk modell som man tillämpar inom företagsekonomin med ett s.k. företagsspel. Studenterna får lösa uppgifter och deras arbeten granskas eller bearbetas av olika aktörer på den svenska ekonomiska arenan. Uppgifterna ska vara så realistiska som möjligt. Kontakterna med omgivningen är först och främst baserade på olika IT-lösningar, och den fysiska miljöns betydelse behöver därför inte vara särskilt stor. Studenterna kunde t.ex. ta med sin bärbara dator på toaletten för att arbeta därifrån. Det väsentliga ur det perspektivet var givetvis de tekniska lösningarna i rummet och möjligheten till att upprätta kontakter runt om i landet men även utanför landets gränser. Det blåser internationaliseringsvindar, vi behöver verktyg, människor och teknik, processer mellan olika länder. Rymden är rummet och genom det får man delta i det globala spelet (en av de redovisade männen). Grupp 2 (7 kvinnor) hade inte ritat ett rum utan hade skrivit ned nyckelord som de ansåg var viktiga för ett rum för lärande (figur 4 på nästa uppslag). Nyckelorden refererade samtliga till ett tänkt rum för studier (i första hand till att läsa) och seminarium och för cirka 12 personer. Kring de nyckelord som är understrukna rådde det konsensus att de är viktiga för rummet. Överkryssade ord stod för att gruppmedlemmarna hade olika uppfattningar om det realistiska i tanken, t.ex. mer ommöblerbara rum. De begrepp som markerats med ett utropstecken skapade en del diskussion. Det är begrepp som ljud, vatten, fågelkvitter och betydelsen av alla sinnen. Trots att det rådde delade meningar om det senare var det flera i gruppen som ville att rummet skulle kunna förmedla olika sinnesintryck. Det rum gruppen tänkt sig skulle vara försett med tavelväggar med möjlighet att dra för gardiner. Att sitta skönt var också viktigt. Rummet skulle därför inredas med mjuka kuddar och möbler som är smidiga och sköna att sitta i. Det skulle vara utrustad med små roliga detaljer. Det var vidare viktigt att ha högt i tak, att det fanns mycket växter. Det fick gärna finnas teknik men absolut ingen dominans av den. Det skulle också ges möjlighet att öppna ut uterum. Gruppen fann att deras rum i mångt och mycket liknade det rum som den första gruppen redovisade. Den sista gruppen, Grupp 3 (4 män), presenterade ett cirkelformat rum (figur 5 på nästa uppslag). Ingen skulle kunna gömma sig i rummet. Ett runt rum skulle också 13

15 Figur 4. Ett rum för lärande, enligt Grupp 2. kunna upplevas som magiskt hos dem som vistades där. Rummet skulle vara flexibelt beroende på vilken aktivitet som skulle utföras i det med t.ex. flyttbara väggar, stolar, bord och sittkuddar. Den personliga sfären skulle vara större än vad vi annars idag är vana vid i våra undervisningslokaler, där exempelvis distansen till läraren är mer påtaglig. En idé med den skissade miljön var att när man trädde in i den skulle det kännas familjärt, dock inte genom blommiga gardiner o.s.v. Tanken var snarare att när man som student kliver in i den är man väl förtrogen med vad man ska göra där. Lokalen skulle vidare vara utrustad med all tänkbar teknisk utrustning men den skulle vara trådlös och väl dold genom att den placeras bakom skjutdörrar. Man ska kunna använda all möjlig tänkbar media (se figur 5). Rummet skulle inte vara försett med vanliga fönster, eftersom utsikten riskerade distrahera personerna i rummet. Däremot skulle det finnas en kupol i taket för att på så sätt släppa in dagsljus i lokalen. För övrigt skulle rummet ge möjlighet att experimentera med ljuset. En devis för rummet skulle enligt gruppen vara 14

16 Familjärt, enkel teknik och bra design! Gruppen ansåg slutligen att idén var realistisk. Sammanfattningsvis har samtliga grupper redovisat ett rum som först och främst är tänkt att användas till flera olika pedagogiska aktiviteter och därför måste innehålla olika flexibla lösningar. Miljön ska så långt som möjligt vara estetiskt tilltalande och med god komfort. Ljud, ljus och färger är viktiga aspekter som synliggörs i gruppernas arbete. Inga onödiga ljud får förekomma från den tekniska utrustningen och ljuset ska helst bestå av dagsljus lysrör är bannlysta i lärarnas idéskisser till rum för lärande. Två av grupperna har påpekat betydelsen av en hög takhöjd för att kunna ge en känsla av rymd i Figur 5. Ett rum för lärande, enligt Grupp 3. motsats till de lokaler som de vanligtvis vistas i som de menar ger en känsla av instängdhet. Alla grupper utom Grupp 4 har velat dölja tekniska hjälpmedel för att på så sätt skapa en mer harmonisk miljö. Intressant är att de båda grupperna med män (grupp 4 och 3) poängterat betydelsen av att deras rum ska vara väl utrustad med teknik för all media (se även figur 3 och 5). De båda grupperna med kvinnor har förvisso nämnt att deras rum ska innehålla teknik men det är inte i lika framträdande omfattning som i männens idéskisser till ett rum för lärande. Värdering av aktiviteten kring ett rum för lärande Kursdeltagarna fick reflektera en kort stund över hur det hade känts att så förutsättningslöst tänka kring ett rum för lärande. De kommentarer som då kom upp var skönt, bra och befriande. En kursdeltagare menade dock att övningen var ganska deprimerande eftersom verkligheten ser så mycket annorlunda ut; vi kan inte få mer ljus, inga nya gardiner etc. Ytterligare en kursdeltagare kom dock på att de i den egna undervisningen skulle kunna arbeta med den fysiska miljön i en mindre skala genom att till exempel ta med sig växter. En kursdeltagare i Grupp 4 påtalade att han hade missuppfattat att uppgiften handlat om det fysiska rummet och det var därför han så ivrigt hade pläderat för företagsspelet som undervisningsform och metod. 15

17 Sammanställning av enkäten Rum för lärande De 22 kursdeltagarna fick också besvara en enkät (bilaga 2) inför nästkommande kurstillfälle. Totalt lämnade 16 lärare in en ifylld enkät, d.v.s. 72 procent av samtliga kursdeltagare. De som inte lämnade in någon enkät hade glömt bort den eller förlagt den. Av de 16 lärare som besvarat enkäten är 10 kvinnor och 6 män. Fem lärare kommer från medicinsk fakultet (samtliga kvinnor), fem lärare från teknisk-naturvetenskaplig fakultet (2 kvinnor och 3 män), fyra från samhällsvetenskaplig fakultet (2 kvinnor och 2 män) och två från humanistiska fakulteten (1 kvinna respektive 1 man). Exempel på ett rum som god lärandemiljö De flesta (13 av 16 kursdeltagare) har i enkäten gett ett exempel på ett rum från den egna undervisningsmiljön. Samtliga fem kvinnor från den medicinska fakulteten har sålunda uppgett ett rum som finns inom sjukhusområdet. De har antingen nämnt föreläsningssalen Betula som ligger i M6- huset på sjukhusområdet, eller KTC-rummen (Klinisk Training Centrum) som finns i Vårdvetarhuset (bilaga 4). Lärarna från teknisk-naturvetenskaplig fakultet har alla utom en gett exempel på lokaler som används inom den egna undervisningsmiljön, d.v.s. lokaler på Designhögskolan (grupprum och projektstudio) samt stora hörsalen i KBC-huset (bilaga 3). En kvinnlig lärare har istället för en traditionell undervisningslokal illustrerat en god lärandemiljö som kapellet hos studentprästerna. Två av fyra lärare från samhällsvetenskaplig fakultet har gett exempel på lokaler som återfinns inom den egna undervisningsmiljön, d.v.s. universitetsbiblioteket (UB) och grupprum i Norra Beteendevetarhuset. En av de kvinnliga lärarna definierar om begreppet god lärandemiljö i sitt enkätsvar för att kunna ge ett exempel på ett befintligt rum inom universitetsområdet. Jag har lite svårt att förstå begreppet, så jag definierar det som en miljö där jag trivs att vara i. Sådana är det inte gott om på universitetet. (Alla miljöer verkar fostrande i någon bemärkelse). Lärarhuset, Humhusets lokaler är ganska 16

18 trevliga. En manlig lärare har uttryckt vet ej på frågan. Avslutningsvis har de båda lärarna från humanistisk fakultet angett hörsalarna i Humanisthuset samt Mediehuset i Lärarhuset som goda lärandemiljöer. Några exempel på varför rummet upplevs som en god lärandemiljö Föreläsningssalen Betula beskrivs som en ljus lokal (både avseende material och ljusinsläpp) som upplevs trivsam med god komfort tillräckligt utrymme i sittraderna och är utrustad med ändamålsenlig teknik. Betula är en bra lokal för en lite större åhörargrupp. I Betula finns det en väggsida med stora fönster och träd utanför. Materialen i lokalen är i huvudsak ljust trä ljus & värme. Tekniken är till stor del stationär och syns inte eller tar inte utrymme i onödan. Ett minus är dock talarpodiet (kvinna, medfak). Lokalen ger också utrymme för koncentration. Översiktlig, välkomnande atmosfär, som tillåter koncentration (kvinna, medfak). KTC-rummen i Vårdvetarhuset betonas vara rum som verkligen är utrustade för lärande, bl.a. för att de upplevs vara autentiskt skapade för omvårdnad. Rummen används för att studenterna skall få möjlighet att träna i verklighetsnära miljö dvs rum som är inredda som en vårdsal. Rummen är ljusa, förhållandevis bra färgsättning & ventilation. Tillgång till undervisningsmaterial är god. Studenterna har tillgång till rummen för egen träning efter skoltid (kvinna, medfak). Lokalerna på Designhögskolan beskrivs som välutrustade rum, med god belysningen och som erbjuder flexibla lösningar i det pedagogiska arbetet. Flexibelt, rymd, takhöjd, ljus, ljud, dagsljus, mörkläggning. Många tillgängliga verktyg, inbjuder till experiment. Kreativ miljö (man, teknat). Hörsalen i KBChuset framställs som ett rum som erbjuder gott med utrymme och är välutrustad utifrån sitt syfte. Skön inredning trä. Bra lösningar vad gäller tavla m.m. för stor sal. Lagom höjd så alla ser (kvinna, teknat). Bra lutning och bra utrymme. All teknologi finns på plats som stationär utrustning (man, teknat). Kapellet hos studentprästerna upplevs utstråla ett lugn som gör att besökarna kan fokusera på sin uppgift. Det utstrålar lugn med sina trädetaljer, tyg och stenar. Man blir fokuserad på uppgiften (kvinna, teknat). UB:s lokaler upplevs vara en miljö som både erbjuder samvaro som enskildhet, samtidigt som lokalerna ger upphov till en känsla av stor förståelse för avvikelser. Jag trivs i en miljö med rörelse o stillhet på samma gång. Det finns en känsla av ensamhet men att man ändå är i gemenskap med andra intresset för kunskap lärande utveckling. Tolerans för olikheter i ett bibliotek är vi alla lika vem vi är spelar ingen roll. Högt i tak (både fysiskt och intellektuellt) ljust och lite för dammigt (kvinna, samfak) Grupplokalerna i Norra 17

19 Beteendevetarhuset illustreras positiva utifrån sina inredningsdetaljer. Finns en whiteboard, ett bord o stolar där en grupp människor kan sätta sig ner o diskutera olika företeelser. Har annars svårt att förlika mig med ett rum o den inredning som bebor detta rum skall spela så stor roll för dialog, interaktion o samvaro. Kan dock medge att utan rejält med syre i rummet så kan det bli segt (man, samfak). Förtjänsterna med Humanisthusets lokaler är att de ger intryck av att vara levande. Humhusets lokaler är trevliga eftersom det oftast finns spår från tidigare aktiviteter där. Affisher, böcker (någon bokhylla). Det känns inte så nytt. Det finns anslagstavlor som lever. De konstverk som finns passar in i miljön. Atmosfären är mycket personlig. Institutionerna framträder tydligare. Fiket nyttjas av såväl anstälda som studenter (kvinna, samfak). Hörsalarna i Humanisthuset framhålls som goda genom att de anses rymliga och en positiv utsmyckning gör dem till goda lärandemiljöer. Rymliga, tegelväggar vilket ger en varm känsla, mycket konstverk (kvinna, humfak). Lärarutbildningshusets stora behållning tycks främst vara att det upplevs vara en välutrustad byggnad för olika pedagogiska ändamål. Ett rum fullt med prylar, mer eller mindre användbara, vilket gör att det känns som rummet har en inneboende potential att erbjuda de saker man behöver för att kunna slutföra sina projekt (man, humfak). Exempel på ett rum som dålig lärandemiljö När lärarna uppmanas ge exempel på ett rum som de upplever vara en dålig lärandemiljö har alla 16 kursdeltagare nämnt lokaler inom den egna undervisningsmiljön. De kvinnliga lärarna från den medicinska fakulteten hänvisar nu till olika lokaler runt om sjukhusområdet. Det gemensamma för dem är att det rör sig om större lokaler som aulan i Vårdvetarhuset och olika föreläsningssalar i sjukhusbyggnaden. En av de kvinnliga lärarna nämner dessutom några sammanträdesrum som hon anser vara alldeles för små i förhållande till tänkt aktivitet. Lärarna från teknisk-naturvetenskaplig fakultet (5 personer) berör i första hand rum i KBC-huset av varierad storlek. De båda manliga lärarna från Designhögskolan anger föreläsningssalar i en vidare mening. Vilken hörsal som helst (man, teknat). Den ena med tillägget vilken datasal som helst (man, teknat). De båda kvinnliga lärarna från samhällsvetenskaplig fakultet hämtar sina exempel på lokaler i Norra Beteendevetarhuset. Norra beteendevetarhuset är ett skräckexempel otrivsamt, kallt, ödsligt, plastiskt (+ nya samverkanshuset) ful konst, luktar dåligt kemikalier (kvinna, samfak). En av de manliga lärarna tycker att hörsalsrundan i Samhällsvetarhuset är dåliga lärandemiljöer. Den andre manlige läraren talar om rum med dålig ventilation. Rum som 18

20 snabbt blir syrefattigt, finns nog många exempel på sådana (man, samfak). En av lärarna (en kvinna) från humanistisk fakultet omnämner ett specifikt rum i Humanisthuset (rum A117), medan den manliga läraren anser att samtliga rum i Humanisthuset är dåliga lärandemiljöer. Några exempel på varför rummet upplevs som en dålig lärandemiljö Lokalerna inom medicinsk fakultet upplevs ha en alltför brant lutning där åhörarna ska sitta amfiteater stuk vilket anses försvåra kontakten mellan lärare och studenter. Det gör att lärare i en sådan lokal kan känna sig utelämnad läraren är mkt utlämnad till sig själv. Dessutom upplevs dessa lokaler som kalla, dragiga med ett dåligt ljus. Brant där audiotoret sitter. De ser föreläsaren men föreläsaren har inte kontakt med audiotoriet. Stort och svårt att överblicka. För lyssnaren i audiotoriet är det kallt och dragit. Man ser enbart föreläsaren. Svårt att ha en diskussion tex. om någon ställer en fråga svårt att höra och se den personen underlättar inte ett möte (kvinna, medfak). Lokalerna anses dock vara välutrustade med tekniska hjälpmedel men är svåra att hantera. ( ) Rikligt med teknisk utrustning för allt möjligt vilket är bra, men den är svår att hantera & vaktmästarhjälp är oftast nödvändig! (pga krångel & dåliga manualer) (kvinna, medfak). En av de kvinnliga lärarna hävdar att hennes exempel saknar fönster och har dålig luft vilket gör det till en försämrad lärandemiljö. De mindre sammanträdesrummen beskrivs sakna komfort och tekniska hjälpmedel. Lågt i tak, inga fönster, ingen teknik, stökigt intryck, trång, tillträdesproblem eftersom institutionens dörrar är låsta (kvinna, medfak). De rum som nämns av lärare från teknisknaturvetenskaplig fakultet upplevs i vissa fall utgöra hinder för deras arbete. Stort, kallt, utelämnande. Måste göra alla lärare nervösa otrygga om eventuellt sämre lärare (kvinna, teknat). Kallt, apbur, svårt att se framåt, ex OH apparat på bordet (kvinna, teknat). Rummen beskrivs vidare som opersonliga och som ett hinder i samspelet mellan lärare och studenter. Färg, opersonligt, barriär mellan föreläsare och publik, mekaniskt utformad, var och en på sin trånga plats (man, teknat). Vidare framhålls att rummen är tekniskt eftersatta samt att koncentrationen störs av den utsikt som är möjlig från fönstren. Lång, platt sal. Dålig (ingen) teknik som stationär utrustning. Stora fönster med utsikt över Umeå stör koncentrationen (man, teknat). Lokalerna i Norra Beteendevetarhuset betraktas vara alltför moderna till sin utformning för att de ska kunna stimulera till önskvärda aktiviteter. Miljöerna i flera av de nya husen påminner om alla andra byggnader/ miljöer som produceras nu. Butiker, operahus, busstation, universitetet allt i samma ödsliga fula form med lysrörsbelysning usch (kvinna, 19

21 samfak). Dessutom upplevs interaktionen mellan lärare och studenter försvåras i rummen trots att lokalerna uppfattas som modern och funktionell. Salen utger sig för att vara en bra, modern och funktionell hörsal, men den är för avlång för låg slutning om en stor man sätter sig framför dig ser du ingenting! Likaså om du sitter längst bak. Irritation över att man inte ser föreläsaren/audiotoriet och svårt att höra vad som sägs och att tala i mic är oftast en konst som få behärskar det blir enformigt och stelt. (Dock sköna stolar) Svårt för föreläsaren att få kontakt med studenterna (kvinna, samfak). Det som framhålls negativt med hörsalarna i Samhällsvetarhuset är att platserna och utrymmet för åhörarna anses vara snålt tilltaget samt att ljud utanför lokalerna stör undervisningen. De har för lite utrymme för den enskilde studenten man sitter jättetrångt och obekvämt man kan även störas av ljud utifrån (man, samfak). Rum A117 i Humanisthuset upplevs som en dålig miljö därför att temperaturen är otillfredsställande samt att rummet i övrigt uppfattas torftig. Kallt rum och väldigt kallt, man fryser konstant där. I princip inga inventarier annat än bord, stolar, OH-apparat o tavla (kvinna, humfak). Lokalerna för övrigt i Humanisthuset upplevs som skamfilade på ett eller annat sätt. Hörsalarna: Nedslitna, trånga stolar och rader. Dörr framme vid föreläsaren vilket omöjliggör diskret in/utgång. Övriga: Stora, kala (ofta kombinerad med tråkig/bizarr färg), nedslitna, stora otympliga bord, de ger en känsla av att vara fyrkantiga och krångliga. + Svårbokade i den bemärkelsen att det är klurigt att få tag på en bra lokal om man är sent ute/kommer på något skoj inför nästa dag (man, hum-fak). Av citatet framgår också att bokningssystemet begränsar ett pedagogiskt arbete, eftersom möjligheterna för spontana aktiviteter hämmas under pågående undervisning. 20

22 Avslutande kommentarer Det nya inslaget i den universitetspedagogiska kursen Lärandemiljön Introduktion om Den fysiska lärandemiljön visade sig entusiasmera och skapa ett gott engagemang hos kursdeltagarna. Att som universitetslärare reflektera över den fysiska miljöns betydelse för undervisning och lärande är inte något vanligt inslag i undervisningssammanhang. Studien visar dock på att det bland universitetslärare finns en mängd idéer på hur man skulle vilja utforma den fysiska miljön för att kunna skapa goda rum för lärande. Vid kursdeltagarnas redovisningar presenterade de alla rum som idag inte återfinns inom universitetets befintliga undervisningslokaler. En viktig genomgående aspekt i deras egna konstruerade rum är att de ska vara utformade och utrustade så att de går att använda för flera olika pedagogiska aktiviteter. Flexibilitet är ett begrepp som samtliga grupper använde för att beskriva karaktären på sina rum. Det är vidare viktigt med ljus, ljud samt klimatet. Ljuset ska helst bestå av dagsljus varför fönster konstruerats för att släppa in så mycket dagsljus som möjligt i kursdeltagarnas idéskisser. Det får inte förekomma onödiga ljud i rummet och några av grupperna vill dölja så mycket teknisk utrustning som möjligt. Främst hos männen är det viktigt med den tekniska utrustningen, framför allt att den är stationär och att den kan användas för alla medier. Den är också viktig för kvinnorna men betonas inte i samma grad. Fantasin är stor när det gäller detaljer i rummen som ska skapa harmoni i miljön. Tre av de fyra grupperna vill återskapa miljöer som såväl indikerar en personlig sfär som en familjär känsla, vilket de anser saknas i den nuvarande utbildningsmiljön. Att lärarna är kritiska till universitetets befintliga lokaler framkommer i den enkät som de fick besvara. Det som flertalet framhåller som problematiskt är att lokalerna i vissa fall försvårar interaktionen mellan studenter och lärare och att särskilt lärarna kan känna sig utelämnade i den typen av lokaler. Det gäller särskilt lokaler avsedda för större grupper. Bristande komfort och estetik är vidare något som kursdeltagarna är kritisk till. I deras egna förslag finns därför detaljerna som möbler som är mjuka och sköna att sitta i. Färgsättningen är betydelsefull universitetslärarna önskar miljöer där färgsättningen skapar en godare förutsättning 21

23 för en harmonisk lärandemiljö än de upplever nuvarande lokaler ger uttryck för. Formen på de rum som universitetslärarna skissat på kan inte sägas vara traditionella till formen. I en grupp har man skapat ett rum i form av ett kors för att på så sätt avdela rummet för olika aktiviteter. Ytterligare en grupp har skapat ett cirkelformat rum med uppfällbara skärmar för att avdela rummet för olika aktiviteter i samma syfte. Vi drar slutsatsen att inslaget även fortsättningsvis borde ingå som ett moment inom kursen. Det fyller ett behov hos lärarna av att utbyta tankar om hur den fysiska utbildningsmiljön, som samtidigt är deras arbetsmiljö, kan utvecklas. Resultatet ligger också väl i linje med de tankar som har diskuterats inom projektet, exempelvis när det gäller flexibla lösningar för undervisningslokaler. Undersökningen tyder också på att universitetslärare i regel anser att lokalernas utformning och utrustning är viktiga för att möjliggöra ett mer flexibelt förhållningssätt inom undervisningen, inte minst när det gäller möjligheterna till samspel mellan lärare och studenter. Det gäller också möjligheterna att skapa rum där koncentration och harmoni kan stå i centrum. Studien visar att universitetslärare ser pedagogiska möjligheter och begränsningar hos den fysiska miljön när de ges tillfälle att reflektera över denna aspekt. Vi tror avslutningsvis att en ökad medvetenhet hos lärarna med avseende på internationen mellan den fysiska miljön, undervisning och lärande, innebär en viktig potential för framtida utveckling av universitetsutbildningen. 22

24 Bilaga 1 UMEÅ UNIVERSITET Universitetspedagogiskt centrum PROGRAM LÄRANDEMILJÖN INTRODUKTION vt 2005 Kurstid: jan, 28 jan och 4 feb Kurstider: kl varje dag. Dagligen bjuder vi på förmiddags- och eftermiddagsfika. Lunchuppehåll ca kl Dag 1 bjuder vi på en gemensam lunch. Lokaler: NaP 210 (grå träpaviljongen i Naturvetarhuset, gå in genom entré Leo som vetter mot Universum), samt seminarium 4 feb i N355 och NC350. Dag Presentation av kursledare, kursdeltagare och kursinnehåll. Må 24 jan Vad är en bra lärare, vad är bra undervisning? Besök av en erfaren lärare Gemensam lunch (gratis), Universum, Affärsvärlden Uppföljning Pedagogisk meritportfölj vad är det och hur använda den? Förberedelse inför dag 2 och avslutning av dag 1. Dag Univ.organisationen Vem vänder man sig till? Sven B Eriksson. Ti 25 jan God lärandemiljö och pedagogiskt klimat Lunch Information från Studentcentrum Den fysiska lärandemiljön Inför det enskilda arbetet och avslutning av dag 2. Dag 3 On 26 jan alt To 27 jan Enskilt arbete med anknytning till hemmainstitutionen. Dag Universitetsläraren och regelsystemet, univlekt Lars Bejstam. Fr 28 jan Information från Språkverkstaden och UB Lunch Relationerner i universitetsmiljön Avslutning av dag 4. Dag 5 Fr 4 feb Seminarium redovisning av de enskilda arbetena Lunch Seminarium fortsättning Internationalisering, sammanfattning av kursen, kursvärdering Slut Kursledare: Katarina Winka, UPC Tel: E-post: katarina.winka@upc.umu.se Rikard Harr, Informatik Tel E-post: rharr@informatik.umu.se 23

25 Bilaga 2 UMEÅ UNIVERSITET Universitetspedagogiskt centrum Introduktion vt 2005 Tomas Grysell Den fysiska lärandemiljön Kön: Fakultet: Ge exempel på ett rum på Umeå universitet som Du anser vara en god lärandemiljö Ge kort några exempel på varför Du anser rummet vara en god lärandemiljö Ge exempel på ett rum på Umeå universitet som Du anser vara en dålig lärandemiljö Ge kort några exempel på varför Du anser rummet vara en dålig lärandemiljö 24

26 Bilaga 3 Umeå universitet Översikt över campus AA YA Y O C X R S V J NB N K G T M E KB L H F A B D DB Z Bi Humanistpaviljongen KB KB-huset (Kemiskt-biologiskt centrum) A Humanisthuset L Fysiologihuset och Odlingshuset B Samhällsvetarhuset M Växthuset C Universitetsbiblioteket (UB) NB Östra paviljongerna: skrivsalar D Universitetsförvaltningen O SLU (Sveriges lantbruksuniversitet, skogsvetenskapliga fakulteten) DB Samverkanshuset (inflyttning ht 2004) R Skogis kårhus E Universum (restaurang, studentkår, S Universitetshallen (Iksu Sportcenter) studenthälsan) och Aula Nordica F Arbetslivsinstitutet V MIT-huset (studentkår) G Naturvetarhuset X Teknikhuset H Biologihuset Y Beteendevetarhuset J Fysikhuset YA Norra beteendevetarhuset K Kemihuset Z Lärarutbildningshuset 25

27 Bilaga 4 Umeå universitet Översikt över sjukhusområdet 1 24 Medicin och odontologi 1D Tandläkarhögskolan VV Vårdvetarhuset 14E Villan (studentkår) 26

28 Universitetspedagogiskt centrum (UPC) Umeå universitet Umeå Telefon Fax Umeå universitet Umeå. Telefon Fax