Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012

Transkript

1 Gröna korridorer Populärversion av slutrapport december 2012

2 Bakgrund År 2007 lanserade EU-kommissionen begreppet Gröna korri dorer i sin logistikhandlingsplan. Kommissionen ville öka samarbetet över nationsgränser och samverkan mellan samhälle, näringsliv och forskning, för att skapa gröna transportkorridorer för godstrafik. Målet var effektivare och mer hållbara transport- och logistik lösningar. En korridor innefattar lösningar för både infrastrukturen och trafiken inom ett brett geografiskt område. Hösten 2008 tog Sverige, med regeringens Logistikforum i spetsen initiativ till ett brett svenskt engagemang på området. Det fanns ett stort intresse för grön logistik och klimatsmarta lösningar i det svenska näringslivet och på politisk nivå. Under 2010 tog arbetet till viss del en ny riktning då regeringen gav Trafikverket, Sjöfartsverket och VINNOVA i uppdrag att tillsammans arbeta vidare och utveckla konceptet Gröna korridorer. Regeringsuppdraget löpte fram till årsskiftet 2012/2013, och vad som har gjorts i uppdraget presenteras i en slutrapport. Arbetet med att skapa och utveckla Gröna korridorer löper vidare, men det kommer framöver att integreras i myndigheternas ordinarie verksamhet. 2

3 Vad är en grön korridor? Enkelt uttryckt handlar de gröna korridorerna om att minska miljöoch klimatpåverkan och att öka säkerheten och effektiviteten i godstransportsystemet. En grön korridor utmärks av hållbara logistiklösningar med dokumenterat minskad miljö- och klimatpåverkan, hög säkerhet, hög kvalitet och effektivitet integrerade logistikupplägg med ett optimalt utnyttjande av trafikslagen ett harmoniserat regelverk med öppenhet för alla aktörer en koncentration av nationell och internationell godstrafik på relativt långa transportsträckor effektiva och strategiskt placerade omlastningspunkter samt anpassad och stödjande infrastruktur en plattform för forskning, utveckling och demonstration av innovativa logistiklösningar. Samverkan Arbetet med Gröna korridorer har skett i projektform genom samverkan i ett sekretariat. I fokus har funnits samarbete med samhälle, näringsliv och forskning. Förutom en styrgrupp har projektet haft en referensgrupp, bestående av cirka 150 personer från näringsliv, akademi och offentlig sektor. Projektet har arrangerat ett par heldagar varje år och då har storgruppen fått information om de framsteg som gjorts. Gruppen har också fått möjlighet att ge inspel till arbetet med Gröna korridorer. Begreppet Gröna korridorer har etablerats i samverkan med andra aktörer och genom föredrag, konferenser, deltagande i andra projekt samt kontakter med EU-kommissionen och ministerierna i andra europeiska länder. EU-kommissionen Under arbetet med regeringsuppdraget har det varit ett nära samarbete med EU-kommissionen. Det har varit viktigt att följa och påverka EUkommissionens arbete med det gröna korridorperspektivet i revideringarna av EU:s vitbok för transporter och EU:s transportnät, (TEN-T). I kommissionens fortsatta arbete med TEN-T är man mycket intresserad av att ta tillvara de erfarenheter som vunnits i arbetet med Gröna korridorer i Sverige, för att införa detta synsätt i strävan att göra Europas godstransportkorridorer effektivare och grönare. Det nära samarbetet löper vidare, dels för att bistå EU-kommissionen i dess fortsatta arbete med TEN-T, dels för att öka Sveriges möjligheter att påverka den fortsatta utvecklingen till nytta för svenskt näringsliv. 3

4 Vad har gjorts i uppdraget? Under de dryga två år som regeringsuppdraget pågått har arbetet inom Gröna korridorer varit koncentrerat på att genom olika utvecklingsprojekt driva arbetet med Gröna korridorer mot nya effektiva och hållbara lösningar etablera minst en grön korridor inom, till och från Norden där nya lösningar tillämpas bevaka vad som sker inom området Gröna korridorer och sprida kunskap kring dessa frågor. Utvecklingsprojekt Under 2011 inventerades pågående eller avslutade projekt med bäring på Gröna korridorers kriterier. Syftet var att kartlägga den transport forskning som sker för att därigenom kunna identifiera vita fläckar inom området gröna korridorer. Under vintern 2012 startade flera utvecklingsprojekt som syftade till att fylla de identifierade luckorna. Ett exempel på ett sådant projekt är sjömotorvägsprojektet MONALISA 2.0 som utvecklar ett nytt koncept för Sea Traffic Management trafikledning och informationshantering inom sjöfartsområdet. Projektet, som leds av Sjöfartsverket, syftar till effektivare och säkrare sjöfart med minskad negativ miljöpåverkan. Beräkningsmanual Inom ramen för projektet har det tagits fram en handbok med tillhörande kalkylverktyg för att göra det möjligt att mäta hur grön en transport är. Stor vikt har lagts vid att få kalkylverktyget användarvänligt, och verktyget har därför testats och utvecklats i samarbete med ett transportföretag. Produkterna finns tillgängliga på projektets hemsida: Transportteknik Korridorer (länkar/noder) Regler och policy Transport/ Logistiklösningar (affärsmodeller) 4

5 Korridoretablering Två gröna korridorer har pekats ut som lämpliga för etablering: en västlig som sträcker sig från Oslo via Göteborg till Randstad, och en östlig från Narvik via Stockholm till Neapel. Målet har varit att minst en av dem ska vara etablerad under 2012, vilket projektet har infriat. Oslo Randstad Korridoren Oslo Randstad följer en av norra Europas viktigaste godstransportvägar. I samband med den internationella demonstrationsdagen den 12 december 2012 öppnades den första gröna korridoren i Europa. Före invigningen tecknade ett antal partner från länderna i korridoren avsiktsförklaringar som syftar till att stärka den gröna korridoren. En stor del av arbetet med att etablera korridoren har genomförts inom ramen för EU finansierade strukturfondsprojekt: GreCOR, som leds av Trafikverket och omfattar 14 partner i sex länder och som löper under COINCO North II (till viss del) som omfattar delen Oslo Köpenhamn STRING, som syftar till att utveckla delen Malmö Hamburg. Narvik Neapel Korridoren Narvik Neapel knyter ihop viktiga transportflöden från norra Europas producenter till konsumenterna i södra Europa. Etableringen av denna korridor har inte kommit lika långt som etableringen av korridoren Oslo Randstad. I den nordligaste delen är arbetet emellertid i full gång inom ramen för strukturfondsprojektet Bothnian Green Logistic Corridor (BGLC). Den första gröna korridoren i Europa har öppnats Den 12 december 2012 genomfördes en internationell demonstrationsdag i Malmö för projektet Gröna korri dorer. I samband med dagen hölls en öppningscermoni för den första gröna korridoren i Europa: Oslo Randstad. Korridoren involverar Norge, Sverige, Danmark, Tyskland och Holland, och dessa länder ska nu arbeta tillsammans för att göra korridoren grönare och effektivare. Korridorens flaskhalsar är kartlagda och det finns förslag till åtgärder. Godsflödena och de största transportörerna är också kartlagda. 5

6 Vilka slutsater kan vi dra, och hur går arbetet vidare? Sedan Trafikverket, VINNOVA och Sjöfartsverket fick regeringsupp draget 2010 har många kontakter upprättats inom och utom landet, med olika projekt och grupper som arbetar med snarlika frågor. Vi har kunnat åstadkomma en relativt god bild av arbetet med Gröna korridorer inom Östersjöområdet, och vi har på olika sätt medverkat i många av dessa projekt. Utvecklingsprojekten löper vidare Projektet har försökt skapa sig en bild av vilka utvecklingsprojekt som pågår med bäring på Gröna korridorer och vi har tagit fram en lista på cirka 200 projekt. Vi ser att det pågår en hel del teknikutvecklings projekt men inte alls lika många när det gäller exempelvis logistik lösningar och regelverk. Inom dessa områden skulle det behöva göras en del ytterligare. Inte minst gäller det transporter över landsgränser, där regelverk och praxis många gånger skiljer sig åt. Under arbetets gång har projektet tagit initiativ till nya forsknings- och utvecklingsprojekt. Några av dessa fortsätter att löpa vidare, som exempelvis MONALISA och GreCOR. Resultaten av utvecklingsprojekten behöver spridas och implementeras mer, och inte minst till andra länder inom EU, i syfte att få en internationell uppslutning kring den svenska synen på begreppet Gröna korridorer. Green Corridors Criterias Ökad användning av handbok och beräkningsmodell En återkommande fråga inom området Gröna korridorer är hur man ska mäta de förbättringar som uppnås. Projektet har tagit fram en handbok och en beräkningsmodell för att kunna beräkna vissa miljöeffekter. Det vore lämpligt att arbeta för en ökad användning av dessa beräkningsmodeller, för att kunna jämföra faktiska och hypotetiska förändringar i en transportkedja. 6

7 Fortsatt utveckling av korridoren Oslo Randstad Det fortsatta arbetet med att utveckla den etablerade korridoren Oslo Randstad kommer att i stor utsträckning ske inom ramen för de EUfinansierade projekten GreCOR, COINCO North II och Green STRING Corridor. I samband med demonstrationsdagen i december 2012 skrev ett 20-tal partner i länderna längs korridoren under avsiktsförklaringar om att samarbeta om utvecklingen av korridoren. Det finns förslag på en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas och förslaget ska nu diskuteras med syfte att komma överens om en gemensam handlingsplan som ett stort antal aktörer längs korridoren kan ställa sig bakom. Därefter påbörjas arbetet med att verkställa handlingsplanen, där aktörer na ansvarar för att genomföra sina åtaganden. Förvaltning av grön korridor ses över Inom ramen för regeringsuppdraget har ett förslag till modell för korridor etablering tagits fram. Den har nu börjat tillämpas inom projektet GreCOR för korridoren Oslo Randstad. En viktig fråga i det sammanhanget är också hur en grön korridor ska förvaltas och hur en förvaltningsorganisation skulle kunna se ut. En studie av detta har påbörjats genom ett doktorandprojekt vid Luleå tekniska universitet. Fortsatt arbete med etablering av korridoren Narvik Neapel Genom medverkan i projektet Bothnian Green Logistic Corridor har arbetet kommit igång för den norra delen från, Narvik ner till Mälardalen. För fortsättningen av denna korridor har kontakter tagits med EU-kommissionen och ett antal partner längs sträckan. Syftet är att åstadkomma ett gemensamt projekt och söka bidrag från EU:s TEN Tbudget för att få resurser till genomförandet. Det skulle då kunna bli en parallell till GreCOR för den östra korridoren. Gröna korridorer ett kontinuerligt arbete Tanken är att Gröna korridorer ska vara ett ständigt pågående arbete som syftar till att främja grönare och effektivare transporter. De gröna korridorerna bör följas upp genom årliga konferenser även efter det att regeringsuppdraget är avslutat. Vid dessa följer man upp att alla parter fullföljt sina åtaganden, och man visar nya innovationer som skulle kunna förbättra korridoren ytterligare när det gäller klimatsmarthet och logistik. Arbetet ska hela tiden utvecklas, och i slutrapporten för regeringsuppdraget finns mer detaljerade förslag på hur arbetet kan fortsätta. 7

8 Gröna korridorer i Östersjöområdet I regeringsuppdraget har fokus varit på den västra korridoren Olso Holland samt den östra korridoren Narvik Italien. Norwegian Sea Bodø Narvik Murmansk Barents Sea Kola Peninsula White Sea Kenneth Wålhberg, Trafikverket kenneth.walberg@trafikverket.se Rein Jüriado, VINNOVA rein.juriado@vinnova.se Trondheim Holland OSLO Göteborg Mosjøen Italien Östersund Rostock Läs mer om projektet och ta del av hela slutrapporten på: För mer information, kontakta: Ett samarbete mellan: Örebro Sundsvall Karlskrona Umeå Vaasa Bothnian Sea Pori Gävle STOCKHOLM Baltic Sea Gdynia Luleå Magnus Sundström, Sjöfartsverket magnus.sundstrom@sjofartsverket.se Annelie Nylander, Trafikverket annelie.nylander@trafikverket.se Haparanda/ Tornio Oulu Kokkola Ventspils Klaipeda Jyväskylä Tampere TALLINN RIGA Kainuu HELSINGFORS VILNIUS St Petersburg Anna Hansson, Trafikverket anna.hansson@trafikverket.se Rikard Engström, Trafikverket rikard.engstrom@trafikverket.se Petrozavodsk Källa: Kartunderlaget är hämtat från Östersjöprojektet Bothnian Green Logistics Corridor, bothniangreen.com, men de markerade korridorerna har modifierats. TRAFIKVERKET. DECEMBER PRODUKTION:Grafisk Form, Trafikverket. TRYCKERI:Trafikverket. Foto: Mostphotos/Michael Erhardsson, Göran Fält, Denny Josefsson, Elin Gårdestig.