K3 Risker. Kreditrisker

Transkript

1 87 K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen har antagit en policy för Enterprise Risk Management (ERM) vilken beskriver riskramverket, riskhanteringsprocessen samt roller och ansvar inom riskhanteringen. Swedbank identifierar kontinuerligt de risker som dess verksamhet medför och har utformat en process för hur riskerna ska hanteras. Riskhanteringsprocessen omfattar åtta steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och övervaka, rapportera risker samt att följa upp hanteringen av risken. Processen spänner över samtliga risktyper och resulterar även i en beskrivning av Swedbanks riskprofil, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna kapitalutvärderingsprocess. För att försäkra sig om att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskprofil har styrelsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med riskaptiten finns individuella toleranslimiter för de risktyper koncernen är exponerad mot. Toleranslimiterna begränsar hur exponering och utveckling i portföljen kan ske. Förutom toleranslimiter har styrelsen också beslutat om ett signalsystem som syftar till att ge tidiga signaler på om förutsättningarna förändras. Kapitalutvärderingsprocessen utvärderar behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank samtidigt även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna. Risk Kreditrisk Marknadsrisk Likviditetsrisk Operativ risk Försäkringsrisk Övriga risker Kreditrisker Beskrivning Risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk. Risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutakursrisk, aktierisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatiliteter eller korrelationer. Risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt. Risken för förlust till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Risken för en förändring i värde på grund av avvikelse mellan faktiska försäkringskostnader och förväntade försäkringskostnader. Innefattar affärsrisk, pensionsrisk, strategisk risk och ryktesrisk. DEFINITION Med kreditrisk avses risken att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk omfattar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk. Motpartsrisk är risken för att en motpart i en tradingtransaktion inte fullgör sina finansiella åtaganden mot Swedbank och att de säkerheter som erhållits inte är tillräckliga för att täcka fordran på motparten. Med tradingtransaktion avses här repor, derivat, värdepappersfinansieringstransaktioner och penningmarknadstransaktioner. Koncentrationsrisken utgörs bland annat av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till specifika motparter, sektorer eller geografier. Avvecklingsrisk är risken att en motpart inte fullgör sitt åtagande innan Swedbank fullgör sitt i samband med att en transaktion går till förfall (leverans/betalning). Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, samt att kreditbeslut följer kreditprocessen, fattas i enlighet med relevanta regelverk samt är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid all kredit- och kreditriskhantering inom koncernen. Principen återspeglas i den oberoende kreditriskorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocesserna. Respektive affärsenhet svarar för att internkontroll är integrerad i all kreditgivning och uppföljning. Riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och omfattar arbetsoch beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. För krediten ska dessutom ställas adekvat och betryggande säkerhet. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling, av betydelse för affären och dess risk, beaktas. Systematisk analys av de enskilda kreditexponeringarna sker genom löpande uppföljning av individuella engagemang. Exponeringar mot företagskunder, finansiella institutioner och stater omprövas minst årligen. Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkten för: riskbedömning och kreditbeslut beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC) beräkning av portföljreserveringar övervakning och hantering av kreditrisker (inklusive migrationer) rapportering av kreditrisker till styrelse, VD och koncernledning utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering Riskklass prövas och fastställs i samband med kreditbeslut. Den påverkar också kraven på omfattningen av analysen och dokumentationen samt styr på vilket sätt uppföljning av kunden ska ske. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kredit process. Riskklassificeringen ingår också som en central del i uppföljning av enskilda kreditexponeringar. Systemet reglerar också uppföljningsprocessen, där till exempel en svag riskklass medför särskild prövning och därefter beslut om eventuella åtgärder. Swedbank har fått godkänt av Finansinspektionen för att använda Intern riskklassificeringsmetod (IRK-metoden) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. IRK-metoden används för huvuddelen av utlåning till allmänheten med undantag för utlåning till stater samt kreditportföljerna i Ukraina och Ryssland. För de exponeringar där IRK-metoden inte tillämpas används istället extern klassificering och då främst Finansinspektionens schablonmetod. Riskklassificeringens mål är att förutsäga fallissemang inom 12 månader och uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar störst risk, 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Efterföljande tabell beskriver koncernens riskklassificering och hur den relaterar till den teoretiskt beräknade sannolikheten för fallissemang inom 12 månader (PD) samt indikativ rating enligt Standard & Poor s. Av de totala IRK-klassade exponeringarna ligger 77 (76) procent inom riskklasserna 13 21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg. Av exponeringarna har 42 (41) procent åsatts riskklass 18 eller högre, som motsvarar A rating från de stora ratinginstituten. Exponeringsbeloppen avser finansiell företagsgrupp. Riskklass enligt IRK-metoden Intern rating PD (%) Indikativ rating Standard & Poor s Fallerade Fallerad 100 D Hög risk 0 5 >5,7 C till B Förhöjd risk 6 8 2,0 5,7 B+ Normal risk ,5 2,0 BB- till BB+ Låg risk <0,5 BBB- till AAA För att uppnå en så stor exakthet i den interna ratingen som möjligt har olika modeller för riskklassificering utvecklats. Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistiska metoder inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom expertbedömning. Modellerna valideras såväl vid införandet av nya modeller som vid större förändringar samt fortlöpande (minst årligen). Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt. Sammanfattningsvis har de valideringar som hittills gjorts visat att modellerna statistiskt sett är mycket tillförlitliga.

2 88 noter koncernen Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2012 Låg risk PD <0,5 Normal risk PD 0,5 2,0 Riskklass enligt IRK-metoden Förhöjd risk PD 2,0 5,7 Hög risk PD >5,7 Fallerade PD Icke riskklassificerade 100,0 Schablon metoden Totalt belopp Exponerat belopp Svensk Stora företag & bankrörelse % Institutioner % Baltisk bankrörelse % Ryssland & Ukraina % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , , ,7 Normal risk , , , ,5 Förhöjd risk , , , ,4 Hög risk , , , ,7 Fallerade , , , ,7 Icke riskklassificerade , , , , ,1 Schablonmetoden , , , , , ,8 Summa , , , , , ,0 Hushåll % Företag % Institut % Stater % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , ,7 Normal risk , , , ,5 Förhöjd risk , , , ,4 Hög risk , , ,7 Fallerade , , ,7 Icke riskklassificerade , , ,1 Schablonmetoden , , , , , ,8 Summa , , , , , ,0 Riskklass enligt IRK-metoden Låg risk PD Normal risk Förhöjd risk PD Hög risk PD Fallerade PD Icke riskklassificerade metoden Totalt belopp Schablon Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2011 <0,5 PD 0,5-2,0 2,0-5,7 >5,7 100,0 Exponerat belopp Svensk Stora företag & bankrörelse % Institutioner % Baltisk bankrörelse % Ryssland & Ukraina % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , , ,3 Normal risk , , , ,7 Förhöjd risk , , , ,2 Hög risk , , , ,0 Fallerade , , , ,1 Icke riskklassificerade , , , , ,5 Schablonmetoden , , , , , ,2 Summa , , , , , ,0 Hushåll % Företag % Institut % Stater % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , ,3 Normal risk , , , ,7 Förhöjd risk , , ,2 Hög risk , , ,0 Fallerade , , ,1 Icke riskklassificerade , , ,5 Schablonmetoden , , , , , ,2 Summa , , , , , ,0

3 89 Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Stater Kommuner Övriga Utlåning till kreditinstitut Återköpsavtal* Utlåning till allmänheten Riksgäldskontoret Återköpsavtal* Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter Övriga fastigheter Kommuner Företagshypotek Borgen Blanco Övriga säkerheter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Bostadsinstitut Banker Andra finansiella företag Icke finansiella företag Derivat Övriga finansiella tillgångar Ansvarsförbindelser och åtaganden Garantier Löften Summa % av total * Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden Nettningsvinster Aktuell nettad kreditexponering Erhållna säkerheter** Netto kreditexponering Netto kreditriskexponering med interna riskpåslag*** ** Säkerheter består till 99,9 procent av kontanta medel, till 0,1 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor s. *** Interna riskpåslag används vid hanteringen av kreditriskexponeringar med avseende på motpartslimiter. Kreditderivat Nominella värden Effekt på säkerheter till följd av en nedgradering av kreditrating med 1 enhet, Moody s Effekt på säkerheter till följd av en nedgradering av kreditrating med 1 enhet, från Standard & Poor s Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper.

4 90 noter koncernen Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Stater Kommuner Övriga Utlåning till kreditinstitut Återköpsavtal* Utlåning till allmänheten Riksgäldskontoret Återköpsavtal* Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter Övriga fastigheter Kommuner Företagshypotek Borgen Blanco Övriga säkerheter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Bostadsinstitut Banker Andra finansiella företag Icke finansiella företag Derivat Övriga finansiella tillgångar Ansvarsförbindelser och åtaganden Garantier Löften Summa % av total * Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden Nettningsvinster Aktuell nettad kreditexponering Erhållna säkerheter** Netto kreditexponering Netto kreditriskexponering med interna riskpåslag*** ** Säkerheter består till 98,0 procent av kontanta medel, till 1,8 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor s och till 0,2 procent övriga marknadsnoterade obligationer. *** Interna riskpåslag används vid hanteringen av kreditriskexponeringar med avseende på motpartslimiter.

5 91 GIIPS-exponering, redovisat värde Grekland Irland Italien Portugal Spanien Summa Grekland Irland Italien Portugal Spanien Summa Obligationer varav stater varav hålles till förfall* Lån (penningmarknad och certifikat) Lån (kreditfaciliteter) Derivat netto** Övrigt*** Summa * Aktuella marknadsvärden understiger per redovisade värden med ca 23 mkr. ** Derivat till marknadsvärde efter hänsyn till nettnings- och säkerhetsavtal. Derivatens bruttovärden, dvs marknadsvärden plus interna riskpåslag uppgår till: Irland 72 mkr (87), Italien 396 mkr (447) och Spanien 218 mkr (217). Summa 686 mkr (751). *** Inkluderar handelsfinansiering och hypotekslån.

6 92 noter koncernen Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2012 Lån som individuellt inte bedömts osäkra Lån som individuellt bedömts osäkra Totalt Före portföljreserveringar Portföljreserveringar Efter portföljreserveringar Före reserveringar Reserveringar Efter reserveringar Betalande Förfallna Geografisk fördelning Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Sektor/bransch Privatpersoner Hypoteksutlåning, privat Bostadsrättsföreningar Övrigt, privat Företagsutlåning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjänster och samhällsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjötransport och offshore Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Finans och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter Industri och lagerlokaler Övrig fastighetsförvaltning Företagstjänster Övrig företagsutlåning Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till kreditinstitut inklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

7 93 Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2011 Lån som individuellt inte bedömts osäkra Lån som individuellt bedömts osäkra Totalt Före portföljreserveringar Portföljreserveringar Efter portföljreserveringar Före reserveringar Reserveringar Efter reserveringar Betalande Förfallna Geografisk fördelning Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Sektor/bransch Privatpersoner Hypoteksutlåning, privat Bostadsrättsföreningar Övrigt, privat Företagsutlåning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjänster och samhällsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjötransport och offshore Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Finans och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter Industri och lagerlokaler Övrig fastighetsförvaltning Företagstjänster Övrig företagsutlåning Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till kreditinstitut inklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

8 94 noter koncernen Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Totalt Osäkra lån Redovisat värde före reserveringar Reserveringar Redovisat värde efter reserveringar Andel osäkra lån, netto, % 0,10 2,72 7,59 4,20 5,26 33,42 0,03 0,33 0,52 Andel osäkra lån, brutto, % 0,20 4,14 13,37 6,67 10,39 69,61 0,13 0,33 1,05 Redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal Förfallna lån som inte är osäkra Värderingskategori, lånefordringar Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Summa Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna Redovisat värde före omstruktureringen Redovisat värde efter omstruktureringen Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Totalt Osäkra lån Redovisat värde före reserveringar Reserveringar Redovisat värde efter reserveringar Andel osäkra lån, netto, % 0,08 3,74 12,27 7,87 12,96 37,00 0,11 0,09 0,92 Andel osäkra lån, brutto, % 0,20 6,58 20,98 13,37 20,26 61,19 0,22 0,09 1,87 Redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal Förfallna lån som inte är osäkra Värderingskategori, lånefordringar Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Summa Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna Redovisat värde före omstruktureringen Redovisat värde efter omstruktureringen

9 95 Osäkra lån Osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. Ett lån bedöms som osäkert när det dels finns objektiva belägg för att en förlusthändelse inträffat på individuell nivå efter lånets första redovisningstillfälle, dels uppstår en förlust när lånets förväntade framtida kassaflöden skiljer sig från de kontraktsenliga kassaflödena (båda diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta). Förlusthändelser på individuell nivå är exempelvis då låntagaren hamnar i betydande finansiella svårigheter, när det är troligt att låntagaren går i konkurs eller i likvidation, när låntagaren är föremål för finansiell rekonstruktion, kontraktsbrott såsom uteblivna eller försenade ränte- eller amorteringsbetalningar alternativt olika anståndsåtgärder till följd av låntagarens finansiella svårigheter. Exponeringar som är förfallna mer än dagar eller exponeringar för vilka villkoren förändrats på ett betydande sätt till följd av låntagarens finansiella svårigheter betraktas automatiskt som osäkra lån. Ett lån är inte osäkert om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. Ovan specificeras reserveringar som gjorts för osäkra lån samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella lån ännu inte har identifierats. Omstrukturerade lån Omstrukturerade lån avser lån där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga. Syftet med omstruktureringen är att få låntagaren att bli fullt betalande igen eller då detta inte anses möjligt, att maximera återbetalningen för utestående lån. Villkorsändringar inkluderar olika former av betalningsanstånd, nedsättning av ränta under marknadsränta, eftergift av del eller hela lånet eller utfärdande av nya lån för att betala förfallna räntor eller förfallna amorteringar. Villkorsändringar kan vara så betydande att lånet också bedöms som osäkert, vilket är fallet om omstruktureringen medför att det ursprungliga lånets redovisade värde minskar oaktat engångseftergifter. Det omstrukturerade lånets redovisade värde fastställs genom att diskontera framtida förväntade kassaflöden med det ursprungliga lånets effektivränta. Innan ett omstrukturerat lån kan redovisas som ett icke omstrukturerat lån igen ska alla försenade eller uppskjutna betalningar vara fullt betalda, ursprungliga lånevillkor ska ha återupptagits eller så ska nya marknadsmässiga villkor ha satts samt att låntagaren ska ha betalat enligt kontraktet de senaste tre betalningarna eller minst under en sexmånaders period. Om låntagaren har bedömts vara osäker ska en ny bedömning göras av relevant beslutsinstans för att låntagaren inte längre ska rapporteras som osäker. Ovan specificeras omstrukturerade lån som inte klassificerats som osäkra eller förfallna. Differensen mellan dessa låns redovisade värde före och efter omstrukturering visar effekten av engångseftergifter. Reserveringar lån 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark USA Övrigt Totalt Ingående balans Nya reserveringar Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar Portföljreservering för lån som inte är osäkra Valutakursdifferenser Utgående balans Total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % Reserveringar lån 2011 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark USA Övrigt Totalt Ingående balans Nya reserveringar Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar Portföljreservering för lån som inte är osäkra Valutakursdifferenser Utgående balans Total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % Koncentrationsrisk, kundexponering Antal 2 Exponeringar > 20 % av kapitalbasen Exponeringar mellan 10 % och 20 % av kapitalbasen Summa Utnyttjande av 800 % limiten, % 30 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor. Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovi- sade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 150 mkr (336). Av dessa har 10 mkr pantsatts under året.