Framtidens läkarintyg hur når vi dit?
|
|
- Sofia Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Minnesanteckningar från seminariet Framtidens läkarintyg hur når vi dit? Tid och plats: den 5 juni klockan på Sveriges läkarförbund, Villagatan 5, Stockholm. Deltagare: Försäkringskassan: Anders Jönsson, verksamhetsutvecklare IFV Sevcan Karabekir, verksamhetsutvecklare Differentierat intygande Anna Martinmäki, verksamhetsutvecklare Differentierat intygande Göran Modin, försäkringsmedicinsk koordinator Monica Sjögerud, verksamhetsutvecklare sjukskrivningsmiljarden Tommy Sundholm, tidigare chef, nu inne i flera projekt som FMB, sjukskrivningsmiljarden m.m. Socialstyrelsen: Malin Ahrne, arbetar med integrering av FMB i journalsystemen och revidering av rekommendationer Karin Forslund, utredare informationsstruktur och e-hälsa Sveriges kommuner och landsting: Anna Östbom, ersätter Cecilia Ahlvén, arbetar med rehab.garantin, sjukskrivningsmiljarden m.m. Peter Lindgren, Mementa AB, har uppdrag för SKL Inera: Lena Furubacke, biträdande huvudprojektledare Intygstjänster Region Jönköpings län: Pettersson Mait, specialist allmänmedicin, arbetar på rehabenhet, arbetat med försäkringsmedicinska frågor sedan 2005 Landstinget i Uppsala län: Johanna Hellberg, ST-läkare i allmänmedicin och systemvetare, arbetar med att införa olika intyg i landstinget Sveriges läkarförbunds Råd för läkemedel, it och medicinteknik (RLIM): Rikard Lövström, specialist i allmänmedicin, ledamot i RLIM, konsult i olika projekt om framtidens intyg Sveriges läkarförbund: Ove Andersson, specialist allmänmedicin, 2:e vice ordf Läkarförbundet, ansvarig för frågor som rör läkare i sjukskrivningsprocessen på Läkarförbundet, även ordförande Distriktsläkarföreningen Susann Asplund Johansson, utredare sjukvårdspolitiska frågor Per Johansson, avdelnings- och utredningschef för avdelningen för Politik och profession Thomas Parker, utredare utbildningsfrågor
2 2 Inledning Läkarförbundet hade bjudit in till seminariet. En strategisk verksamhetsfråga i Sveriges Läkarförbund är att arbeta för en högkvalitativ och rättssäker sjukskrivningsprocess. En viktig del ur ett patientsäkerhets- och hanteringsperspektiv är att utveckla formen, funktionen och användandet av läkarintyg för att bättre passa de behov som läkaren, patienten och samhället har. Detta är en prioriterad fråga som just nu berör många aktörer inom svensk sjukvård och myndigheter. Syftet med seminariet var att delge inbjudna aktörer Läkarförbundets vision och även att ge en möjlighet för alla aktörer att berätta om sitt arbete och dess syfte. Läkarförbundet ville i form av ett rundabordssamtal starta en diskussion kring det framtida arbetet och de framtida behoven för att om möjligt skapa en framtida intygshantering som är individfokuserad, högkvalitativ och patientsäker och som stödjer en ökad kunskap inom området. Inför seminariet hade följande frågeställningar skickats ut: Vad händer just nu? Vad är ert uppdrag, vad blir resultatet av ert uppdrag? Hur rimmar det med den presenterade visionen? Vad krävs för att vi ska kunna verka åt samma håll? Vilka områden behöver utvecklas? Möjligheter och hinder? Läkarförbundets vision av framtidens läkarintyg Ove Andersson inledde seminariet med att berätta om Läkarförbundets vision. Framtidens läkarintyg ska utgå från tre principer, patientcentrering, kunskapsstöd och rättssäkerhet. Utgångspunkten är att intyget ska utgå från sjukvårdens arbetssätt. Det ska möjliggöra ett ökat patientansvar dvs. det är viktigt att patienten äger underlagen och tar ansvar för dom. Intygsutvecklingen måste matcha den utveckling som pågår i övriga hälso- och sjukvården dvs. hur vi bygger journal och dokumentationssystem. Det ska vara kunskapsutvecklande, dvs. kunskap ska återföras till systemet. Framtidens intyg ska vara kunskapsstödjande, det ska finnas snabb och enkel tillgång till kunskapsstöd. Framtidens intyg är flexibla enkla intyg för enkla fall. Vi bör diskutera alla intyg, inte enbart det vanliga läkarintyget (FK 7263). Vad måste framtidens intyg innehålla? Det måste kunna tillämpas i så många situationer som möjligt. Det måste finnas en dokumentationsbas som går att tillämpa på många områden. Frågor att fundera på är - vad måste intyget verkligen innehålla? Vad kan bara läkaren utforma, vad kan andra bättre göra? Läkarförbundets vision av framtidens intyg vill vi jämföra med aktörernas verklighet. Rikard Lövström fortsatte presentationen av Läkarförbundets vision och utgick från patienten, hälsooch sjukvården och läkaren. Läkarförbundet vill uppmuntra patienten att ta egna initiativ, klara av så mycket som möjligt på egen hand och styra över sin information. Det stärker patienten och avlastar vården. Även övriga aktörer borde bejaka att patienten får ett allt större manöverutrymme. Grundprincipen bör vara att fråga patienten om information och be patienten medverka i sin process, inte att vanemässigt skicka frågor till läkaren. Han nämner verktyg som Mina vårdkontakter, Journal via nätet och Hälsa för mig.
3 3 Hälso- och sjukvården behöver minska dubbeldokumentation. Dokumentation ska ske på ett ställe, all annan användning ska hämta informationen därifrån. Beskrivning av funktioner ska ske på ett strukturerat sätt, ibland kodat, för att underlätta sekundär användning av dokumentationen. Vården behöver kunskapsstöd och olika stöd att snabbare kunna producera intyg. Det kan jämföras med utvecklingen inom kvalitetsregister. Kvalitetsregistren hämtar i ökande grad informationen direkt från journalerna, istället för att läkaren fyller i informationen. Det går att sortera in kvalitetsregisterinformation i tre fack: Den information som efterfrågas finns i journalen då är lösningen att den struktureras och sorteras så att den kan hämtas direkt från journalen. Den information som efterfrågas finns inte i journalen, men borde göra det. Då ska den dokumenteras i journalen, strukturerat och sorterat. Informationen finns inte i journalen, och ska inte finnas där. I så fall måste innehållet i kvalitetsregistret ifrågasättas. Informationen kanske ska hämtas från annat håll eller inte alls. Samma resonemang går att föra kring intygsproduktion. Läkarförbundet vill att utvecklingen drivs på och att intygen och kvalitetsregisterinformation produceras smidigare från journalinformation. Varvet runt aktörerna om pågående utvecklingsarbeten Försäkringskassan: Anna Martinmäki och Anders Jönsson berättade om två projekt - Differentierat intygande och IFV Informationsväg Försäkringskassa Vård (IFV). Vi behöver ändra arbetssättet och tidigt identifiera vilka ärenden vi behöver jobba mer med. Hälso- och sjukvården ska genom differentierat intygande ge signaler till Försäkringskassan. I Differentierat intygande kan enkla intyg användas vid enklare sjukfall. Detta har provats i sju landsting förra året. Det är möjligt att ansluta sig till differentierat intygande efter en skriftlig överenskommelse med Försäkringskassan. Verksamheten verkar falla rätt ut. Det är inte stora differenser mellan läkarens bedömning och hur sjukskrivningen faller ut. Viss osäkerhet verkar finnas kring att använda de enkla intygen. Läkare verkar rädda att inte träffa rätt, vågar inte tro att det går att avvika från den inarbetade DFA-kedjan. Försäkringskassan tycker att det känns rimligt att fokusera mer på de komplexa fallen. En sidovinst med differentierat intygande har uppstått i kommunikationen som sker med patienten, dvs. då läkaren motiverar sitt ställningstagande. Det ställer förväntningarna hos patienten rätt och skapar samförstånd. Individens egen uppfattning är viktig. Detta projekt kopplas ihop med IFV-projektet som ska möjliggöra ett differentierat intygande. IFV är motorvägen för informationen från vården till Försäkringskassan, den elektroniska struktureringen. Syftet med IFV är att skapa förutsättningar och stöttat arbetet med att utveckla informationen som ska stärka Försäkringskassans bedömningar. Fokusområden är tidig bedömning och bedömningarna i rehabiliteringskedjan. En grupp som bl.a. består av försäkringsmedicinska rådgivare och läkare funderar på hur frågor kan ställas och hur det går att ensa språket i de olika intygen. Nu sköter varje förmån sig själv och formulerar samma frågor till läkarna på helt olika sätt, vilket kan skapa förvirring, läkare som ska fylla i underlagen undrar om det är nya frågor som ställs av Försäkringskassan. Socialstyrelsen: Malin Ahrne berättade om arbetet med att integrera försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) i journalsystemen och att de samtidigt ser över rekommendationerna. När FMB kom till var det på papper, och säkert 100 läkare som var inne i arbetet. Nu struktureras informationen. Men, det är knepigt då det pågår så många utvecklingsarbeten parallellt. Det fanns t.ex. en tanke om att jobba fram stöd för DFA-kedjan. Men med differentierat intygande blev det viss osäkerhet kring DFA-kedjans
4 4 framtid. Socialstyrelsen är dock positivt till differentierat intygande. Malin Ahrne lyfter vikten av kommunikation mellan aktörerna så att alla som arbetar med olika utvecklingsprojekt vet vad som är på gång. Karin Forslund berättade att Socialstyrelsen också ser över de författningsstyrda intygen. Socialstyrelsen ser inledningsvis över sina egna blanketter, ett tiotal. De avser strukturera informationen för att den ska kunna användas för digitala intyg. Det handlar om t.ex. intyg för god man, tvångsvård, abort m.m. De börjar med de egna intygen men avser sedan att initiera kontakt med de större aktörerna som begär intyg från hälso- och sjukvården för diskussion om samverkan kring ett fortsatt arbete att standardisera de huvudsakliga informationsmängderna som merparten av dagens intyg efterfrågar. Det långsiktiga målet är att gå från dokumentbaserad till informationsbaserad hantering. SKL: Anna Östbom berättade om en arbetsgrupp mellan SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan som tittar på finansieringen för att göra arbetet med framtidens intyg klart (inom sjukskrivningsmiljarden). Det konstateras att man inte nått så långt som man ville och att diskussioner kommer inledas med Socialdepartementet. SKL vill även involvera andra som belastar vården med intyg, som Arbetsförmedlingen och kommunerna. SKL avser ta in en person som ska titta på dessa intyg under hösten. I övrigt refererade hon kort till projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS), där man inväntar förstudien. När det gäller Differentierat intygande så behöver SKL diskutera mer intern. Arbetsgivarsidan reagerade på att enkla intyg kan användas för sjukskrivningsärenden som varar så länge som upp till två månader. Tiden bedöms av arbetsgivarsidan som lång om det är en felbedömning. Peter Lindgren berättade att han bistår SKL i arbetet med att ta fram underlag för fortsatt arbete med framtidens intyg. De vill tittat på fler intyg, t ex i kommunerna. En utredning som gjorts i Region Skåne visade att läkare fyller i ca 200 olika intyg. De kommunala intygen fanns i en uppsjö varianter. Ur ett läkarperspektiv blir det tungt. En person behöver se över detta och ensa intygen. Det borde i stället handla om vilket informationsbehov som finns vid givna tillfällen. Framöver kanske vi inte ens behöver intyg, om man använder journal på nätet kan man vända sig patienten som ger ut den information som behövs. Region Jönköpings län: Mait Pettersson berättade om arbetet med ICF-mallar i Jönköping. Redan då DFA-kedjan infördes började de ett utvecklingsarbete med distriktsläkare och gjorde ett ICF-stöd. Hon menar att vi måste få ett gemensamt språk. Det skrivna språket uppfattas olika av mottagare och den som skriver. SASSAM, försäkringsmedicinska utredningar, deskriptorerna i AFU m.m., bygger alla på ICF. Landstinget i Uppsala län: Johanna Hellberg, från EPJ (Förvaltningen av Elektronisk PatientJournal) arbetar med att fler intyg ska bli digitala/elektroniska. Vården har tidigare fått färdiga lösningar som man förväntas implementera utan att ha varit med vid framtagandet. Men nu samarbetar vi. I vården måste vi få sådant som stöttar och hjälper oss. Hon berättar om två projekt i Uppsala. I ortopedmallarna kommer sjukskrivningstiden fram förhandsifyllt (testas för åtta landsting som har Cambio). Nu tittar de även på andra diagnoser. Utvärdering av projektet kommer göras, i september kommer de mäta om kvaliteten har förbättrats och om man tjänat tid. Om det går bra lägger de in fler diagnoser. De vill integrera med ICF, som de tror på, precis som i Jönköping.
5 5 Det andra projektet rör kommunala intyg. Processen mellan landsting och kommun är otydlig. Hur beställer kommunen intyg? Har de rätt att beställa? Kan landsting fakturera, hur? Varje kommun har en egen blankett, för t ex handikapptillstånd och färdtjänst. Tillsammans med representanter från kommunerna tittar de på processen och ensar blanketterna. De kommer sedan att föreslå en teknisk lösning. Beslutet tas i ett råd för landstinget och kommunerna. Inera: Lena Furubacke redogjorde inledningsvis för målen för Ineras jobb - en ökad medverkan från individen, smartare e-hälsotjänster och samarbete över organisationsgränser. Inom ramen för sjukskrivningsmiljarden görs (villkor 5) fem delar hos Inera: FMB, e-hälsotjänster för individen, statistiktjänster, möjlighet att utfärda elektroniska intyg (intygsapp) och utökat elektroniskt utbyte mellan vården och Försäkringskassan. Arbetet började år År 2011 breddinfördes möjligheten att skicka elektroniska intyg från journalsystemen till Försäkringskassan (avser det vanliga läkarintyget ). År 2013 kom Mina intyg, då det finns många mottagare av intygen är det viktigt att invånaren äger intygen. Man ska inte behöva skaffa nya intyg hela tiden, t.ex. för att man byter jobb, utan intygen ska kunna lagras och skicka igen från den egna Mina intyg. Lena Furubacke demonstrerade därefter Statistiktjänsten, som kom år Den visar alla ordinationer av sjukskrivning och utfärdade intyg för den enskilde läkaren. Finns även en verksamhetsstatistik del som visar mer, och kräver inloggning. Denna tjänst kommer ge nytta i framtiden framförallt i insparad tid. Här kommer man även kunna följa upp differentierat intygande t.ex. När det gäller Intygstjänster, så är alla landstingen anslutna. Även privata vårdgivare, som inte har sk SITHS-kort borde komma åt tjänsten, via e-inloggning. I detta sammanhang nämndes även samarbete med Transportstyrelsen, som ser över och ensar sina intyg. Diskussion Efter att alla berättat om sina utvecklingsprojekt diskuterades de tre sista frågeställningarna, i två grupper. Gruppdiskussionerna kan sammanfattas enligt följande. Grupp 1: 1. Vad krävs för att vi ska kunna verka åt samma håll? En tvärorganisatorisk samarbetsgrupp över tid, med: Ett gemensamt nationellt uppdrag att hantera intyg av alla typer mellan alla berörda aktörer En arbetsgrupp med deltagare med mandat att företräda sin organisation avseende sakkunskap Ansvar från linjen bakom respektive deltagare att förhöra sig om resultatet och ta hem det i organisationen En gemensam styrgrupp med beslutsfattare från samtliga organisationer Mål: Ett gemensamt IT-baserat stöd med samma språk för alla aktörer. 2. Vilka områden behöver utvecklas? Relationen mellan intyg och övrig information behöver utvecklas. Kanske duger annan information än just ett intyg i många fall? Kan vi komma ifrån detta författningsmässigt? Kan vi komma fram till en pragmatisk hållning som innebär att underlaget ska vara tillräckligt för att fatta det aktuella beslutet?
6 6 Egna inventeringar i organisationer behöver göras för att se vad som verkligen behövs i de olika besluten och uppgifterna som ska tas. Ett gemensamt IT-baserat stöd med samma språk för alla aktörer. Försäkringsmedicinsk kunskap måste införskaffas hos alla aktörer, även de som inte gjort resan att arbeta med den frågan. Alla måste träna på systemperspektivet så att inte låsningar uppstår omedelbart vid samarbetet. Inställningen måste vara att Jag har ett ansvar för landets bästa. Och individens bästa. I landet. 3. Möjligheter och hinder? Hinder om vi missar att ta med berörda aktörer (Af, socialtjänsten t.ex.) eller om berörda aktörer finns närvarande men inte engagerar sig, att de sätter sig på läktaren. Hinder om försäkringsmedicinsk kunskap saknas. Hinder att FK i vissa lägen kan råka ta över en del av initiativet från AG. Det finns fortfarande stora möjligheter att samarbeta bättre i tidigt skede med arbetsgivaren. Hinder om vi inte kan läsa intyg där detta behövs. Hinder om vi ställer krav på intyg trots att vi inte behöver det. Grupp 2: Gruppen följde inte frågeställningarna utan en ny struktur uppstod i diskussionen. Sammanfattningsvis kom följande upp som viktiga saker att ta med sig. Inget väckte någon debatt varför tolkningen är att det var tankar som gruppen såg viktiga. Organisation Möjligheter: En nationell styrning av utvecklingen med tydligt mandat efterfrågades, informationen mellan alla behöver bli bättre, arbeta tillsammans, utnyttja Nationellt försäkringsmedicinskt forum (NFF) för information och inspel samt Strategiska samverkansgruppen (mellan SKL och Fk), ta med verksamhetskunniga, skapa en gemensam web-portal för utvecklingsarbetet där aktörer kan dela information, återkommande möten. Hinder: Ingen äger frågan, alla behöver göra sin hemläxa, motstridiga intressen Process Möjligheter: Keep it simple, ha ett kritiskt användarperspektiv, samkörning av data, successivt beta av övriga intyg, strukturera koder mellan aktörer, ensa och rensa, intyg ska likna varandra, användarvänlighet. Hinder: Faktiskt inget som presenterades som ett tydligt hinder Frågor att besvara: ifyllnadsstöd hur hantera det? Vem ska stå för information av anamnes resp. bedömning resp. intygande? Är det ett medicinskt intyg vi behöver? Patienten Ett budskap: Ha alltid patienten i centrum! Ett tips: Använd 1177 för sjukskrivnings och intygsinformation!
7 7 Avslutning Ove Andersson tackade alla för att de vill medverka och för givande diskussioner. Läkarförbundet sammanställer dokumentationen och kommunicerar den till deltagarna men även till berörda myndigheter. Det hade kommit fråga om vi ska se igen. Ove Andersson menade att vi bör använda de forum och grupper som redan finns, men att vi kan återkomma om vi inte hittar formerna för kommunikationen. Peter Lindgren fick stå för sista ordet då han reflekterade över hur lika åsikterna från alla aktörer var! Vid anteckningarna Susann Asplund Johansson, Sveriges läkarförbund
Intygstjänster
Intygstjänster 2018-09-26 Vad är Intygstjänster? Navet för hantering av elektroniska intyg mellan vård, myndigheter och invånare. Omfattar en infrastruktur och flera webbapplikationer som vänder sig till
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merBättre kvalitet och smidigare hantering med elektroniska intyg
Bättre kvalitet och smidigare hantering med elektroniska intyg En dragning i två delar av Peter Lindgren, huvudprojektledare Rikard Lövström, medicinskt sakkunnig och utredare Projektet Intygstjänster
Läs merElektroniskt informationsutbyte Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan
Elektroniskt informationsutbyte 2012-10-08 Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan Bakgrund 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden efter initiativ
Läs merNy struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merArbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid
Läs merIntygstjänster. En plattform som skapar möjligheter. 7 april Lena Furubacke
Intygstjänster En plattform som skapar möjligheter 7 april 2016 Lena Furubacke Lena.furubacke@inera.se Intygsplattformen idag 2011 LAGRAR INTYG REGISTRERAR SAMTYCKE JOURNALSYSTEM OCH SKICKAS TILL WEBCERT
Läs merDelrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården
1 (6) Delrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården Inledning Sedan 2006 har staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingått
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merBeredningen för integritetsfrågor
Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst
Läs merLeveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)
Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/7 1. Inledning... 3 1.1 Syfte med FMB... 3 1.2 Information som hanteras av FMB... 3 2. Hur FMB används... 4 3. Filer
Läs merStrategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra
Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra David Svärd 2014-10-21 Nuvarande projekt 1. Direktåtkomst till ett registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merNationell samordning av e-hälsotjänster - från e-recept till framtidens intelligenta chattbotar
Nationell samordning av e-hälsotjänster - från e-recept till framtidens intelligenta chattbotar Sofie Zetterström, vice vd sofie.zetterstrom@inera.se 070-315 71 67 Snart 20-årsjubileum - med nära 40 tjänster
Läs merBilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet
1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merNytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015
Hej! Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Nu börjar hösten dra igång ordentligt och förhoppningsvis har alla haft en riktigt skön semester. Tanken med detta nyhetsbrev är att det skall skickas 1
Läs merNy e-hälsovision, vad händer nu?
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst
Läs merIntygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är
Läs merLäkares arbete med sjukskrivningsärenden. - en policy från Sveriges läkarförbund
Läkares arbete med sjukskrivningsärenden - en policy från Sveriges läkarförbund Läkares arbete med sjukskrivningsärenden Hälso- och sjukvårdens och läkarens roll i sjukskrivningsprocessen kan med rätt
Läs merIntygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten
Intygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten Intygstjänsterna effektiviserar hanteringen och höjer kvaliteten Christoffer Andersson Lena Furubacke 6 oktober 2015 Kort om Inera Inera ägs
Läs merArbetsförmedlingens handläggarstöd
Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska
Läs merDigitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid
Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Sofie Zetterström, vice vd 27 oktober 2016 Sofie Zetterström Sofie.zetterstrom@inera.se Fram till idag över 40 tjänster 1999
Läs merNya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning
Nya situationsanpassade intyg förenklar hanteringen av sjukskrivning Peter Lindgren, projektledare, Inera AB Catarina Asplund, projektledare, Försäkringskassan Framtidens intyg Nationella ehälsodagen 2013-10-24
Läs merFörsäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016
Bilaga 8 Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Sammanfattning Denna bilaga innehåller Försäkringskassans ställningstagande till SRSprojektets förslag till fördelning av ansvar för
Läs mer1 bilaga. Utdrag till. Försäkringskassan Sveriges Kommuner och Landsting Therese Svanström Andersson
Utdrag Protokoll I:1 vid regeringssammanträde 2015-10-01 S2015/06154/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om att revidera villkor 5 i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner
Läs merWebcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Läkare
2014-11-28 Version 2.0 Webcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Läkare Systemförvaltning EPJ (Elektronisk patientjournal) Ing. 88, Akademiska sjukhuset Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn
Läs merVillkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte Vad genomförs i det nationella arbetet ?
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Cecilia Alfvén Frågor och svar Villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte 2017-2018 1. Vad genomförs i det nationella arbetet 2017-2018? Till följd
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merNationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Läs merViktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen
2013-03-28 Vård och omsorg Cecilia Unge Viktigt förtydligande angående användningen av fråga-svarsfunktionen Det framgår att hälso- och sjukvården ibland skickar NY medicinsk information via frågasvarsfunktionen
Läs merVÄLKOMNA! Läsa sin journal via nätet - Boka sina egna tider
VÄLKOMNA! Läsa sin journal via nätet - Boka sina egna tider 2014-09-15 Läsa sin journal via nätet - Boka sina egna tider Emma Pihl, bitr hälso- och sjukvårdsdirektör ehälsodag 2014-09-15 En digital värld
Läs merDigital samverkan. Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser
Digital samverkan Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser 2019 06 17 DIGITAL SAMVERKAN FÖRSLAG FRÅN PROJEKT STÖD FÖR MULTIDISCIPLINÄRA KONFERENSER 2019-06-17 Ett strategiskt viktigt
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (13) Svar på regeringsuppdrag Rapport Slutrapport av Försäkringskassans utvecklingsarbete inom elektroniskt informationsutbyte med hälso- och sjukvården (villkor 4) Försäkringskassan Datum: 2018-12-13
Läs merJournal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se
Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga1 2015-06-12 Avdelning för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet Fredsgatan 8 Postadress 103 33Stockholm För kvalitet
Läs merFörslag till sjukskrivningspolicy
Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs merNy flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet
Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Internetbaserat stöd & behandling Övergång från pilot till verksamhet Nyutveckling stöd & behandling
Läs merSJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016
Förutsättningar SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016 Villkor Mål Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess Villkor 2 Kompetenssatsning Försäkringsmedicin Villkor 3 Funktion för koordinering Villkor
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merSjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?
Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess
Läs merVision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Läs merTill dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
Läs merFörslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Läs merSvar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid
1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress
Läs merTema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Oktober - november 2013 Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex
Läs merDigitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019
Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019 Delrapport för 2019 års arbete inom överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merDigitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2017
Digitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2017 Slutrapport för 2017 års arbete om Socialstyrelsens uppdrag i samband med överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merFörsäkringsmedicinsk kommitté
Försäkringsmedicinsk kommitté Vårdval 20190618 Tuula Wallsten PhD, Chefläkare Ordförande Försäkringsmedicinsk kommitté Kunskapsområdet försäkringsmedicin Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merStöd för rätt sjukskrivning (SRS)
Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) Idén bakom projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) är att förbättra för alla inblandade i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, inklusive individen själv,
Läs merehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande
ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.
Läs merBilaga 1. Preliminär juridisk rapport
Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt
Läs merÖverenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59
Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Öppna och ta del av de vanligaste frågorna och svaren Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre helhet. Sammanhållen
Läs merDigitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2018
Digitaliseringen av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2018 Delrapport för 2018 års arbete inom överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merWebcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Brevlådebevakare (vårdenhetsadministratör)
2014-12-02 Version 2.1 Webcert 0.5 Fråga-svar-funktion Lathund för Brevlådebevakare (vårdenhetsadministratör) Systemförvaltning EPJ (Elektronisk patientjournal) Ing. 88, Akademiska sjukhuset Landstingets
Läs merVästerbotten: Q4 2018 Norrbotten: Q2 2018 Jämtland: Q2 2018 Västernorrland: Q4 2018 Dalarna: Q1 2018 Gävleborg 1: Q4 2018 Värmland: Q4 2017-Q1 2018 Örebro Q3 2018 Uppsala: Q2 2018 Västmanland Q2 2018 Stockholms
Läs merRAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN APRIL Webbplats:
APRIL 2014 RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441
Läs merRehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
Läs merArbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena
Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merBeslutsstöd som svarar mot vårdens behov
Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets
Läs merRätt data på rätt sätt - utvecklar vården!
Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården! Sammanfattning av Workshop 16 februari 2017 Om dagen Hälso- och sjukvårdens förmåga att göra rätt saker på rätt sätt är avgörande för att patienter ska få en
Läs merE-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa
E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merNationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort
Högkostnadskort och frikort administreras sedan länge med olika lösningar i landstingen, trots att högkostnadsskyddet gäller nationellt. När några landsting nu har övergått från pappersbaserad till elektronisk
Läs merInformation nollplacerade På rätt väg
Information nollplacerade 2017-01-30 På rätt väg Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken
Läs merFortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan
Elisabet Erwall, projektchef 2005-04-11 Sida 1 (6) Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan 1 BAKGRUND (Bilagor) Samhällets
Läs merOktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Läs merSocialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande
Läs merKommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.
Falkenbergs kommun har strax över 44 000 invånare. Kommunens yta är 1 156 km². Arbetslösheten i kommunen ligger på 3-6 procent. Industrin i kommunen domineras av livsmedelstillverkning och verkstadsindustri.
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merIntroduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan. Johan Assarsson, tf vd
Introduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan Johan Assarsson, tf vd Bakgrund 1998 Sjunet initieras av sju landsting för att få säkrare datakommunikation mellan
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens
Läs merFrån applikationsfokus till informationshantering. Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera
Från applikationsfokus till informationshantering Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera 5 april 2016 Från applikationsfokus till informationshantering Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder
Läs merInformation till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt
Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...
Läs merBättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter
Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare
Läs merRapport om införande av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-10-25 136 Dnr PS 2012-0043 Rapport om införande av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län Förslag
Läs merRegional strategi för ehälsa i Västernorrland
Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord
Läs merNationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin
Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan
Läs merRekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter
Socialförvaltningen Stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-45 2019 Sida 1 (6) 2019-03-24 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 248 Till Socialnämnden 2019-04-16 Rekommendation till kommunerna
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merIntygstjänster 2014-2015
Intygstjänster 2014-2015 Delrapport 4, december 2015 Sid 1/46 Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Sammanfattning... 7 1.1 Övergripande resultat och leveranser per område 2015... 7 1.2 Övergripande om
Läs merNationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om fördjupade medicinska utredningar för (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:7 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/ 8822/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar för 2014 2015 1 bilaga Regeringens beslut
Läs merUtbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister
Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merAnsvar för de försäkringsmedicinska utredningarna
YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/06555 2017-01-20 - Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna Sammanfattning Sveriges
Läs merehälsa invånarperspektivet
Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs mer