Efter valet i Grekland: 10 frågor och svar
|
|
- Anita Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012 Efter valet i Grekland: 10 frågor och svar Ny demokrati har med knapp majoritet segrat i det grekiska nyvalet, men stor osäkerhet råder kring regeringsbildningen. Ny demokrati och Pasok skulle få majoritet, men oklart är hur reformprogrammet skulle genomföras med hänsyn till att dessa partier inte heller tidigare tagit över ägandeskapet för programmet. Signaler från euroländerna om lättnader i reformprogrammet bör i första hand ses som en symbolhandling för att förbättra förhandlingarna med den nya regeringen och även för att mjuka upp balansen mellan åtstramning och tillväxt. Till allra största del ligger programmet fast, men tiden för villkorens uppfyllande kan möjligen förlängas. Det vore önskvärt om tidpunkten för beslutet om nedskärningarna om 11 miljarder kunde skjutas framåt något. Marknadsreaktionerna är initialt positiva till följd av lättnaden att Syriza inte vunnit valet, eftersom detta hade ökat risken för att betalningar ställts in och även för att Grekland hade behövt lämna eurosamarbetet. Eftersom regeringsbildningen är oklar, beslutet om nedskärningar kan bli svårt att ta i parlamentet och det fortfarande kan bli aktuellt att ställa in betalningar kommer sannolikt marknadsoro på nytt att uppstå. Det finns också risk för att regeringen inte blir uthållig och att ett nyval därför måste utlysas efter sommaren. Även om Grekland lyckas vända utvecklingen kommer det ta flera år att stärka ekonomin. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 Fråga 1: Vad visar valresultatet? Med knapp marginal vann Ny demokrati nyvalet i Grekland. När nära nog alla röster hade räknats (99,86 %) hade Ny demokrati fått 129 mandat, vänsterkoalitionen Syriza 71 mandat och Pasok 33 mandat. Syrizas ledare, Alexis Tsipras, har gratulerat Ny demokratis ledare, Antonis Samaras, till segern. Det mest sannolika är att Samaras blir ny premiärminister i en koalitionsregering, men stor osäkerhet råder kring regeringsbildningen. Ny demokrati har segrat men hur regeringen kommer se ut är oklart I Grekland får enligt lag det parti som har flest röster ett tillägg av 50 mandat i parlamentet, vilket gör att skillnaderna mellan Ny demokrati och Syriza egentligen var mindre, 29,7 % mot 26,9% vilket innebär 79 mot 71 mandat utan tillägg. Pasok fick 12,3% av rösterna, en nedgång från majvalet. Nazistpartiet, Gyllene Gryning, fick ungefär samma andel röster som vid valet den 6 maj, d v s 6,9 % och 18 mandat. Partiet kommer in i parlamentet, vilket visar hur stort missnöjet är med de etablerade partierna. De unga många urbana och utan jobb har i större utsträckning röstat för vänsteralternativet Syriza medan fler av de äldre och välbärgade valt höger-centeralternativet Ny demokrati. Det kan noteras att en majoritet av befolkningen inte röstat på de två partier som förutses bilda regering. Fråga 2: Vad betyder resultatet för Grekland? Det är oklart hur regeringen kommer att se ut. Ny demokrati har inte fått majoritet och måste bilda en koalition med andra partier. Pasok meddelade tidigt att de vill ha med Syriza i regeringen annars ville de inte ingå i regeringen, men Syriza föredrar att företräda oppositionen (och har möjlighet att få en större opinion bakom sig om den tillträdande regeringen misslyckas att hålla ihop). Ny demokrati och Pasok kan komma att regera men de har inte tidigare tagit ansvar för reformprocessen Om Ny demokrati ändå får med sig Pasok har de traditionella partierna majoritet och därmed återtagit makten (162 av 300 mandat). Dessa två partier har skrivit under låneuppgörelsen med den s k Trojkan (IMF, EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken, ECB). Visserligen avser de att försöka lätta på villkoren, men till skillnad från Syriza finns inga uttalanden om att hela paketet bör rivas upp. Därmed finns större utsikter om att Grekland kommer att fortsätta följa besparingsprogrammet och stanna kvar i eurosamarbetet. Pasok och Ny demokrati har inte tidigare visat att de följt reformprogrammet som avtalats. Många av villkoren har inte uppfyllts och åtgärderna har skjutits på framtiden. Det handlar bland annat om liberalisering av skråväsendet och produktmarknaderna, privatisering och ökad skatteindrivning. Den stora nedgången på den grekiska börsen försvårar visserligen privatise- 2 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012
3 ringarna, men en något snabbare takt i utförsäljningarna skulle kunna uppbringas. Frågan är därför på vilket sätt den nya regeringen kommer att reformera landet, och om regeringen kommer att hålla någon längre tid med hänsyn till att utmaningarna är många och synen på nödvändiga åtgärder skiljer sig åt mellan Ny demokrati (med en ideologi som pekar åt höger) och Pasok (mer pekandes åt vänster). Givet att den nya regeringen bildas finns också flera utmaningar innan det står klart att ett utträde ur valutaunionen kunnat undvikas. Det krävs beslut om åtstramningar om 11 miljarder euro och detta beslut måste fattas för att nästa utbetalning ur stödprogrammet ska kunna betalas ut. Om så inte sker, finns risk för att betalningar måste ställas in den 20 juli då enligt uppgift pengarna ska vara slut. Under tiden fortsätter uttagsanstormningen från bankerna, en process som till slut riskerar utmynna i ett utträde från valutaunionen om den inte stoppas. Fråga 3: Vilket utfall hade blivit med Syriza som regeringsbildare? Om Syriza hade vunnit valet och fått de extra 50 mandaten, samt även hittat villiga koalitionspartier för en regeringsbildning, hade situationen blivit annorlunda. De som röstat på Syriza hade hoppats få se politiker som inte tidigare varit ansvariga för landets chansering och vanskötsel. De hade också hoppats att landet skulle kunna ha kvar euron, men utan att göra de ansträngningar som är förenade med att uppnå budgetdisciplin och en bättre konkurrenskraft. Syriza har gått till val på att ha kvar euron, nödlånen och avskrivningarna, men har velat riva upp åtstramningsprogrammets villkor som de anser inte är realistiska. Istället skulle ett nationellt rekonstruktionsprogram införas utifrån Syrizas vänsterorienterade politik. Syriza lovade väljarna att vara kvar i euron men utan att uppfylla villkoren i reformprogrammet Besparingsprogrammet hade således enligt vallöften avbrutits, långivarna hade då sannolikt frusit nödlånen, och Grekland hade behövt ställa in betalningarna först i form av inhemska betalningar till löner och pensioner och sedan i form av betalningar till utländska kreditorer. Räntebetalningarna på de utländska lånen hade Syriza tänkt använda till investeringar för att öka tillväxten i landet. Till följd av än större uttagsanstormning, kapitalflykt och bankpanik hade Grekland behövt övergå till sin gamla valuta, drachmen. Denna hade sannolikt värderats till % av euron, vilket hade underlättat exporten men fördyrat importen. Den grekiska centralbanken hade behövt trycka mycket pengar för att kapitalisera de nationaliserade bankerna, men också finansiera statsbudgeten som ännu inte visar primäröverskott (d v s efter att räntebetalningar exkluderats). Som en följd av höjda importpriser och varma sedelpressar hade inflationen stigit till tvåsiffriga tal, och räntenivåerna hade också skjutit i höjden. Swedbank Analys Nr 6 18 juni
4 Syriza, som lovat att inte banta statsapparaten, har samtidigt annonserat att skatteintäkterna ska öka. Frågan är om partiet hade lyckats förändra skattemoralen märkbart på kort tid. Det finns snarare risk att vallöftena hade fått stryka på foten. Turbulens på finansmarknader, kapitalflykt och kraftigt försämrade förmögenheter hade också skapat företagskonkurser, ökad arbetslöshet och risk för politisk instabilitet. I och med att den nya valutan hade försvagats och medfört att grekernas förmögenheter (och BNP) halverats efter euroutträdet, samtidigt som skulderna i euro mot omvärlden varit oförändrade i sina värderingar, hade betalningsinställelser blivit nödvändiga och medfört en ökad isolering gentemot investerare, kreditorer och även EU och IMF. Det hade till och med funnits risk för att Grekland hade behövt lämna EU. Geopolitiskt hade nya vänner sannolikt inkluderat Ryssland, Kina och Venezuela. Spänningar gentemot Turkiet finns, och den kraftigt sänkta militärbudgeten (från mycket höga nivåer) hade ökat beroendet av andra allianspartners än Natoländer. Fråga 4: Om partierna inte lyckas bilda regering, vad händer då? Partierna har redan deklarerat att det är mycket viktigt att en regering relativt snabbt kan bildas och sannolikt kommer det finnas utrymme för kompromisser för att nå dit. Ett nyval efter sommaren kan inte uteslutas Emellertid kan det inte uteslutas att partierna misslyckas med regeringsbildning. Risk finns exempelvis för att Pasok inte vill samregera med Ny demokrati då partiet lider nederlag av att stå bakom en politik som egentligen inte är förenlig partiets kärnsyn. Syriza har redan tagit över många av Pasoks anhängare. Då kan det bli frågan om ännu ett nyval. Under tiden kan på nytt en ämbetsregering bildas som skjuter svåra beslut på framtiden vilket även ökar osäkerheten och turbulensen på de finansiella marknaderna. Ett nyval kan också bli aktuellt om regeringen som bildas inte blir uthållig, något av partierna lämnar och det saknas majoritet för den förda politiken. Det finns förväntningar om att detta blir verklighet redan efter sommaren. Fråga 5: Hur troligt är det att långivare accepterar omförhandling av villkoren? Redan innan valresultatet var helt klart öppnade Tysklands utrikesminister, Guido Westerwelle, upp för vissa lättnader i åtstramningsprogrammet. Emellertid är det troligt att Trojkan och euroländernas ledare hade behandlat den regering som nu väntas bildas och en Syrizastyrd regering olika. Hade Syriza vunnit valet och bildat regering hade det varit svårare att se Trojkan hitta öppningar för att gå den nya regeringen till mötes. Orsakerna till detta hade varit Syrizaledarens höga tonläge, samt den politik partiet vill föra med nationaliseringar och bibehållan- Vissa mindre lättnader är rimliga att förvänta från långivarnas sida 4 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012
5 det av den relativt stora offentliga förvaltningen en politik som inte ligger i linje med stödprogrammet. Lyckas Ny demokrati bilda regering med Pasok finns däremot möjligheter för lättnader från Trojkans sida och euroländernas regeringschefer. Lättnaderna kan inkludera att tiden förlängs för när villkor ska vara uppfyllda (att få respit med beslut om nedskärningar på 11 miljarder euro vore en välkommen åtgärd), och de kan även innehålla satsningar som underlättar övergången till tillväxt i ekonomin. Det är viktigt också för Tyskland att visa att det finns en förståelse för svårigheterna för det grekiska folket när arbetslösheten stigit till över 22 %, och där det gäller att hitta åtgärder som underlättar särskilt för de många unga arbetslösa. Trojkan och euroländerna måste också kunna övertyga finansmarknaderna om att åtstramningsprogrammet är realistiskt, för annars fortsätter oron att smittas till andra krisländer. Fråga 6: Vad betyder valutfallet för eurozonen? Valutfallet ökar sannolikheten för att Grekland följer stödprogrammet och inte lämnar eurosamarbetet. Detta är under förutsättning att en regering bildas som står bakom programmet och att det inte uppstår en regeringskris den närmaste tiden. Det gäller också att den uttagsanstormning i banksektorn som redan pågår kan stoppas. ECB måste stå bakom den grekiska centralbanken och underlätta kapitaliseringen så att inte bankpaniken förvärras och ytterligare sprider sig till andra krisländer. Viss lättnad i euroländerna men alltjämt finns risken för att Grekland lämnar eurosamarbetet För att få nästa utbetalning behöver parlamentet fatta beslut om nedskärningar motsvarande 11 miljarder euro, vilket kan visa sig besvärligt och skapa oro för betalningsinställelser trots att den nya regeringen har bildats. Vidare är det oklart hur den nya regeringen följer programmet, d v s hur snabbt reformerna genomförs och på vilket sätt. Om reformviljan är fortsatt svag, finns risk för att programmet bryter ihop i alla fall med ny osäkerhet kring Greklands plats i valutaunionen. Det kan därför inte uteslutas att Greklands öde fortsätter att vara ovisst trots utgången i valet. Om Grekland lämnade eurosamarbetet skulle eurozonens skattebetalare gå miste om drygt 100 miljarder euro som landets centralbank är skyldig de andra centralbankerna via Target2-systemet. Om landet inte lämnar handlar det om en redovisningsfråga hur medel justeras mellan euroländerna inom centralbankssystemet, men om Grekland inte längre är del av detta system kommer de övriga euroländerna (främst Tyskland som står för ca en tredjedel) att få ta kostnaderna. Det finns även ytterligare medel som kan gå förlorade för långivarna om Grekland lämnar valutaunionen. ECB har köpt statsobligationer till ett värde av 56 miljarder euro. Euroländerna har lånat ut 161 miljarder euro och IMF 22 miljarder euro. Europeis- Swedbank Analys Nr 6 18 juni
6 ka banker har fordringar på Grekland via statsobligationer som de köpt till ett värde av 55 miljarder euro (efter avskrivningar). Internationella banker har fortfarande fordringar som kan relateras till grekiska företag och hushåll till ett värde på 69 miljarder euro, varav franska banker (37 miljarder) är mest utsatta, medan brittiska (8 miljarder) och tyska banker (6 miljarder) är något mindre utsatta. Det finns också försäkringsbolag och pensionsfonder som köpt grekiska företagsobligationer. Andra aspekter av om Grekland lämnar eurozonen är hur andra länder smittas. Först att påverkas är Cypern där landet nu har avvaktat valet innan de formellt begär nödlån från EU, ECB och IMF. Det kan inte uteslutas att landet behöver nödlån som uppgår till ca 50 % av landets BNP för att kapitalisera bankerna, eller ca 9 miljarder euro. Utländska banker har en exponering som uppgår till 36 miljarder euro. Det skulle även finnas förväntningar om att även Portugal och Irland måste överge euron, vilket skapar turbulens, stigande riskpremier och finansieringskostnader för dessa två länder. Än värre är att spridningen fortsätter till större länder som Spanien som redan har problem med banksektorn och Italien vars höga statsskuld och svaga konkurrenskraft oroar marknaderna. Uttagsanstormningen i grekiska banker är ett problem, men dito i spanska och så småningom italienska banker är ett långt större problem. Minst lika viktigt är hur Greklands utträde kan påverka euroländernas samarbete i stort. En valutaunion är inte formellt öppen för utträde, och om ett eller flera sådana trots allt sker, minskar förtroendet för valutan. Euron har hittills tappat relativt litet gentemot omvärldens valutor, även om deprecieringen på senare tid accentuerat. Skulle Grekland lämna borde förtroendet för euron som valuta påverkas. Å ena sidan kan det innebära en försvagning för att valutasamarbetet blir mer bräckligt. Å andra sidan kan det innebära en förstärkning eftersom ett svagt land lämnar och de starkare blir kvar. Sannolikt påverkas också integrationen i eurozonen. Kriserna har snabbat upp förändringen av dess institutioner, och takten i reformerna kan minska om instabiliteten minskar. Skulle dock flera länder lämna eurosamarbetet finns risk för att också EU påverkas, vilket kan innebära minskad integration på flera områden. Fråga 7: Vilka marknadsreaktioner kan förväntas? Utfallet I Greklands nyval den 17 juni borde vara till finansmarknadens belåtelse. Börserna i Asien har stigit och euron har stärkts något. Utslaget får ses som en lättnad att inte det parti som ville riva upp besparingsprogrammet segrade. Risken för ett utträde ur valutaunionen har tillfälligt minskat, och det kommer med den nya regeringen att finnas en motpart för Trojkan att förhandla med. Reformtakten borde då kunna öka jämfört Initialt har börser och valutamarknader reagerat positivt men glädjen kan bli kortvarig 6 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012
7 med den ämbetsmannaregering och tidigare teknokratiska regering som styrt landet de senaste månaderna. Finansmarknadens fokus har dock redan förflyttats till Spanien och Italien, och så småningom riktas ljuset mot Frankrike. Det allvarliga läget för spanska banker påverkar även franska banker, och i förlängningen de båda ländernas statsbudgetar. Finansmarknaden följer noga arbetet inom eurozonen för att stärka institutionerna, bilda en bankunion med en gemensam banktillsyn, insättargaranti och resolutionspraxis. I fokus är också hur stöd kan transfereras direkt från stödfonderna till bankerna utan att öka statsskulderna som hittills skett i Irland och nu senast i Spanien. Fråga 8: Hur allvarligt är läget i Greklands ekonomi? Situationen i den grekiska ekonomin är allvarlig. Uttagsanstormningen från bankerna visar på ett svagt förtroende för att Grekland ska kunna förhindra ett euroutträde. Sjukhus och energibolag kan inte betala sina räkningar, och utan nya stödlån kommer staten att behöva ställa in betalningarna i slutet av nästa månad. Grekland är inne på sitt femte år av recession. Mellan 2007 och 2011 har ekonomin minskat med drygt 13 %, och ytterligare en nedgång med 5-6 % väntas i år. Det är snarare så att Grekland upplever en depression med hänsyn till produktionstappet, den höga arbetslösheten och kollapsen i det ekonomiska systemet. Grekland befinner sig inte enbart i recession det är snarare en depression Greklands BNP-tillväxt (%) Arbetslösheten överstiger 22 % för befolkningen totalt men ligger kring 50 % för unga vuxna. Ungefär en av fem arbetar inom turismnäringen, vilken påverkas negativt av förväntningar om oro. Valresultatet kan möjligen ge upphov till fler sista-minutenresenärer om en regering kan bildas och stabilitet uppnås. Swedbank Analys Nr 6 18 juni
8 Arbetslöshet i flera euroländer, % av arbetskraften Läget i den grekiska ekonomin har dock varit svagt i flera år. Konkurrenskraften uppvisar en klart negativ utveckling med stigande enhetsarbetskostnader, till följd av låg produktivitetstillväxt och snabbt stigande arbetskraftskostnader. Enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin, Index 2000 = ,00 170,00 160,00 150,00 DE 140,00 ES 130,00 FR 120,00 EL 110,00 IE 100,00 IT 90,00 80, De låga räntorna i samband med den nominella konvergensen på penning- och obligationsmarknader drev upp fastighetspriser, vilket i sin tur även ökade konsumentpriser och minskade realräntorna. Importen ökade kraftigt, medan exporten utvecklades mer måttligt. Följden blev stora bytesbalansunderskott, som nu minskas av nedgången i ekonomin och kollapsen i importen. Det gäller dock att genomföra reformer som ökar konkurrenskraften, inte bara genom att sänka löner och pensioner, utan genom att utveckla näringslivet så att produktiviteten kan öka. 8 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012
9 Bytesbalans i flera EU-länder, % av BNP Fråga 9: Vad behöver Grekland göra för att vända utvecklingen? Det är viktigt att den nya regeringen genomför reformer som förbättrar konkurrenskraften i ekonomin som helhet och budgetdisciplinen i statsapparaten. Enligt fråga 8 har konkurrenskraften försämrats under hela 2000-talet i takt med att inte devalvera och kostnadsläget ökade snabbare än konkurrentländerna. Budgetdisciplinen var sämre än först meddelat inför inträdet i eurozonen, vilket innebär att budgetunderskotten var större och statsskulden hade ökat mer. Det gäller nu att balansera utgifter och intäkter, vilket dels innebär en nedskalning av den offentliga sektorn dels innebär en bättre skatteindrivning och skattemoral. Grekland behöver genomföra djupgående strukturreformer en nödvändighet med vilket valutasystem som helst Konkurrensen på produktmarknader hålls nere genom skråväsendet där olika yrkesgrupper skyddas. Genom en liberalisering kan konsumenterna gynnas och tillväxten öka. Statliga företag behöver privatiseras för att öka produktiviteten och effektiviteten. Hittills har reformtakten varit långsam, men det gäller att följa åtstramningsprogrammet som överenskommits samtidigt som svaga grupper bättre skyddas än hittills. Greklands politiker har hittills inte stått bakom reformprogrammet, vilket medför att det riskerar att misslyckas. Den nya regeringen måste ta ansvar och känna ett ägarskap för utvecklingen. Detta kommer att vara det viktigaste inslaget i förhandlingarna mellan Trojkan och regeringen, vilket innebär att Trojkan måste gå med på vissa lättnader och regeringen måste ta över ägandet av programmet. Det är ytterst osäkert om så blir fallet, med hänsyn till att partierna som är desamma som undertecknat avtalet inte hittills tagit ansvaret. Swedbank Analys Nr 6 18 juni
10 Fråga 10: Vad betyder utvecklingen i Grekland för Norden och Baltikum? Endast Finland och Estland berörs som euromedlemmar av förhandlingarna med den grekiska regeringen om villkor och låneprogram. Det är dock osannolikt att nya pengar tillförs Grekland, men om tidsperioden förlängs för när villkoren ska vara uppfyllda kan detta innebära ett fördyrande av programmet. De nordiska och baltiska länderna påverkas främst via export- och investeringsmarknader Valresultatet kan givet att regeringen framgångsrikt bildas och ett utträde ur valutaunionen kan undvikas innebära situationen i eurozonen som helhet förbättras något genom ökad stabilitet. Detta gynnar export- och investeringsutveckling även i Norden och Baltikum som helhet. Minskad osäkerhet kan också underlätta för den ekonomiska utvecklingen i det att hushåll och företag inte avvaktar med konsumtion och investeringar. Emellertid är läget fortfarande osäkert genom att många frågetecken kvartstår, och att oron för utvecklingen i Spanien och Italien tilltagit. Grekland har tagit ett litet steg framåt i rätt riktning, men fortfarande finns risken för att landet måste ställa in betalningar och lämna eurosamarbetet en risk som fortsätter att skapa oro för utvecklingen i eurozonen men också för Europa med Norden och Baltikum. Det kommer att ta många år att stärka institutionerna i eurozonen, att förbättra läget i krisländerna och skapa stabilitet och god tillväxt. Under tiden påverkas länderna i norra Europa av att de viktigaste exportmarknaderna växer under sin potential. Att skapa en ökad politisk stabilitet är en förutsättning för att länderna också tar itu med de ekonomiska utmaningarna. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 10 Swedbank Analys Nr 6 18 juni 2012
Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merStora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka
Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merKommentar till situationen i Grekland
Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merOordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam
Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Europa: En mer balanserad mix av åtstramning och tillväxt Det kommande nyvalet i Grekland ökar risken för att Grekland ställer
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merMarknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merDen inhemska ekonomin är akilleshälen
Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merEurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011
Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merAnförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången
Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat
Läs merRäntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor
Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme
Läs mer27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna
7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merEffekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet
Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007
Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012
Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merVad handlar eurokrisen om?
Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012
Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Efter Japans parlamentsval hur påverkas ekonomin? Den japanska befolkningen har snarare valt bort DPJ än valt in LPD. Med stödpartiet Nya Komeito får LPD en
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merKrisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merFortsatt stora utmaningar för svenska företag
Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning
Läs merRP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets
RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merAgenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs
Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER
Läs merSwedbank Analys Nr 7 19 maj 2011
Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB december 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 523 mnkr. Totalt är det är en minskning med 100 mnkr sedan förra månaden,
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr 3 2010 04 16
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Tillväxtländerna driver den globala tillväxten och industriländerna halkar efter störst är utmaningarna i Europa Världshandel
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2015
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 9 291 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 87% av ramen är
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merEtt avstamp inför det penningpolitiska mötet i september
ANFÖRANDE DATUM: 2012-08-21 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Danske Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merTio år efter finanskrisen
Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merCarnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN
Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 11 024 mnkr. Totalt är det är en ökning med 208 mnkr sedan förra månaden, 87%
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merMånadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
Läs merSverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 955 mnkr. Det är en ökning med 7 mnkr sedan förra månaden. Räntan
Läs merEurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/
Eurokrisen och den svenska ekonomin Lars Calmfors Värnamo kommun 11/ 212 De offentliga finanserna 212 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent av BNP) Grekland
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merInlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015
Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merFastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern
Läs merFinanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?
Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs mer