SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING

Transkript

1 Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING EN LITTERATURSTUDIE Thyge Andersen Marcus Brandt Examensarbete Kurs VT 04 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2006 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER AVSEENDE HJÄRTLUNGRÄDDNING EN LITTERATURSTUDIE Thyge Andersen Marcus Brandt Andersen T, & Brandt M. Sjuksköterskans kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ. Det visar sig att sjuksköterskor ofta saknar tillräcklig kunskap och praktisk färdighet i att utöva framgångsrik hjärtlungräddning. Nyckelord: Hjärtlungräddning, färdighet, kunskap, sjukhus, sjuksköterska. 1

3 NURSES KNOWLEDGE AND SKILLS REGARDING CARDIO PULMONARY RESURRECTION A LITERATURE STUDY Thyge Andersen Marcus Brandt Andersen T, & Brandt M. Nurses knowledge and skills regarding cardio pulmonary resurrection A literature study. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Nurse s knowledge and skills about cardio pulmonary resurrection are decisive for the patient s possibilities to survive a cardiac arrest. The ability to quickly and efficient perform cardio pulmonary resurrection depends on the nurses knowledge and skill. The purpose of this study was to investigate nurses and nurse student s knowledge and skill in the practicing of in-hospital cardio pulmonary resurrection. The method used was to critically review 10 scientific articles on the subject. The results were then categorized into the following themes: Nurses knowledge / skill, quality assurance, frequents of education and independent training as an alternative. The research showed that nurses often lack sufficient knowledge and practical skills in carrying out successful cardio pulmonary resurrection. Keywords: Cardio pulmonary resurrection, competence, knowledge, in-hospital, nurse. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Historik 4 Fysiologi 5 Patofysiologi 5 Utbildning 6 Tidig behandling 7 Hjälpmedel 7 Etiska aspekter 8 SYFTE och FRÅGESTÄLLNINGAR 8 Metod 9 Databassökning 9 Inklusions- och exklusionskriterier 9 Tabell 1. Redovisning av sökning i databaser 10 Kvalitetsgranskning 10 RESULTAT 11 Sjuksköterskans kunskap/färdighet 11 Tabell 2. Sjuksköterskors fädigheter I olika moment. 12 Kvalitetssäkring och riktlinjer 12 Utbildningsfrekvens 13 Självständig träning som alternativ 13 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15 SLUTSATS 17 REFERENSER 19 BILAGOR 21 3

5 INLEDNING Hjärt-lungräddning (HLR) är en viktig färdighet för sjuksköterskor när det gäller patienter med bl a hjärtsjukdom. För patienter i riskgrupper som är under behandling på sjukhus innebär det en ökad trygghet om personalen har goda färdigheter och kontinuerligt uppdaterade kunskaper i HLR. Redan under grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet i Malmö får studenterna kontinuerlig utbildning i HLR, ca en gång per år. Sjuksköterskors HLR-kunskap och skicklighet kan vara avgörande för patienters överlevnad vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och effektivt är beroende av att sjuksköterskan är tillräckligt kompetent för att kunna hantera ett nödläge och utföra effektiv HLR. BAKGRUND Hjärt-lungräddning används vid plötsliga eller oväntade cirkulationsstillestånd, och skall påbörjas så tidigt som möjligt. De första minuterna är av avgörande betydelse för hur patienten skall klara sig, eller annorlunda uttryckt: för varje minut som går efter hjärtstoppet minskar möjligheten att överleva med 5-10 procent (Svenska Cardiologföreningen 2002). Klargörande av definitioner som kommer att användas i bakgrunden: Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård (2004), definieras Hjärtlungräddning på följande sätt: Hjärt-lungräddning innebär ett försök att återställa spontan cirkulation genom bröstkompressioner med eller utan samtidig andningshjälp. Hjärtstopp är ett annat återkommande begrepp. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer, definieras hjärtstopp som upphörande av hjärtats mekaniska aktivitet, vilket bekräftas genom frånvaro av tecken på cirkulation (Socialstyrelsen 2004). Historik Redan år 1878 beskrevs så kallat hjärtmassage utan operativt öppnande av bröstkorgen. Termen hjärtmassage är enligt (Helin, 1985) oriktig och kommer sedermera att riktigare benämnas som hjärtkompressioner, vilket bättre beskriver samma åtgärd. Effektiviteten av hjärtkompressioner kunde inte klargöras förrän på 1960-talet. Det var först då cirkulationen kunde upprätthållas tillfredsställande utan ett insnitt i brösthålan under ett hjärtstillestånd (a a). 4

6 År 1954 framkom att utandningsluft innehåller tillräckligt med syre för att kunna vara användbar vid konstgjord andning. Senare, under 1960-talet, börjades kombination av hjärtkompressioner och konstgjord andning (Helin, 1985). Detta var ett stort genombrott, då behandlingen tidigare var mycket avancerad. Förr bestod den av thoracotomi (öppnad bröstkorg) med inre hjärtmassage. De tillfällen som krävde hjärt-lungräddning uppstod oftast plötsligt och oväntat. Därför hade det nu framtagits en revolutionerande metod, som kunde användas i akutlägen av betydligt fler personer som inhämtat relevant kunskap och träning inom området (a a). Fysiologi Kombinationen mun-till-mun andning och bröstkompressioner ger tillräcklig andning och cirkulation för att kunna vara livsuppehållande i akutskedet. HLR fungerar ofta livsuppehållande i väntan på kompletterande behandling, exempelvis defibrillering vid kammarflimmer. Det finns dock vissa situationer t ex vid drunknings- och kvävningstillbud, då enbart HLR kan vara fullt ut livräddande (Socialstyrelsen 2004). Det finns två mekanismer som håller igång cirkulationen vid utförande av bröstkompressioner, intrathorakal tryckökning som pressar blod ut från brösthålan ut i aorta och direkt kompression av hjärtat (a a). Det blodflöde som är möjligt att åstadkomma med optimal HLR-teknik är % av normalt flöde till aorta, 20-30% till hjärnan och endast 10-20% till hjärtat. Därför är det särskilt viktigt att HLR utförs med rätt teknik. Det blodflöde som kan framkallas med hjälp av bröstkompressioner är precis tillräckliga för att hålla organen vid liv. En sämre teknik kan leda till sämre cirkulation och allvarligt försämra utsikten till överlevnad (a a). Inblåsningar med rätt teknik är av stor betydelse för resultatet. För snabba och för stora inblåsningar kan leda till att luften går ner i magsäcken istället för lungorna och orsaka kräkningar. För små inblåsningar ger otillräcklig syresättning (a a). Patofysiologi Den vanligaste orsaken till att patienten drabbas av plötsligt, oväntat hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. Ischemisk hjärtsjukdom svarar för 90 procent av alla hjärtstopp. I de resterande 10 procenten av fallen kan orsaken exempelvis vara klaffsjukdom, kardiomyopati och retledningsrubbningar (Socialstyrelsen, 2004). Det finns tre uttalade patofysiologiska mekanismer som kan förorsaka ett hjärtstopp: Kammarflimmer, som i övervägande antal fall utlöses av akut myokardischemi framkallad av en plackruptur i ett kranskärl. Detta kan leda till en stenos och/eller totalocklusion, dvs. total tillslutning (a a). Pulslös elektrisk aktivitet (PEA), är i regel slutstadiet av en kardiogen chock. Vid detta tillstånd kan vänsterkammaren inte längre generera ett systoliskt tryck som är tillräckligt för att skapa en pulsvåg. Det finns ett flertal 5

7 patofysiologiska mekanismer som kan orsaka PEA. En av de viktigaste är hypoxi. Detta tillstånd kan uppkomma vid svår andningsinsufficiens eller totalt andningsstopp (Socialstyrelsen, 2004). Asystoli innebär bristande sammandragning och tömning av hjärtat med hjärtstillestånd som följd. Kammarflimmer och PEA är exempel på tillstånd som kan leda till asystoli (a a). Utbildning Det finns ett flertal olika utbildningar och påbyggnadsutbildningar i hjärtlungräddning. Grundläggande HLR-utbildning har fokus på att kunna undersöka och larma. I utbildningen ingår även att lära sig att ta hand om en person som är medvetslös med andningsstopp och hjärtstopp. Steg för steg ger utbildningen kunskap om tillvägagångssätt i en akut situation. Utbildningens innehåll innefattar kontroll av medvetande, kontroll av andning och puls, larmrutiner, stabilt sidoläge, mun-tillmunandning och bröstkompressioner. All personal som har en sjukvårdsinrättning som sin arbetsplats är skyldiga att tillgodogöra sig denna utbildning. Inga förkunskaper krävs (Svenska rådet för hjärt- lungräddning, ). Livräddande första hjälp till barn. I denna utbildning ligger fokus på att kunna undersöka, larma och ta hand om barn och spädbarn med luftvägshinder, medvetslöshet, andningsstopp och hjärtstopp. Utbildningen lämpar sig framför allt för dem som i sin yrkesroll kommer i kontakt med barn. All vårdpersonal som arbetar med barn inom sjukvården skall ha den. I utbildningen ingår luftvägsstopp, undersökning av medvetande, undersökning av andning och puls, larmrutiner, stabilt sidoläge, mun till mun andning och bröstkompressioner (a a). Utbildningen, A-HLR har som mål att deltagarna efter avslutad utbildning skall kunna behandla en patient med hjärtstopp med hjälp av HLR, defibrillering med halvautomatisk/manuell defibrillator och kompletterande läkemedelsbehandling. Utbildningen är lämplig för läkare med tillgång till manuell eller halvautomatisk defibrillator, läkare ingående i akutgrupp, AT-läkare som har placering på medicinoch anestesiklinik, sjuksköterskor med delegerat ansvar att använda en halvautomatisk och/eller manuell defibrillator och läkemedelsdelegering. Ambulanspersonal som innehar läkemedelsdelegering ingår också i utbildningens målgrupp. I utbildningen ingår att behandla arytmier vid hjärtstopp, att använda en halvautomatisk och en manuell defibrillator på ett säkert och effektivt sätt, genomgång av handlingsplan och behandling under och efter hjärtstopp, situationsanpassad träning, säkerhetsaspekter och delegering (Svenska rådet för hjärtlungräddning, ). I skriften HLR inom sjukvården (2004) beskrivs utbildningsmål för HLR. Utbildning av samtliga personal skall ske utifrån den enskilda enhetens behov, detta för att upprätthålla godkänd kvalitet vid behandling av hjärtstopp. I målbeskrivningen presenteras även delmål. Dessa delmål innefattar krav på att samtliga anställda skall ha utbildning i HLR och luftvägsstopp. All vårdpersonal skall 6

8 också ha utbildning i HLR, HLR med enkla hjälpmedel, D-HLR och få återkommande träning var 6:e månad. Utförd HLR-utbildning skall följas upp och registreras (Svenska rådet för hjärt- lungräddning, ). Tidig behandling På svenska sjukhus drabbas för närvarande flera tusen människor av plötsliga, oväntade hjärtstopp årligen. Trots all kunskap och tillgång till ny avancerad teknologi överlever endast procent av dessa. Tidsaspekten är viktig vid hjärtstillestånd. Tillgänglig statistik visar att möjligheten att överleva efter ett hjärtstopp minskar med 5-10 procent för varje minut som går utan livräddande insatser. Det är därför viktigt att personalen som arbetar sjukhusvården får utbildning och träning i HLR så att behandling kan påbörjas på ett korrekt sätt, så tidigt som möjligt (Svenska Cardiologföreningen 2002). Svenska Cardiologföreningen, beskriver kedjan som räddar liv. Denna kedja är utarbetad för att så tidigt som möjligt: Larma efter hjälp. Alla sjukvårdsenheter bör ha en speciell akutgrupp i beredskap. De som arbetar inom sjukvården skall känna till larmnummer för att komma i kontakt med akutgruppen och ha kunskap om vilken information som exempelvis skall överlämnas vid ett hjärtstopp. Utför hjärt- och lungräddning för att vinna tid. Andning och blodcirkulation kan hållas igång under en begränsad tid. Defibrillera för att stimulera hjärtfrekvens. Detta kan vara en botande behandling genom att en strömstöt leds genom hjärtat. Påbörja medicinsk behandling, bland annat bestående av EKG-övervakning, syrgastillförsel, s.k. ballongvidgning och läkemedelsbehandling. Hjälpmedel HLR är en åtgärd för att upprätthålla andning och cirkulation. Det finns en rad andra akuthjälpmedel att tillgå vid ett oväntat hjärtstopp. För att spara tid rekommenderas att all utrustning förvaras på en och samma ställe vanligtvis i en så kallad akutvagn (Svenska Cardiologföreningen 2002). Akutvagnen skall enligt Svenska Cardiologföreningens generella riktlinjer förvaras i ett olåst utrymme med akutskylt väl synlig (HLR inom sjukvården, 2004). De hjälpmedel som bör vara samlade på en akutvagn beskrivs i Svenska Cardiologföreningens skrift, HLR med enkla hjälpmedel (2002). Dessa hjälpmedel är följande: Defibrillator Ansiktsskydd Andningsmask Andningsballong med syrgasreservoar Stoppur och arbetsblad Syrgasflaska - Sug utrustning HLR-bräda Akutläkemedel samt EKG-apparat (Svenska Cardiologföreningen 2002). 7

9 Etiska aspekter Löfmark (2001) skriver om fenomenet ej HLR som har blivit föremål för en etisk diskussion. Användandet av HLR var under 1960-talet omfattande och användes som ett avgörande hjälpmedel vid hjärtstopp. Under 1970-talet började läkare i USA ordinera att HLR inte skulle utföras på vissa patienter vid eventuellt hjärtstopp ( ej HLR ). Detta ställningstagande gjordes enbart av läkaren. Andra parter, som patienten själv, anhöriga och övrig sjukvårdspersonal var sällan eller aldrig involverade i beslutet eller informerade. Dokumentationen skedde i form av koder i journalen. I anslutning till denna utveckling följde en debatt som ifrågasatte lämpligheten av sådana beslutsrutiner i ett etiskt perspektiv. Hälso- sjukvårdslagen säger: Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (Hälso- sjukvårdslagen, 1982:763). Under1980-talet presenterades riktlinjer angående patientens, anhörigas och övrig sjukvårdspersonals rätt att få information och vara delaktiga i beslut om ej HLR. När det blivit ett faktum, följde en etisk debatt om det motsatta förhållandet, det vill säga om att patienten skulle kunna ta psykisk skada om hon/han fick kännedom om ett ej HLR - beslut. Det fanns dock de som vidhöll att patienten skall ha rätt att vara medbestämmande och kunna påverka planerad behandling (Löfmark, 2001) publicerade Socialstyrelsen Råd om livsuppehållande åtgärder i livets slutskede. Ett ej HLR beslut skulle enligt dessa råd bygga på att läkaren ställt en säker diagnos och påvisat att HLR inte skulle vara till hjälp, eller att patienten själv ville avstå från behandlingen. Dokumentationen skulle vara tydlig. Anhörigas och övrig personals åsikter skulle beaktas (a a). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet avseende HLR samt belysa huruvida nya riktlinjer och utbildning påverkar sjuksköterskans kunskap och färdigheter. 1. Har sjuksköterskan respektive sjuksköterskestudenter tillräckliga kunskaper och färdigheter avseende HLR? 2. Påverkar nya riktlinjer och undervisning sjuksköterskans respektive sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet? 8

10 METOD Föreliggande arbete är en litteraturstudie. Polit m fl (2001) definierar en litteraturstudie som en kritisk sammanfattning av forskning inom ett område av intresse, där syftet är att belysa problemställningar med stöd av befintlig forskning. Den här studien söker svar utifrån det syfte och de frågeställningar som har formulerats ovan genom analys och evaluering av utvalde artiklar inom relevant forskning. I utgångsläget, före sökning av lämpliga artiklar, gjorde vi en ingående bakgrundsundersökning för att inhämta fördjupade kunskaper i ämnet HLR. Två frågeställningar utformades som skulle kunna belysa och klargöra vårt syfte. Databassökning Sökning efter relevanta artiklar har gjorts i olika databaser, PubMed, CINAHL och ELIN. Den forskning som avsågs att undersökas var arbeten som handlade om sjuksköterskans/sjuksköterskestudenters kunskap och färdighet i att utföra HLR samt några av de parametrar som påverkar kunskap och färdighet, som utbildning, träning, riktlinjer och de successiva kvalitetsförbättringar som äger rum inom hjärt- och lungräddningsområdet. Inklusions- och exklusionskriterier De valde artiklarna skulle 1) följa de kriterier för vetenskapliga artiklar som Polit m fl (2001) har uppställt, att de 2) skulle vara inom ramen för syftet samt att de 3) på bästa möjliga vis skulle kunna belysa syftet. De artiklar som valts bort har antingen inte mött de inklusions- och eller exklusionskriterier som eftersträvats, eller också har artiklarna haft målsättningar som inte varit i överensstämmelse med studiens syfte. Ytterligare kriterier som följdes var att artiklarna skulle vara på engelska och företrädesvis inte vara äldre än tio år. Alla artiklar skulle belysa basal HLR, dvs. HLR utan akuthjälpmedel. 9

11 Tabell 1. Redovisning av sökning i databaser Databas MeSH-termer AND Träffar Lästa abstract Antal valda artiklar PubMed Cardiopulmonary 5539 Resuscitation Cardiopulmonary Education, Nursing, Resuscitation Continuing Cardiopulmonary Professional Resuscitation Competence. Education, Nursing, Continuing CINAHL CPR In-hospital CINAHL CPR Education ELIN@Malmö Cardiopulmonary 1296 Resuscitation ELIN@Malmö cardiopulmonary Nurses resuscitation. ELIN@Malmö cardiopulmonary In-hospital resuscitation. ELIN@Malmö CPR In-hospital Kvalitetsgranskning Polit m fl (2001) har fastställt följande kriterier för granskning och bedömning av vetenskapliga artiklar: Substans Är forskningen relevant, bibringar studiet något nytt och viktigt? Teori Finns där användbara teoretiska funderingar till grund för studien? Metoden Var metoderna ändamålsenliga? Är resultatet troligt? Tolkning Har forskarna tolkat informationen rätt och utvecklat meningsfulla konklusioner? Etik Har man skyddat studiedeltagarna? Stilistik Är artikeln tydlig, grammatisk korrekt och väl organiserad? Dessa kriterier har använts för att bedöma om de utvalda artiklarna uppfyller standard enligt Polit m fl (2001). Genom att använda undersökartriangulering har möjligheterna ytterligare breddats att få fram så sann uppfattning som möjligt om de artiklar som tagits med i studien. Enligt Polit m fl (2001) innebär undersökartriangulering att använda mer än en person till att insamla, analysera eller tolka en givna data. Efter att var för sig ha genomläst artiklarna noterat väsentligheter, fynd, resultat, forskarnas framgångsmetoder mm diskuterades och sammanfattades de enskilda artiklarna. På så sätt skapades en koherent uppfattning om de artiklar som finns med i arbetet, vilket sedan användes för att extrahera de rön och resultat som framgår av resultat och diskussion. 10

12 RESULTAT Analysen resulterade i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ. Alla artiklar belyser basal HLR dvs. bröstkompressioner och mun-till-mun andning utan andra akuthjälpmedel. Sjuksköterskans kunskap/färdighet Sjuksköterskor har två roller under och efter ett hjärtstillestånd. Den ena är ansvar för att tillhandahålla basala, livupprätthållande åtgärder för att säkerställa tillräcklig cirkulation till vitala organ genom att delta i, och ofta starta, avancerat livsstöd. Den andra syftar i att behandla eller återställa bakomliggande orsaker till hjärtstilleståndet. Målet är sedan att förbereda sjuksköterskor som är kompetenta och självsäkra i händelse av ett hjärtrelaterat nödläge (Madden, 2006). Broomfield (1996) undersökte om sjuksköterskors grundläggande färdigheter och kunskaper i att utöva HLR försämrades över tid och om sjuksköterskor behöver kontinuerlig återuppträning av HLR. Hypotesen var att sjuksköterskors kunskap och färdighet inte försämras över tid. Resultaten av studien visade dock att sjuksköterskorna initialt efter utbildning och efter en uppdatering 3 dagar efter första utbildningstillfället hade en förbättrat kunskap och färdighet men att de efter 10 veckor hade förlorat viktig kunskap och färdighet. Resultatet indikerar att behov av uppdatering och kontinuerlig träning finns. Det bör föranleda handlingsplaner i syfte att upprätthålla adekvata, kontinuerliga fortbildningsinsatser. Sjuksköterskors HLRkunskap och skicklighet är av stor betydelse för patienters möjligheter till överlevnad vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och effektivt är beroende av att sjuksköterskan är tillräckligt kompetent för att kunna hantera ett nödläge och utföra effektiv HLR (Davies & Gould, 2000). Liknande resultat framkommer även bland sjuksköterskestuderande. I en studie av sjuksköterskestudenters färdigheter påvisar Madden (2006) att ingen som ingick i undersökningen hade fullständigt, tillfredställande färdigheter i HLR, vilket är i enlighet med fynd i tidigare studier (Greig et al., 1996; Devlin, 1999). Ventilationsvolymen var det som utfördes med störst brist, inga studerande lyckades passera godkända kriterier i dessa tester. Den andra lägst rankade HLR- färdigheten var djup av bröstkorgskompressioner (Madden, 2006). 11

13 Tabell 2. Sjuksköterskors färdigheter I olika moment. Antal (%) av subjekt som utförde varje färdighet korrekt Prestations kriterier Antal (%) av korrekt respons n = 30 Rop på hjälp 25 (83%) Fri luftväg 18 (60%) Korrekt ventilation kompressions grad 13 (43%) Fyra serier av HLR på 90 sekunder 9 (30%) Korrekt kompressions grad 8 (26%) Skak och rop 7 (23%) Tillräcklig ventilation 6 (20%) Korrekt handposition 5 (16%) Kontrollera puls 3 (10%) Korrekt kompressions djup 0 ( 0%) Tabellen ovan är hämtad från Devlin (1999) och visar hur effektiva sjuksköterskor var på respektive delmoment i HLR. I studien var det ingen som lyckades ge tillräckligt kompressionsdjup. (Devlin, 1999). Dwyer & Williams (2001) väljer att fokusera mera på psykologiska och mänskliga faktorer som utgångspunkt för att förstå och klargöra varför sjuksköterskors kunskaper och färdighet i att utföra HLR försämras så snabbt efter inlärning. Studien visar att sjuksköterskors individuella attityder kan influera hur pass mycket de engagerar sig i en eventuell nödsituation. Dessutom menar Dwyer & Williams att förtroendet från omgivningen gentemot sjuksköterskor inte hänger ihop med deras aktuella kunskaper, det kan vara större eller mindre beroende av situationen. I resultatet framhäver forskarna att dessa förhållande bör beaktas av de, som anordnar utbildning och fortbildning i HLR (a a). Kvalitetssäkring och riktlinjer För att uppnå att HLR utförs med hög precision och för att säkra att utövningen av HLR kvalitetsmässigt är så bra som möjligt, anser Chiang m fl (2005) att det är viktigt att optimera kliniskt utförande av HLR. Syftet med studiet var att identifiera bristerna vid klinisk utförandet av HLR. För att kunna göra det använde forskarna rörelseanalyser av videoinspelade HLR-sessioner. Forskarna sökte ta reda på om kvaliteten av HLR-utövningen kunde förbättras med hjälp av ljudsignaler, som i deras fall innebar 1) en bandinspelning av en metronom satt till en frekvens av 100 slag/minut, för att ange rätt antal bröstkompressioner och 2) en siren som tjöt med 20 sekunders intervall, för att påminda om att ge syrgas till patienten (a a). Resultatet visar på att det finns negativa avvikelser mellan gällande rutiner och riktlinjer på tre viktiga punkter: 1) otillräckligt antal bröstkompressioner, 2) otillräcklig syresättning när andningsballong med syrgasreservoir används under förlängda intubationsförsök och 3) Sk hands-off perioder, dvs perioder när sjuksköterskan mäter puls, försöker intubera mm. Det är tid som istället borde användas till bröstkompressioner. 12

14 Abella m fl (2005) mätte med hjälp av en övervaknings-/defibrilleringsapparat (IDE G020121) ett antal parametrar vari det bl a ingick bröstkompressionsdjup, grad och volym av ventilationer, puls/ingen puls och EKG. Syfte var att se om det fanns överensstämmelse med riktlinjerna publicerade av American Heart Association AHA och European Resuscitation Council ERC när det gäller kvalitet av HLR i slutenvården. Resultaten visar att antal bröstkompressioner var färre än vad som rekommenderades i riktlinjerna, att kompressionsdjupet var lägre än vad som rekommenderades i riktlinjerna och att antal ventilationer var högre än vad som rekommenderades i riktlinjerna. Utbildningsfrekvens Rekommendationer angående frekvensen av förnyande av HLR-utbildningen varierar. Det finns siffror som visar på att skicklighet och kunskap minskar från två veckor till ett år efter utbildning. Davies & Gould, (2000) har med sin studie funnit att otillräckliga kunskaper kan påvisas så tidigt som två veckor efter senaste träningstillfälle. Fynden visar att skicklighet och kunskap snabbt avtar om den inte används, eller uppdateras regelbundet. Av de studier som belysts finns indikationer på att sjuksköterskors färdighet i återupplivning ofta är bristfällig. Orsaken till detta är dels att det dröjer för lång tid mellan utbildningstillfällena dvs. utbildningsfrekvensen är ej tillräcklig, dels att HLRtekniken är bristfällig. En studie utförd i England visade att inte någon av de 53 sjuksköterskor som ingick i undersökningen kunde utföra HLR tillräckligt effektivt och att 30 sjuksköterskors insatser var helt ineffektiva (Davies & Gould, 2000). I en finsk studie, där Skrifvars m fl (2002) ville utvärdera i vilken grad personalen inom slutenvård är utbildade och tränade i att utföra HLR, kom forskarna fram till att ungefär 25 % av alla finska sjukhus saknar en speciellt ansvarig bland personalen för att ta hand om HLR träning. Det innebär att stora delar av personalen inte är tillräckligt utbildade och tränade i HLR. Författarna drar slutsatsen att administrationen av HLR inom sjukhusen bör ses över. Självständig träning som alternativ Träning i HLR har fokuserat på didaktisk undervisning och certifierade färdigheter dvs. strukturerade lärarledda lektioner. Få studier har belyst alternativ till denna standard. Självständig träning har påvisats vara lämplig för att uppdatera och bibehålla befintlig kunskap redan på sent 70-tal (Davies & Gould 2000). Med rekommendationer om att regelbundet uppdatera HLR-kunskap, och med de kostnadsaspekter som följer med att behöva ta sjukvårdspersonal ur tjänst vid utbildningstillfällen, anser Davies & Gould (2000) det vara av intresse att undersöka resultat av självständig träning som ett sätt att bibehålla färdigheten i HLR hos sjuksköterskor. Davies & Gould (2000) indikerade att de som har utövat självständig träning i syfte att uppdatera sina färdigheter i HLR demonstrerade en ökad nivå av färdighet jämfört med dem som inte genomgått någon form av uppdaterande utbildning. Självständig träning utförd i ett till avdelningen intilliggande rum kan vara en fördel, förutsatt att personalen redan tidigare är utbildad och certifierad i HLR. Davies & 13

15 Gould (2000) påvisar att sådana sessioner är lättare att organisera, behöver minimala resurser och är utvärderade att användas med fördel. Arrangerade sessioner som bara involverar några sjuksköterskor åt gången vid tidpunkter som är passande för avdelningen kommer att vara till hjälp för att lösa problemet med att täcka upp på avdelningen. Därmed går det att undvika bristfällig närvaro och ofta förekommande uppehåll, vilket har varit en återkommande kritik mot vårdavdelningsbaserad undervisning. Förslag om självstudium är enligt Davies & Gould (2000) är troligen det mest effektiva sättet att bibehålla färdighet för små grupper. I en liknande studie påvisas samma positiva resultat av självständig träning. Lynch m.fl. (2005) påvisade samma resultat gällande självständig träning genom att undersökta om samma resultat kunde påvisas vid träning av äldre vuxna, det vill säga i åldersintervallet år. Med hjälp av videoinspelade instruktioner, en upplåsbar docka samt en så kallad HLR-coach mättes med vilken effektivitet HLR utfördes. Även denna studie påvisade ett klart bättre resultat i gruppen som genomgått det utbildningsprogrammet, jämfört med en kontrollgrupp som fick utöva HLR utan att ha genomgått programmet. DISKUSSION Diskussionsavsnittet är indelat i en metoddiskussion, där en sammanställning görs över de val som gjordes gällande uppbyggnaden av arbetet, följt av en resultatdiskussion där vi diskuterar betydelsen av de olika artiklar som har använts i arbetet. Metoddiskussion Polit m fl (2001) definierar en litteraturstudie som en kritisk sammanfattning av forskning inom ett område av intresse, där författarna söker att belysa problemställningar inom den givna forskningen. Anledningen till att göra en litteraturstudie var att studieformen var lämplig för det angivna syftet, vilken skulle ge tillräcklig information och svara på frågeställningarna. Ett stort antal titlar lästes och när en titel verkade intressant lästes arbetets abstrakt bara för att i merparten av fallen kunna avfärda arbetet som fallande utanför syftet. Var det däremot ett abstrakt som föreföll kunna motsvaras av en artikel som hade anknytning till vårt ämne söktes den i fulltext. Tyvärr visade det sig i många fall vara praktiskt omöjligt, eftersom artikeln inte fanns att tillgå i tillgängliga databaser. Ett flertal studier om sjuksköterskestudenter hittades och artiklarna ansågs vara av relevans. Det handlar om själva metoden för inlärning och en intressant infallsvinkel är då att studera sjuksköterskeelever och deras utveckling och inlärda färdigheter vad det gäller HLR. Då metoden för inlärning är det som är i fokus är det inte av relevans om det handlar om sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter. Syftet är att studierna skall leda till en bättre, billigare, effektivare utbildning för sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal. 14

16 Sökningen begränsades genom val av endast engelska artiklar som handlade om sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Tankar fanns på att även använda svenska och eventuellt också artiklar på danska. Beslut togs dock om att engelska artiklar var att föredra för att kvaliteten visade sig vara bättre då de svenska och danska artiklarna ej uppfyllde kriterier för granskning och bedömning enligt Polit m fl (2001). Valet av databaser gjordes slumpmässigt genom att börja med ELIN som vi hört mest om och därefter användes Malmö Högskolas hemsida och de listade databaserna där som gicks igenom tills tillräckligt många artiklar hittats. Då intressanta artiklar påträffades, som hade varit mycket relevanta för vårt arbete uppstod vid ett flertal tillfällen problem genom att de endast fanns att tillgå efter beställning. Dessutom fanns ett så stort urval artiklar att välja bland att problemet snarare var att på ett förnuftigt sätt kunna begränsa de artiklar vi önskade använda. HLR har vida konsekvenser för den patient som utsätts för behandlingen, många små, men viktiga detaljer kan leda till misslyckande, vilket resultatet också visar på. Ultimativt rör det sig om liv eller död för patienten, men däremellan finns det ett stort område som innebär möjligheter till livskvalitet i olika nivåer för den patient som överlever en HLR behandling. Därför är det så betydelsefullt att sjuksköterskan, som oftast är den som initierar HLR, är vällutbildat och har sina kunskaper och färdighet klar för användning när akutsituationen uppkommer. En möjlig begränsning i arbetet är att alla artiklar och en del av den litteratur som använts är skrivna på akademisk engelska. Det har inneburit svårigheter att finna korrekta svenska översättningar. Resultatdiskussion Utbildningsfrekvensen bland sjuksköterskor visade sig vara mycket varierande, men oftast låg. Broomfield (1996) och Davies & Gould (2000) påpekar vikten av en högre utbildningsfrekvens. Undersökningar visar att inlärd kunskap i HLR som exempelvis bröstkompressioner, ventilationsvolymen med mera, försämras så tidigt som två veckor efter avslutad utbildning (Davies & Gould, 2000). ERC s riktlinjer finns inget optimalt utbildningsintervall för att bibehålla inlärd kunskap i HLR. Det rekommenderas dock att uppdatering av utbildning bör ske med ett intervall som är kortare än 6 månader (European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation, 2005). Detta sammanfaller med de fynd som påvisas i vårt resultat. Det skulle också kunna finnas en annan anledning till att sjuksköterskor på sjukhus har visat så otillfredsställande resultat i HLR. Av de studier som författarna refererar till i resultatet beskriver merparten sk basal hjärt- och lungräddning. Det innebär HLR utan hjälpmedel. På sjukhus är personalen vana vid att ha tillgång till teknisk utrustning som andningsmask, syrgas, sug m.m. Dessa hjälpmedel underlättar i det akuta skedet. Resultatet i föreliggande litteraturstudie tyder på att orsakerna till sjuksköterskors bristfälliga färdighet i basal HLR bland annat kan härledas till att utbildningen inte uppdateras tillräckligt frekvent, samt att utbildningens utformning inte är optimal. 15

17 Det borde vara hög prioritet för sjukhusen att utbilda personal regelbundet i HLR. Det är ett effektivt redskap i akuta situationer och kan rädda många människors liv. Det är skrämmande att sjuksköterskor i vissa fall inte uppdaterat sina HLR-färdigheter på flera år (Broomfield, 1996). Speciellt då det framgår att kunskap kan förloras redan så tidigt som två veckor efter utbildningstillfället (Davies & Gould, 2000). Davies & Gould, (2000) proponerar att ha fortlöpande utvärderingar av kompetens och kunskap i HLR med 6-12 månaders intervall. Ett sätt att minimera kostnaderna är att ha självständig träning. Av de utvalde artiklarna visade det sig att självständig träning var ett tillfredställande sätt att uppdatera sina färdigheter i HLR (Davies & Gould, 2000; Lynch m fl 2005). Ett exempel på sådan ny teknik som används i syfte att förbättra kvalitet och effektivitet av HLR är ljudsignaler, ett område som Chiang m fl (2005) tar upp och som beskrivs i resultatet. Chiang m fl (2005) konkluderar att kvalitetsförbättringar som i deras fall bestod av ljudsignaler, kan vara användbar för att omvandla teoretisk kunskap till god klinisk praxis. Det känns angeläget att dessa tekniker sprids, och att de integreras i grundutbildningen, i kunskaps- och färdighetsbevarande fortbildning och ute på avdelningarna i akuta vardagssituationer. När det gäller kvalitetsförbättringar har det bedrivits omfattande forskning. Resultaten pekar alla i samma riktning, nämligen att kvaliteten på praktiskt utövad HLR och den teori som beskrivs i riktlinjerna inte överensstämmer. Abella m fl (2005) studie visar att antal bröstkompressioner är färre än rekommenderat i riktlinjerna, att kompressionsdjupet var lägre än rekommenderat i riktlinjerna och att antal ventilationer var högre än rekommenderat i riktlinjerna. Dessa resultat från Abella m fl (2005) visar att sjuksköterskor inte levde upp till riktlinjerna från AHA och ERC, detta till trots att HLR blev utfört av välutbildad sjukvårdspersonal. Forskarna drar slutsatsen att det är av väsentlig betydelse om det finns möjligheter för utövare att kunna få feedback på den HLR de har utfört, samt att det är önskvärt att det finns möjlighet att övervaka kvaliteten under utförandet av HLR. Ovanstående resultat styrks av Chiang m fl (2005) och (Madden, 2006). Dessa resultat är anmärkningsvärda och otillfredsställande med tanke på hur viktiga exempelvis bröstkompressioner är för möjligheten att överleva efter HLR. Vidare ger dessa resultat upphov till funderingar, vad är orsaken till att upprepade undersökningar kommer fram till likvärda resultat, trots att riktlinjerna har blivit skärpta och ändrade. Var i kedjan brister det? Innehåller inte utbildningen det som föreskrivs i riktlinjerna? Är det för långa fortbildningsintervall? Är det så att sjuksköterskan inte tar till sig det som lärs ut på kurserna? Eller är det en genusfråga: har kvinnliga sjuksköterskor inte den nödvändiga fysik som krävs för att prestera rätt antal bröstkompressioner? Frågorna är många, men svaren är få. Det är oerhört viktigt att teori och praktik överensstämmer i det mest akuta skedet, som dramatiskt påverkar det slutliga resultatet av behandlingen och avgör hur pass bra det går för patienten. HLR är en akut behandling där utfallet för patienten är fullständigt avhängigt den färdighet och kvalitet personalen besitter just i detta 16

18 kritiska och mycket stressade läge. Det är endast 1 av 4 patienter som överlever till utskrivning från sjukhuset. Detta kan i sig vara en bidragande orsak till sjuksköterskors bristande färdighet om man beaktar det faktum att sjuksköterskan kan vara med om flera återupplivningsförsök där resultaten är att vissa av hennes patienter dött. Om en sjuksköterska som har varit med om flera HLR återupplivningsförsök där patienten dött kan hon/han börja tvivla på sina kunskaper och sin färdighet och förändra attityden till att delta i återupplivningsförsök med hjälp av HLR (Dwyer & Williams 2001). Dessutom är det värt att betänka att det är just överlevnad som är det primära målet för HLR, men inte överlevnad till varje pris. Det skulle leda långt utanför det här arbetets ramar att gå in i en etisk diskussion kring 0- HLR och livskvalitet efter återupplivning med HLR. Det faller emellertid inom ramen för arbetet att framhäva vikten av att den kunskap och praktiska färdigheter sjuksköterskan har, uppfyller de riktlinjer och mål som rekommenderas utifrån forskning och erfarenheter av välbeprövade metoder. Lynch m fl (2005) beskrev positiva resultat vid självständig träning i HLR. Studien bygger på undersökning av en specifik produkt. Detta till trots användes artikeln i resultatet, eftersom kvaliteten bedömdes som mycket hög och liknande resultat hade framkommit vid andra efterforskningar. SLUTSATS Anledningen till att sjuksköterskor så relativt snabbt förlorar sin kunskap och färdighet i att utföra HLR kan ha många orsaker. Det kan bero på att utbildningen inte uppdateras tillräckligt frekvent, eller att utbildningens utformning inte är optimal. Det kan också bero på att sjuksköterskor inte utför HLR på det sätt som de har lärt under utbildningen, eller attityden till utövning av HLR. Det kan säkert också bero på den administrativa praxis som finns på de enskilda sjukhusen, hur stora ekonomiska, tidsmässiga, praktiska och mänskliga resurser som avsätts för att möta behovet av återutbildning och kontinuerliga insatser för att kunna bevara personalens kunskap och färdighet. Problemet med att sjuksköterskor förhållandevis snabbt förlorar sina kunskaper och färdighet i att utföra HLR, är ett globalt problem som manifesteras i de artiklar som vi varit i kontakt med under arbetet med den här relativt enkla studien. Artiklarna härrör från olika delar av världen, som exempel kan nämnas Australien, Dwyer & Williams (2001) - England, Broomfield (1996) - Finland, Skrifvars m fl (2002) - Taiwan, Chiang m fl (2005) och USA, Abella m fl (2005). En kombination av olika utbildningsalternativ kan vara att rekommendera, ex genom att kunna erbjuda certifierad, instruktörsledd utbildning en gång var sjätte månad samt att däremellan ha tillgång till utrymmen avsedda för självständig träning. Det är viktigt att verksamhetschefer och avdelningsföreståndare är väl insatta i givna riktlinjer och har kunskap om HLR. Det ligger ett stort ansvar hos dessa personalkategorier att utveckla fungerande strategier för att utbilda sin personal. Schemalagda sessioner är att föredra. Det ligger i arbetsgivarens intresse att 17

19 personalen på en arbetsplats skall känna sig trygga i sin yrkesroll, och att ha väl utvecklade rutiner för HLR skulle kunna bidra aktivt till att öka trygghetskänslan hos personalen. Förutsättningarna för att de skall kunna känna att de har tillräcklig kunskap för att hantera akuta situationer ökar därmed högst avsevärt. Utbildningens utformning är också av stor betydelse. Den grundläggande utbildningen i HLR (basal HLR) är viktig, eftersom det inte alltid finns akuthjälpmedel att tillgå omgående. Anpassade, utbildningsprogram är också att föredra då förutsättningarna kan variera mellan avdelningarna. Utvecklingen med ny teknik underlättar HLR. Halvautomatiska defibrillatorer är ett exempel på denna teknik. I en akut situation är stress ett stort hinder som skall övervinnas. I stressade situationer reagerar vi annorlunda och kanske inte så systematiskt som skulle vara önskvärt. Detta är självfallet mycket individuellt. Lösningen med halvautomatiska defibrillatorer är så lätthanterliga att vem som helst skall kunna använda dem. defibrillatorn ger order vad som skall göras och i vilken ordning, vilket gör det lättare att enbart fokusera på de rent praktiska momenten. Det är dock inte försvarbart att som sjuksköterska enbart förlita sig på ny teknik. Eftersom sjuksköterskan ofta är den som har den största medicinska färdigheten på en avdelning och ofta är först på plats, bör hon ha goda kunskaper i basal HLR. Tekniken fungerar inte optimalt vid samtliga akuttillfällen, och ibland det finns det kanske inte ens tillräckligt snabb tillgång till tekniska lösningar i ett oväntat akutläge. Detta arbete kan förhoppningsvis bidra till att öka medvetenheten om en del av problematiken kring HLR, och i någon mån bidra med konkreta förslag till hur ansvariga för personalutbildningar vid sjukhusen i Sverige kan förbättra sjuksköterskornas kunskaper och färdighet i att utöva HLR. En del av dilemmat kan vara att det finns så mycket information och forskning inom området. Problematiken är komplex, och det är många små åtgärder som tillsammans bidrar till lösning av de problem som finns. Det kan vara svårt för enskilda utbildningsansvariga att vara insatta i alla dessa detaljer, vilket kan leda till att man gör som det står beskrivet i de senast uppdaterade riktlinjerna och på så sätt uppfyller de krav och normer som ställs på pappret. En gemensam, rikstäckande norm, kan behövas gällande utbildningsfrekvens. 18

20 REFERENSER Abella B S, m fl (2005) Quality of Cardiopulmonary Resuscitation During In- Hospital Cardiac Arrest JAMA 2005;293: Broomfield Rebecca, (1996) A quasi-experimental research to investigate the retention of basic cardiopulmonary resuscitation skills and knowledge by qualified nurses following a course in professional development. Journal of Advanced Nursing 23, l0l Chiang W.-C. et al. (2005) Better adherence to the guidelines during cardiopulmonary resuscitation through the provision of audio-prompts J. Resuscitation Davies N, & Gould D. (2000) Updating cardiopulmonary resuscitation skills: a study to examine the efficacy of self instruction on nurses competence. J. Clin Nursing 2000; 9: Devlin M, (1999) An evaluative study of the basic life support skills of nurses in an independent hospital, Journal of Clinical Nursing 8: Dwyer T, & Williams L. M. (2002) Nurses` behaviour regarding CPR and the theories of reasoned action and planned behaviour. J. Resuscitation 2002; 52: Greig M, et al. (1996) Basic life support acquisition and retention in student nurses undertaking a pre-registration Diploma in higher education/nursing course, Nurse Education Today 16: Helin S (1985) Hjärt- lungräddning när, hur Örebro HLR inom sjukvården (2004) > ard/hlr_sjukvard_ver8.htm< Hälso- sjukvårdslagen (1982:763), Lag: 2006:192, 2 a Lynch B et al. (2005) Effectiveness of a 30-min CPR self-instruction program for lay responders: a controlled randomized study Resuscitation 67 (2005) Löfmark R. (2001) Ethical aspects on decision making and communication among physicians, nurses, patients and relatives >

21 Madden C. (2006) Undergraduate nursing students acquisition and retention of CPR knowledge and skills. Nurse Education Today 26, European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation (2005)> Polit, D F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) Essentials of nursing research, methods, appraisal and utilization. (5 th edition) Philadelphia: Lippincott. Skrifvars M. B. m fl (2002) In-hospital cardiopulmonary resuscitation: organization, management and training in hospitals of different levels of care. Acta Anaesthesiol Scand 2002; 46: Socialstyrelsen (2004) Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård Det medicinska faktadokumentet > DBBFA56126CD/2563/ pdf< Socialstyrelsen (2002) Råd om livsuppehållande åtgärder i livets slutskede, Allmänna råd 1992:2 Svenska Cardiologföreningen. HLR med enkla hjälpmedel (upplaga 2) 2002 Göteborg: Stiftelsen för HLR Svenska rådet för hjärt- lungräddning > 20

22 BILAGOR Artikel 1. Titel: Quality of cardiopulmonary resuscitation during in-hospital cardiac arrest. Författare: Abella, Benjamin S. Alvarado, Jason P. Myklebust, Helge. Edelson, Dana P. Barry, Anne. O Hearn, Nicholas. Vanden Hoek, Terry L. Becker, Lance B. Publicerad i: Journal American Medical Association Ursprungsland: USA. Syfte: Att mäta ett flertal parameter kring kvalitén av HLR inom slutenvård och avgöra om riktlinjerna publicerade av American Heart Association och motsvarande internationella uppfylls. Urval: en presumtivt observations studie av 67 patienter som upplevde hjärtstop och genomgick HLR. Metod: Forskarna använde en övervakar/defibrillator med nya utökade avkännings möjligheter, med vilken forskarna mätte HLR kvalitén häribland antalet bröstkompressioner, kompressionsdjup, antal ventilationer och den fraktion av tid där ingen bröstkompression ägde rum (no-flow fraction) blev inspelat. Resultat: Analys av de första 5 minuterna av varje återupplivningsförsök indelat i 30 sekunders segment avslöjade att antalet bröstkompressioner var mindre än 90/min i 28,1 % av segmenten. Kompressionsdjup var för kort (definierat som _38mm) för 37,4 % av kompressionerna. Antalet ventilationer var många, där 60,9 % av segmenten innehöll mer än 20/min. Totalt 27 patienter (40,3 %) uppnådde återkomst av spontan cirkulation och 7 (10,4 %) blev utskrivna från sjukhuset. Kritisk granskning: Titeln är relevant och har en bra uppbyggnad med en vällformulerat inledning tydliga sammanfattningar av kontext, målsättning, design och urval, huvudsaklig resultat, resultat och konklusion. Metoden är tydligt beskrivit, forskarna har med etiska funderingar, var forskningen ägde rum, vilket instrument forskarna använde sig av, vilka funktioner forskarna mätte, hur dataanalysen gick till samt en utvärdering av de kliniska fynden. Resultatet beskrivs i text och i tre tabeller som sammanfattar resultatet tydligt och överskådligt. Diskussionen är tydlig har relevanta funderingar angående deras forskning, forskarna tar upp begränsningar och talar om att konfidentialitet har säkerställts för deltagarna i studiet och forskarna ger förslag till hur deras data kan användas av andra. De har många och relevanta referenser alla av nyare dato. 21

23 Artikel 2. Titel: A quasi-experimental research to investigate the retention of basic cardiopulmonary resuscitation skills and knowledge by qualified nurses following a course in professional development. Författare: Broomfield, Rebecca. Publicerad i: Journal of Advanced Nursing, Ursprungsland: England Syfte: 1. Att undersöka slutsatser av tidigare forskning med tyngdpunkt på hur snabbt HLR-skicklighet förfars och kunskap försämras 2. Att undersöka behovet av regelbunden uppdatering av HLR. Urval: Totalt 19 legitimerade sjuksköterskor undersöktes (registered general nurse, RGN eller second level certificate enrolled nurse, EN). Metod: Forskning var utförd med avsikten att testa HLR-skicklighet och kunskap. Sjuksköterskorna blev för- och eftertestade i HLR-kunskap och skicklighet. HLRkunskap testades genom ett frågeformulär med 26 öppna frågor. Skicklighet testades genom ett iakttagelseformulär med 8 undersökningspunkter efter en 3-timmars uppdaterande HLR-utbildning. Sjuksköterskorna fick återkomma 10 veckor efter första testet för att genomgå ett eftertest. De senaste riktlinjerna för HLR från Resuscitation Council (UK) 1993 efterföljdes. Resultat: Slutresultatet indikerar att både kunskapsnivån och HLR-skicklighet förbättrades efter en 3 timmars uppdatering och efter 10 veckor fanns en signifikant försämring i kunskap och skicklighet jämfört med det tidigare testet. Tidigare studier har visat att skickligheten försämras tidigare än kunskap. Denna studie indikerar dock inga signifikanta skillnader mellan försämrad skicklighet och kunskap. Kritisk granskning: Titeln är relevant. Abstraktet beskriver syfte, metod, resultat, sammanfattning och nyckelord. Introduktionen för in läsaren på vad olika studier tidigare visat, allt för att läsaren skall förstå vad det handlar om. Metoden beskrivs med underrubriker och 3 tabeller. Metoden kunde ha varit bättre strukturerad och gruppindelningarna tydligare. Studiedesign, population, inkluderade, exkluderade, datainsamling och statistisk analys finns med. Etiken har iakttagits. Resultatet beskrivs kort och har tabeller. Diskussionen är utförlig. Det finns många referenser som är relevanta, dock någon äldre (1983). 22