Sveriges elevråd - SVEAs skolpolitiska program

Transkript

1 Sveriges elevråd - SVEAs skolpolitiska program SKOLANS UPPDRAG Den svenska skolan finns till för att ge barn och unga en stabil grund att stå på i sitt liv. Sveriges elevråd - SVEA anser att skolan har ett ansvar både gentemot eleverna och mot samhället att bygga vissa kunskaper och värderingar för att förse eleverna med denna grund. De två övergripande uppdragen för att bygga denna grund är kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. En balans mellan dessa behövs för att bidra till att människor kan utvecklas och leva ett meningsfullt liv. Inget av dessa uppdrag får glömmas bort eller prioriteras ned. Inom ramen för kunskaps- och värdegrundsuppdragen ska elever få finna sitt eget sätt att lära sig på och få de färdigheter som krävs för att ta till sig och tolka information med ett kritiskt tänkande. Detta är en förutsättning för ett livslångt lärande. Skolan ska ge eleverna en start i livet med en bas i de praktiska kunskaper som krävs för att leva ett självständigt liv. En bred grund av kunskaper är av vikt för att skapa en förståelse för samhället och världen, samt ge eleverna vad de behöver för att kunna göra genomtänkta val om sin framtid. Skolan måste förbereda eleverna för ett arbetsliv i morgondagens samhälle, genom att kontinuerligt dra paralleller till detta. Alla elever ska ges samma möjligheter att lyckas i livet oavsett bakgrund eller individuella förutsättningar. Alla elever har rätt till en saklig, allsidig och likvärdig undervisning. Skolan ska ge eleverna en demokratisk värdegrund med botten i de mänskliga rättigheterna. Alla elever ska ha kännedom om vilka rättigheter de har enligt svensk lag, internationellt bindande konventioner och skolans styrdokument. Skolan ska försäkra sig om att eleverna har en förståelse för sin roll i samhället, och hjälpa dem skapa sig ett sammanhang i hur samhället hänger ihop. Samhället är i ständig förändring, vilket gör att även förutsättningarna för att lära sig, ta del av information och delta i till samhällets demokratiska processer förändras. Även sociala, ekonomiska och ekologiska förändringar påverkar och skolan behöver ge elever förståelse för dessa förändringar och förbereda dem på att möta dagens och framtidens utmaningar. Skolan ska vara en plats där barn och unga lär sig att interagera med andra människor socialt och där de skapar en naturlig respekt för andra människor, kulturer och tankesätt med en normkritisk utgångspunkt. Alla människors lika värde ska vara en självklar del i skolans förhållningssätt. Det ska genomsyra hur skolan arbetar och vad eleverna lär sig under sin skoltid. Skolan ska alltid arbeta för att behandla människor likvärdigt oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund och andra förutsättningar. Skolan är en av de viktigaste aktörerna för att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Elever ska ges förutsättningar för att bli lyckliga i livet så som god

2 självkänsla. Skolan måste vara en plats utan diskriminering eller annan kränkande behandling. KUNSKAPSSYN Kunskap är ett brett begrepp. I läroplanerna delas kunskap upp i fyra kategorier: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, en indelning även vi använder oss av. Inom dessa finns det sedan ytterligare undertyper. Vi ser att dagens skola har en obalans i hur olika former av kunskap värderas, någonting vi vill motverka. En viss typ av kunskap, den teoretiska faktakunskapen, har fått en högre status än andra kunskapsformer. En kunskapsmångfald krävs i vårt samhälle och därför krävs en likvärdig syn på olika kunskapstyper. För att skaffa sig en bred kunskap måste de olika kunskapstyperna förutsätta och samspela med varandra. För att fördjupa kunskap är det en viktig del att man vet för varför man lär sig den. Kunskapen behöver förankras i ett sammanhang. Det är en viktig förutsättning för att vilja lära och kunna ta större ansvar för sitt lärande, att veta varför man lär sig bidrar till ökad motivation. Vad som är kunskap och hur denna värderas är en diskussion som kontinuerligt ska föras i skolan. För att en lärare ska kunna värdera kunskap ska elever, skolledning, lärare och föräldrar ha en gemensam bild av vad kunskap innebär. Skolan måste vara tydlig med vilka uppsatta mål som finns och vad de innebär. Det ska vara självklart att alla elever alltid vet vilka mål de arbetar mot. Skolans fokus måste dock ligga på kunskap och lärande, inte på bedömning av kunskapen. Elevers motivation och drivkraft framåt ska vara kunskapstörst och lust, inte oro och ångest inför ett betyg. En skola där allt kretsar kring betyg främjar varken lärandet eller den psykosociala arbetsmiljön. Diskussion om vilka metoder som används för värdering av kunskap får aldrig avstanna, finns det en osäkerhet hos lärare eller elever kommer det påverka såväl inlärningen negativt och betygen kommer inte bli korrekt satta. Många typer av kunskaper är svåra att mäta, till exempel färdigheter. Lärare och elever kan skilja sig i sin syn utifrån vilka grunder kunskap ska bedömas och detta kan leda till onödiga konflikter. För alla elevers rättsäkerhets skull måste det finnas möjlighet till omprövning om man anser att den bedömning som gjorts är felaktig. Elever ska ha rätt att överklaga sina betyg. En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Det här gör skolan inte genom att enbart lära ut faktakunskaper, utan genom att även lära ut de färdigheter och verktyg som krävs för att en människa själv ska kunna tillgodogöra sig kunskap. Från att vara den huvudsakliga informationskällan behöver lärarrollen övergå till att hjälpa och stötta eleverna i att själv finna kunskap. I dagens informationssamhälle möts vi ständigt av ny information. Att lära sig hur man kan ta den till sig och bearbeta den är

3 avgörande. SKOLDEMOKRATI Skolan ska ha demokratiska beslutsprocesser och arbetsformer. Skoldemokrati handlar om skolans olika gruppers formella makt över skolans strukturella uppbyggnad. Beslut som innefattas är exempelvis policybeslut och budgetbeslut. Elevinflytande är en del i skoldemokrati, men är inte likställt med densamma. Det räcker inte att bara läsa och studera om demokrati för att tillgodogöra sig de kunskaper och verktyg som krävs för att kunna påverka samhället. Det som krävs är konkret upplevelse och erfarenhet av att delta i demokratiska processer och av att ha påverkat demokratiska beslut. Att praktisera skoldemokrati, att leva i ett demokratiskt system, är därför det bästa sättet att lära sig vara en del av en demokrati. För att demokrati ska fungera måste alla medborgare ha förståelse för hur beslut fattas, vem som fattar vilket beslut, vem som bereder vilket beslut, vem som ansvarar för att besluten genomförs samt hur du som individ kan gå tillväga för att utöva inflytande över besluten. För att alla ska få dessa förutsättningar måste skolan säkerställa att alla har både förståelsen för hur demokratin fungerar och hur det går att påverka den. Vår erfarenhet säger att skolan blir mer effektiv om den är demokratisk, elever som känner större ägandeskap och ansvar för sin skola också kommer att delta mer aktivt i det arbete och den utveckling som sker där. Att skapa demokratiska system är komplext och många unika faktorer måste tas i beaktning inom varje skolenhet. Demokratiska arbetssätt ska enligt skolans styrdokument finnas i hela skolan.detta är något som ska erbjudas, inte något de som verkar i skolan ska behöva fråga. Förutsättningar som krävs för att ha en välfungerande skoldemokrati är att mandat är väldefinierade, att processer är öppna och transparanta, att fattade beslut kommuniceras, att det är tydligt vem som verkställer besluten och vem som är ansvarig. Det här ska samtliga inom skolan ha möjlighet att påverka och delta i. I och med detta ställs höga krav på kunskap och fortbildning för hur man arbetar demokratiskt. Det yttersta ansvaret för inrättandet, förvaltandet och utvecklandet av skoldemokrati har skolans huvudman. För att skoldemokratin ska fungera är det av största vikt att alla som verkar inom skolan har en djup kunskap om elevers rättigheter och skyldigheter. Lärare och annan personal på skolan måste ha en stor kunskap om elevers rättigheter. Detta för att försäkra sig om att de själva inte begår några fel, kunna se när andra gör det och kunna hjälpa till med det kontinuerliga informerandet om elevers rättigheter till eleverna. Nämnda rättigheter är något som fastslagits på nationell nivå och ska uppfyllas utan krav på motprestation.

4 ELEVINFLYTANDE Elevinflytande är det inflytande som utövas i och över elevernas vardag, framförallt över sin undervisning. Det här görs oftast i dialogform med berörda parter. Exempel på områden som detta berör är undervisningens innehåll och utformning, schemaläggning, arbetsformer och liknande. Att elever ska ha inflytande är en lagstadgad rättighet och ska vara en självklarhet. Detta ska därför uppfyllas utan krav på motpresentation. Elevinflytande leder till att elever övar sig på till exempel problemlösning, kreativitet och innovationsförmåga när utbildningen ska utformas. Detta innebär ett mer entreprenöriellt lärande. Detta ställer krav på att läraren arbetar mer målstyrt och inkluderande, något som kräver att de får kompetensutveckling om elevinflytande. När elever har möjlighet att prova på olika arbetssätt kommer de finna de sätt som passar deras inlärningsstil bäst. I kombination med elevinflytande där denna medvetenhet hos eleverna kommer till användning ger det motivation och bättre resultat. Inlärning är inte en envägskommunikation, lärarens pedagogiska kompetens i kombination med elevens förutsättningar, verklighetsbeskrivning och vilja att lära bygger en dialog där en bra lärmiljö skapas. Genom att gemensamt diskutera fram utbildningens utformning övar man sig på kommunikation, samarbetsförmåga, kreativitet och problemlösning. Elevinflytande möjliggör för elever att tillgodogöra sig färdigheter som blir allt viktigare i vårt samhälle. Om elever själva väljer inriktning på vilket innehåll och former de vill fokusera på kommer det skapa motivation och engagemang. Detta för att de har möjlighet att välja det som de är mest intresserade av. Har eleverna utrymmet att själva bestämma vilket sätt de vill arbeta på kommer de tycka det blir roligare att arbeta eftersom de kommer välja det arbetssätt som de tycker är mest givande. Det är generellt sett mer engagerande att göra något du själv valt att göra än något du blivit tillsagd att göra. Eleverna känner ägandeskap över sin utbildning. Elevinflytande är en lagstadgad rättighet som i stor utsträckning inte efterlevs. Att elever vet om sina rättigheter och har chans att utöva inflytande är en grundbult för att skapa en miljö där eleven mår bra. Forskning på arbetsplatser har visat att om man har kontroll över sin tillvaro mår man bättre, och detsamma gäller elevernas situation. I brist på vetskap om hur man ska behandlas är det svårt att se när felsteg sker och hur de ska bemötas. Detta påverkar maktbalansen och gör att man som elev hamnar i underläge, en situation som kan göra att man kan känna sig otrygg.

5 ELEVRÅD Elevråd kan ha många namn, former och uppbyggnad. Vi ser elevråd som ett samlingsnamn för de demokratiskt valda organ som finns till för att ta tillvara på dess medlemmars intressen och vara ett forum för medlemmarna där de kan diskutera vad de anser är viktigt. Ett elevråd kan inte vara sant demokratiskt om det inte valt sin egen struktur. Ett elevråd kan välja att använda ett klassrepresentativt system medan andra kan välja att enbart ha individuella medlemmar. Elevers åsikter och verklighetsbeskrivning ska tas på allvar. Elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan idag. Att barn och unga nekas inflytande på grund av sin ålder är fel. Elevråd får aldrig finnas för syns skull utan handlar om elevers rätt att påverka på riktigt. Alla elevråd ska ha rätt till egen och fri organisering. Elevrådet är en fristående och egen organisation tillhörande eleverna. Det är elevernas forum där de kan diskutera de frågor som de anser är viktiga och genomföra verksamhet som de anser är meningsfull. Rektorer eller lärare kan inte bestämma vad elevrådet ska tycka eller göra - det är upp till elevrådet själva att bestämma. Därför är skolledning och lärare aldrig en del av elevrådet. På skolan ska det finnas andra forum där man tillsammans kan arbeta med utveckling som är oberoende av elevrådet och som alla elever på skolan kan delta i och påverka. Medlemmarna i elevrådet är elever på skolan. Ett elevråd kan jobba med exempelvis påverkansarbete, serviceverksamhet och social verksamhet. Det är öppet för alla elever på skolan. Det är fritt från partipolitisk och religiös grund. Elevråd fyller en viktig funktion inom skoldemokratin genom att vara elevernas intresseorgan som tar tillvara på elevers intressen. Ett elevråd fungerar bäst när skolan ger det förutsättningar att fungera. På en skola där det finns en vilja och ambition att stötta elevernas organisering och detta arbete får verkliga resurser, kommer det alltid vara lättare för ett elevråd att lyckas. För att kunna fokusera på att utöva sitt inflytande krävs att man inte hela tiden måste slåss för att få finnas till. Ett elevråd som har förutsättningar i form av resurser, tid och stöd från skolan kommer att komma längre än ett som inte har det. Ett elevråd som består av elever som vet hur man utövar inflytande kommer att lyckas bättre än ett som inte har det. Ett elevråd som kan utvecklas på sitt sätt och äga sin egen dagordning kommer att känna sig mer inspirerade än ett som inte kan det. Ett elevråd som kan möjlighet att träffa andra elevråd och utbyta erfarenheter och idéer kommer lyckas bättre än ett som är ensamma i sitt arbete. Ett starkt elevråd är en del i en en stark skola. Att vara engagerad i elevrådet på skolan gör inte bara att man som elev har en möjlighet till att vara med och påverka skolan det är även väldigt lärorikt. Man lär sig att arbeta demokratiskt, att arbeta med andra människor med åsikter som skiljer sig från de egna och praktisera kunskaper man fått lära sig på teoretisk väg genom undervisningen.

6 Engagemang och kunskap som en elev tillägnar sig utanför den vanliga undervisningen ska speglas i elevens kunskaps- bedömning. Elevrådsarbete ska vara formellt meriterande. ARBETSMILJÖ Skolan är en plats skapad för att människor ska lära sig och för att människor ska växa. Skolan ska vara en plats med bra stämning och en plats som präglas av öppenhet. Till skolan ska man alltid kunna komma och få vara sig själv. Skolan är en plats för jämlikhet, mångfald och trivsel. För att uppnå detta måste alla elever, alla lärare, hela skolledningen och övrig personal arbeta tillsammans. Alla i skolan har ett stort ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Det är skolledningens och lärarnas ansvar att skapa möjligheter till diskussion om arbetsmiljön och stämningen på skolan och ta initiativ till insatser som skapar god stämning. En arbetsmiljö består av två delar, den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön. Att hitta en balans mellan dessa, där de gynnar varandra, ger en bättre arbetsmiljö istället för om man bara fokuserar på en av dem. Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas utbildade elevskyddsombud i skolan. Dessa ska väljas av elevernaoch påbörja sitt arbete så tidigt som möjligt. De fyller en viktig funktion i arbetsmiljöarbetet på skolan. Elevråd har ofta åsikter om och diskuterar arbetsmiljö. Elevskyddsombud ger därför bäst förutsättningar och kommer mest till sin rätta om deras arbete med att förbättra både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön sker inom ramarna för eller i nära samarbete med elevrådets verksamhet och organisering. En förutsättning för att kunna inhämta kunskap är att man befinner sig i en miljö skapad för lärande. Den fysiska arbetsmiljön är därför viktig. Skolan ska vara en kreativ miljö, anpassad efter dem som är där och det arbete de utför. Kunskap om fysisk arbetsmiljö behövs hos såväl lärare och skolledning som hos elever. Skolan ska vara en plats där alla blir bemötta som individer och med vänlighet. Skolan ska vara en plats där ingen känner sig diskriminerad, trakasserad, kränkt eller utanför. För att undvika att diskriminering eller kränkande behandling äger rum är det förebyggande arbetet alltid viktigast. Här har alla på skolan ett stort gemensamt ansvar, inte minst lärare och rektorers arbete att skapa ett välfungerande likabehandlingsarbete. Diskussioner om hur man behandlar varandra måste vara ständigt levande. Respekt och trygghet ska vara något som alla människor möts av när de kommer till skolan. Våld, hot eller trakasserier är aldrig acceptabelt, inte heller i skolan. Skolan måste kontinuerligt arbeta för att alla ska bli bra behandlade i skolan. Alla elever måste ha god tillgång till samtliga delar inom elevhälsan, så som skolläkare, skolpsykologer och kuratorer med rätt utbildning. Dessa ska vara del av det förebyggande arbetet och det måste även finnas bra beredskap för att handla ifall någon skulle bli illa behandlad. Alla elever har rätt till att må bra i skolan.

7 Skolan ska vara en lärande plats där människor kan växa. En god arbetsmiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna ta till vara på de möjligheter som finns i skolan. Det är något som alla elever har rätt till. Skolan ska sträva efter att uppnå ett klimat där trygghet och respekt formar värdegrunden. Detta ska bidra till förbättrade relationer mellan alla i skolan och skapa en god psykosocial arbetsmiljö. SKOLANS RELATION TILL SAMHÄLLET Skolan måste ge eleverna möjligheten att tackla både dagens och framtidens samhälle och problem. Skolan måste förändras i takt med samhället och i vissa fall till och med ligga före. För att få till stånd en stor förändring i samhället eller ta sig an stora samhällsutmaningar behöver skolans arbete följa med. Idag är den miljöpåverkan människan orsakar ett sådant problem. Skolan behöver ha två olika ingångar till hållbar utveckling. Skolan måste förmedla kunskap om hur en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling kan uppnås i samhället i stort och den måste själv ligga i framkant i miljöarbetet på den enskilda skolan. Idag är den globala uppvärmningen och miljöförstöring två av de största problemen världen står inför med alla konsekvenser som kommer med dem. Det är vad framtida generationer kommer vara tvungna att ta itu med. Dessa utmaningar måste skolan ta ansvar för att förmedla och bidra med lösningar till. I klimatarbetet ska inte skolan enbart vara en kunskapsförmedlare utan också en aktör. Genom att uppmuntra eleverna att göra arbeten som genererar lösningar på klimathotet kan skolan bli en stor del i arbetet för en hållbar ekologisk utveckling. Vi vill se uppmuntran och stöttning till skolor och grupper som arbetar för en miljömärkning och som ligger i framkant med det lokala miljöarbetet. En stor samhällsförändring som skett är den stora ökningen i IT-användning. Informationsflödet har ökat enormt under en väldigt kort tid. Möjligheterna att ta reda på och dela information är oändliga. Internet är ett av våra viktigaste verktyg för att kommunicera och ta reda på information och är en stor del av elevers vardag. Utbildning i IT måste integreras i all undervisning. Skolan ska aktivt stödja elever och lärare att använda IT i sitt arbete. Det kan ske till exempel genom att använda internetbaserade läromedel och integrera dagens kommunikationsteknik i undervisningen. Elever måste få vetskap om de risker som finns kring användande av internet och kunskap hur man bemöter dem som till exempel integritet på nätet, e-brottslighet, yttrandefrihets- och upphovsrättslagstiftning, källkritik och kränkningar på nätet. För att kunna integrera IT i skolan måste lärare få den utbildning som krävs i ämnet och skolans IT-utrustning måste vara av tillräckligt hög kvalitet för att möta elevernas och

8 lärarnas behov. Tillgången till teknik i skolan får inte bero på vilken skola, kommun eller socioekonomisk bakgrund eleven kommer ifrån. Alla elever måste ha samma möjlighet till att använda IT-utrustning. EN NORMKRITISK SKOLA Samhället är fyllt av normer. Många är goda, menvissa skapar med maktordning som gynnar en grupp på en annan grupps bekostnad. Dessa maktordningar skapar vad som är normalt och försöker sedan pressa in individer i denna mall. Maktordningarna skapar på så sätt vad som är onormalt, vilket oreflekterat uppfattas som icke önskvärt. Människor ska inte behöva behandlas orättvist. Normkritik kan hjälpa oss att finna, synliggöra och analysera normer och privilegier för att sedan förändra dem. Den svenska skolan har problem med mobbning, diskriminering och kränkningar och dessa problem handlar om normer, makt och samhällsstrukturer. Det handlar om att vissa har blivit tilldelade privilegier på andras bekostnad, maktordningar så som könsmaktordningen, etnicitetsmaktordningen och åldersmaktordningen råder. Oftast när man pratar om mobbning, diskriminering och kränkningar säger man att man ska tolerera varandra, vilket man självklart ska, men det är inte tillräckligt. När man arbetar med denna typ av toleranspedagogik skapar man ett "vi och dom"-förhållande, där en grupp får privilegiet att se den andra gruppen som avvikande. Normkritik handlar istället om att synliggöra och ifrågasätta våra normer och privilegier, att granska sin egen situation, ställning och förhållningssätt samt att utveckla strategier för att förändra de normer som begränsar. Ålder är den enda diskrimineringsgrund som är gemensam för alla Sveriges elevråd - SVEAs enskilda medlemmar. Åldersmaktsordningen framställer barn och unga som mindre kunniga, erfarna och kapabla. Det här ses oftast som sanningar, men det som glöms bort är att orden kunnig, erfaren och kapabel inte betyder något speciellt om vi inte sätter in dem i ett sammanhang. Eleverna är de som är mest kunniga om hur det känns att vara i korridorerna på skolan, som har mest erfarenhet av att se hur olika lärare undervisar och är mest kapabla till att veta vilka undervisningsformer som de bäst trivs med. Ålder som maktordning blir extra relevant att vara medveten om i arbetet med skolan. Ålder är den maktordning som gör att personalen i skolan får ett omotiverat maktövertag gentemot eleverna. Sveriges elevråd - SVEA vill se en skola där lärarna är bra på normkritisk pedagogik. Ett arbetssätt som inte får någon att känna sig förbisedd och utelämnad, ett arbetssätt och skolklimat som tydligt tar avstånd från sexism, rasism, homofobi, transfobi och alla de uttryck som begränsande strukturer och normer har. Skolan behöver ett aktivt genusarbete och ett antirasistiskt och icke-hetero-normativt perspektiv som inte utgår ifrån att alla har samma funktionalitet. Vi vill se en skola där man gemensamt diskuterar de normer som finns inom gruppen och arbetar aktivt för att elever ska ha de verktyg som behövs för att identifiera, synliggöra och förändra maktordningar.

9 Normkritik handlar om rättvisa, om jämställdhet och om allas lika värde.