Likabehandlingsplan för. Per Brahegymnasiet 2014/2015. Program: Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet

Transkript

1 1 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet 2014/2015 Program: Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet

2 2 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet Innehållsförteckning Inledning.2 Vision..2 Vad säger lagen 2 Årscykel..3 Definitioner 4 Rutiner och Ansvarsfördelning..6 Delaktighet.7 Kartläggning/Analys 8 Förebyggande arbete.. 8 Utvecklingsområden 9 Programvisa Förebyggande aktiviteter Programvisa utvecklingsområden Bilaga 1- Trivselenkät åk 1-3, okt 2013, sammanställning Bilaga 2- Analys

3 3 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet Lå 2014/2015 Inledning Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Per Brahegymnasiet har valt att skriva ihop dessa i en gemensam plan, vår likabehandlingsplan. Vision Vision är ett önskat tillstånd, en målbild Vi önskar att all på vår skola skall alla känna sig välkomna och trivas. Det skall inte förekomma någon mobbning och inte heller någon kränkande behandling. Det skall inte heller förekomma någon form av rasism eller främlingsfientlighet. Ingen skall heller känna sig diskriminerad p.g.a. exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Elever och personal förstår och agerar utifrån gemensamt förankrad värdegrund på skolan som stämmer väl överens med de demokratiska grunder skolan vilar på. Vår vision på PB är att alla ska bemötas med respekt för sin person och att ingen skall behöva utsättas för kränkande behandling. Alla ska vara en del av gemenskapen på skolan och känna sig trygga. Vad säger lagen? De lagar som finns som har gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är skollagen och diskrimineringslagen. De innehåller bestämmelser om huruvida huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessutom anger de att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Barn- och elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. skollagen Barn- och elevombuden är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas.

4 4 Årscykel för arbete med likabehandlingsplan NOVEMBER Elever och personal medverkar i upprättande av ny lika-behandlingsplan SEPTEMBER Kartläggning av elevernas upplevelser i form av trivselenkät FEBRUARI Brukarenkät åk 2 AUGUSTI Trivseldagar Genomgång av likabehandlingsplan Introduktionssamtal APRIL Uppföljning av likabehandlingsplanens kortsiktiga åtgärder i elev-programråd MAJ Elever och personal medverkar i utvärdering

5 5 Definitioner I lagstiftningen anges följande definitioner: Kön: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med transsexualism avses personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet (från det som registrerats vid födelsen). Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg, nationalitet, etniska ursprung eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning: begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism, eftersom grunderna för sådana åskådningar anses ha ett naturligt samband med eller är jämförbara med religion. Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både som sådana som syns, som rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergier, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan även uppstå till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller en förvärvad skada. Sexuell läggning: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck: omfattar de flesta transpersoner och är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Ålder: ingen får diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Vad är diskriminering? Diskriminering är ett övergripande begrepp för en negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer eller arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådant sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerande effekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

6 Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på allvar. Diskriminering av individer eller grupper innebär ett avsteg från principen om likabehandling. En institution, som t.ex. skolan, kan genom organisation, regler, grupperingar, schemaläggning och andra inslag avsiktligt eller oavsiktligt medverka till att diskriminerande effekter uppstår. Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande behandling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta liksom dolda och subtila. Kränkningar kan vara fysiska, t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar verbala, t.ex. att bli hotad eller kallad hora eller bög psykosociala, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, förtal eller ryktesspridning text- och bildburna, t.ex. klotter, brev och lappar 6 Vad är trakasserier? Om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev eller om andra elever i skolan säger nedsättande saker till elever eller lärare, kan det vara att betrakta som trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats. Mobbning finns inte med som begrepp i Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 6 kap. om kränkande behandling. Däremot kan mobbning täckas av de definitioner som finns för trakasserier och kränkande behandling.

7 7 Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering vid Per Brahegymnasiet. Metod och ansvarsfördelning 1. En elev som upplever sig kränkt eller som känner till att någon annan elev är utsatt, ska vända sig till sin klassföreståndare, rektor eller till någon av skolans personal. 2. Den personal som själv ser eller får information om att någon elev far illa, är skyldig att snarast rapportera uppgifterna till berörd rektor. 3. Rektor sammankallar kurator, klassföreståndare och annan berörd personal och en utredning inleds. Ärendet kartläggs och beslut fattas om åtgärder. Ärendet dokumenteras löpande på de blanketter som förvaltningen tagit fram. Rektor utser en arbetsgrupp och tid bokas snarast för ett möte. Arbetet leds av rektor och i arbetsgruppen bör också kurator och berörda klassföreståndare ingå. Rektor fyller i blanketten Anmälan till huvudman och skickar till förvaltningen. 4. Möte med arbetsgruppen. Kartläggning och beslut om ärendehandläggning. Arbetsgruppen bokar tid för samtal med den utsatta eleven. 5. Utredande samtal med den utsatta eleven. Rektor leder samtalet med hjälp av kurator. Klassföreståndaren finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar eleven om den fortsatta handläggningen av ärendet och att klassföreståndaren kommer att kontakta föräldrarna (elever under 18 år). Eleven uppmanas att omedelbart kontakta klassföreståndaren eller annan personal vid eventuella kränkningar. Tid för uppföljande samtal bokas. 6. Samtal med berörda elever. Enskilda utredande samtal genomförs under ledning av rektor och med hjälp av kurator, samtalen dokumenteras. Klassföreståndaren finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar om att föräldrarna kommer att informeras om den pågående utredningen (elever under 18 år). 7. Klassföreståndare kontaktar berörda föräldrar och informerar om att en utredning pågår. 8. Rektor sammankallar arbetsgruppen. Kartläggning, bedömning och beslut om åtgärder. 9. Klassföreståndaren följer upp den utsatta elevens situation genom att regelbundet kolla av med eleven att kränkningarna upphört. 10. Ärendet avslutas när eleven anser att kränkningarna upphört. Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling och trakasserier

8 8 Delaktighet Alla elever ska ha kännedom om och vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Lärarna introducerar planen i sina klasser vid skolstart samt även skolans kuratorer presenterar planen vid elevprogramråd och klassrumsbesök. Klassföreståndarna har ett särskilt ansvar för sin grupp och på klf tiden arbetar klasserna med likabehandlingsplanen. Det arbetet består i att man gemensamt går igenom och diskuterar likabehandlingsplanens innehåll. Som en del i arbetet med förebyggande åtgärder genomfördes en trivselenkät under oktober Resultatet av enkäten har analyserats och diskuterats tillsammans med eleverna och de har fått vara delaktiga i arbetet med att hitta förebyggande åtgärder. På en utvärderingsdag av läsåret i maj 2014 kommer likabehandlingsplanen att gås igenom och tas upp till diskussion och ev förslag på förändringar och förbättringar diskuteras. Vårdnadshavare ska få kännedom om planen genom att klf informerar på föräldramöte och även på utvecklingssamtalen. Likabehandlingslanen finns på skolans intranät (skolnätet) där även vårdnadshavare har tillgång till den. Personalens delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen sker på APT samt i programarbetslagen och på personalinformation. Förankring av planen görs genom att arbetsgruppen(utbildningsledare samt skolans kuratorer) lämnar förslag till ledningsgruppen som sedan går vidare till skolans samverkansgrupp. Kartläggning/Analys Alla klasser har klassrådstid varje vecka och där tas likabehandlingsplanen och dess innehåll upp till diskussion kontinuerligt. De frågor som diskuteras handlar om trygghet, bemötande och värderingar. Skolsköterskorna genomför hälsosamtal med alla nya elever som önskar det. Även klasskonferenserna är en viktig del av kartläggningen. Klassföreståndarna har även samtal med eleverna på skolan genom introduktionssamtal och utvecklingssamtal samt samtal på lektioner och raster som är till gagn för arbetet med likabehandling och dess kartläggning. En stor trivselenkät genomfördes under oktober månad 2013 (se nedan), där samtliga elever på skolan kunde deltaga och resultat av den har analyserats och diskuterats. Olika områden berördes i enkäten och eleverna har involverats i kartläggningen och analysen genom att bl a rektorerna har fört ett resonemang med förtroendeeleverna samt att klf tagit upp resultatet på klassrådstid. Se bilaga 1 angående kartläggningen/enkät.

9 Förebyggande arbete vid Per Brahegymnasiet Inledning Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling vid Per Brahegymnasiet. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet på skolan. Tillgänglighet till vuxna i skolans gemensamma lokaler, såsom matsal och cafeteria, är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling. All skolans personal är viktig i det förebyggande arbetet. Skolövergripande förebyggande aktiviteter 2014/ Introduktionssamtal åk 1 genomförs vid terminsstart/ansvarig klf Klassrådstid avsatt tid för klass och klassföreståndare varje vecka där värdegrundsfrågor och inflytandefrågor diskuteras/ansvarig rektor Likabehandlingsplanen tas upp under ht på klassrådstid, vid föräldramöten, i elevprogramråd/ansvarig rektor Skolsköterskorna erbjuder eleverna i åk 1 hälsosamtal/ansvarig skolsköterska Klotter rapporteras till servicegruppen omgående/ansvarig servicegruppen Trivseldagar anordnas klassvis, årskursvis och/eller programvis för att skapa trivsel i gruppen och på skolan/ansvarig rektor Årlig skyddsrond elevskyddsombud utbildas för att tillsammans med ansvariga på skolan bidra till en god arbetsmiljö på skolan/ansvarig gymnasiechef Regelbunden kartläggning varje rektor gör en regelbunden kartläggning av klimatet på skolan och vidtar åtgärder utifrån denna/ansvarig rektor. Kartläggningen görs genom t.ex. elevprogramråd, klassråd, kvantitativ (brukarenkät) alt. kvalitativ kartläggning inför upprättande av likabehandlingsplan. Kompetensutveckling av personalen/ansvarig rektor Redovisning av trivselenkäten genomförs av klf på klassråd/ansvarig klf Personal på resp program samtalar o reflekterar över trivselenkätenkät/ansvarig rektor

10 10 Utvecklingsområden för Per Brahegymnasiet 2014/2015 Mål All personal och alla elever ska känna till likabehandlingsplanens innehåll och veta hur de ska agera om någon utsätts för kränkningar. Vi vill att alla på Per Brahegymnasiet ska känna sig trygga och sedda. Alla ska känna att de blir lyssnade på och att vi är hjälpsamma mot varandra och visar varandra respekt. Vi som vuxna ska vara goda förebilder och vi ska gemensamt arbeta för att alla elever är delaktiga i utvecklingen av skolans likabehandlingsarbete. Ansvar Rektor - ser till att styrdokument och lagar efterlevs - ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. - ansvarar för att händelser utreds samt beslutar om lämpliga åtgärder - ser till att kontinuerlig utvärdering sker och att likabehandlingsplanen revideras varje år. Lärare/personal - skall ha god kunskap om likabehandlingsplanens innehåll och arbeta därefter. - Lärare skall regelbundet föra diskussioner och samtal med eleverna utifrån värdegrunden. - - Personal skall omgående, vid misstanke om kränkning eller diskriminering, rapportera till rektor. -Vid grupparbete skall läraren sköta indelningen - Ha större svarsfrekvens på trivselenkäten Elever -Skall följa skolans gemensamt utformade värden och normer, -påtalar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som förekommer i verksamheten. Uppföljning/uppdatering Uppföljning av det gångna årets arbete enligt denna plan utvärderas av personalen vid läsårets slut. Likabehandlingsarbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via enkät. Planen uppdateras en gång per läsår utifrån resultat och synpunkter från elever och personal.

11 Samhällsvetenskapsprogrammets och Humanistiska programmets förebyggande arbete, utvärdering och förbättringsåtgärder inom området Likabehandling. Förebyggande arbete Arbetet med Likabehandlingsplanen aktualiseras varje hösttermin på klassråd och på föräldramötet i åk1. Där kopplar vi den till en diskussion kring demokratiska arbetssätt, ordningsregler, etik på nätet samt hur man behandlar sina medmänniskor på ett respektfullt sätt. Likabehandlingsplanen används också indirekt i det dagliga arbetet i klassrummet. I samband med välkomstsamtal för åk 1, samt de två obligatoriska utvecklingssamtalen diskuteras frågor relaterade till trivsel och likabehandling. Under första terminen i åk 1 kommer elevhälsoteamet på besök och berättar om sitt arbete samt vart eleverna kan vända sig för att få hjälp. Skolsköterskorna bjuder in alla elever till hälsosamtal under åk 1. I början av september organiseras en klasshalvdag för åk 1 och 2 för att främja sammanhållningen i klasserna. Trivsel och arbetsmiljö är en stående punkt vid de veckovisa klassråden. Under vecka 5 har åk 1 en projektvecka och då arbetar eleverna med jämställdhet utifrån norm begreppet och föreläsaren Sara Lund är ett omtyckt inslag under veckan. Olika områden i handlingsplanen tas upp i kurserna under läsåret som t.ex. i följande ämnen: Språk - Diskuterar skillnader mellan olika länder utifrån jämställdhets och likabehandlings perspektivet och vad som behöver förbättras i Sverige. Naturkunskap I sex och samlevnadsundervisningen tas likabehandlingsperspektivet upp. Samhällskunskap Deklarationen om de mänskliga rättigheterna tas upp som ett viktigt inslag i undervisningen och bl.a. jämförs FN:s deklaration med skrivningarna i Sveriges grundlagar. Mediekunskap Likabehandling tas upp utifrån reklamperspektivet och de lagar och regler som styr den branschen. Utvärdering Utvärderingen av läsåret 2013/2014 gjordes i slutet av maj i form av fokussamtal. Det var samtal i smågrupper mellan elever kring olika frågor som berörde deras utbildning och samtalet dokumenterdes. Det var tre fokusområden i utvärderingen Programidentitet/Examensmål, Att nå målen och Undervisning och bedömning. En fråga berör elevhälsan och eleverna har svarat att de har fått besök i klasserna och att de vet vart de ska vända sig om de vill ha stöd och hjälp från elevhälsan. Övriga frågor och svar är direkt studie och kursrelaterade men bör tas med som en viktig utgångspunkt i skolans arbete att öka elevernas kunskapsnivå och måluppfyllelse. 11

12 I början av hösten 2014 fick eleverna svara på en trivselenkät som tog upp frågor om trivsel och likabehandling. I trivselenkäten framkommer det att 93 procent av eleverna på SA och HU trivs bra på sina program. De flesta av våra elever känner sig trygga och har inte blivit illa behandlade på skolan men det finns ett antal elever som uttrycker i enkäten att de har upplevt sig diskriminerade, kränkta, trakasserade och känner sig otrygga på skolan. Av 440 elever på SA/HU så är det: 19 elever som inte känner sig trygga med skolpersonalen 14 elever som inte känner sig trygga med klasskamraterna 41 elever som har upplevt sig diskriminerade och flest elever beskriver att det sker av lärare 14 elever har känt sig trakasserade 4 av en elev och 10 av en vuxen 30 elever har upplevt sig kränkta av en annan elev 43 elever har upplevt sig kränkt av en vuxen (Samma elev kan finnas med i flera av ovanstående svarsalternativ) De flesta av ovanstående elever anger att de upplever sig felbehandlade p.g.a. religion/trosuppfattning, könstillhörighet eller etnisk tillhörighet. Förbättringsområden Utifrån utvärderingen i form av fokussamtal och trivselenkät så finns det behov av förbättringar för att alla elever ska känna sig trygga och behandlade lika. Under läsåret 2014/2015 är det skolledningens mål att ge personalen ett fortbildningstillfälle för att utöka kunskapen om ett gott förhållningssätt och bemötande mot elever och då främst inom diskrimineringsgrunderna. Ett annat förbättringsförslag är att lärarna aktivt arbetar med klassgemenskapen och då t.ex. genom att använda klassrådstiden till gemenskapsfrämjande aktiviteter. 12

13 13 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola, Per Brahegymnasiet Ansvarig för planen Mimmi Hahn/Hallebrink Rektor SA/HU/IMSPR Planen gäller från Planen gäller till