Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet

Transkript

1 1 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet Program: Naturvetenskapsprogrammet International Baccalaureate Hotell- och Turismprogrammet

2 2 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet Innehållsförteckning Inledning.2 Vision..2 Vad säger lagen 2 Årscykel..3 Definitioner 4 Rutiner och Ansvarsfördelning..6 Delaktighet.7 Kartläggning/Analys 8 Förebyggande arbete.. 8 Utvecklingsområden 9 Programvisa Förebyggande aktiviteter Programvisa utvecklingsområden Bilaga 1- sammanställning av trivselenkät åk 1-3, okt 2015, Bilaga 2- Analys

3 3 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet Lå 2015/2016 Inledning Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Per Brahegymnasiet har valt att skriva ihop dessa i en gemensam plan, vår likabehandlingsplan. Vision Vision är ett önskat tillstånd, en målbild Vi önskar att all på vår skola skall alla känna sig välkomna och trivas. Det skall inte förekomma någon mobbning och inte heller någon kränkande behandling. Det skall inte heller förekomma någon form av rasism eller främlingsfientlighet. Ingen skall heller känna sig diskriminerad p.g.a. exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Elever och personal förstår och agerar utifrån gemensamt förankrad värdegrund på skolan som stämmer väl överens med de demokratiska grunder skolan vilar på. Vår vision på PB är att alla ska bemötas med respekt för sin person och att ingen skall behöva utsättas för kränkande behandling. Alla ska vara en del av gemenskapen på skolan och känna sig trygga. Vad säger lagen? De lagar som finns som har gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är skollagen och diskrimineringslagen. De innehåller bestämmelser om huruvida huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessutom anger de att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Barn- och elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. skollagen Barn- och elevombuden är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas.

4 4 Årscykel för arbete med likabehandlingsplan NOVEMBER Elever och personal medverkar i upprättande av ny lika-behandlingsplan Ny likabehandlingsplan fr o m 1/12 SEPTEMBER Kartläggning av elevernas upplevelser i form av trivselenkät FEBRUARI Brukarenkät åk 2 AUGUSTI Trivseldagar Genomgång av likabehandlingsplan Introduktionssamtal APRIL Uppföljning av likabehandlingsplanens kortsiktiga åtgärder i elev-programråd MAJ Elever och personal medverkar i utvärdering

5 5 Definitioner I lagstiftningen anges följande definitioner: Kön: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med transsexualism avses personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet (från det som registrerats vid födelsen). Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg, nationalitet, etniska ursprung eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning: begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism, eftersom grunderna för sådana åskådningar anses ha ett naturligt samband med eller är jämförbara med religion. Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både som sådana som syns, som rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergier, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan även uppstå till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller en förvärvad skada. Sexuell läggning: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck: omfattar de flesta transpersoner och är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Ålder: ingen får diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Vad är diskriminering? Diskriminering är ett övergripande begrepp för en negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer eller arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådant sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerande effekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

6 Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på allvar. Diskriminering av individer eller grupper innebär ett avsteg från principen om likabehandling. En institution, som t.ex. skolan, kan genom organisation, regler, grupperingar, schemaläggning och andra inslag avsiktligt eller oavsiktligt medverka till att diskriminerande effekter uppstår. Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande behandling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta liksom dolda och subtila. Kränkningar kan vara fysiska, t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar verbala, t.ex. att bli hotad eller kallad hora eller bög psykosociala, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, förtal eller ryktesspridning text- och bildburna, t.ex. klotter, brev och lappar 6 Vad är trakasserier? Om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev eller om andra elever i skolan säger nedsättande saker till elever eller lärare, kan det vara att betrakta som trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats. Mobbning finns inte med som begrepp i Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 6 kap. om kränkande behandling. Däremot kan mobbning täckas av de definitioner som finns för trakasserier och kränkande behandling.

7 7 Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering vid Per Brahegymnasiet. Metod och ansvarsfördelning 1. En elev som upplever sig kränkt eller som känner till att någon annan elev är utsatt, ska vända sig till sin klassföreståndare, rektor eller till någon av skolans personal. 2. Den personal som själv ser eller får information om att någon elev far illa, är skyldig att snarast rapportera uppgifterna till berörd rektor. 3. Rektor sammankallar kurator, klassföreståndare och annan berörd personal och en utredning inleds. Ärendet kartläggs och beslut fattas om åtgärder. Ärendet dokumenteras löpande på de blanketter som förvaltningen tagit fram. Rektor utser en arbetsgrupp och tid bokas snarast för ett möte. Arbetet leds av rektor och i arbetsgruppen bör också kurator och berörda klassföreståndare ingå. Rektor fyller i blanketten Anmälan till huvudman och skickar till förvaltningen. 4. Möte med arbetsgruppen. Kartläggning och beslut om ärendehandläggning. Arbetsgruppen bokar tid för samtal med den utsatta eleven. 5. Utredande samtal med den utsatta eleven. Rektor leder samtalet med hjälp av kurator. Klassföreståndaren finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar eleven om den fortsatta handläggningen av ärendet och att klassföreståndaren kommer att kontakta föräldrarna (elever under 18 år). Eleven uppmanas att omedelbart kontakta klassföreståndaren eller annan personal vid eventuella kränkningar. Tid för uppföljande samtal bokas. 6. Samtal med berörda elever. Enskilda utredande samtal genomförs under ledning av rektor och med hjälp av kurator, samtalen dokumenteras. Klassföreståndaren finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar om att föräldrarna kommer att informeras om den pågående utredningen (elever under 18 år). 7. Klassföreståndare kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om att en utredning pågår. 8. Rektor sammankallar arbetsgruppen. Kartläggning, bedömning och beslut om åtgärder. 9. Klassföreståndaren följer upp den utsatta elevens situation genom att regelbundet kolla av med eleven att kränkningarna upphört. 10. Ärendet avslutas när eleven anser att kränkningarna upphört. Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling och trakasserier

8 8 Delaktighet Alla elever ska ha kännedom om och vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Lärarna introducerar planen i sina klasser vid skolstart samt även skolans kuratorer presenterar planen vid elevprogramråd och klassrumsbesök. Klassföreståndarna har ett särskilt ansvar för sin grupp och på klf tiden arbetar klasserna med likabehandlingsplanen. Det arbetet består i att man gemensamt går igenom och diskuterar likabehandlingsplanens innehåll. Som en del i arbetet med förebyggande åtgärder genomfördes en trivselenkät under oktober Resultatet av enkäten har analyserats och diskuterats tillsammans med eleverna och de har fått vara delaktiga i arbetet med att hitta förebyggande åtgärder. På en utvärderingsdag av läsåret i maj 2016 kommer likabehandlingsplanen att gås igenom och tas upp till diskussion och ev förslag på förändringar och förbättringar diskuteras. Vårdnadshavare ska få kännedom om planen genom att klf informerar på föräldramöte och även på utvecklingssamtalen. Likabehandlingslanen finns på skolans intranät (skolnätet) där även vårdnadshavare har tillgång till den. Personalens delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen sker på APT samt i programarbetslagen och på personalinformation. Förankring av planen görs genom att arbetsgruppen(utbildningsledare samt skolans kuratorer) lämnar förslag till ledningsgruppen som sedan går vidare till skolans samverkansgrupp. Kartläggning/Analys Alla klasser har klassrådstid varje vecka och där tas likabehandlingsplanen och dess innehåll upp till diskussion kontinuerligt. De frågor som diskuteras handlar om trygghet, bemötande och värderingar. Skolsköterskorna genomför hälsosamtal med alla nya elever som önskar det. Även klasskonferenserna är en viktig del av kartläggningen. Klassföreståndarna har även samtal med eleverna genom introduktionssamtal och utvecklingssamtal där frågan om trivsel tas upp. En stor trivselenkät genomfördes under oktober månad 2015 (se nedan), där samtliga elever på skolan kunde deltaga och resultat av den har analyserats och diskuterats. Olika områden berördes i enkäten och eleverna har involverats i kartläggningen och analysen genom att bl a rektorerna har fört ett resonemang med förtroendeeleverna samt att klf tagit upp resultatet på klassrådstid. Se bilaga 1 angående kartläggningen/enkät.

9 9 Förebyggande arbete vid Per Brahegymnasiet Inledning Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling vid Per Brahegymnasiet. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet på skolan. Tillgänglighet till vuxna i skolans gemensamma lokaler, såsom matsal och cafeteria, är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling. All skolans personal är viktig i det förebyggande arbetet. Skolövergripande förebyggande aktiviteter 2015/2016 Introduktionssamtal åk 1 genomförs vid terminsstart/ansvarig klf Klassrådstid avsatt tid för klass och klassföreståndare varje vecka där värdegrundsfrågor och inflytandefrågor diskuteras/ansvarig rektor Likabehandlingsplanen tas upp under ht på klassrådstid, vid föräldramöten, i elevprogramråd/ansvarig rektor Skolsköterskorna erbjuder eleverna i åk 1 hälsosamtal/ansvarig skolsköterska Klotter rapporteras till servicegruppen omgående/ansvarig servicegruppen Trivseldagar anordnas klassvis, årskursvis och/eller programvis för att skapa trivsel i gruppen och på skolan/ansvarig rektor Årlig skyddsrond elevskyddsombud utbildas för att tillsammans med ansvariga på skolan bidra till en god arbetsmiljö på skolan/ansvarig gymnasiechef Regelbunden kartläggning varje rektor gör en regelbunden kartläggning av klimatet på skolan och vidtar åtgärder utifrån denna/ansvarig rektor. Kartläggningen görs genom t.ex. elevprogramråd, klassråd, kvantitativ (brukarenkät) alt. kvalitativ kartläggning inför upprättande av likabehandlingsplan. Kompetensutveckling av personalen/ansvarig rektor Redovisning av trivselenkäten genomförs av klf på klassråd/ansvarig klf Personal på resp program samtalar o reflekterar över trivselenkätenkät/ansvarig rektor

10 10 Utvecklingsområden för Per Brahegymnasiet 2015/2016 Mål All personal och alla elever ska känna till likabehandlingsplanens innehåll och veta hur de ska agera om någon utsätts för kränkningar. Vi vill att alla på Per Brahegymnasiet ska känna sig trygga och sedda. Alla ska känna att de blir lyssnade på och att vi är hjälpsamma mot varandra och visar varandra respekt. Vi som vuxna ska vara goda förebilder och vi ska gemensamt arbeta för att alla elever är delaktiga i utvecklingen av skolans likabehandlingsarbete. Ansvar Rektor - ser till att styrdokument och lagar efterlevs - ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. - ansvarar för att händelser utreds samt beslutar om lämpliga åtgärder - ser till att kontinuerlig utvärdering sker och att likabehandlingsplanen revideras varje år. Lärare/personal - skall ha god kunskap om likabehandlingsplanens innehåll och arbeta därefter. - Lärare skall regelbundet föra diskussioner och samtal med eleverna utifrån värdegrunden. - - Personal skall omgående, vid misstanke om kränkning eller diskriminering, rapportera till rektor. -Vid grupparbete skall läraren sköta indelningen - Ha större svarsfrekvens på trivselenkäten Elever -Skall följa skolans gemensamt utformade värden och normer, -påtalar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som förekommer i verksamheten. Uppföljning/uppdatering Uppföljning av det gångna årets arbete enligt denna plan utvärderas av personalen vid läsårets slut. Likabehandlingsarbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via enkät. Planen uppdateras en gång per läsår utifrån resultat och synpunkter från elever och personal.

11 11 Förebyggande aktiviteter på Hotell- och Turismprogrammet, International Baccalaureate och Naturvetenskapsprogrammet Arbetet med likabehandlingsplanen påbörjas varje hösttermin på klassråd, elevprogramråd, personalmöten och på föräldramötet i år 1. Planen kopplas till en diskussion kring demokratiska arbetssätt, ordningsregler, etik på nätet, hur man behandlar sina medmänniskor på ett respektfullt sätt samt att den används indirekt i det dagliga arbetet. Olika områden i handlingsplanen tas upp i ämnen under året t.ex. biologi, religion, etik- och livsfrågor, filosofi, svenska och samhällskunskap. I samband med välkomstsamtal för år 1, samt de två obligatoriska utvecklingssamtalen diskuteras frågor relaterade till likabehandlingsplanen. Under första terminen i år 1 och 2 kommer elevhälsoteamet och rektor på besök och berättar om sitt arbete samt vart eleverna kan vända sig för hjälp. Trivsel, arbetsmiljö och frånvaroproblematik är stående punkter vid de veckovisa klassråden och detta är också något som EHT arbetar med tillsammans med såväl klassföreståndare som ämneslärare och programlag. Dessa frågor har också en naturlig plats under utvecklingssamtalen. Skolsköterskan bjuder även in till hälsosamtal för alla i år 1. I slutet av augusti/början av september organiseras en klassdag för år 1 och 2 för att främja sammanhållningen i klasserna och för att stärka HT- IB- samt NA-känslan i klasserna På HT görs flera klassaktiviteter inom karaktärsämnena under år 1 och 2 som spelar en stor del i att bygga en klassgemenskap och en vi-känsla i elevgruppen. I programlaget arbetar man också medvetet kring hur planeringen av såväl aktiviteter, studiebesök som föreläsare från branschen kan bidra till detta. Service och bemötande är något som tydligt genomsyrar kurserna på HT vilket också gör att arbetet kring hur man behandlar sina medmänniskor får en naturlig plats i det dagliga skolarbetet. På IB har vi sedan 2014 förstärkt arbetet med skolans Mission Statement och IB Learner Profile inom vilket värdegrundsfrågorna tydligt lyfts fram. Detta arbete innefattar elever, lärare och skolledning och vi planerar även att få in föräldrarna mera i detta arbete. Innan skolstart i år 2 görs en resa till Tyskland för att skapa en bra grund för samarbete och klasskänsla. Detta då PreIB från år 1 förändras mycket då man i år 2 börjar läsa sina sex IBämnen. På NA försöker vi planera klassaktiviteter inom karaktärsämnena (ex. studiebesök) under våra tre år så att de också bidrar till att utveckla och förstärka klassgemenskapen och vi-känslan.

12 På NA har vi under år 2 ett mera omfattande temaarbete som en del i att förstärka det studiesociala arbetet i klassen. I år 3 har vi också under hösten 2015 gjort ett flertal konserter på olika grundskolor med eleverna i den särskilda varianten Natur-musik i syfte att tydliggöra den inriktningen ytterligare jämfört med tidigare läsår men också för att skapa en större vikänsla utifrån inriktningen. 12

13 Utvecklingsområden Hotell- och Turismprogrammet, International Baccalaureate och Naturvetenskapsprogrammet Utifrån analys av enkäten har RO2 generellt lyckats bättre med aktiviteterna för att skapa större trygghet för eleverna i skolan då fler elever känner sig trygga jämfört med förra läsåret. Vi kommer dock fortsätta arbetet så att vi även till nästa år kan se en fortsatt förbättring. Just trygghet och trivselfrågor är också vad elevrepresentanterna i elevprogramrådet ser som det vi skall fokusera mest på under det kommande läsåret. Vi kommer även att fortsätta vårt arbete för att ännu tydligare motverka diskriminering och trakasserier. Där visar resultaten från årets enkät att det blivit bättre än förra året. Vi behöver dock fortsätta att förbättra arbetet kring trakasserier på nätet då detta är ett svårt område att både få information om men även inblick i. Detta kommer även att tas upp på föräldramöten då en del av det som händer på nätet har kopplingar till elevens fritid. Vi kommer fortsätta att ta hjälp av våra elevrepresentanter för att identifiera hur våra elever rör sig på nätet men vi kan också ta hjälp av externa föreläsare som kan hjälp till att initiera en ny process och ett nytt tänk kring detta. Sammantaget måste vi på hela rektorsområdet bli bättre på att fånga upp de elever som upplever att de på något sätt blivit kränkta på skolan. Det är en alltför stor del elever som upplever att de blivit verbalt kränkta på skolan. Arbetet med dessa områden ligger väl i linje med den skolövergripande elevhälsoplan som vi arbetade fram till förra läsåret där vi tar utgångspunkt i en samlad elevhälsa. Vi har under hösten 2015 arbetat med att förbättra utvecklingssamtalen vilket vi kommer att fortsätta med under våren Vi kommer även under våren 2016 och framåt arbeta med att utveckla klassföreståndar-/mentorsrollen på skolan. Vi behöver också fortsätta att förbättra och utöka våra aktiviteter för att skapa ännu större trivsel, trygghet och gemenskap i klasserna. Förutom att försöka skapa ett skolklimat där inga av skolans elever känner sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta så måste vi hitta ännu bättre former för att dessa elever skall ta upp frågorna när de uppkommer. På frågan om eleverna vet till vem de skall vända sig i dessa ärenden så har de det väldig klart för sig och beskriver vilka personer och funktioner på skolan som de kan vända sig till. Då svaren i enkäten kring upplevda kränkningar och trakasserier inte motsvarar det som har nått fram till skolans personal behöver vi hitta ännu bättre modeller för att få dessa elever att ta kontakt.

14 En förändring av samarbetet med elevhälsoteamet genomfördes under förra läsåret större där representanter från EHT träffas tillsammans med undervisande lärare. Arbetet med detta samarbete fortsätter under detta läsår men vi kommer i år att lägga ett ännu större fokus på samarbetet mellan EHT och klassföreståndare. 14 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola, Per Brahegymnasiet Ansvarig för planen: Anders Brage Rektor HT, IB, NA Planen gäller från Planen gäller till

15 15 Bilaga 1 Analys av trivselenkät 2015 HT/IB/NA: Under HT 2015 genomfördes en trivselenkät på Per Brahegymnasiet där alla elever gavs möjlighet att delta (se bilaga; trivselenkät). På RO 2 som består av totalt 312 elever svarade 185 på enkäten (59 %). Antalet som besvarade enkäten 2015 var tyvärr mindre än 2014 vilket gör det svårt att hantera resultatet på ett tillfredställande vis. Målet för 2016 års trivselenkät är att svarsfrekvensen höjs på ett betydande vis för att också kunna använda resultatet på ett bättre sätt. I analysen från elevprogramrådet och personalen påpekas också att under tiden för denna enkät gjordes flera andra enkäter. En önskan från såväl elever som personal är att dessa, om möjligt, bör spridas ut mera i tiden för att få en bättre svarsfrekvens och även ev. högre kvalitet på svaren. Nedan följer en sammanställning/analys av svaren från eleverna på RO 2. Fråga: Hur trivs du på ditt program? På frågan svarade övervägande delen att de trivs bra eller mycket bra. 12 elever (6,5 %) uppger dock att de inte trivs speciellt bra på sitt program. Detta är en liten försämring från förra läsåret. (5,6 % ,5 % 2015) Fråga: Känner du dig trygg bland skolpersonalen? På frågan om trygghet bland skolpersonal så upplever de allra flesta som svarat att de känner stor eller mycket stor trygghet. Tre elever (1,6 %) har dock svarat att de inte känner sig trygga! Fråga: Känner du dig trygg bland klasskamraterna? Här upplever eleverna också en stor eller mycket stor trygghet. Två elever (1,1 %) upplever dock inte att de är trygga. Fråga: Har du blivit diskriminerad på PB? På frågan om diskriminering svarar de allra flesta att de inte blivit diskriminerade någon gång. Dock svarar ett alltför stort antal (12 elever eller 6,5 %) att de vid ett något tillfälle känt sig diskriminerade. De flesta av dessa upplever att de blivit diskriminerade pga. sin könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning eller ålder. När det gäller att elever upplevt att de diskrimineras på grund av sin ålder är det någon som vi både i diskussion med elevprogramrådet och i personalgruppen har svårt att se hur det tar sig uttryck och det kommer att kräva en fördjupad analys under den närmaste tiden. Diskriminering har varit något vi arbetat med under förra läsåret och fram tills nu och det är färre som har upplevt

16 16 sig diskriminerade nu 2015 jämfört med tidigare. Fråga: Har du blivit trakasserad på PB. På frågan om någon av eleverna på PB blivit trakasserad av någon annan elev eller vuxen svarar de allra flesta att de inte blivit det. Åtta elever (4,3 %) upplever dock att de någon gång känt sig trakasserade på skolan. De flesta av dessa upplever att de blivit trakasserade p.g.a. sin etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Detta område har vi också arbetat med under förra läsåret och fram tills nu och det är betydligt färre som har upplevt sig diskriminerade nu 2105 jämfört med tidigare. På frågan om man någon gång har blivit trakasserad av en vuxen svarar tre elever att så är fallet. Att en vuxen ska vara källan till att en elev upplever sig trakasserad är självklart oacceptabelt. Siffrorna måste tas upp i lämpliga forum, inte för att leta efter syndabockar utan för att medvetandegöra för oss alla att oavsett orsak har några elever denna upplevelse. Vad kan den bero på och hur arbetar vi för att siffran nästa år ska vara noll. Fråga: Har du blivit kränkt av någon elev eller någon vuxen på PB. På frågan om eleverna känner att de blivit kränkta vid något tillfälle så uppger ett alltför stort antal (11 elever eller 5,9 %) att de upplevt detta någon gång. De säger dock att det inte varit ofta utan vid något enstaka tillfälle och att det huvudsakligen varit med ord. Denna fråga har vi också arbetat med under förra läsåret och fram tills nu och det är betydligt färre som har upplevt sig kränkta eller diskriminerade nu 2015 jämfört med tidigare. Sammantaget visar analyserna från elevprogramråd, lärarna och EHT-personalen att vi är på rätt väg i de allra flesta områden som enkäten tar upp. De fokusområden och aktiviteter vi arbetat med hittills kommer vi att arbeta vidare med och fortsätta utveckla. Utifrån elevprogramrådets analys, vilken också går hand i hand med personalens, kommer arbetet med trivsel och trygghet att prioriteras under det kommande läsåret då vi anser att en förstärkning av insatserna och aktiviteterna där kommer att kunna ge positiv effekt på övriga områden.