Patiensäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM MARIA WILTZ
|
|
- Hanna Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patiensäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM MARIA WILTZ
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 9 Samverkan med patienter och närstående... 9 Riskanalys... 9 Avvikelser... 9 Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år... 15
3 Sammanfattning Patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger inom f.d. MEC. Sammanfattande resultat: Vårdplatsbristen till följd av sjuksköterskebristen leder till sämre patientsäkerhet och stor oro bland alla personalkategorier Brister i kommunikationen vid vårdens övergångar Personalen hör sällan klagomål från patienter och anhöriga Vid insättning av NOAK glömmer man ofta att meddela AK-mottagningen Avvikelsehanteringen fungerar över lag bra Servicevärdar har bidragit till att sjuksköterskor och undersköterskor fått mer tid för patientarbete med bl.a. minskning av antalet klagomål på akutmottagningen CLV som följd. Akutläkarsatsning i Växjö har varit positiv. De tar hand om egna patienter på akutmottagningen, ger stöd till kollegor på andra kliniker och till triagesjuksköterskorna. Aktivt arbete med avvikelser och patientnämndsärenden (PAN). PAN-ärendena har ökat. Svarstiden för PAN ärenden och direktkontakt med patient och anhöriga har uppmärksammats och kommer att vara i fokus under Ambulansen har teknisk möjlighet att på väg till Akutmottagningen informera om det finns behov av säng (trycksårsprevention), behov av enkelrum (minska smittspridning) och om patienten kan sitta (i inre väntrum, kan påverka arbetsbelastningen på Akutmottagningen). Kliniskt träningscentrum (KTC) ger nu goda möjligheter att öva omhändertagande i team och i simulerad miljö för ökad patientsäkerhet. Larmmattor och trådlösa rörelsedetektorer ska minska fallrisken. Många avdelningar har en säng som är sänkbar till golvnivå och på avd 5 CLV, som också har haft larmmattor, ser man ett fortsatt lägre fallstatistik. Statistiken i övrigt svårvärderad då man ännu inte överallt kombinerar med övrig larmutrustning. Det minskade antalet vårdplatser gör också statistiken mer svårvärderad. Äldrehälsa Kronoberg. Medicinkliniken i Ljungby har tillsammans med kommunerna i västra Kronoberg och primärvården påbörjat projektet, som innebär ett förbättrat omhändertagande av de äldre multisjuka tillsammans med övriga aktörer i hemmet. Trycksår: Månatliga mätningar görs på alla enheter. Vi ser en minskning av trycksår som uppstått under vårdtiden. Man har börjat använda sakrumförband på riskpatienter. Inventering av madrasser visade att många var i mycket dåligt skick och de är nu utbytta.
4 Minskning av vårdrelaterade infektioner: I början av året började man titta på infektionsverktyget men rapporteringen till SKL fungerar inte efter Cosmicuppgraderingen. Några avdelningar använder de nya perifera venkatetrarna som får sitta i sju dygn. Fortsatt arbete med basal hygienkontroll (BHK): Fortsatt varierande resultat, sprit före fallerar. Flera enheter mäter varje månad Efter uppdateringen av Cosmic till R 8.1, har vi haft betydande brister i läkemedelsmodulen. Trots flertalet förbättringar fungerar den ännu inte optimalt. Onkologkliniken har otillräckliga lokaler vilket påverkar sekretess, hygien, integritet och arbetsmiljö. Det behövs preliminära lösningar innan generalplansarbetet med L-huset är klart och det finns nu ett förslag på hur onkologiska dagvården och mottagningen ska kunna få andra lokaler i väntan på nybyggnationen. Nya dialysapparater är installerade på båda dialysavdelningarna. Serviceresor har fungerat sämre. På dialysavdelningarna har det medfört att patienterna inte alltid kommer i tid till sina behandlingar, vilket ibland har gjort att behandlingarna inte har kunnat utföras som planerat. En utredning om att skapa en intermediärvårdsavdelning i Ljungby är gjord. P.g.a. personalbrist kommer vi i nuläget inte vidare i det arbetet. Övergripande mål och strategier Mål De övergripande målen med patientsäkerhetsarbetet är att patienter och anhöriga ska känna sig trygga när de är i behov av vård. Strategierna för detta är att uppmärksamma områden som fungerar mindre bra och som kan påverka patienter/närstående negativt. Dessa områden identifieras genom nationella och lokala mätningar av olika områden samt genom tätt samarbete med vårdhygien, patientnämnd och genom att ta del av patientsäkerhetsarbetet inom och utanför Region Kronoberg. Patientsäkerhetssamordnarna och patientsäkerhetsnätverket har en viktig roll. Strategier Patientsäkerhetskultur - Utbilda medarbetarna i patientsäkerhet och ge möjlighet för medarbetare att reflektera över patientsäkerheten i det dagliga arbetet. Värdegrundsarbete på alla kliniker. Basala hygienrutiner och klädregler, samt minska smittspridning Introduktionsutbildning för all personal. Hygiengrupper tillsammans med patientsäkerhetsamordnare och chefer arbetar aktivt
5 för att följsamheten till de aktuella riktlinjerna inom Region Kronoberg ska öka hos alla medarbetare. Inom ambulansverksamheten har man helt övergått till att använda engångsmaterial t.ex. filtar, lyftmaterial m.m. Perifer venkateter (PVK) Aktivt arbeta för att följa aktuella riktlinjer inom Region Kronoberg. Flera kliniker har nu möjlighet att låta PVK sitta längre UVI/KAD Arbete för att minska urinretention/överfylld urinblåsa och följa aktuella riktlinjer inom Region Kronoberg, särskilt avseende steril metod vid urinkatetersättning. Kommunikation - Aktivt arbeta för att det standardiserade arbetsverktyget ISBAR används genom hela vårdprocessen. Rakelsystemet används operativt och av ledningsfunktioner för kommunikation med samhällsviktiga funktioner inom centrumet. Dokumentation Minska dubbeldokumentationen i Cosmic. Kvalitetssäkra dokumentation och överrapportering av NEWS (National Early Warning Score) och triage från ambulans. Avvikelsehantering Fungerar över lag bra. Fokus på relevanta avvikelser och ökad rapportering av risker. Mångbesökarteam, CLV - Det multiprofessionella mångbesökarteamet hjälper patienter som hamnat i en negativ trend gällande att söka vård på Akutmottagningen Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Det övergripande ansvaret för patientsäkerheten ligger på cheferna. På MAC arbetar fyra sjuksköterskor med patientsäkerhetsarbete och de ingår även i regionens patientsäkerhetsnätverk. De har delvis deltagit på både internationella och nationella patientsäkerhetskonferensen under året. De är delaktiga i att utföra och följa upp strategier för ökad patientsäkerhet och deltar i arbetet med risk- och händelseanalyser. Struktur för uppföljning/utvärdering Resultaten för de gemensamma nationella och landstingsdrivna mätningarna (BHK, PVK, vårdrelaterade infektioner, trycksår) ger centrumet möjlighet att följa resultatet av patientsäkerhetsarbetet. Vid negativa trender i mätningarna upprättas handlingsplaner för att förbättra följsamheten. Resultatet av mätningarna redovisas till samtliga chefer och
6 medarbetare. Förändringar i verksamheten följs upp genom diskussioner, mätningar och journalgranskningar. Avvikelser och händelseanalyser följs upp och information om dem sprids till medarbetarna. Under året har vi utfört patientsäkerhetsronder på klinikerna inom gamla MEC. För att ytterligare skapa dialog med medarbetarna på de olika klinikerna har vi under året även startat med så kallade patientsäkerhetsdialoger. Centrumchef tillsammans med patientsäkerhetssamordnare har bjudit in sig till enheternas förmiddagsfika i syfte att samtala kring patientsäkerhetsfrågor Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetskultur - Introduktion till medarbetare. Aktivt värdegrundsarbete. Diskussioner på arbetsplatsträffar - Ökat fokus på kommunikation i värdens övergångar. Användande av ISBAR Basala hygienrutiner och klädregler (BHK), minska smittspridning - Introduktionsutbildning för alla nyanställda och även för äldre personal Patientsäkerhetssamordnare har genomgått en utbildning Praktisk omvårdnad vid högrisksmitta, anordnad av Folkhälsomyndigheten. Lärdomarna kommer användas för att se över vårdrutiner i samband med mottagande av patienter med smitta. Perifer venkateter (PVK) - Ett omfattande arbete pågår för att förhindra infektioner orsakade av perifer venkateter (PVK). En grupp bestående av representanter från patientsäkerhetsnätverket tillsammans med vårdhygien arbetar med detta. Upprepade mätningar i syfte att förbättra följsamheten till riktlinjer har utförts under året. På varje enhet finns en infartsresurs. De utför mätningar samt deltar på utbildnings- och informationsträffar som initieras av arbetsgruppen för PVK. Både på den internationella och den nationella patientsäkerhetskonferensen har en poster över PVK-projektet presenterats. Trycksår - Trycksår: Månatliga mätningar görs på alla enheter. Vi ser en minskning av trycksår som uppstått under vårdtiden. Man har börjat använda sakrumförband på riskpatienter. Inventering av madrasser visade att många var i mycket dåligt skick och de är nu utbytta.
7 Fallrisk - Larmmattor och trådlösa rörelsedetektorer ska minska fallrisken. Alla avdelningar har en säng som är sänkbar till golvnivå och på avd 5 CLV, som också har haft larmmattor ser man ett fortsatt lägre fallstatistik. Överfylld urinblåsa - Patientsäkerhetssamordnare har medverkat i en regionövergripande arbetsgrupp som fokuserar på urinvägarna. Resultatet har blivit att vi på Akutmottagningarna i större utsträckning blåsscannar patienter. Antalet tillgängliga ultraljudsapparater har dubblerats vilket har inneburit att vi haft lättare att mäta volymen i urinblåsan. Samtliga enheter dokumenterar administrerandet av kvarliggande urinkateter (KAD) i journaltabell i Cosmic. Nutrition - Patienter med risk för malnutrition uppmärksammas och åtgärder görs för att minska nattfastans längd. Avvikelse/händelseanalys - Vi arbetar aktivt för att förbättra de områden som uppmärksammats genom avvikelser. Befintliga PM och vårdrutiner har lyfts upp vid avvikelser och granskats. Kommunikation och dokumentation - Arbetet med att rapportera enligt ISBAR genom hela vårdkedjan fortsätter. Rapporteringsmallar följer ISBAR och finns för både rapportering av svårt sjuk patient samt för den ordinära överrapporteringen. Rakel används för operativ kommunikation mellan aktörer i akutprocessen. Ambulansdirigent får webbaserat frågeformulär från vårdgivare vid beställning av ambulans, bygger på bl.a. SFS 2009:10, SKL SBAR. Rakel används för operativ kommunikation mellan samhällsviktiga aktörer i region Kronoberg, Regionens TiB LAS akuten, - mottagande team akuten, kommunikatör i beredskap (KiB), fastighetsjourer, telefoni, sjukhus och IT support. Patientdelaktighet Patientsäkerhetsarbetet har även fokuserat på att göra patienter och anhöriga mer delaktiga i sin vård. På enheterna finns informationsblad som ges till patienter och anhöriga. Kontakten med patienter och närstående som lämnat synpunkter till Patientnämnden kan förbättras. Personcentrerad vård har påbörjats med projekt på avdelning 1 och 40 CLV. Utbildning i personcentrerad vård har genomförts på de flesta klinikerna.
8 TILDA kompetensmodul TILDA används i ökad utsträckning på klinikerna som årlig kunskapskontroll och kompetenshöjning av bland annat medicinsk teknik och fordonsteknik (ambulansen) Rakel Region Kronoberg Rakel används som primär larmväg operativt med akutprocessens aktörer (RAPS). Bakre ledning har möjlighet att kommunicera i Rakel. Utökat antal användare efter genomförda RSA och kontinuitetsplansarbeten införda. KiB, Teleservice, IT support och fastighetsjourer. Deltagande i nationellt användarforum Rakel MSB som företrädare för landstingen. Deltagande i arbetsgrupp Rakel län för säker ledningskommunikation. Nya Rakelanvändare i Region Kronoberg har tillkommit under året. Kritiska funktioner har identifierats och Rakel har införts för dessa för att trygga en säker kommunikation, både i vardag och vid kris. Mätningar av täckning för Rakel och mobiltelefoni har genomförts i Region Kronobergs fastigheter. Resultaten av dessa mätningar visar på att det krävs omfattande insatser för att säkerställa täckning inom dessa fastigheter och det arbetet har påbörjats. Traumasjukvården Målinriktade förbättringsarbete har genomförts utifrån framtagna handlingsplaner av traumakoordinatorer, medicinsk grupp i trauma samt lokala traumagrupper. Under 2016 blev trauma en process i Region Kronoberg där flera förbättringsarbeten startats upp. Man arbetar med registrering i kvalitetsregistret, utbildning och multiprofessionell träning. Mångbesökarteamet (MB-teamet) MB-teamets syfte är att minska antalet mångbesökare på Akutmottagningen CLV och möjliggöra ett bättre omhändertagande på rätt vårdnivå för identifierade patienter. Ansvarig läkare på ambulansen har möjlighet att aktualisera mångåkare. Samma kriterier gäller som innan, fast processen ser något annorlunda ut. Patientkoordinatorerna har under året haft föreläsningar där Mångbesökarteamets arbete presenterats för berörda personalgrupper inom Region Kronoberg och i länets kommuner. Våra framgångsfaktorer är utan tvekan vår multiprofessionalism samt vår täta mötesfrekvens (varannan vecka). Framtida/fortsatta utmaningar är att knyta fler patienter till oss. Vi har fortsatt många MB-patienter på AM.
9 Nätverket för patientsäkerhet Samarbetet inom nätverket har utvecklat patientsäkerheten, genom inspiration, utbildningar, konferenser och konkreta arbetssätt som patientsäkerhetssamordnarna tagit med tillbaka centrumet. Uppföljning genom egenkontroll Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner BHK Under flera år har klinikerna i MAC arbetat med att förbättra följsamheten till de nationella riktlinjerna för basala hygien- och klädrutiner (BHK). Resultatet visar på en successiv förbättring på centrumet. Månatliga mätningar på de avdelningar som har <70 % rätt ska göras. Resultat samt allmän information om BHK-rutiner har redovisats på så väl chefsmöten som övriga arbetsplatsträffar. Det finns en BHK-resurs för varje enhet som utför dels SKL:s mätningar dels egna extra mätningar i syfte att ytterligare förbättra resultaten. De deltar även på möten som regionens BHK-grupp anordnar. På dessa redovisas resultat och förslag på förbättringar och det är också ett forum för att sprida goda exempel. Även chefer och biomedicinsk analytiker har bjudits in till dessa möten för att ytterligare förbättra följsamheten till riktlinjerna. En enhet har deltagit i projektet Rena händer och under den perioden intensifierades arbetet med följsamheten till BHK. Resultatet förbättrades på enheten under projektperioden. Vi har fortsatt med introduktionsutbildningar i BHK för all nyanställd personal. Under året har även grundutbildning i vårdhygien och BHK erbjudits all personal i form av gemensamma föreläsningar. Utbildningen har också utförts på enskilda enheter för all personal. Strukturerad journalgranskning Som tidigare utförs markörbaserade journalgranskning (MJG) i Region Kronoberg. Specifika resultat per centrum redovisas inte vad det gäller MJG. Revisionsrapporter Strokeprocessen: Bl.a. behöver vi arbeta mer tillsammans med kommunerna. Akut koronart syndrom (AKS): Revisionsrapporten visade att det inte är motiverat att införa koronarangio i Kronoberg. Man identifierade ett behov av att se över processerna med Blekinge. En processgrupp har påbörjat sitt arbete och processen i samarbete med Karlskrona fungerar utmärkt. Vi kommer att återinföra trombolys i ambulans för patienter med akut hjärtinfarkt som bedöms ha en transporttid till Karlskrona längre än 60 minuter.
10 Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan Ambulans och Akutmottagning har utvecklats genom att ambulansliggaren som förenklar inrapportering och patientprioritering används fortsatt på akutmottagningen. Nytt för 2016 är att ambulanssjuksköterskan kan med hjälp av några klick informera Akutmottagningen om patienten har behov av säng, behov av enkelrum (misstänkt gastroenterit) eller om patienten kan sitta (=kan lämnas av sittande i inre väntrummet). Arbetet med ett snabbspår för patienter med höftfraktur har fortsatt under året. Gemensamt arbete med stroke- och AKS-processerna både inom regionen och tillsammans med landstinget i Blekinge. Rakel Rakel används för operativ kommunikation mellan aktörer i akutprocessen, ex. RAPS-aktörer landstings TiB LAS akuten. Samverkan med patienter och närstående I väntrummet på akutmottagningarna finns TV-skärmar med information till patienter och anhöriga om bl.a. väntetider, flöde och rutiner. I arbetet med händelseanalyser och patientnämndsärenden involveras patienter och anhöriga. Riskanalys Medarbetare har möjlighet att använda avvikelsesystemet för att rapportera risker. Oftast skrivs avvikelse först när något verkligen har inträffat. Risker, som uppmärksammas, åtgärdas. Avvikelser gällande uppmärksammade risker rapporteras sällan. Avvikelser När risker och negativa händelser uppmärksammas av medarbetare skrivs en avvikelse. Alla medarbetare är medvetna om att de har en rapporteringsskyldighet. Avvikelserna bearbetas och analyseras, inblandad personal kan vid behov tillfrågas om mer information för att få en större förståelse av problemet. Avvikelserna bearbetas av cheferna och återrapport sker till den person, som har skrivit avvikelsen. Resultaten redovisas på olika sätt till medarbetarna. Det fungerar över lag bra.
11 Klagomål och synpunkter Synpunkter och klagomål handläggs av cheferna. Patientsäkerhetssamordnarna bidrar i vissa fall. Vanligtvis kontaktas patienter och anhöriga för att inhämta kompletterande information samt informera om att synpunkt/klagomål kommer att beaktas och i förekommande fall åtgärdas. Informationen förs vidare till medarbetarna, enskild eller grupp beroende på händelse. Sammanställning och analys Det totala resultatet för MAC visar också på en ökning av antalet avvikelser under Se bild nedan
12 -- Inte vald -- Förflyttning/Fall Läkemedelsordination Vårdprocesser ID-kontroll/Legitimering/Märkning Väntelisthantering Ej patientrelaterad aktivitet Journalföring Läkemedelshantering Omvårdnad Läkemedelsadministration Bedömning av Hud/Vävnad Behandling Inskrivning Provtagning Provhantering Stödprocess Informationsöverföring Arbetsmiljö Lab-beställning Information/Undervisning Läkemedelsdosering Bedömning Bemötande Infarter/utfarter Undersökning Bokningsunderlag Remisshantering Utskrivning Diagnostik Observation/Övervakning Samordnad vårdplanering Vårddokumentationshantering De vanligaste klassifikationerna på MAC under 2016 se bild nedan Patientsäkerhetssamordnarna bidrar till rapportering av resultat. Berörd personal får kontinuerligt återkoppling på alla enheter och förbättringsåtgärder införs. Rapportering sker i delårs- och årsrapporter samt patientsäkerhetsrapporten. Resultat Basala hygienrutiner och klädregler: Följsamheten av BHK har under året successivt varierat. Framförallt är det handdesinfektion innan patientkontakt och handdesinfektion innan handskar som brister AKC Alla rätt i sju (åtta) steg ht 2012 vt 2013 ht 2013 vt 2014 vt 2015 ht 2015 vt 2016 ht 2016
13 BHK mätning följsamhet i alla 7(8) steg Akutcentrum Region Kronoberg Nationellt ht 12 vt 13 ht 13 vt 14 vt 15 ht 15 vt 16 ht 16 BHK - korrekt följsamhet i alla steg vår 2015 höst 2015 vår 2016 höst 2016 MEC Regionen
14 Perifer venkateter: Följsamhet av PVK-riktlinjer har blivit sämre framförallt när det rör dokumentation om att man lagt in PVK och dokumentation av kontrollen som ska genomföras under varje arbetspass. PVK-mätningarna visar att följsamheten till riktlinjerna förbättrades till en början men de senaste åren har det avstannat. Se bild nedan vilket visar ett urval av de mätningar som utförts i regionen under Dokumentation kontroller Dokumentation inläggning Förband 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Dokumentation förband Tid PVK suttit 2012 Alla 2013 Alla 2014 (sept) Alla 2015 (januari) Alla 2016 (nov) Alla Märkt PVK Komplikation Förlängningsslang Dokumentati on kontroller Dokumentati on inläggning Förband 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 PVK Akutcentrum Dokumentati on förband Tid insitu nov-16 Märkt PVK Komplikatio nsgrad Förlägning med port (Ambulansverksamheten ingår inte i ovanstående diagram)
15 VRI Infektionsverktyget kan inte användas efter uppgraderingen av Cambio Cosmic i april Två PPM-mätningar för VRI har utförts under året, se tabell nedan. Patientnämnden: Patientnämndsärenden , kategorier År 2015 År 2016
16 Patientnämndsärenden År 2015 År Avd 13 Akuten/AVA Ambulans Resursenheten Mångbesökarteamet PÅGÅENDE ÄRENDEN INKOMNA ÄRENDEN AVSLUTADE ÄRENDEN Övergripande mål och strategier för kommande år Centrumet deltar i alla mätningar som planeras för Region Kronoberg Patientsäkerhetssamordnarna har kontinuerlig kontakt med andra samordnare i patientsäkerhetsnätverket. MAC kommer fortsätta arbetet med ökad följsamhet av BHK- och PVK-riktlinjer, hud- och fallriskbedömning samt prevention av trycksår.
17 Mål: Öka personalens medvetenhet om patientsäkerhetsrisker, sudda bort skam- & skuldbeläggandekultur, återföring och kommunikation kring avvikelser. Strategi: Öka återkopplingen och diskussionen i personalgrupperna för att öka antalet relevanta avvikelser. Mål: Förbättra patientsäkerhetskulturen. Strategi: Information till nyanställda för att öka patientsäkerheten. Diskutera patientsäkerhet i vardagen. Årliga patientsäkerhetsronder på samtliga kliniker och dialogmöten med medarbetare, centrumchef och patientsäkerhetssamordnare på alla avdelningar vartannat år. Mål: Öka patientdelaktighet. Strategi: Patienter och närstående kommer fortsatt att motiveras till att lämna förbättringsförslag samt uppmärksammade risker. Mål: Minska risk för att viktig information om patienten försvinner i överrapporteringen genom aktivt användande av ISBAR. Strategi: Uppföljning och övning av ISBAR planeras centralt i regionen. Mål: Förbättra följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Strategi: Månadsmätningar på de enheter som inte når upp till 70 % rätt i mätningarna. Mål: Att förbättra följsamheten till PVK-riktlinjerna, framförallt dokumentationen. Strategi: Fortsatta mätningar och återkopplingar till medarbetarna. Mål: Minska risk för trycksår Strategi: Fortsatt arbete med Senior Alert arbete med trycksårsprevention och utvärdering av nya arbetsmetoder. Månatliga mätningar under året, och frekventa träffar med sårvårdssjuksköterska. Mål: Minska risken för fall. Strategi: Inköp av sängar sänkbara till golvnivå och annan larmutrustning, som t.ex. larmmattor och rörelsedetektorer. Mål: Samhällsviktiga aktörer använder Rakel inom landstinget Strategi: Deltagande i arbetsgrupp Rakel Krissamverkan Kronoberg med uppdrag att förbättra ledningskommunikation i Rakel mellan samhällsviktiga aktörer. Avvikelser, RSA och kontinuitetsplanering visar på ett Rakelbehov för primärvård och bakjourer i hemmet. Förvaltare av Rakel får avsatt tid för åtgärd inomhustäckning för Rakel Region Kronoberg.
18 Mål: Delta i projekt PrehospIT- Stroke METIS samarbete Strategi: METIS, arbete fortgår med att likrikta Informations- och kommunikationsteknologi (ICT) i akutprocessen, Vinnova har tilldelat 3 mkr. för projekt PrehospIT- Stroke. Arbetet med att koppla ambulansjournal mot Cosmic fortgår.
Patientsäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM MARIA WILTZ
Patientsäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM 2017-01-31 MARIA WILTZ Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2017-01-26 ANNIKA HULL LAINE Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum År 2012 2013-01-23 Dokumentansvariga: Clas Hjertqvist, Conny Adman, Sofie Wilhelmsson Jörgen Tagesson Centrumchef akutcentrum 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum År 2013 2014-01-30 Jörgen Tagesson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA TIGERHIELM
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2018-01-23 ANNIKA TIGERHIELM Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
PPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse Medicincentrum
Patientsäkerhetsberättelse Medicincentrum År 2015 2016-02-10 Maria Wiltz Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i chefslinjen och med patientsäkehetssjuksköterskor och läkare inom MEC. Vi
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016
Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Kalix Närsjukvård. Patientsäkerhetsberättelse Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (14) [Gäller för verksamhet] ARBGRP
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (14) Patientsäkerhetsberättelse 2018 Kalix Närsjukvård [Gäller för verksamhet] ARBGRP78-4-346 1.0 Sida 2 (14) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning...4 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för Kirurgicentrum, Region Kronoberg
Patientsäkerhetsberättelse för Kirurgicentrum, Region Kronoberg År 2015 Växjö/Ljungby 160215 Anna Persson, Eva Thuresson, Gunilla Karlsson, Gunnar Persson 1 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier...
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse
Habilitering och hjälpmedel Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 180116 Patientsäkerhetssamordnare Ingela Bröndel Chefläkare Lars-Olof Tobiasson 1 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Punktprevalensmätning Vårdrelaterade
Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR
Nationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Program Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4
Verksamhetsområde: Närvård Frostviken
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Patientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning
2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra
Resultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:
Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33
Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM
Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa
Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens
2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår
Rutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse
HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012 Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse 2011/2012 Innehåll 1. Förebyggande arbete Hygien en uppdatering 3 Frågor till patienten 3 Dokumentation
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg
Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande
Nationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016
ANTECKNINGAR Susanne Gustavsson 2017-02-16 Sammanställning av avvikelser skickade mellan Skaraborgs Sjukhus, primärvård i Skaraborg och kommunerna i Skaraborg 2016 Antal avvikelser Totalt har 662 avvikelser
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE