Patientsäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM MARIA WILTZ
|
|
- Anita Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM MARIA WILTZ
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 9 Samverkan med patienter och närstående... 9 Riskanalys... 9 Avvikelser Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år... 13
3 Sammanfattning Patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger inom MAC. Sammanfattande resultat: Vårdplatsbristen till följd av sjuksköterskebristen leder till sämre patientsäkerhet och stor oro bland alla personalkategorier Brister i kommunikationen vid vårdens övergångar Personalen hör sällan klagomål från patienter och anhöriga Avvikelsehanteringen fungerar överlag bra Servicevärdar har bidragit till att sjuksköterskor och undersköterskor fått mer tid för patientarbete med bl.a. minskning av antalet klagomål på akutmottagningen, CLV som följd. Röda Kors-värdinnor cirkulerar nu på Akutmottagningen i Växjö. Akutläkarsatsning i Växjö har varit positiv. De tar hand om egna patienter på akutmottagningen, ger stöd till kollegor på andra kliniker och till triagesjuksköterskorna. Trots ökat antal patienter har tid till läkare kortats. Aktivt arbete med avvikelser och patientnämndsärenden (PAN). PAN-ärendena har ökat. Svarstiden för PAN ärenden och direktkontakt med patient och anhöriga har uppmärksammats, andelen svar till PAN inom 3 veckor har ökat. Larmmattor och trådlösa rörelsedetektorer ska minska fallrisken. Många avdelningar har en säng som är sänkbar till golvnivå och på avd 5 CLV, som också har haft larmmattor, ser man fortsatt lägre fallstatistik. Statistiken i övrigt är svårvärderad då man ännu inte överallt kombinerar med övrig larmutrustning. Det minskade antalet vårdplatser gör också statistiken mer svårvärderad. Äldrehälsa Kronoberg. Medicinkliniken i Ljungby har tillsammans med kommunerna i västra Kronoberg och primärvården ett projekt, som innebär ett förbättrat omhändertagande av de äldre multisjuka tillsammans med övriga aktörer i hemmet. I den östra delen av länet har också en styrgrupp och en arbetsgrupp bildats. Trycksår: Månatliga mätningar görs på alla enheter. Vi ser en minskning av trycksår som uppstått under vårdtiden. Patienter på Akutmottagningen i Växjö har fått större tillgång till multikuddar, vilket möjliggör avlastning och kan bidra till riskreducering gällande trycksår. På Akutvårdsavdelningen har ett förbättringsarbete genomförts med syfte att återfå följsamheten till rutiner kring basal omvårdnad, bland annat med fokus på sängläge. Minskning av vårdrelaterade infektioner: I början av året började man titta på infektionsverktyget men rapporteringen till SKL fungerar inte efter Cosmicuppgraderingen. Några avdelningar som har en god följsamhet till dokumenterade dagliga kontroller av perifer venkateter (PVK) får låta dessa sitta i upp till sju dygn. Granskningar av PVK under året visar
4 på förbättrade resultat vad gäller dokumenterade dagliga kontroller. Vi kommer att under 2018 samarbeta med analysstöd för att identifiera de komplikationer som uppstår och utreda orsakerna till dessa. Fortsatt arbete med Basala Hygien- och Klädregler (BHK): Årets två mätningar visar på strax över 80 % följsamhet för centrumet. Några enheter mäter varje månad. Regionen hade under våren en vecka med fokus på handhygien som kommer att upprepas varje vår. Numera ingår utbildning i smitta och BHK i introduktionsprogrammet för nyanställda. Utbildningen erbjuds även till alla enheter. Akutmottagningen Växjö har ändrat sitt arbetssätt gällande blododlingar, vilket har lett till snabbare provsvar och kortare tid till rätt antibiotika. Onkologkliniken har otillräckliga lokaler vilket påverkar sekretess, hygien, integritet och arbetsmiljö. Onkologens öppenvård kommer att flytta till gemensamma större lokaler maj Avd 40:s lokaler kommer sedan att byggas om för att bli mer anpassad till verksamhetens behov. Serviceresor har fungerat sämre. På dialysavdelningarna har det medfört att patienterna inte alltid kommer i tid till sina behandlingar, vilket ibland har gjort att behandlingarna inte har kunnat utföras som planerat. På Akutkliniken innebär försämringarna bland annat att patienterna stannar för länge. Övergripande mål och strategier Mål De övergripande målen med patientsäkerhetsarbetet är att patienter och anhöriga ska känna sig trygga när de är i behov av vård. Strategierna för detta är att uppmärksamma områden som fungerar mindre bra och som kan påverka patienter/närstående negativt. Dessa områden identifieras genom nationella och lokala mätningar av olika områden samt genom tätt samarbete med vårdhygien, patientnämnd och genom att ta del av patientsäkerhetsarbetet inom och utanför Region Kronoberg. Patientsäkerhetssamordnarna och patientsäkerhetsnätverket har en viktig roll. Strategier Patientsäkerhetskultur - Utbilda medarbetarna i patientsäkerhet och ge möjlighet för medarbetare att reflektera över patientsäkerheten i det dagliga arbetet. Värdegrundsarbete pågår på alla kliniker. Gröna Korset har införts på några avdelningar. Basala hygienrutiner och klädregler, samt minska smittspridning Introduktionsutbildning för all personal. Hygiengrupper tillsammans med patientsäkerhetsamordnare och chefer arbetar aktivt för att följsamheten till de aktuella riktlinjerna inom Region Kronoberg ska öka hos alla medarbetare.
5 Perifer venkateter (PVK) Aktivt arbeta för att följa aktuella riktlinjer inom Region Kronoberg. Flera kliniker har nu möjlighet att låta PVK sitta längre. UVI/KAD Arbeta för att minska urinretention/överfylld urinblåsa och följa aktuella riktlinjer inom Region Kronoberg, särskilt avseende steril metod vid urinkatetersättning. Kommunikation - Aktivt arbeta för att det standardiserade arbetsverktyget ISBAR används genom hela vårdprocessen. Rakelsystemet används operativt och av ledningsfunktioner för kommunikation med samhällsviktiga funktioner inom centrumet. Bättre planering på Akutmottagningen Växjö minskar onödig kommunikation. Utbildning i Säker Kommunikation. Dokumentation Minska dubbeldokumentationen i Cosmic: Vårdadministrationen har tagit fram riktlinjer för diktering. Under året har ambulansen och IT avdelningen samarbetat kring en integration av Mobimed i Cosmic, start i mitten av februari Avvikelsehantering Fungerar överlag bra. Fokus på relevanta avvikelser och ökad rapportering av risker. Mångbesökarteam, CLV - Det multiprofessionella mångbesökarteamet hjälper patienter som hamnat i en negativ trend gällande att söka vård på Akutmottagningen. Teamet försattes i viloläge under Säker transport/överflyttning av patient i ambulans - Arbeta aktivt för att eliminera patientsäkerhetsrisker vid förflyttning av patienter från hemmet till vårdenhet och mellan vårdenheter. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Det övergripande ansvaret för patientsäkerheten ligger på cheferna. På MAC arbetar fyra sjuksköterskor med patientsäkerhetsarbete och de ingår även i regionens patientsäkerhetsnätverk. Två har deltagit på den internationella konferensen i London under året. De är delaktiga i att utföra och följa upp strategier för ökad patientsäkerhet och deltar i arbetet med risk- och händelseanalyser. Struktur för uppföljning/utvärdering Resultaten för de gemensamma nationella och landstingsdrivna mätningarna (BHK, PVK, vårdrelaterade infektioner, trycksår) ger centrumet möjlighet att följa resultatet av patientsäkerhetsarbetet. Vid negativa trender i mätningarna upprättas handlingsplaner för att förbättra följsamheten. Resultatet av mätningarna redovisas till samtliga chefer och medarbetare. Förändringar i verksamheten följs upp genom diskussioner, mätningar och journalgranskningar.
6 Avvikelser och händelseanalyser följs upp och information om dem sprids till medarbetarna. Under året har vi utfört patientsäkerhetsronder på klinikerna inom MAC. För att ytterligare skapa dialog med medarbetarna på de olika klinikerna har vi under året fortsatt med så kallade patientsäkerhetsdialoger. Centrumchef tillsammans med patientsäkerhetssamordnare har bjudit in sig till enheternas förmiddagsfika i syfte att samtala kring patientsäkerhetsfrågor Inom ambulansen stående punkt på dagordningen vid varje APT. Patientsäkerhetssamordnare ansvarar tillsammans med ledningsgrupp för återföring av avvikelser, händelseanalyser, Lex Maria. Loggkontroller enligt riktlinjer. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetskultur - Introduktion till medarbetare. Aktivt värdegrundsarbete. Diskussioner på arbetsplatsträffar - Ökat fokus på kommunikation i vårdens övergångar. Användande av ISBAR. Basala hygienrutiner och klädregler (BHK), minska smittspridning - Introduktionsutbildning för alla nyanställda. Utbildning i smittspridning och BHK har också varit tillgänglig för alla medarbetare. Några enheter har haft denna utbildning specifikt för sin personal. Under handhygienveckan fick några enheter besök av kunniga i ämnet för diskussion och dialog. Regelbundna träffar med BHK-resurser i syfte att ytterligare förbättra följsamheten till BHK. Två centrala mätningar har gjorts vilka visar på förbättrat resultat på drygt 80 %. - Goda erfarenheter av engångsmaterial i ambulansverksamheten. Ambulansverksamheten fortsätter att fokusera på möjligheten till att helt övergå till engångsmaterial t.ex. filtar, lyftmaterial mm. Nytt väsksystem utprovat tillsammans med Vårdhygien för att öka möjlighet till följsamhet till BHK och stort fokus på val av material för att minska smittspridning. Vid byggnation av nya fordon belyses hygienfrågorna på särskilt sätt. - Systematisk daglig kontroll och genomgång av medicinskteknisk utrustning samt spritavtvättning i ambulansernas vårdutrymmen.
7 Säker transport/överflyttning av patient i ambulans - Säker förflyttning av patient. Kontinuerlig ergonomiutbildning med fokus på prehospital miljö. Trappklättrare infört i samtliga ambulanser. På flygplatsen är saxlyft införskaffad för att på säkert sätt göra överflyttning mellan ambulansflyg och ambulans. Nya rutiner vid transport av IVA-patienter där medicinteknisk utrustning är förberedd för att minimera tekniska problem. Styrning av trafikljus vid prio 1 i Växjö stad är infört under 2017 vilket medför säkrare passering i trafikljusreglerade korsningar. Perifer venkateter (PVK) - Ett omfattande arbete pågår för att förhindra infektioner orsakade av perifer venkateter (PVK). En grupp bestående av representanter från patientsäkerhetsnätverket tillsammans med vårdhygien arbetar med detta. Upprepade mätningar i syfte att förbättra följsamheten till riktlinjer har utförts under året. På varje enhet finns en infartsresurs. De utför mätningar samt deltar på utbildnings- och informationsträffar som initieras av arbetsgruppen för PVK. - I början av året anordnades på KTC en vecka med tema infarter. En möjlighet för medarbetare att lära sig mer om hur man praktiskt hanterar alla infarter samt få tips och råd om nyheter. Trycksår Fallrisk - Trycksår: Månatliga mätningar görs på alla enheter. Vi ser en minskning av trycksår som uppstått under vårdtiden. Man har börjat använda sakrumförband på riskpatienter. Inventering av madrasser visade att många var i mycket dåligt skick och de är nu utbytta. - Larmmattor och trådlösa rörelsedetektorer ska minska fallrisken. Alla avdelningar har en säng som är sänkbar till golvnivå och på avd 5 CLV, som också har haft larmmattor ser man ett fortsatt lägre fallstatistik. I Ljungby uppmärksammades den nationelle fallpreventionsveckan Balansera mera. Dietist, sjukgymnast, apotekare med flera var engagerade och informerade samt delade ut material från Socialstyrelsen i ämnet. Överfylld urinblåsa och säker katetersättning - Patientsäkerhetssamordnare har medverkat i en regionövergripande arbetsgrupp som fokuserar på urinvägarna. Resultatet har blivit att vi på Akutmottagningarna i större utsträckning blåsscannar patienter. Antalet tillgängliga ultraljudsapparater har dubblerats vilket har inneburit att vi haft lättare att mäta volymen i urinblåsan. Samtliga enheter dokumenterar administrerandet av kvarliggande urinkateter (KAD) i journaltabell i Cosmic. Nutrition - Patienter med risk för malnutrition uppmärksammas och åtgärder görs för att minska nattfastans längd.
8 Avvikelse/händelseanalys - Vi arbetar aktivt för att förbättra de områden som uppmärksammats genom avvikelser. Befintliga PM och vårdrutiner har lyfts upp vid avvikelser och granskats. Kommunikation och dokumentation - Arbetet med att rapportera enligt ISBAR genom hela vårdkedjan fortsätter. Rapporteringsmallar följer ISBAR och finns för både rapportering av svårt sjuk patient samt för den ordinära överrapporteringen. Rakel används för operativ kommunikation mellan aktörer i akutprocessen. Utbildning i Säker Kommunikation har smygstartats och kommer på bredare front under Ambulansdirigent får webbaserat frågeformulär från vårdgivare vid beställning av ambulans, bygger på bl.a. SFS 2009:10, SKL SBAR. - Fortsatt arbete med implementering av webbaserat frågeformulär från vårdgivare vid beställning av ambulans. Information till vårdcentraler för att tydliggöra patientens vårdbehov vid transport. - Arbete med att likrikta dokumentation i ambulansverksamheten. Förändringar i journalsystem genomförda. NEWS beräknas automatiskt i ambulansjournal och visas på ambulansliggare på akutmottagningarna före ankomst. Under 2017 fortsatt arbete inför integration Mobimed/Cosmic. Pilot genomförd hösten Händelseanalys, Lex Maria gällande felaktig identifiering av patient har medfört åtgärder som minskar risken för återupprepning. IVO nöjd med vidtagna åtgärder. - Rakel används för operativ kommunikation mellan samhällsviktiga aktörer i region Kronoberg, Regionens TiB LAS akuten, - mottagande team akuten, kommunikatör i beredskap (KiB), fastighetsjourer, telefoni, sjukhus och IT support. Patientdelaktighet - Patientsäkerhetsarbetet har även fokuserat på att göra patienter och anhöriga mer delaktiga i sin vård. På enheterna finns informationsblad som ges till patienter och anhöriga. - Kontakten med patienter och närstående som lämnat synpunkter till Patientnämnden kan förbättras. - Utbildning i personcentrerad vård har genomförts på de flesta klinikerna. TILDA kompetensmodul - TILDA används i ökad utsträckning på klinikerna som årlig kunskapskontroll och kompetenshöjning av bland annat medicinsk teknik och fordonsteknik (ambulansen)
9 Trauma - Traumagranskning har genomförts. - PHTLS grundutbildning för nyanställda, repetition för övriga. - Taktisk losstagning tunga fordon tillsammans med räddningstjänst Nätverket för patientsäkerhet - Samarbetet inom nätverket har utvecklat patientsäkerheten, genom inspiration, utbildningar, konferenser och konkreta arbetssätt som patientsäkerhetssamordnarna tagit med tillbaka centrumet. Nio personer från centrumet som deltagit i patientsäkerhetskonferens i London - Tema personcentrerad vård. Kompetenshöjande åtgärder under 2017, ambulansverksamheten - PHTLS repetition - Ergonomi repetition - Utbildning omhändertagande vid Traumatiskt hjärtstopp - Repetition utryckningskörning - Taktisk losstagning tunga fordon tillsammans med räddningstjänst - Repetition Obstetrik och neonatal HLR samt A-HLR vuxna - Påbörjad grundutbildning PEPP (Pediatric Education for Prehospital Professionals) Uppföljning genom egenkontroll Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner BHK Under flera år har klinikerna i MAC arbetat med att förbättra följsamheten till de nationella riktlinjerna för basala hygien- och klädrutiner (BHK). Resultatet visar på en successiv förbättring på centrumet. Månatliga mätningar på de avdelningar som har <70 % rätt ska göras. Resultat samt allmän information om BHK-rutiner har redovisats på så väl chefsmöten som övriga arbetsplatsträffar. Det finns en BHK-resurs för varje enhet som utför dels SKL:s mätningar dels egna extra mätningar i syfte att ytterligare förbättra resultaten. De deltar även på möten som regionens BHK-grupp anordnar. På dessa redovisas resultat och förslag på förbättringar och det är också ett forum för att sprida goda exempel Regionen hade under våren en vecka med fokus på handhygien som kommer att upprepas varje vår. Under denna vecka fick några enheter besök av kunniga i ämnet för diskussion och dialog. Från och med 2017 har centrumets egen introduktionsutbildning i BHK för all nyanställd personal övergått i regionens regi. Under året har även grundutbildning i vårdhygien och BHK erbjudits all personal i form av gemensamma föreläsningar. Utbildningen har också utförts på enskilda enheter för all personal.
10 Strukturerad journalgranskning Som tidigare utförs markörbaserade journalgranskning (MJG) i Region Kronoberg. Specifika resultat per centrum redovisas inte vad det gäller MJG. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan Ambulans och Akutmottagning har utvecklats genom att ambulansliggaren som förenklar inrapportering och patientprioritering används fortsatt på akutmottagningen. Nytt för 2017 är att NEWS-poängen tydligt presenteras på ambulansliggaren, vilket underlättar planeringen för Akutmottagningens personal. Arbetet med ett snabbspår för patienter med ST-höjningsinfarkt har startat under året, vilket belönades med en andraplats i Kvalitetspriset Rakel Rakel används för operativ kommunikation mellan aktörer i akutprocessen, ex. RAPS-aktörer landstings TiB LAS akuten. Förvarningsmeddelanden från SOS Alarm möjliggör för Akutmottagningarna att stå bättre rustade för inkommande traumapatienter. Samverkan andra blåljusaktörer GUL-utvärdering (Gemensam Utvärdering och Lärande). Efter varje olycka där blåljusorganisationerna samverkat skrivs en rapport. Dialog runt dessa förs vid regelbundna frukostträffar. Samverkan SOS Alarm Revision av medicinskt bedömningsstöd för SOS Alarm pågår. Samverkan med patienter och närstående I väntrum och dagrum på flera enheter inom centrumet finns TV-skärmar med information till patienter och närstående om bl.a. väntetider, flöde och rutiner. I arbetet med händelseanalyser och patientnämndsärenden involveras patienter och närstående. Riskanalys Medarbetare har möjlighet att använda avvikelsesystemet för att rapportera risker. Oftast skrivs avvikelse först när något verkligen har inträffat. Risker, som uppmärksammas, åtgärdas. Avvikelser gällande uppmärksammade risker rapporteras sällan.
11 Avvikelser När risker och negativa händelser uppmärksammas av medarbetare skrivs en avvikelse. Alla medarbetare är medvetna om att de har en rapporteringsskyldighet. Avvikelserna bearbetas och analyseras, inblandad personal kan vid behov tillfrågas om mer information för att få en större förståelse av problemet. Avvikelserna bearbetas av cheferna och återrapport sker till den person, som har skrivit avvikelsen. Resultaten redovisas på olika sätt till medarbetarna. Det fungerar överlag bra. Klagomål och synpunkter Synpunkter och klagomål handläggs av cheferna. Patientsäkerhetssamordnarna bidrar i vissa fall. Vanligtvis kontaktas patienter och anhöriga för att inhämta kompletterande information samt informera om att synpunkt/klagomål kommer att beaktas och i förekommande fall åtgärdas. Informationen förs vidare till medarbetarna, enskild eller grupp beroende på händelse. Sammanställning och analys Det totala resultatet för MAC visar en minskning av antalet avvikelser under Se bild nedan Antal avvikelser MAC
12 De vanligaste klassifikationerna MAC 2017 Patientsäkerhetssamordnarna bidrar till rapportering av resultat. Berörd personal får kontinuerligt återkoppling på alla enheter och förbättringsåtgärder införs. Rapportering sker i delårs- och årsrapporter samt patientsäkerhetsrapporten. Resultat Basala hygienrutiner och klädregler: Följsamheten till BHK har under året varit stabilt. Förbättringspotential finns då det gäller handdesinfektion innan patientkontakt och handdesinfektion innan handskar. Återkommande insatser har gjort för att förbättra följsamheten. BHK korrekt följsamhet i alla steg vår och höst vår 2017 höst 2017 MAC Region Kronoberg
13 Perifer venkateter: Mätresultat enbart för centrumet finns inte presenterat. För regionen som helhet har följsamheten till framför allt dokumentation av dagliga kontroller förbättrats avsevärt under Orsaken till det antas vara att flera enheter deltar i långtidstest (PVK får sitta 7 dygn) som kräver god följsamhet till riktlinjerna. I Ambulansverksamheten har arbete pågått för att minska antalet onödiga PVK satta prehospitalt i oren miljö samt minska andelen som sitter i armveck, resultat nedan. PVK i ambulans Andel patienter med PVK 36% 35% 28% Lokalisation PVK Ambulansverksamheten Andel PVK i armveck 49% 51% 42% Förband 1,00 Dokumentation inläggning Dokumentation kontroller 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Dokumentation förband Tid PVK suttit 2012 Alla 2016 (januari) Alla 2016 (april) Alla 2016 (nov) Alla Märkt PVK Komplikation 2017 (april) Alla (inkl UVA/DUVA) 2017 (okt) Alla Förlängningsslang (Ambulansverksamheten ingår inte i ovanstående diagram)
14 Övergripande mål och strategier för kommande år Centrumet deltar i alla mätningar som planeras för Region Kronoberg Patientsäkerhetssamordnarna har kontinuerlig kontakt med andra samordnare i patientsäkerhetsnätverket. MAC kommer fortsätta arbetet med ökad följsamhet av BHK- och PVK-riktlinjer, hud- och fallriskbedömning samt prevention av trycksår. Mål: Öka personalens medvetenhet om patientsäkerhetsrisker, sudda bort skam- & skuldbeläggandekultur, återföring och kommunikation kring avvikelser. Strategi: Öka återkopplingen och diskussionen i personalgrupperna för att öka antalet relevanta avvikelser. Mål: Förbättra patientsäkerhetskulturen. Strategi: Information till nyanställda för att öka patientsäkerheten. Diskutera patientsäkerhet i vardagen. Årliga patientsäkerhetsronder på samtliga kliniker och dialogmöten med medarbetare, centrumchef och patientsäkerhetssamordnare på alla avdelningar vartannat år. Mål: Öka patientdelaktighet. Strategi: Patienter och närstående kommer fortsatt att motiveras till att lämna förbättringsförslag samt uppmärksammade risker. Mål: Minska risk för att viktig information om patienten försvinner i överrapporteringen genom aktivt användande av ISBAR. Strategi: Uppföljning och övning Säker Kommunikation(inkl. bl.a. ISBAR) planeras centralt i regionen. Mål: Förbättra följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Strategi: Månadsmätningar på de enheter som inte når upp till 70 % rätt i mätningarna. Mål: Att förbättra följsamheten till PVK-riktlinjerna, framförallt dokumentationen. Strategi: Fortsatta mätningar och återkopplingar till medarbetarna. Mål: Minska risk för trycksår Strategi: Fortsatt arbete med Senior Alert arbete med trycksårsprevention och utvärdering av nya arbetsmetoder. Månatliga mätningar under året, och frekventa träffar med sårvårdssjuksköterska.
15 Mål: Minska antalet vårdrelaterade pneumonier Strategi: Delta i regionövergripande projekt. Mål: Minska antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner Strategi: Delta i regionövergripande projekt. Mål: Samhällsviktiga aktörer använder Rakel inom landstinget Strategi: Deltagande i arbetsgrupp Rakel Krissamverkan Kronoberg med uppdrag att förbättra ledningskommunikation i Rakel mellan samhällsviktiga aktörer. Avvikelser, RSA och kontinuitetsplanering visar på ett Rakelbehov för primärvård och bakjourer i hemmet. Förvaltare av Rakel får avsatt tid för åtgärd inomhustäckning för Rakel Region Kronoberg. Mål: Säker vårddokumentation Strategi: Integration mellan Mobimed/ambulansjournal och Cambio Cosmic för att undvika dubbeldokumentation och säkerställa informationsöverföring. Upprätta rutiner för kontinuerlig granskning av journaler och dokumentation.
Patiensäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM MARIA WILTZ
Patiensäkerhetsberättelse MEDICIN- OCH AKUTCENTRUM 2017-01-29 MARIA WILTZ Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2017-01-26 ANNIKA HULL LAINE Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum År 2012 2013-01-23 Dokumentansvariga: Clas Hjertqvist, Conny Adman, Sofie Wilhelmsson Jörgen Tagesson Centrumchef akutcentrum 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA TIGERHIELM
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2018-01-23 ANNIKA TIGERHIELM Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum
Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum År 2013 2014-01-30 Jörgen Tagesson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Kalix Närsjukvård. Patientsäkerhetsberättelse Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (14) [Gäller för verksamhet] ARBGRP
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (14) Patientsäkerhetsberättelse 2018 Kalix Närsjukvård [Gäller för verksamhet] ARBGRP78-4-346 1.0 Sida 2 (14) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning...4 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
PPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Patientsäkerhetsberättelse
Habilitering och hjälpmedel Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 180116 Patientsäkerhetssamordnare Ingela Bröndel Chefläkare Lars-Olof Tobiasson 1 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning
Rutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016
Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Nationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Punktprevalensmätning Vårdrelaterade
Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR
Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.
Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Du är viktig! 2018-03-20 Chefsjuksköterskor centrala Patientsäkerhet - vårdskada Lagar och föreskrifter nyheter Avvikelsesamordnaren
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för Kirurgicentrum, Region Kronoberg
Patientsäkerhetsberättelse för Kirurgicentrum, Region Kronoberg År 2015 Växjö/Ljungby 160215 Anna Persson, Eva Thuresson, Gunilla Karlsson, Gunnar Persson 1 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier...
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33
Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Resultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:
Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM
Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Verksamhetsområde: Närvård Frostviken
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Nationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-22 Bodil Fager Kvalitetsavdelningen 2017-01-10 Mallen är anpassad av
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2016 Johanna Bjurek, tf. enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4
Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg
Regionstyrelsen Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna svar på revisionsrapport Granskning
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda