Valdemarsro gymnasium

Transkript

1 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Valdemarsro gymnasium Valdemarsro gymnasium Verksamhetsplan för läsåret 2016/2017 Detta dokument innehåller styrningar och inriktning gällande verksamhetens utförande för Valdemarsro gymnasium med tillhörande korttidstillsyn ur ett pedagogiskt perspektiv och berör främst utbildning, undervisning och värdegrund. Dokumentet anger grundläggande värden som ur ett elevfokus ska genomsyra hela verksamheten med en tydlig spårbarhet till gällande styrdokument. MALMÖ STAD Valdemarsro gymnasium Källvattengatan Malmö Tel Org.nr vrogys@malmo.se

2 Innehåll Organisation Helhetsidé Utvecklingsområden och målsättningar En lärande organisation Arbetsgrupper Fortbildning Utvärdering Bilagor 1. Organisationsskiss 2. Arbetsgrupper och mötesforum 3. Fortbildningsplan 4. Uppföljning och utvärdering 5. Referenser och hänvisningar 2

3 Organisation Valdemarsro gymnasium är med huvuddel beläget på Källvattengatan 2 i Malmös östra delar. Mindre delar av verksamheten ligger på Simrisbanvägen 10 (Sege Park) och på Agnesfridsvägen 220 (Fosie Farm). Valdemarsro gymnasium är Malmös största gymnasiesärskola. Gemensamt för eleverna på skolan är att de har en utvecklingsstörning och är mottagna i gymnasiesärskolan. Antalet elever för innevarande läsår uppgår till cirka 110. Skolan erbjuder idag gymnasiesärskolans Individuella program och Nationellt program för Skog, mark och djur, för Samhälle, natur och språk samt för Estetiska verksamheter. På skolan arbetar olika yrkeskategorier i form av lärare, specialpedagoger, speciallärare, barnskötare, elevassistenter m.fl. Som stöd för det pedagogiska arbetet har vi tre utvecklingspedagoger med inriktning autismspektrum, kommunikation och rörelse och tre förstelärare med inriktning BFL (bedömning för lärande) och IKT (Informations och Kommunikationsteknik). Skolans totala bemanning uppgår till ca 130 personer. Inom verksamheten finns också funktioner i form av skolsköterska, SYV (studie och yrkesvägledare) och kurator. Eleverna är organiserade i klasser och grupper utifrån deras individuella behov och förmågor. Undervisningen leds av en eller flera lärare som planerar och genomför den pedagogiska verksamheten i samverkan med tillhörande resurspersonal. Skolan är organiserad i tio arbetslag. Varje arbetslag leds av en processledare som utgör en länk mellan skolledning och arbetslag samt leder arbetslagets möten. Korttidsvistelsen bedrivs inom skolans lokaler i anslutning till skoldagen och under loven för de ungdomar som är i behov av insatsen enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 9:7). Skolledningen består idag av en rektor, två biträdande rektorer och av en teamledare med ansvar för korttidsvistelsen. Skolmåltider ansvarar Malmö skolrestauranger för och lokalvården hanteras av skolans anställda lokalvårdare och i vissa fall av städbolag. Helhetsidé Valdemarsro gymnasiums helhetsidé beskriver verksamhetens grundläggande inriktning och omfattar både skola och korttidsvistelse. Inriktningen gäller utbildning, undervisning, utveckling, organisation och fortbildning. Helhetsidén består av vision, verksamhetsidé och en skiss som visar skolans organisation för utveckling och drift. 3

4 Vision VALDEMARSRO GYMNASIUM TILLGÄNGLIGHET KUNSKAP - KOMPETENS En förebild för alla! Verksamhetens vision syftar till att sätta fokus på de bärande fundament och kännetecken som utgör bas för verksamhetens genomförande i kombination med en tydlig tanke om att förstärka och sprida det som är unikt och framträdande för verksamheten. Definition av värdeorden Tillgänglighet - Grunden för delaktighet och fungerande verksamhet. - Värdegrund - Ökar upplevelen av KASAM- Salutogent förhållningssätt - Varierat utbud av aktiviteter och lärande som möjliggör att alla kan delta - En lagstadgad rättighet - Tillgänglighet i lärmiljö - Förutsättning för lärande - Social miljö - Pedagogisk miljö - Fysisk miljö Kunskap Verksamheten är full av kunskap. Allt ifrån teoriböcker till förmågan att hantera vardagliga situationer. Vi lär ut och vi lär. Vi använder och förhåller oss till varandras kunskap. Olika kunskap är olika viktig i olika situationer. - Fakta - Förståelse - Färdighet - Förtrogenhet Kompetens Förebild - Omsätta kunskap i handling - I bemötande, förhållningssätt, samspel och pedagogik kunna möta individen där individen befinner sig. - Informell kometens - Formell kompetens - Här vill jag gå - Här vill jag jobba - Modell - Inspirationskälla - Elevdemokrati - Vi står för vad vi gör - Vi berättar vad vi gör 4

5 - Här vill man göra studiebesök - Stolthet utan högmod - Spjutspets Verksamhetsidé Verksamhetsidén beskriver vad som kännetecknar Valdemarsros gymnasium på elev-, personal- och skolledningsnivå. Verksamhetsidén har sin utgångspunkt i nuet och strävar mot att uppfylla visionen. Organisation Valdemarsro Gymnasium erbjuder utbildningar för elever på gymnasiesärskolans individuella och nationella program. Vi erbjuder också korttidstillsyn enligt LSS 9 7 för de ungdomar som har beslut om denna insats. Vi har en skolverksamhet med elever samt korttidstillsyn för merparten av ungdomarna. Denna omfattning ger oss möjlighet att gruppera eleverna utifrån en stor variation av förutsättningar och behov. Verksamheten är lokaliserad i rymliga lokaler där vi har möjlighet att skapa anpassningar. I verksamheten finns tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser samt andra stödfunktioner. Verksamheten är organiserad utifrån att vara en lärande organisation som tar sitt eget lärande på allvar och skapar möjligheter för lärandebaserad verksamhetsutveckling. Pedagogiska perspektiv Utgångspunkten är att människan lär sig tillsammans med andra och det kommunikativa sammanhanget är avgörande. Utifrån elevernas/ungdomarnas förutsättningar skapas väl avvägda utmaningar i syfte att de ska utvecklas så långt som möjligt. Pedagogiska utmaningar ses som situationsbundna och inte placerade hos den enskilda individen. Stödjande åtgärder riktas mot organisations-, grupp- och individnivå. Spetskompetenser Utöver grundkompetens inom utvecklingsstörning besitter Valdemarsro Gymnasium följande spetskompetenser: specialpedagogik, AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation), autismspektrum, rörelseförmåga, estetiskverksamhet, hem- och konsumentkunskap, IKT (Informations- och Kommunikationsteknik), EHT (Elevhälsoteam) samt pedagogiskt förhållningssätt inom LSS. Engagemang Individfokus är centralt i personalens engagemang. Vi har ett helhetsperspektiv som skapar förutsättning för lärande och social gemenskap. Fokus ligger på delaktighet och i att möjliggöra individens självständiga deltagande i verksamheten. Salutogent förhållningssätt Verksamheten kännetecknas av ett hälsobringande synsätt där man utgår från varje individs enskilda förutsättningar, styrkor och möjligheter. Genom att stimulera till begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet eftersträvas att stärka känslan av sammanhang. Verksamheten ger stöd och utmaning i lärandet som uppmuntrar till egna val för att individen själv ska få inflytande över sin vardag. 5

6 Utvecklingsfokus Elevernas/ungdomarnas olikheter ger oss drivkraft och fokus att skapa en funktionell och stimulerande lärandemiljö. Kontinuerliga analyser av vårt arbete bidrar till utveckling. Utvecklingsområden och målsättningar Verksamhetens utvecklingsområden för läsåret 2016/2017 är: - Tillgänglighet - Synliggöra lärandet - Värdegrund Utvecklingsområdena syftar till att utifrån vision och verksamhetsidé öka organisationens lärande inom dessa områden. Detta lärande ska i sin tur berika elevernas/ungdomarnas utveckling och positiva uppfattning av sin skolgång och korttidsvistelse. Tillgänglighet Beskrivning av utvecklingsområdet Bristande tillgänglighet blev 2015 en diskrimineringsgrund (Diskrimineringslagen 2008:567). Denna gäller även i offentliga miljöer, som skolan. Syfte med arbetet för tillgängliga lärmiljöer på Valdemarsro gymnasium är att skapa kunskap om tillgänglighet, implementering samt fördjupning av verksamhetens tillgänglighetsarbete. Arbetet kan ses som en del av gymnasiesärskolans värdegrundsarbete och det systematiska kvalitetsarbetet samt fungera som en inspirerande modell. Målsättning - Tillgängliga lärmiljöer - Tillgänglig lärmiljö som en del av det systematiska kvalitetsarbetet Hur ska vi arbeta för att nå målet Tillgängliga lärmiljöer: - Introduktionsutbildningar inom områden som tillgänglig lärmiljö, utvecklingsstörning, AKK, autismspektrum och rörelseförmåga. - Fördjupade fortbildningsinsatser riktat mot tillgänglig lärmiljö utifrån tillgänglighetsvärdering och diskussioner. - Pedagotek - för tillgänglighet i lärmiljön. En plats där man utifrån tillgänglighetsområdena kan få inspiration, kunskap och prova på hur en tillgänglig lärmiljö för gymnasiesärskolans ungdomar kan utformas. Tillgänglig lärmiljö som en del av det systematiska kvalitetsarbetet - Årlig skattning med värderingsverktyg av tillgänglig lärmiljö och diskussioner. - Tillgänglighet finns med i den årliga kvalitetsrapporten. Lärgrupper - Tillfälliga lärgrupper, beroende på innehåll - Arbetslag 6

7 - Nätverk - Alla i verksamheten Uppföljning och utvärdering - Årlig skattning med värderingsverktyg av tillgänglig lärmiljö och diskussioner. - Återkommande utvärderingar med användning av gemensam mall i lärgrupper, verksamhetutvecklingsgrupp samt av utvecklingspedagoger. - Årlig del av förvaltningens lägesrapport. Synliggöra lärandet Beskrivning av utvecklingsområdet Synliggöra personalens lärande genom det kollegiala lärandet samt synliggöra elevernas lärande för både dem själva och för oss. Målsättning Att stärka vårt eget och våra elevers lärande så långt som möjligt. Lära av varandra genom öppna klassrum, diskussionsforum och utökat gemensamt arbete i både planering och bedömning och genom detta nå en ökad måluppfyllelse. Hur ska vi arbeta för att nå målet Bli praktiknära och överföra teori till praktik. Använda den teori vi tagit till oss i arbetet med Att följa lärande formativ bedömning i praktiken (D. Wiliam), Bedömning för lärande kunskapsbedömning inom gymnasiesärskolans individuella program (Skolverket 2015) samt Hur ska vi göra då? Praktiknära utveckling av en grundsärskolas arbete med bedömning för lärande (L. Andersson, A. Sundman Marknäs & D. Östlund). Detta görs t.ex. genom arbete med Alignment-modellen i gemensamma teman. Lärgrupper - Ämnesområdesgrupperna - Läslyftet - Arbetslagen - Klassplanering/Verksamhetsplanering Uppföljning och utvärdering - Årlig utvärdering i ämnesområdesgrupperna - Terminsvis bedömningsarbete i samband med utvecklingssamtal. Värdegrund Beskrivning - Grunden är alla människors lika värde - Bemöta alla med respekt. - Arbeta mot alla former av diskriminering. Målsättning 7

8 - God arbetsmiljö för alla. - Elev och personalenkät i början och slutet på läsåret. - Läsåret Hur ska vi arbeta för att nå målet - I tvär-arbetslag (de som har a-lag samma veckodag) 2ggr/ termin - fallbeskrivningar, rollspel och diskussioner - Uppstart. Föreläsning med genuspedagog kring härskartekniker och bekräftartekniker. - Arbeta med likabehandlingsplanen i våra arbetslag. Uppföljning - Enkäter i början och slutet av läsåret. En lärande organisation Lärandet för kollegiet organiseras i lärgrupper där syftet är att utifrån mötet mellan elev och personal byta erfarenheter, koppla på forskning och litteratur för att i sin tur komma fram till ny kunskap som kan prövas i praktiken. Lärgrupper Erfarenhetsutbyte Utvecklingsområden HELHETSIDÉ Vision Verksamhetsidé Annan kunskap Vardagssituation Ny kunskap Andra lärgrupper för erfarenhetsutbyte med fokus på utvecklingsområdena utgörs av: - Arbetslagsmöten - Nätverksmöten (autism och kommunikation) - Ämnesområdesmöten - Avdelningsmöten - Ledningsmöten - Processledarmöten - Utvecklingspedagogernas möten - Förstelärarnas möten - EHT (Elevhälsoteamet) - Verksamhetsutvecklingsgruppen 8

9 Arbetsgrupper I verksamheten finns ett flertal arbetsgrupper med olika ansvarsområden. Varje arbetsgrupp har ett specifikt syfte och mål med sin verksamhet. Dessa bifogas som bilaga 2. Tillfälliga arbetsgrupper skapas för att hantera unika uppgifter. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering genomförs i samtliga lär- och arbetsgrupper. Anteckningar lämnas skolledningen innehållande nedanstående punkter: - Genomförd verksamhet - Kommande verksamhet - Måluppfyllnad utifrån gruppens syfte och målformulering - Åtgärder och behov för ökad måluppfyllnad - Slutsatser Uppföljning genomförs i december. Utvärdering genomförs i maj/juni. Mall för uppföljning och utvärdering bifogas som bilaga 4. 9