Rapport om klarspråksverksamheten 2016

Transkript

1 Rapport om klarspråksverksamheten 2016

2 Innehåll Sammanfattning 3 Verksamhet 2016 i korthet 3 Språkrådets uppdrag 4 Verksamhet under Konferenser och seminarier arrangerade av Språkrådet 5 Föreläsningar på myndigheter 6 Konferenser och seminarier 6 Publikationer 6 Språkrådets kontaktpersoner 7 Kontakter med andra myndigheter, nätverk, forskare m.fl. 7 Webbsidorna Klarspråk 8 Klarspråkskristallen 8 Forskning 9 Språkfrågor och andra frågor 9 Nordiskt samarbete 9 Klarspråksnämnden 9 Personal 10 Bilaga 1. Föreläsningar på myndigheter m.fl Bilaga 2. Förteckning över innehållet i Klarspråk Klarspråk nr 1/ Klarspråk nr 2/ Klarspråk nr 3/ Klarspråk nr 4/

3 Sammanfattning Under 2016 har Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen fortsatt att bredda och utveckla klarspråksverksamheten. Verksamheten är omfattande och når ut till allt fler myndigheter, kommuner och landsting. En prioriterad uppgift under året har varit det seminarium Språkrådet arrangerade den 5 oktober på temat aktuell klarspråksforskning. Löpande, prioriterade uppgifter har varit utgivning av fyra nummer av Klarspråk, seminarier om att starta och driva klarspråksarbete för Språkrådets kontaktpersoner, föreläsningar på myndigheter och i kommuner samt utlysning och utdelning av priset Klarspråkskristallen. Verksamhet 2016 i korthet Publikationer: Informationsbladet Klarspråk kom ut med fyra nummer. Konferenser och seminarier: Språkrådets klarspråksansvariga språkvårdare föreläste för myndigheter och kommuner vid åtta tillfällen, arrangerade två heldagsseminarier och ett halvdagsseminarium för Språkrådets nätverk av kontaktpersoner och deltog i konferenser, seminarier och möten såväl i Sverige som utomlands. Språkrådet var exempelvis föreläsare på den internationella klarspråkskonferensen Clarity 2017 i Wellington, Nya Zeeland. Klarspråkskristallen: Priset för ett klart och begripligt myndighetsspråk, Klarspråkskristallen, delades 2016 ut till Sundsvalls kommun för deras arbete med e- tjänsten Skolskjuts. Priset delades ut på Språkrådsdagen den 27 april Rådgivande klarspråksnämnden: Den rådgivande klarspråksnämnden har haft fyra sammanträden under året. 3

4 Språkrådets uppdrag I instruktionen för Institutet för språk och folkminnen (2007:1181) står det i 2, punkterna 8 10 att institutet ska 8. följa tillämpningen av språklagen (2009:600) och verka för att den offentliga förvaltningen använder svenska som huvudspråk och de nationella minoritetsspråken enligt gällande lagar och förordningar, 9. verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk, bland annat genom att ge ut skrivregler för den offentliga förvaltningen, 10. följa och utvärdera klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen, I 3 står det också att myndigheten i samband med årsredovisningen varje år ska redovisa klarspråksarbetet under det gångna året. Dessa uppgifter faller i huvudsak på avdelningen Språkrådet. 4

5 Verksamhet under 2016 Konferenser och seminarier arrangerade av Språkrådet Språkrådets seminarier för kontaktpersoner Språkrådet arrangerade två heldagsseminarier med rubriken Att starta och driva klarspråksarbete för Språkrådets kontaktpersoner (se nedan), hos myndigheter, kommuner och landsting. Sammanlagt deltog 19 personer i seminarierna, som hölls den 20 oktober och 2 december i Språkrådets lokaler. Vi vänder oss främst till nyblivna kontaktpersoner som är mest i behov av att sätta sig in i vad klarspråksarbete kan innebära. Detta seminarium har vi arrangerat sedan 2008 och sammanlagt har mer än 300 kontaktpersoner deltagit. Halvdagsseminarium om aktuell forskning Vi arrangerade också ett halvdagsseminarium med temat aktuell klarspråksforskning den 5 oktober. 29 personer från myndigheter, kommuner, språkkonsultföretag, Dansk sprognævn och TNC deltog. På seminariet talade Andreas Nord, Göteborgs universitet, om den sammanställning av klarspråksforskning han håller på att ta fram (se nedan) och Språkrådets forskningsledare Catharina Nyström Höög diskuterade relationen mellan forskning och tillämpning, och vad som egentligen går att undersöka. I seminariet ingick också en interaktiv del, där deltagarna delade med sig av källor som kan vara användbara i klarspråksarbete. Språkrådsdagen 27 april 2016 Språkrådet anordnade sin årliga konferens Språkrådsdagen den 27 april med ca 200 deltagare. Temat för konferensen var språk som möts. I en rad föredrag presenterade ledande språkvårdare och språkvetare forskning om och tendenser i det svenska språksamhället. Som avslutning på konferensen delades tre språkpriser ut: Klarspråkskristallen (se nedan), Minoritetsspråkspriset och Erik Wellanders pris. Internationella klarspråksdagen 13 oktober I samband med den internationella klarspråksdagen efterlyste vi via en webbnotis exempel på goda offentliga texter. De inskickade kommer att bifogas till juryn för Klarspråkskristallen (se nedan). Språkrådets forskningsledare Catharina Nyström Höög föreläste under rubriken Tankar om framtidens klarspråksutmaningar på ett seminarium i Sundsvall som arrangerades av nätverket KLIV, Klarspråk i Västernorrland. 5

6 Föreläsningar på myndigheter Vi får regelbundet förfrågningar från myndigheter, kommuner, företag, föreningar osv. om att komma och föreläsa om språkfrågor och om hur man kan arbeta med klarspråk. Under 2016 anlitades Språkrådets klarspråksansvariga som föreläsare på myndigheter m.fl. vid åtta tillfällen. Föreläsningarna brukar vara mellan en och två timmar långa och handlar om språklagen, klarspråksparagrafen och hur man kan arbeta med klarspråk. Deltagare i föreläsningarna är framför allt kommunikatörer och handläggare av olika slag, men även jurister, chefer och ledningsgrupper. Se separat förteckning över föreläsningarna i bilaga 1. Konferenser och seminarier Föreläsningar vid konferenser 3 5 november: Clarity 2016, internationell klarspråkskonferens i Wellington, Nya Zeeland. Temat för konferensen var The business of clarity. Språkrådets Gabriella Sandström föreläste under rubriken Crystal clear e-services behind the scenes. Föreläsningen utgick från nomineringarna till Klarspråkskristallen och handlade om hur de nominerade myndigheterna arbetat med att skapa tydliga och begripliga e-tjänster. Ingrid Olsson höll ett föredrag om det svenska könsneutrala pronomenet hen under rubriken He or she or hen the birth and establishing of a Swedish gender neutral pronoun. Denna föreläsning skedde genom en s.k. speed-learning och upprepades tre gånger för en mindre publik. Deltagande i konferenser och seminarier 18 mars: språkkonsultföreningen (Ess) anordnade ett seminarium om nya hjälpmedel och metoder för språkkonsulter. 11 mars: Språktidningens årliga konferens Språkforum. 21 oktober: språkkonsultföreningen (Ess) årliga konferens. Tema: Svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige. Publikationer Informationsbladet Klarspråk Klarspråk. Bulletin från Språkrådet är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder. Klarspråk kommer ut med fyra nummer 6

7 om året. Informationsbladet trycks i exemplar och distribueras till prenumeranter och till andra intresserade vid främst statliga myndigheter, kommuner och landsting. Dessutom prenumererar ca personer (antalet ökar varje år) på Klarspråk i digital form. Prenumerationen är gratis. För en förteckning över innehållet, se bilaga 2. Språkrådets kontaktpersoner Språkrådet har ett nätverk av kontaktpersoner hos statliga myndigheter, kommuner och landsting. Antalet kontaktpersoner var i slutet av 2016 sammanlagt 502 personer (241 på statliga myndigheter, 236 i kommuner och 25 i landsting) 1. Kontaktnätet uppdateras fortlöpande. Kontaktpersonerna ska driva klarspråksfrågorna på sin myndighet, ordna skrivutbildningar, informera kollegor om språkfrågor osv. De är en kontaktväg och en ingång för Språkrådet till myndigheterna och kommunerna. Vi kan exempelvis skicka språkfrågor på remiss till dem, informera om nyheter osv. Tanken med kontaktnätet är också att kontaktpersonerna sinsemellan ska kunna kontakta varandra, bilda mindre nätverk, gå samman regionalt för att arrangera seminarier osv. Under 2016 har också, som nämnts ovan, 19 kontaktpersoner deltagit i Språkrådets klarspråksseminarier om att starta och driva klarspråksarbete. Språkrådet skickade ut fem nyhetsbrev till kontaktpersonerna under året. Kontakter med andra myndigheter, nätverk, forskare m.fl. Språkrådet administrerar en grupp på det sociala nätverket Linkedin. Gruppen Klarspråksarbete i Sverige har i dagsläget 120 medlemmar. Möten i föreningen Samspråk (förening för språkvårdare i offentlig förvaltning med 89 medlemmar). Årsmötet hölls på Språkrådet den 21 mars. Övriga möten hölls 24 maj på riksdagen, 12 oktober på Folkhälsomyndigheten och 22 november hos Polisen. Språkrådets klarspråksansvariga har deltagit i en workshop i projektet Swe- Clarin om infrastruktur för att studera begriplighet i text i Linköping den 30 november. Gabriella Sandström ingår från hösten 2016 i redaktörsgruppen i projektet Begriplig text och information för alla. Projektet pågår i tre år och leds av bl.a. Dyslexiförbundet. 1 Några myndigheter och kommuner har mer än en kontaktperson. 7

8 Webbsidorna Klarspråk Klarspråkssidorna på webbplatsen uppdateras fortlöpande med information om verksamheten, tips om konferenser, utlysning av Klarspråkskristallen, varje nummer av bulletinen Klarspråk m.m. Listorna över våra kontaktpersoner hos statliga myndigheter, kommuner och landsting finns på klarspråkssidorna. Där finns också länkar till webbutbildningen Att skriva bättre, webbtestet Klarspråkstestet och utbildningsmaterialet Skriva på myndighet. På webbsidorna finns också goda exempel på myndigheter och kommuner som på olika sätt arbetar med klarspråk. Klarspråkskristallen Klarspråkskristallen priset för ett klart och begripligt offentligt språk delas ut en gång om året till en myndighet, en kommun eller ett landsting. Priset är en belöning för goda resultat i arbetet för klara texter, och en uppmuntran till fortsatta språkvårdsinsatser. År 2016 var temat för kristallen Klarspråk i e-tjänster. Priset gick till Sundsvalls kommun för arbetet med e-tjänsten Skolskjuts. Kristallen delades ut på Språkrådsdagen den 27 april, och prisutdelare var kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Juryns motivering löd: Sundsvalls kommun har, i samverkan med andra kommuner och med enkla metoder, utvecklat e tjänsten Skolskjuts i öppen källkod. Alla som deltagit i utvecklingsarbetet har fått klarspråksutbildning, även systemutvecklarna. E-tjänsten har användarna i fokus, använder ett klart språk och ger tydliga instruktioner. Arbetet är en inspiration för andra kommuners arbete med e tjänster. Sammanlagt skickade fyra myndigheter och kommuner in nomineringar till priset. Vinnarna av kristallen utses av en jury. I 2015 års jury ingick Agneta Bäcklund, ordförande, justitieråd i Högsta domstolen och ledamot i Språkrådets rådgivande klarspråksnämnd, Josef Pallas, docent i företagsekonomi, Uppsala universitet, Maria Sterner, tidigare kommunikationschef i Sollentuna kommun, Marianne Sterner, språkvårdare, Sveriges Riksbank, Jonas Söderström, författare till boken Jävla skitsystem, Mats Wikström, generaldirektör, Ekonomistyrningsverket, och Petter Öhrn, kommunikatör, Post- och telestyrelsen. Juryn sammanträdde den 7 mars

9 Forskning Under året har Andreas Nord, docent vid Göteborgs universitet, anlitats av Språkrådet för att sammanställa den forskning som rör klarspråk och/eller kan ha betydelse för klarspråksarbetet. Andreas forskningsöversikt kommer att publiceras under våren Språkfrågor och andra frågor Vi besvarar och dokumenterar språkfrågor och andra frågor från allmänheten, den offentliga förvaltningen och företag, alternativt hänvisar dem till lämpligt organ. Många myndigheter och kommuner, och andra offentliga organisationer, kontaktar oss också för att fråga hur man kan arbeta med klarspråk. Vi blir också tillfrågade om vi kan hålla regelrätta skrivkurser, granska rapporter, åta oss skrivuppdrag osv. Eftersom det inte ingår i vårt uppdrag, hänvisar vi i dessa fall till språkkonsulter och andra lämpliga personer. Nordiskt samarbete Det finns ett nordiskt klarspråksnätverk för klarspråksansvariga på de nordiska språknämnderna/språkråden. Nätverket arrangerar vartannat år nordiska klarspråkskonferenser enligt ett rullande schema. Danmark kommer den 4 5 maj 2017 att vara värdland för en sådan konferens. Språkrådets klarspråksansvariga har deltagit i planeringen av konferensen och Gabriella Sandström kommer att föreläsa. Klarspråksnämnden I instruktionen för institutet står det att det inom myndigheten ska finnas en rådgivande nämnd för klarspråksfrågor. Klarspråksnämndens uppgift är att ge råd i klarspråksfrågor, följa och utvärdera klarspråksarbetet och stödja Språkrådets arbete med att verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Vid varje möte rapporterar Språkrådet från klarspråksverksamheten och ledamöterna lämnar information till Språkrådet. Mötena innehåller även diskussionspunkter. Varje möte 2016 hade ett tema enligt nedan. Möte 1: Nya idéer för klarspråksarbetet, med utgångspunkt bland annat i Språkrådets årsrapport om klarspråksverksamheten. Det arbetsprogram som fastställts för nämndens arbete tas även upp för eventuell revidering. 9

10 Möte 2: Klarspråkskristallen tema för nästkommande års pris. Möte 3: Informationsbladet Klarspråk. Bulletin från Språkrådet förslag till teman för det kommande årets fyra nummer. Möte 4: Omvärldsbevakning och inventering av aktuell forskning. Nämnden ska bestå av högst nio ledamöter. I instruktionen står det vidare att fyra ledamöter ska utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av Institutet för språk och folkminnen. Ledamöter utsedda av regeringen: 1. Fredrik Bohlin, rådman, Hässleholms tingsrätt 2. Agneta Bäcklund, justitieråd, Högsta domstolen 3. Lotta Hardvik Cederstierna, kanslichef, Statsrådsberedningen, Regeringskansliet 4. Palle Lundberg, stadsdirektör, Helsingborgs stad. Ledamöter utsedda av Institutet för språk och folkminnen: 1. Harriet Kowalski, avdelningschef, Språkrådet 2. Anders Danielsson, generaldirektör, Migrationsverket 3. Cecilia Bodström, programdirektör vid Sveriges radio 4. Anna-Malin Karlsson, professor, Uppsala universitet 5. Claes Mårtensson, biträdande riksdagsdirektör, Riksdagsförvaltningen. Nämnden sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret. Personal När 2016 inleddes var språkvårdarna Eva Olovsson och Ingrid Olsson ansvariga för klarspråksarbetet. Eva Olovsson gick i pension den 1 februari. Den 1 april efterträddes Eva av Gabriella Sandström, som arbetade halvtid under april och sedan heltid från och med maj månad. Det finns ingen skarp gräns mellan vad som är klarspråksarbete och annat språkvårdsarbete, uppgifterna går delvis in i varandra. Under ett normalår uppskattar vi att 1 1,2 årsarbetskrafter ägnas åt klarspråksarbete. 10

11 Bilaga 1. Föreläsningar på myndigheter m.fl februari: Justitiekanslern. Föreläsning för personalen. 11 april: MITT (nätverksträff för Myndighetssamverkan IT-tillgänglighet) 26 april: Skolinspektionen (föreläsning på utbildning i förvaltningsrätt för handläggare) 29 november: Brandkåren Attunda (föreläsning för chefer, kommunikatörer och HR) 1 december: Pensionsmyndigheten (föreläsning för kundtjänstenhet i Gävle) december: Patent- och registreringsverket (två föreläsningar för avdelningen för varumärken och design i Söderhamn) 20 december: Brandkåren Attunda (föreläsning för personal, bl.a. yttre befäl) 11

12 Bilaga 2. Förteckning över innehållet i Klarspråk 2016 Nyhetsbladet Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. Kortfattad presentation av innehållet Klarspråk nr 1/2016 PTK tog hjälp av filmer och skruvade exempel på livssituationer för att konkretisera fördelarna med kollektivavtal. Bild och text i samspel. Krönika av Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign. SCB: Text och bild är siffrornas bästa vän. Är målet med språkgranskning bättre texter eller bättre skribenter? Ny bok från Språkrådet: Sveriges språk i siffror av Mikael Parkvall. Emoji, smiley? Vad kallar vi känsloikonerna? Och hur böjs orden? Klarspråk nr 2/2016 Att samarbeta och dela med sig var två av framgångsfaktorerna när årets vinnare av Klarspråkskristallen Sundsvalls kommun utvecklade e-tjänsten Skolskjuts. Alla vinner på god tillgänglighet, skriver Per Lannerö, PTS. Poddar radio på lyssnarens villkor. Telefontolkning innebär stora kommunikationsproblem. Robotar kan underlätta distansmöten och göra så att äldre får ta del av museers visningar på distans. Person med funktionsnedsättning, funktionshindrad, person med funktionsvariation eller kanske funkis? Hur undviker man stereotypa bilder? Vem vann Minoritetsspråkspriset och Erik Wellanders pris 2016? Klarspråk nr 3/2016 Krisinformation.se använder sociala medier för att sprida information vid kriser. Domarblogg ska öka kunskapen om hur domstolarna fungerar. I Malmö stad ger sociala medier inblick i verksamheterna och möjlighet till dialog med medborgarna. Om språkrådgivning på Twitter. Myndigheters användning av sociala medier är en svår balansgång mellan popularitet och legitimitet. 12

13 Hur hanterar vi uttrycket sociala medier språkligt: om pluralböjning, sammansättningar och val av preposition. Två nya handböcker för alla som skriver på webben. Temat för Klarspråkskristallen 2017 är föredömligt klarspråksarbete. Ny typografisk term: ensamrad. Klarspråk nr 4/2015 Det behöver inte vara så komplicerat att mäta texters begriplighet. Myndigheters värdegrundstexter förmedlar både värderingar och reglerar de anställdas beteenden. Forskning om syntolkning avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande. Journalisten behöver välja och vinkla när hen populariserar vetenskap. Fyra nya uppsatser med koppling till klarspråk. Vilka ord blir nyord? Ny handbok om språkgranskning. Hög tid att nominera till Klarspråkskristallen 2017! 13