Rapport om klarspråksverksamheten 2012

Transkript

1 1 Rapport om klarspråksverksamheten 2012 Sammanfattning Myndighetens bedömning Under 2012 har Språkrådet fortsatt att bredda och utveckla klarspråksverksamheten. Verksamheten är omfattande och når ut till allt fler myndigheter, kommuner och landsting. Prioriterade uppgifter har varit utgivning av fyra nummer av Klarspråk, föreläsningar på myndigheter och i kommuner, seminarier om att starta och driva klarspråksarbete för Språkrådets kontaktpersoner samt utlysning och utdelning av priset Klarspråkskristallen. Språkrådets klarspråksansvariga språkvårdare har även medverkat i konferenser både i Sverige och utomlands. Vi har också deltagit i ett samarbetsprojekt som tagit fram en interaktiv webbutbildning. På grund av personalbrist har dock klarspråksarbetet bedrivits i något mindre omfattning än tidigare år. Verksamhet 2012 Publikationer: Språkrådet gav ut boken Myndigheterna har ordet, om dagens myndighetsspråk. Arbetet med en ny, omarbetad upplaga av handboken Klarspråk lönar sig pågick under året, och arbetet med en nyutgåva av Myndigheternas skrivregler inleddes. Informationsbladet Klarspråk kom ut med fyra nummer. Konferenser och seminarier: Språkrådets klarspråksansvariga språkvårdare föreläste för myndigheter och kommuner vid ett tjugotal tillfällen, arrangerade två seminarier för Språkrådets nätverk av kontaktpersoner och deltog i en rad konferenser, seminarier och möten. Webbutbildningen Att skriva bättre: En interaktiv utbildning i klarspråk, Att skriva bättre, togs fram av tio myndigheter i samarbete. Varje myndighet gjorde egna, interna versioner av utbildningen och Språkrådet skapade en version som är tillgänglig för alla på Språkrådets webbplats. Klarspråkskristallen: Priset för ett klart och begripligt myndighetsspråk, Klarspråkskristallen, delades 2012 ut till Arbetsmiljöverket för deras genomtänkta informationskampanj om arbetsmiljö och säkerhet, riktad till utländska byggnadsarbetare i Sverige. Rådgivande klarspråksnämnden: Den rådgivande klarspråksnämnden har haft fyra sammanträden under året.

2 2 MYNDIGHETENS BEDÖMNING... 3 VERKSAMHET UNDER Konferenser och seminarier... 5 Konferenser arrangerade av Språkrådet... 5 Uppsökande verksamhet... 5 Föreläsningar på myndigheter... 5 Språkrådets seminarier för kontaktpersoner... 5 Medverkan vid konferenser, kurser, seminarier, möten... 5 Publikationer... 6 Informationsbladet Klarspråk... 6 Forskningsrapporten Myndigheterna har ordet... 6 Handboken Klarspråk lönar sig... 6 Ny upplaga av Myndigheternas skrivregler... 7 Artiklar... 7 Språkrådets kontaktpersoner... 7 Kontakter med andra myndigheter, nätverk m.fl Webbsidorna Klarspråk... 8 Klarspråkskristallen... 8 Skrivuppdrag... 9 Medverkan i medier... 9 Språkfrågor och andra frågor... 9 Termarbete... 9 Nordiskt samarbete... 9 Referensgrupper... 9 Referensgruppen rådgivande klarspråksnämnden... 9 Referensgruppen för språkkonsultutbildningen i Lund Praktikanter Personal Bilaga 1. Utskick till samtliga myndigheter, kommuner och landsting Bilaga 2. Föreläsningar på myndigheter m.fl Bilaga 3. Förteckning över innehållet i Klarspråk Bilaga 4. Arbetsplan för klarspråksarbetet

3 3 Myndighetens bedömning Språkrådets klarspråksarbete under 2012 bedrevs på ungefär samma sätt som tidigare år. Arbetet med att bredda och utveckla verksamheten har fortsatt. Vi gav ut fyra nummer av informationsbladet Klarspråk och en bok om dagens myndighetsspråk Myndigheterna har ordet. Vi föreläste om klarspråk och om språklagens tillämpning vid ett tjugotal myndigheter och kommuner och deltog i konferenser i Sverige och utomlands. Vi anordnade seminarier för Språkrådets kontaktpersoner på myndigheter om att starta och driva klarspråksarbete samt utlyste och delade ut priset Klarspråkskristallen på Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen. Vi deltog också i det myndighetsgemensamma arbetet med att ta fram webbutbildningen Att skriva bättre. Nytt för 2012 var att vi beslutade att i större utsträckning än tidigare satsa på uppsökande verksamhet. I mars månad skickade vi därför ut ett erbjudande till samtliga myndighetschefer, kommunchefer och landstings- och regiondirektörer om en föreläsning om språklagen och om klarspråksarbete. Brevet var undertecknat av ledamöterna i Språkrådets rådgivande klarspråksnämnd. Allt detta arbete bedömer vi har varit framgångsrikt och verksamheten omfattande. Det finns ingen skarp gräns mellan vad som är klarspråksarbete och annat språkvårdsarbete, uppgifterna går delvis in i varandra. Under ett normalår uppskattar vi att 1,2 1,5 årsarbetskrafter ägnas åt klarspråksarbete. I instruktionen för Institutet för språk och folkminnen står det i 2, punkterna 7 9 att institutet ska 7. följa tillämpningen av språklagen (2009:600) och verka för att den offentliga förvaltningen använder svenska som huvudspråk och de nationella minoritetsspråken enligt gällande lagar och förordningar, 8. verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk, bland annat genom att ge ut skrivregler för den offentliga förvaltningen, 9. följa och utvärdera klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen, Dessa uppgifter faller i huvudsak på avdelningen Språkrådet. Under punkt 7 faller den rad föreläsningar om språklagen som hållits under året, liksom de kontakter Språkrådet haft med myndigheter och kommuner om språklagen och om klarspråksarbete. Uppgifterna i punkt 8 har utförts men långt ifrån i den omfattning som efterfrågats och som vi anser vore önskvärd. Dock har arbetet med en ny upplaga av Myndigheternas skrivregler inletts. Uppgifterna i punkt 9 kan sägas ha utförts i viss mån. Vi tog initiativ till undersökningar om dagens myndighetsspråk. Resultaten publicerades i boken Myndigheterna har ordet. Dessutom har en sammanställning av den forskning om klarspråk som bedrivs i Sverige sammanställts för den nordiska årsskriften Språk i Norden. Den har även redovisats på ett nordiskt seminarium.

4 Orsaken till att uppgifterna inte utförts i nödvändig omfattning är bristande personella resurser. Två språkvårdare ansvarar särskilt för klarspråksarbete. En av dem slutade på Språkrådet i juni och en vikarie tillträdde först den 1 oktober. Under fyra månader fanns det således endast en klarspråksansvarig i tjänst. Den andra klarspråksansvariga språkvårdaren fick dessutom ta över en delar av avdelningschefens arbetsuppgifter då denna lämnade sitt uppdrag i maj, vilket innebar att klarspråksarbetet i viss mån fick stå tillbaka. Klarspråksarbetet på Språkrådet har under 2012 därmed inte kunnat bedrivas i den utsträckning vi bedömer vore önskvärd. 4

5 5 Verksamhet under 2012 Konferenser och seminarier Konferenser arrangerade av Språkrådet 3 maj 2012 Språkrådet anordnade den 3 maj 2012 Språkrådsdagen med ca 200 deltagare. I en rad föredrag presenterade ledande språkvårdare och språkvetare forskning om och tendenser i det svenska språksamhället. Klarspråksperspektivet gick som en röd tråd genom dagen; flera av talarna efterlyste mer forskning på området. Ett annat övergripande tema var allas rätt till språk. Som avslutning på konferensen delades tre språkvårdspriser ut: Erik Wellanders pris, Klarspråkskristallen (läs mer om detta nedan) och Språkrådets nyinstiftade Minoritetsspråkspris. Uppsökande verksamhet Vi får ofta förfrågningar från myndigheter, kommuner, företag, föreningar osv. om föreläsningar. Deltagare i föreläsningarna är framför allt kommunikatörer och skribenter av olika slag, mer sällan chefer och ledningsgrupper. Av erfarenhet vet vi att det är mycket viktigt att få gehör hos cheferna för vikten av och skyldigheten att arbeta med klarspråk om arbetet ska få genomslag. Vi bestämde därför att satsa på uppsökande verksamhet för att nå chefer och ledningsgrupper. Ett brev skickades ut i mars till samtliga myndighetschefer, kommundirektörer och landstings- och regiondirektörer, där vi erbjöd en gratisförläsning om språklagen och om klarspråksarbete. Brevet undertecknades av samtliga ledamöter i Språkrådets rådgivande klarspråksnämnd. Se bilaga 1. Vi fick ett trettiotal förfrågningar och hade vid årets slut besökt 11 myndigheter. Detta arbete fortsätter under Föreläsningar på myndigheter Språkrådets klarspråksansvariga anlitades som föreläsare för myndigheter, kommuner och landsting m.fl. vid ett tjugotal tillfällen. Se separat förteckning över de föreläsningar som hållits i bilaga 2. Språkrådets seminarier för kontaktpersoner Språkrådet arrangerade två heldagsseminarier med rubriken Att starta och driva klarspråksarbete för Språkrådets kontaktpersoner hos myndigheter, kommuner och landsting. Sammanlagt deltog 22 personer i seminarierna, som hölls den 14 mars och 26 april. Medverkan vid konferenser, kurser, seminarier, möten 9 februari 2012: introduktionskurs på språkvetarprogrammet vid Uppsala universitet. 8 maj: nordiskt seminarium i Köpenhamn om klarspråksforskning. Ett gemensamt nordiskt forskningsprojekt om klarspråk planerades, liksom nästa nordiska klarspråkskonferens som anordnas i Finland i november maj: internationell klarspråkskonferens anordnad av Clarity, i Washington, USA.

6 6 23 maj: konferensen Språkforum, arrangerad av Språktidningen. 1 2 juni: konferensen Textvård i yrkeslivet, arrangerad av föreningen Språkrådgivning och textvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. 7 september: konferens anordnad av språkkonsultföreningen (Ess). Tema: definition av begreppet klarspråk. Möten i föreningen Samspråk (förening för språkvårdare i offentlig förvaltning): 29 mars årsmöte på Språkrådet, möten och seminarier 25 september och 27 november. Publikationer Informationsbladet Klarspråk Klarspråk. Bulletin från Språkrådet är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder, som kom ut med fyra nummer under året. Klarspråk trycks i exemplar och distribueras till prenumeranter och till andra intresserade vid främst statliga myndigheter, kommuner och landsting. Dessutom får närmare 900 personer Klarspråk i digital form. Prenumerationen är gratis. För en förteckning över innehållet se bilaga 3. Forskningsrapporten Myndigheterna har ordet Vad vet vi om dagens myndighetstexter? Är de svåra eller lätta att läsa och förstå? Vad tycker läsarna? Och hur går skrivarbetet till på myndigheter? Dessa och andra frågor ville Språkrådet få svar på. Vi tog därför initiativet till en undersökning om det offentliga språket i dag. Uppdraget gick till tre forskare vid Uppsala universitet, som under ledning av professor Catharina Nyström Höög genomförde undersökningarna och sammanställde resultaten. Resultaten av undersökningarna presenteras i boken Myndigheterna har ordet om kommunikation i skrift (Norstedts 2012). Boken ger en bild av myndigheters skriftliga kommunikation av i dag. Exempelvis får vi veta att många texter är multimodala (innehåller bilder, kartor osv.), att texterna har blivit längre medan meningslängden minskat och att du-tilltal är helt etablerat. Dessutom diskuteras dagens och morgondagens klarspråksarbete vid myndigheter. Handboken Klarspråk lönar sig År 2006 gav dåvarande Klarspråksgruppen i Regeringskansliet ut handboken Klarspråk lönar sig klarspråksarbete i kommuner, landsting och statliga myndigheter (Ds 2006:10). Intresset för att arbeta med klarspråksfrågor var stort och också behovet av exempel på bra arbetssätt. Det saknades dock en bok som beskrev hur klarspråksarbete kan bedrivas. Boken ges nu ut i en helt omarbetad upplaga. Sedan första upplagan kom har mycket hänt. Ansvaret för klarspråksfrågorna har flyttats från Klarspråksgruppen till Språkrådet och vi har fått en språkpolitik och en språklag. Fler och fler offentliga organisationer arbetar aktivt med klarspråksfrågor. Men fortfarande finns det ett stort behov av att hitta struktur, metoder och goda

7 7 exempel för klarspråksarbetet. Manus utarbetades under 2012 och boken ges ut våren 2013 av Fritzes förlag. Ny upplaga av Myndigheternas skrivregler Arbetet med en ny upplaga av Myndigheternas skrivregler har inletts. Boken kommer att ges ut i början av Utgivare är Fritzes förlag. Skrivreglerna har sedan 1991 getts ut av Regeringskansliet, som överlåtit utgivningen på Språkrådet. Detta uppdrag preciseras i vår instruktions 2 punkt 8: verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk, bland annat genom att ge ut skrivregler för den offentliga förvaltningen. Artiklar Artikel för Clarity, Journal of the international association promoting plain legal language, nr 67, May 2012: The Swedish Language Act impact, experiences and challenges. Artikel för årsskriften Språk i Norden om den klarspråksforskning som bedrivs I Sverige: Översikt över klarspråksforskning i Sverige. Språkrådets kontaktpersoner Språkrådet har ett nätverk av kontaktpersoner hos statliga myndigheter, kommuner och landsting. Antalet kontaktpersoner är sammanlagt 369 personer (208 på statliga myndigheter, 143 i kommuner och 18 i landsting). Kontaktnätet uppdateras fortlöpande. Kontaktpersonerna ska driva klarspråksfrågorna på sin myndighet, ordna skrivutbildningar, informera kollegor om språkfrågor osv. De är en kontaktväg, en ingång till myndigheterna och kommunerna, för Språkrådet. Vi kan exempelvis skicka språkfrågor på remiss till dem, informera om nyheter osv. Under 2012 har också, som nämnts ovan, 22 kontaktpersoner deltagit i Språkrådets klarspråksseminarier. Tanken med kontaktnätet är också att kontaktpersonerna sinsemellan ska kunna kontakta varandra, bilda mindre nätverk, gå samman regionalt för att arrangera seminarier osv. Kontakter med andra myndigheter, nätverk m.fl. Möten med Riksdagens klarspråksgrupp den 16 januari, 18 juni och 24 september Möte på Språkrådet den 29 maj med delegater från Finlands kommunförbund och Institutet för de inhemska språken (Finlands språkvårdsorgan) om deras gemensamma klarspråksprojekt. Heldagsbesök från norska Språkrådet den 13 juni. Möten i föreningen Samspråk (förening för språkvårdare i offentlig förvaltning): 29 mars årsmöte (på Språkrådet), seminarier 25 september, 27 november. Möte med utredaren Göran K. Johansson från Lättlästutredningen den 21 december.

8 8 Webbsidorna Klarspråk Språkrådets klarspråkssidor uppdateras fortlöpande med information om verksamheten, tips om konferenser, utlysning av Klarspråkskristallen, lästips m.m. Listorna över våra kontaktpersoner hos statliga myndigheter, kommuner och landsting ligger också på klarspråkssidorna. Där finns också länkar till hjälpmedlen: Webbutbildningen Att skriva bättre Under hösten 2012 har tio myndigheter arbetat med att ta fram en interaktiv webbutbildning i klarspråk Att skriva bättre. Ett antal myndigheter har gjort egna versioner av utbildningen och Språkrådet har tagit fram en allmän version, som alla kan använda. Utbildningen lanseras i början av 2013 på Språkrådets webbplats. Webbtestet Klarspråkstestet Klarspråkstestet är ett webbaserat självbedömningstest på Språkrådets webbplats. Testet finns i två varianter: Ett test för beslut, brev och liknande kortare texter och ett test för rapporter och längre texter. Utbildningsmaterialet Skriva på myndighet Utbildningsmaterialet består av tre delar: lärarhandledning, övningshäfte med skrivövningar och Powerpoint-bilder, och det är fritt att använda. Materialet kan användas som underlag för att utforma klarspråkskurser. Det har tagits fram gemensamt av flera myndigheter: Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket och Tullverket, i samarbete med Språkrådet. Klarspråkskristallen Klarspråkskristallen, priset för ett klart myndighetsspråk, delades ut på Språkrådsdagen den 3 maj. År 2012 gick priset till Arbetsmiljöverket för deras genomtänkta informationskampanj om arbetsmiljö och säkerhet, riktad till utländska byggnadsarbetare i Sverige. Ett gediget bakgrundsarbete, med en tydlig målgruppsanalys och brukarundersökningar, hade följts upp av ett ambitiöst genomförande där språkval, teknik och kommunikationskanaler samspelar. Tack vare bredd och kreativitet har kampanjen fått stort genomslag hos en svårnådd och rörlig målgrupp. Sammanlagt var det 14 myndigheter och kommuner som skickade in bidrag: 10 statliga myndigheter, 3 kommuner och 1 landsting Vinnarna av kristallen utses av en jury. I 2012 års jury ingick Per Virdesten, juryns ordförande, domare i Högsta domstolen och ledamot i Språkrådets rådgivande klarspråksnämnd, Helle Klein, skribent, debattör och präst, Azar Mahloujian, författare och auktoriserad tolk i persiska, Elisabeth Risberg, webbansvarig, Internationella biblioteket, Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsmiljöverket, Maria Sterner, kommunikationschef, Sollentuna kommun, Gunlög Sundberg, lektor och prefekt vid institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet och Maria Sundin, språkkonsult. Juryn sammanträdde den 19 mars 2012.

9 9 Skrivuppdrag Artikel publicerad i den estniska festskriften Sõnaga Mõeldud mõte till språkforskaren Tiiu Ereltile, Plain language the Swedish way. Artikel om svensk klarspråksforskning för årsskriften Språk i Norden: Översikt över klarspråksforskning i Sverige. Medverkan i medier Intervju med Nathalie Parès för Språktidningen (augusti 2012) publicerad i artikeln Inte klart vad som är lätt. Intervju med Eva Olovsson för Språktidningen (december 2012) publicerad i artikeln Han ville att vi skulle skriva jos. Språkfrågor och andra frågor Vi besvarar och dokumenterar språkfrågor löpande och andra frågor från allmänhet, offentlig förvaltning och företag, alternativt hänvisar dem till lämpligt organ. Många myndigheter och kommuner, och andra offentliga organisationer, kontaktar oss för att fråga om vi kan hjälpa dem med att utbilda personalen, granska rapporter, hålla inspirationsseminarier osv. Termarbete Under hösten 2012 har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag till definition av begreppet klarspråk. Gruppen består av representanter för Språkrådet, Terminologicentrum TNC och föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska (Ess). Definitionen skickas på remiss i januari Nordiskt samarbete Det finns ett nordiskt klarspråksnätverk. I maj anordnade nätverket ett nordiskt seminarium i Köpenhamn om klarspråksforskning. En forskningsinventering gjordes, ett gemensamt nordiskt klarspråksforskningsprojekt planerades liksom en kommande samnordisk konferens (som blir i Finland i november 2013). Språkrådet har, vilket nämnts ovan, bidragit till årsskriften Språk i Norden med en artikel Översikt över klarspråksforskning i Sverige. Referensgrupper Referensgruppen rådgivande klarspråksnämnden Den rådgivande klarspråksnämnden, som ska ge råd i klarspråksfrågor, följa och utvärdera klarspråksarbetet och stödja Språkrådets arbete med att verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret. Datum: 10 februari, 21 april, 29 september och 28 november. Nämnden avtackades på mötet den 28 november, som var det sista för dessa ledamöter då deras förordnanden gick ut vid årsskiftet. Nya ledamöter utses 2013.

10 10 Nämnden består av nio ledamöter. Fyra ledamöter är utsedda av regeringen: 1. Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert och tidigare ämnesråd i Justitiedepartementet 2. Kathrin Flossing, hovrättspresident, Göta hovrätt (från oktober 2010 riksdagsdirektör, Sveriges riksdag) 3. Dag Mattsson, rättschef, Justitiedepartementet 4. Per Virdesten, justitieråd, Högsta domstolen. Fem ledamöter är utsedda av generaldirektören för Institutet för språk och folkminnen: 1. Monica Björklund Aksnes, kommunikationsdirektör, Sveriges Kommuner och Landsting 2. Inger Dunér, informationschef, Försäkringskassan 3. Lena Ekberg, avdelningschef, Språkrådet 4. Jonas Lindgren, kommunikationschef, Migrationsverket 5. Catharina Nyström Höög, universitetslektor, Uppsala universitet. Referensgruppen för språkkonsultutbildningen i Lund Bidragit med synpunkter på valideringsunderlag. Praktikanter Julia Kimell, mastersstudent vid Uppsala universitet, praktiserade på Språkrådet som språkvårdare med inriktning på klarspråksfrågor under höstterminen Personal Ansvariga för klarspråksarbetet 2012 var språkvårdarna Eva Olovsson och Nathalie Parès. Nathalie Parès slutade på Språkrådet den 31 januari 2013 (tjänstledig från juni 2012). Hon efterträddes den 1 oktober av Ingrid Olsson, tidigare anställd som språkvårdare på Post- och telestyrelsen, PTS.

11 Bilaga 1. Utskick till samtliga myndigheter, kommuner och landsting 11

12 12 Bilaga 2. Föreläsningar på myndigheter m.fl januari 2012: Statens beredning för medicinsk utvärdering 22 februari: Kammarkollegiet 21 mars: Sjöfartsverket 18 april: Centrum för lättläst 25 april: Rättsmedicinalverket 11 maj: Länsstyrelsernas informatörsnätverk 15 maj: Ekobrottsmyndigheten 12 juni: Karolinska institutet 20 augusti: Tillväxtverket 19 september: Norrtälje kommun 8 oktober: Mälardalens högskola 11 oktober: Kommerskollegium 15 oktober: Länsstyrelsen i Örebro 12 november: Polarforskningssekretariatet 20 november: Statens kulturråd 26 november: Örebro universitet 4 december: Uppsala universitet

13 13 Bilaga 3. Förteckning över innehållet i Klarspråk 2012 Nyhetsbladet Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. Kortfattad presentation av innehållet Klarspråk nr 1/2012. Färsk forskning om klarspråk i Myndigheterna har ordet. Ska myndigheter twittra? Arbetsmiljöverkets gd ger sin syn på saken. Svårbegripligt om viktiga faser i livet. Försäkringskassans gd svarar på frågor. Språkfrågan: Om språket i sociala medier. Skatteverket använder teknik för att ge god service. Klarspråk nr 2/2012. Språkrådets chef Lena Ekberg skriver om den nya obegripligheten. Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet, påminner om vikten av mottagaranpassning. Arbetsmiljöverket, vinnare av Klarspråkskristallen 2012, presenterar sin kampanj Safe at Work. Internationella biblioteket om utmaningarna med information på många språk. Magert med teckenspråk på webben. Språkfrågan: Hen i myndighetstexter? Riksdagsförvaltningen satsar på klarspråk. Migrationsverkets beslut ska granskas av en särskild utredare. Klarspråk nr 3/2012. Hur får vi forskningen och klarspråksarbetet att mötas? Gränsöverskridare behövs! Klarspråk gäller även i tal, inte bara i skrift. Myndighetssamtal kartläggs. Anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen om språkliga frågor. Dagens myndigheter duar medborgarna, vilket inte är helt oproblematiskt, enligt forskning. Språket i domar analyserat. Resultatet visar att arbetsprocessen har stor betydelse. Språkfrågan: Forskning, FoU, FU eller FUI hur skriver man? Klarspråk lönar sig det visar 50 undersökningar från ett antal länder jorden runt. Klarspråk nr 4/2012. Har ordböckerna en framtid? Villkoren för ordboksutgivning ändras snabbt. Fler kompetenta tolkar behövs, konstaterar Kammarkollegiet. I Skrivrådet diskuteras vad som är viktigt att tänka på när man beställer översättningar. Nuria Bonel, chef för svenska tolkningsenheten i EU, puffar för att delegaterna ska använda sig av tolk. Saga Bendegard, doktorand vid Uppsala universitet, analyserar klarspråksbegreppet i EUtexter. Språkfrågan: responsive web design blir på svenska följsam webbdesign. Regeringskansliet byter till svenska e-postadresser.

14 14 Bilaga 4. Arbetsplan för klarspråksarbetet 2013 Verksamheten 2013 kan, något förenklat, sammanfattas i nedanstående punkter. Viktigast av dem är punkterna 1, 2, 3, 5, 6,7 och temporärt 4, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och Ge ut fyra nummer av Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. 2. Svara på språkfrågor och andra frågor om myndighetskommunikation. 3. Hålla föredrag på myndigheter och i kommuner. 4. Bedriva uppsökande verksamhet: kontakta chefer och ledningsgrupper för myndigheter och kommuner för att informera om språklagarna och om deras skyldighet att bedriva klarspråksarbete. 5. Medverka i arbetet med myndighetens nya webbplats. 6. Löpande uppdatera och utveckla klarspråkssidorna på webbplatsen. Exempelvis skapa och marknadsföra sidan Oklart språk, där allmänheten uppmanas att rapportera om dåligt fungerande texter. uppdatera Klarspråkstestet. lansera och marknadsföra webbutbildningen Att skriva bättre. 7. Fortsätta satsningen på Språkrådets nätverk av kontaktpersoner och se till att fler kommuner anmäler en kontaktperson se till att varje myndighet som har kontakter med allmänheten har en kontaktperson hålla seminarier för kontaktpersonerna om att starta och bedriva klarspråksarbete skicka ut nyhetsbrev till nätverket. 8. Arrangera fyra möten i rådgivande klarspråksnämnden. 9. Uppmuntra till forskning om klarspråk (delta i nätverket för forskning om myndighetsspråk). 10. Organisera arbetet med Klarspråkskristallen (val av tävlingskategori, annonsering, tillsättande av juryledamöter, juryarbete m.m.). 11. Genomföra Språkrådsdagen den 3 maj 2013 med utdelning av Klarspråkskristallen. 12. Delta i den nordiska klarspråkskonferensen, i Helsingfors, Finland, november Delta i den termgrupp, som består av representanter för Språkrådet, TNC och språkkonsultföreningen Ess, som arbetar med att fastställa en definition av begreppet klarspråk. 14. Slutföra arbetet med den nya upplagan av Klarspråk lönar sig. 15. Arbeta med nyutgåvan av Myndigheternas skrivregler. 16. Planera och inleda Språkrådets kommande specialundersökning på temat Myndigheternas klarspråksarbete (som kan komma att bli ett samnordiskt projekt). 17. Se över klarspråksarbetet i stort. I samband med att det görs en översyn av institutets verksamhet under 2013, och en ny chef för Språkrådet tillträder, behövs en särskild översyn av klarspråksarbetet: prioriteringar, arbetssätt, inriktning, mål osv.