inom husdjurs- och växtodlingsområdet

Transkript

1 K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 142:28, 2003 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjurs- och växtodlingsområdet Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 28 År TIDSKRIFT

2 K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 142:28, 2003 Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2

3 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjurs-och växtodlingsområdet Akademisammankomst i Skara den 11 september 2003 Sammanfattning av föredrag och diskussion Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) 2003:28 (Journal of the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry) Publiceras endast elektroniskt på akademiens hemsida Föredrag och debatt sammanfattade av Nils Lindstrand. Redaktör: Roger Olsson

4 4 Innehåll Förord (Per-Åke Sahlberg)... 5 Datastyrd precisionsodling ger bättre miljö och ekonomi (Kjell Gustafsson)... 7 Databehandling i produktionssystem - möjligheter och risker (Lennart Andersson) 8 Studiebesök: Vikens Nöt- och Vallcenter, Svensk Avel Diskussion Deltagare... 13

5 5 Förord Svensk nötkreatursavel har ett mycket högt anseende internationellt. Sedan femtio år har man framsynt avlat med hänsyn inte bara till avkastning och utseende utan också till djurens ärftliga sjukdomar och sundhetsegenskaper. Det har varit möjligt tack vare samkörningar med registreringar av djurens sjukdomsförlopp i ko-kontrollen och via distriktsveterinärernas rapporteringssystem. Detta har lett till att svenska djur i dag kombinerar hög avkastning med friskhet och sundhet, vilket gör att de är attraktiva för export. Sveriges nöt- och mjölkproducenter har ett unikt material med djupfryst och fortfarande fertil sperma från tjurar som levde för femtio år sedan. Dessutom har vi registrerat produktions-, avels- och sjukdomsdata över de djur som fötts och producerat under denna tid. Materialet ger underlag för forskning och utveckling och har mycket stort kommersiellt intresse. Inom växtodlingen har ny teknik skapat möjligheter att anpassa odlingsinsatserna till behovet av växtnäring och andra insatser för att öka skörden och minska läckaget. Det gäller Global Positioning Systems (GPS), skördekartering, nya analysmetoder av marknäringsinnehåll, bördighetskriterier och geografiska informationssystem (GIS). Också denna information, lagrad i databaser, utgör ett bra underlag för forskning och utveckling och är kommersiellt intressant. Hur dessa databaser ska hanteras bör analyseras och diskuteras, inte minst med avseende på hur de ska användas för utveckling och forskning. Den enskilde producentens integritet, äganderätt och rättsskydd måste också beaktas. Per-Åke Sahlberg Ordförande, KSLA:s jordbruksavdelning

6 6

7 7 Datastyrd precisionsodling ger bättre miljö och ekonomi Datatekniken erbjuder nya möjligheter inte bara för jordbruksforskningen, utan också för lantbrukaren, menar Kjell Gustavsson, Lantmännen. Bonden kan exempelvis styra tillförseln av växtnäring inom ett och samma fält genom att direkt från traktorn registrera jordmån och andra faktorer. Lantbrukaren kan i dag ta data hela vägen från fältet, via databaser, forskning eller annan bearbetning och tillbaka till fältet igen. Bordsdatorn tar hem data via Internet och kan även bearbeta dem. En handdator tar med data ut till ladugården eller fältet. Handdatorn kan också användas för att mata in data på plats, ibland till och med automatiskt. Kjell Gustavsson, utvecklingschef hos Lantmännen, beskrev denna möjlighet och hur den kan utnyttjas inom växtodlingen. Med hjälp av positioneringssystemet GPS och geografiska informationssystem, GIS, kan man uppnå betydligt högre noggrannhet än vad som tidigare varit möjligt. Nu behöver vi inte ha fältet som minsta enhet. Vi kan till exempel variera gödslingen inom ett fält efter jordmån eller andra faktorer. Vi kan även låta data styra till exempel en gödsling automatiskt. Handdatorn är som sagt ett sätt att få ut data till fältet. Det finns även teknik för att mäta från till exempel en traktor. Man kan till och med få traktorn att mäta till exempel kvävehalt i jorden och utifrån dessa data automatiskt styra gödslingen. De nya möjligheterna att samla och lagra data är bland annat viktiga för odlare som behöver dokumentera sina flöden för att få certifikat eller godkännande av olika slag. Ett exempel är odlare av spannmål för Svenskt Sigill, som måste kunna redovisa gårdens flöden av kväve, fosfor och kalium. Även spårbarheten underlättas, genom att man kan redovisa förhållandena på det fält där produkten odlats. Den allt rörligare datatekniken ger stora fördelar även för forskningen. Det ger möjlighet att enkelt registrera betydligt fler mätdata, samtidigt som kvaliteten på data blir högre. Att mata in data i databaser i efterhand innebär risker för att data glöms bort eller blir felaktigt registrerade. Jag tror inte risken är så stor att detta blir en fråga för teknikdårar, menade Kjell Gustavsson. De data man samlar in är så intressanta för odlare och andra med huvudsakligen biologiskt intresse att betoningen hela tiden kommer att vara på nyttan med tekniken. Kjell Gustafsson utvecklingschef, Lantmännen kjell.gustafsson@lantmannen.se

8 8 Databehandling i produktionssystem - möjligheter och risker Svensk Mjölks kodatabas är till nytta för mjölkbonden i det dagliga arbetet, men också för forskningen och det långsiktiga avelsarbetet. En risk som måste beaktas för framtiden är att enskilda aktörer kan få ensamrätt till data eller till en viss metodik för att använda data, menar Lennart Andersson, Svensk Mjölk. Svensk Mjölks kodatabas är till nytta för svenska mjölkbönder på flera olika plan, menade Lennart Andersson, vice VD vid Svensk Mjölk. Den är till nytta i det dagliga arbetet, genom att mjölkbonden kan beräkna foderstater på sin PC, beräkningar som sedan kan vidarebefordras till fodervagnen. Kodatabasen kan också ge underlag i det förebyggande hälsoarbetet och vid utsortering till slakt. Men kodatabasen kan också användas i arbetet med att planera avelsarbetet i besättningen, samt för rena forskningsändamål. Kodatabasen har matats med en mängd data ända sedan 1960-talet: mjölkanalyser, semineringar, betäckningar med mera. En del typer av data har tillkommit senare; hälsorapporter i mitten av 1970-talet, slaktdata ännu något senare. Indata består till stor del av rådata, men även förädlade data, i form av till exempel nyckeltal, matas in. Hälsorapporter ger Sverige fördelar Just hälsorapporter är något som ger oss i Sverige ett försteg, sade Lennart Andersson. Vi har ett unikt svenskt avelsmål och en unik tradition i fråga om hälsoarbete, något som avspeglas i Kodatabasens innehåll och som därmed ger oss möjligheter att nå ännu längre. Även forskningen kan få nya kunskaper ur Kodatabasen, i form av genetiska och epidemiologiska data. Kodatabasen förbättras fortlöpande, främst genom att helt nya data kommer till, men även genom att data tas ut, förädlas och läggs in igen. Beräkningar visar att databasen kan hjälpa en mjölkbonde till betydande ekonomiska vinster - enligt vissa bedömningar så mycket som kronor om året. Lennart Andersson påpekade att bonden själv äger sina data. För att andra ska kunna använda dem krävs tillstånd. Svensk Mjölk har däremot rätt att använda hela materialet i den samlade databasen. Man säljer data till bonden och bondens rådgivare till självkostnadspris. Samma villkor gäller för forskning. Kan få betala för egna data Möjligheterna med att använda Kodatabasen är alltså betydande. Vilka risker eller problem finns då? Ett betydande problem är risken att aktörer kan få ensamrätt till fri användning av data, eller av en metodik för att använda vissa data. Ett exempel på det senare är att Cornell University hävdar att man utvecklat den metodik som används för att beräkna foderstater, data för avelsarbetet med mera. Man vill därför ha patent på detta, något som skulle kunna innebära att svenska bönder får betala för att använda data som man själva har stått för. Cornell har redan lyckats få patent i Nordamerika. Men det skulle förvåna om man lyckas i Europa. Vi har dokumentation som visar att vi gjorde detta långt före dem, säger Lennart Andersson. Lennart Andersson betonade också att Svensk Mjölk kräver avtal med parter som vill använda data för forskningsändamål. Målet med avtalet är att användning av forskningsresultat för svenska bönder ska kunna ske utan betalning. Thorsten Andersson, KSLA, konstaterade att problemet med begränsningar av rättigheter är

9 9 gammalt. Konsumentdelegationen hävdade redan för många år sedan att konsumenterna hade finansierat forskningen, genom de regleringsmedel som jordbruket fått ta del av. Lennart Andersson vice VD, Svensk Mjölk

10 10 Studiebesök: Vikens Nöt- och Vallcenter och Svensk Avel Akademiens aktivitet innehöll även studiebesök vid Nöt- och Vallcenter Viken och Svensk Avel. Nöt- och Vallcenter Viken Nöt- och Vallcenter Viken ligger strax utanför Falköping i Västergötland. Målet är att bygga upp en kärnbesättning av kor, med möjlighet att hämta genetiskt material var som helst i världen. Man har hälften svarta kor, hälften röda. Ett annat mål är att genom samarbete mellan växtförädling och utveckling av nötboskap kunna testa samband mellan foder och mjölkproduktion. Den stora vinningen är att man kan prova olika växtslag och växtprodukter i praktiska foderförsök, vid sidan av de kemiska analyser man annars förlitar sig på. Viken är också tänkt som ett skyltfönster för svensk djurhållning och utveckling av nötboskap. Viken har byggt upp ett eget datasystem för lagring av data och analyser. Målet är att snart sagt alla faktorer som kan tänkas påverka djuren ska registreras och vara möjliga att analysera. Ett extremt exempel är att ohälsa eller dåligt humör hos personalen ska kunna kopplas samman med eventuell effekt på mjölkmängden. Dataprogramet finns bara i ett exemplar, på en vegansäker server i Skara. För användarna finns alla funktioner och data tillgängliga via Internet. Systemet ger även simuleringsmöjligheter. Systemet ger möjlighet att använda handdatorer för att omedelbart mata in data. Det ökar kvaliteten, eftersom risken att man glömmer eller noterar fel minskar. arbetet är att utveckla lönsamheten hos lantbrukaren, med en tydlig hälsoprofil på avelsarbetet. Alla värderingar av egenskaper hos nötboskap har ändrats genom åren, sade Magnus Håård. Alla utom en: temperamentet. Sållningen bland de många tjurar man varje år erbjuds sker i flera steg och är stenhård. Bara cirka två procent av de tjurar som årligen erbjuds Svensk Avel blir slutligen uttagna till avelsprogrammet. Förutom presentationen och visningen av anläggningarna vid Svensk Avel, berättade Karin Eriksson om sitt arbete med export av svenska djur för avel i andra länder. Svensk Avel Vid Svensk Avel berättade VD Magnus Håård om arbetet med Svensk Avels kärnbesättningar av tjurar, och samarbetet med Viken. Målet med

11 11 Diskussion Den avslutande diskussionen vid akademiens sammankomst kom bland annat att handla om vad den nya tillgängligheten till kunskap och data via Internet kan få för betydelse för den enskilde bonden. Finns en risk att det upstår en klyfta mellan de bönder som förmår utnyttja möjligheterna och de som inte gör det? Eller blir det tvärtom en utjämning när information görs lika tillgänglig för alla? T horsten Andersson frågade Lennart Andersson hur stor nackdelen är av att hälsodata kom in senare i Kodatabasen. Inte farligt, menade Lennart Andersson. Problemet är snarare att data från veterinärer ofta är felaktiga eller saknas. De är dåliga på datahanteringen, helt enkelt. Carl Henrik Ohlsson frågade om möjligheten att ge bönderna ersättning för sin datainsamling, en sorts STIM-pengar för upphovsrätten. Kjell Gustafsson menade att forskarna knappast skulle ha råd att betala en sådan ersättning. Dessutom tror jag att bönderna gärna bjuder forskarna på sina data. Det är nog i mer praktiska sammanhang man är rädd om sina data, till exempel gentemot konkurrenter. Carl Johan Lidén påpekade att ett skäl till att forskarna i dag vill ha så mycket data från bönderna, är att kvaliteten på produktionsdata blivit så hög att de fått stort värde för forskningen. Bengt Lindhé, Svensk Avel, redovisade ett exempel som visade att mjölkbönderna tjänar på att använda Kodatabasen; både via ökad mjölkproduktion och via ökat värde på besättningen. Thorsten Andersson frågade auditoriet om det finns en risk för uppdelning mellan bönder som kan ta till sig den nya tekniken och de som inte klarar detta. Någon menade att de flesta som inte satsar på effektivitet är deltidsbönder, som har andra arbeten vid sidan av jordbruket. Dessa människor bidrar till en god miljö på landsbygden, men behöver inte vara så effektiva. De får inkomster från andra håll. Karin Eriksson, Ugerups Säteri, menade att risken var stor att främst djurhållande bönder får svårt att hinna med att ta till sig ny teknik. Det kan bidra till att många säljer sina djur. Kjell Gustafsson menade dock att Internet har en utjämnande effekt på möjligheterna att hävda sig. Förr måste en lantbrukare arbeta nära ett universitet och en högskola för att kunna få tillgång till de nyaste kunskaperna. Nu kan alla få det via nätet. Som svar på en fråga om hur snabbt konkret information, till exempel gödslingsråd, kommer att finnas tillgänglig via Internet svarade Kjell Gustafsson att den typen av information i någon mån redan finns via Svenskt Sigill, och att allt mer information görs tillgänglig på detta sätt. Frågan är vad lantbrukarna säger om myndigheterna tar del av denna information. Det skulle kunna leda till skarpare krav på val av gröda eller gödslingsregler. Någon tillade att det kan finnas skäl för motsvarande farhågor också på en rad andra områden. Någon menade att ojämnheter i datamängder gör nyttan mindre för bönderna. Data om vidtagna åtgärder är ganska bra, medan data om skörderesultat ofta är alltför knapphändiga. Här skulle kanske en ersättning för datainsamling göra nytta. Ove Samuelsson noterade att allt större andel av mjölkbönderna använder statistik från databaser. Det beror säkert på att många av de mindre producenterna försvunnit. Kvar är de större som har kapacitet att arbeta med data från till exempel Kodatabasen. De har också bra kvalitet på de data de matar in i systemet. Sven Arnell påtalade ett bekymmer med den ökande uppdelningen mellan stora och små

12 12 bönder. Risken är att de mindre kommer att lägga ned sina lantbruk fortare än de större orkar med att ta hand om jorden. Denna jord är ju också ofta sämre. Sven Arnell ville också få svar på en fråga som han menade hade försummats vid denna sammankomst: hur mycket kostar all databehandling? Avslutning Thorsten Andersson avslutade dagen med att konstatera att många dagar skulle kunna fyllas med information och diskussoner kring de nya tekniska möjligheter som finns, men att man samtidigt inte bör glömma att överväga riskerna med ny teknik.

13 13 Deltagare Ledamöter Ackefors, Hans Andersson, Lennart Andersson, Thorsten Arnell, Sven Bennet, Wilhelm Brasch, Agneta Danell, Birgitta Englesson, Lennart Eriksson, Tord Jonsson, Anders T Lidén, Carl Johan Ohlsson, Carl Henrik Oredsson, Ingmar Philipsson, Jan Rendel, Jan Roos, Arne Sahlberg,Per-Åke Sahlström, Nils-Johan Samuelsson, Ove Skarp, Sven-Uno Törner, Lars Kansli Höök, Karin Nilsson, Bruno Inbjudna gäster Andersson, Ulf, VD Agroväst, Skara André, Gunnar, agr.lic, Stockholm Bexelius, Elsa, agronom Stockholm Carlsson, Lis-Britt, Jordbruksverket, Djurmiljöenheten, Jönköping Carlsson, Tomas, Rävlanda Dahlin, Anders, handläggare, Djurmiljöenheten, Jordbruksverket, Jönköping Eriksson, Karin, Ugerups Säteri, Gärds Köpinge Gustafsson, Kjell, utvecklingschef, agronom, Lantmännen, Lidköping Helander, Carl-Anders, VD Hushållningssällskapet, Skara Helander, Margareta, marknadschef foder, Lantmännen, Lidköping Håård, Magnus, VD, Svensk Avel, Skara Kint, Sven, Svalöf Weibull AB, Kvänum Knutsson, Anette, VD Nötcenter Viken, Lidköping Kurowska, Zofie, Jordbruksverket, Jönköping Lindhé, Bengt, docent, Svensk Avel, Skara Malmberg, Göran, veterinär, Svensk Avel, Skara Sahlström, Johan, Skara Stålhammar, Eva-Marie, agr. D, Handläggare Jordbruksverket, Jönköping Tell, Johan, Skara Wiklund, Hans, lantmästare, Länsförsäkringar, Stockholm

14 Förteckning över tidigare utgivna nummer K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 142:28, 2003 År 2001; Årgång 140 Nr 1 Sälen resurs eller problem Nr 2 Skogliga konsekvensanalyser 1999 Nr 3 Framtida möjligheter till ökat utnyttjande av naturresurser Nr 4 Verksamhetsberättelse 2000 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Nr 5 Landskapet: restprodukt eller medvetet skapat? Nr 6 Ecologically Improved Agriculture Strategy for Sustainability Nr 7 Sverige i det europeiska samarbetet Nr 8 Bekämpningsmedel i vatten vad vet vi om förekomst och effekter? Nr 9 Odlingssystem, växtnäring och markbördighet 18 års resultat från en tidigare ej uppgödslad jord Nr 10 Svenska fiskets framtid och samhällsnytta Nr 11 Vem sätter värde på den svenska skogen? Trämekanisk framsyn Nr 12 Nutrition och folkhälsa i EU-perspektiv OCH Miljöpåverkan och framtidens matvanor OCH Framtidens mat i framtidens kök Nr 13 Konkurrenskraftig virkesförsörjning ett kraftprov för skogsteknologin! Nr 14 Fritidsodlingens och stadsgrönskans samhällsnytta Nr 15 Debatt Hur kan marknad och miljö förenas? Exemplet spannmålsproduktion År 2002; Årgång 141 Nr 1 Genteknik en skymf mot Gud eller nya möjligheter för mänskligheten? Nr 2 Genmodifierade grödor. Varför? Varför inte? Genetically Modified Crops. Why? Why Not? Nr 3 Skogsfrågor i Konventionen om biologisk mångfald Nr 4 Mindre kväveförluster i foderodling, foderomvandling och gödselhantering! Nr 5 Bondens nya uppdrag OCH Shaping U.S. Agricultural Policy Nr 6 Verksamhetsberättelse 2001 Nr 7 Sustainable forestry to protect water quality and aquatic biodiversity Nr 8 Foder en viktig länk i livsmedelskedjan! Nr 9 Fortbildning för landsbygdsutvecklare Nr 10 Hållbart jordbruk kunskapssammanställning och försök till syntes Nr 11 Närproducerad mat. Miljövänlig? Affärsmässig? Djurvänlig? Nr 12 Nya kunskaper inom bioteknik och genetik för nya tillämpningar på husdjur SAMT Fria Varuströmmar konflikt med djur- och folkhälsa? Vilka möjliga utvägar finns? SAMT Exempel på verksamhet inom Jordbruksverket Nr 13 Bland skärgårdsgubbar och abborrar på Möja Nr 14 EU och EMU broms eller draghjälp för skogen? Nr 15 Hur kan skogsbruk och kulturmiljövård förenas? Nr 16 Vilket kött äter vi om 10 år? Rött, vitt, svenskt, importerat? Vi får det samhälle vi äter oss till! Nr 17 Avsättning av skogsmark År 2003; Årgång 142 Nr 1 Det sydsvenska landskapet, framtidsvisioner och framtidssatsningar SAMT Idéer för framtidens skogslandskap Nr 2 Viltets positiva värden Nr 3 Inför toppmötet i Johannesburg Nr 4 Kapital för landsbygdsföretagare Nr 5 Kompetensförsörjningen i svenskt jordbruk Nr 6 Fiskets miljöeffekter kan vi nå miljömålen? Nr 7 Verksamhetsberättelse 2002 Nr 8 De glesa strukturerna i den globala ekonomin kunskapsläge och forskningsbehov Nr 9 Tro och vetande om husdjurens välfärd (Enbart publicerad på Nr 10 Svenska satsningar på ökad träanvändning (Enbart publicerad på Nr 11 Kapital för landsbygdsföretagare (Enbart publicerad på Nr 12 Feminisering av Moder natur? Östrogener i naturen och i livsmedel Nr 13 Crop and Forest Biotechnology for the Future Nr 14 Landskap och vindkraft i medvind eller motvind (Enbart publicerad på Nr 15 Lantbrukskooperationen Hållbar företagsidé eller historisk parentes Nr 16 Utvecklingen i Polen Nr 17 Mid Term Review Vad händer i Sverige när EU ändrar jordbrukspolitik? Nr 18 Soil and surface water acidification in theory and practice Nr 19 Skogsindustrinsråvaruförsörjningskedja pågående utveckling och utblickar mot andra branscher Nr 20 CAP och folkhälsan Nr 21 Vilda djur i stadsmiljö Tillgång eller problem? Nr 22 Översvämningar och dears orsaker Nr 23 Sötvattenfisk Framtidens resurs (Enbart publicerad på Nr 24 Mat med mervärden Goda affärer (Enbart publicerad på Nr 25 Hur planeras boendet på landsbygden? OCH Trädgården som rekreation och terapi (Enbart publicerad på Nr 26 Det nya uppdraget högre utbildning för landsbygd och landskap (Enbart publicerad på 11 Nr 27 Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden? (Enbart publicerad på Nr 28 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjursoch växtodlingsområdet (Enbart publicerad på

15 Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2003 K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 142:28, 2003 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) har, under olika namn, utkommit sedan 1813, då akademien grundades. Från och med 1994 utges KSLAT som en numrerad serie av skrifter (15 20 häften/år) med egna titlar. Innehållet består huvudsakligen av dokumentering från akademiens sammankomster och seminarier även debattnummer förekommer och speglar akademiens verksamhetsområde; de areella näringarna och till dessa knutna verksamheter. 12 Prenumerationspris 350 kr/år. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Box 6806, Stockholm Tel , Fax , Postgiro ISSN ISBN