btafarbetet anslaget BIBLIOTEKSINFORMATION I MARKS KOMMUN Specialarbete inom ämnet Bibliotekskunskap vid Bibliotekshögskolan, Borås, vt 1974

Transkript

1 btafarbetet anslaget BIBLIOTEKSINFORMATION I MARKS KOMMUN Specialarbete inom ämnet Bibliotekskunskap vid Bibliotekshögskolan, Borås, vt 1974 Birgitta Fransson Curt Hellman Kjell Nyberg

2 ~nnehållsf grteckning 1 Inledning 2 Syften med undersökningen 3 Hypoteser 4 krbetsbeskxivning 4.1 Val av undersökningsområde 4.2 Val av informationsmedia 4.3 Preliminar arbetsplan för Januari Framställning av informationsmaterialet 5 Materialbearbetning och analys 6 Resultat och slutsatser 7 Litteraturlis ta 8il. 1 Affisch Bil. 2 Folder Bil. 3 Frågeformulär

3 1 Inledning Biblioteksutnyttjandet varierar i landets olika kommuner, I en del kommuner ar det endast 15-20% av befolkningen, som på ett eller annat satt har kontakt med biblioteket. I andra komuner är procentsatsen 30-40%. Den senare siffran är inte speciellt hög och det finns många kommuner i vilka biblioteket kan utnyttjas i högre grad än vad som nu sker. c ånga fler människor skulle med största sannolikhet nyttja någon av bibliotekets servicegrenar, om de bara kände till dem. För att ge denna kännedom måste biblioteken själva informera om vad de kan erbjuda. Informationen kan utformas på olika satt, t ex genom massmedia, med utställningar, affischering, flygblad, folders m m. Vilken metod man använder är i hög grad beroende på de resurser som finns tillgängliga. 2 Sv ten med under sökningen a) Att öka antalet biblioteksnyttjare b) Att öka allmänhetens kännedom om biblioteket genom att informera om dess service c) Att undersöka effekten av olika inf ~Gtionsmedia

4 3 Hypoteser a) Allmänheten är dåligt informerad cm bibliotekets service. b) Mfisch uppmärksammas mer an folder c) Folder och affisch ger bra resultat, men detta farstarks genom intervju och m~ntlig information 4 Arbetsbeskrivning Val av undersökningsområde I I samråd med Marks kommun valdes ett bostadsområde i Kinna som undersökningsfält. Kinna är ett samhälle med ca 7000 invånare, och ar belaget strax söder om Borås i lzndets viktigaste textilindustriområde. Orten har ett tiotal stora textilfabriker samt en del annan industri. Det för mdersökningen utvalda bostadsområdet, kvarteret inickaren, består av elva flerfamiljshus. Husen är indelade i 317 lägenheter, vilka bebos av ca 900 personer, Området är 5 år gamalt, och gångtiden till. biblioteket är ca 10 minuter. Skiss över kvarteret Snickaren

5 Schema över antalet personer från kvarteret Snickaren, som hade lånekort vid Marks kommunbibliotek vid undersökningens början den 18/ , samt den procentuella fördelningen mellan olika Som informationsmaterial för kampanjen valdes affisch samt folder, vilka uppföljdes genom hembesök, då vi dels undersökte hur informationen hade uppfattats, dels informerade ytterligare om biblioteket. Schema över fördelningen av media i undersökningsområdet: Intervjuade hus Ej intervjuade hus Endast affisch nr (A) nr 1+11 (D) Endast folder nr 9+15 (B) nr 17+9 (E) Affisch+folder nr 3+13 (C) nr5+21 (F) I fortsättningen kommer vid hänsyftning till husen bokstavsbe- teckningarna att användas.

6 4.3 Preliminär arbetsplan för januari ,--M Vecka 1: 3/1, 4/1 Trycka affischer och annat material Kontrollera hur många låntagare det finns inskrivna från kvarteret Snickaren Vecka 2:. 9/1 Satta upp affischer i trappuppgångarna i kvarteret Snickaren Kontrollera om någon effekt uppnåtts Vecka 3: 14/1 Distribuera informationsblad 17/ 1 Hembesök, k.ontrollera om någon effekt uppnåtts 18/1 11 II I 11 I I 11 Vecka 4: 21/1 Ev. " Vecka 5-8: l l I I II I I II 22-25/1 Sammanställande sv material insanlat vid hembesöken Kontrollera om nagon effekt uppnåtts Sammanställande av allt naterial 4.4 -_ Framställning av informationsmaterialet Affischen framställdes med silkscreensmetoden i en upplaga av 65 exemplar. Kostnaden uppgick till 1:90 kr per ex. Foldern stencilerades i en upplaga om 330 ex till en kostnad av -:20 kr per ex. Arbets- och distributionskostnader ingår inre i dessa priser, varför den faktiska kostnaden ligger betydligt högre. Preliminärt kostnadsförslag: Konsttryckpapper i A2-format ca 20:- Silkscreenfärg 11..lo:- 11 Silkscreenfiln?.. 30:- Gula loo-gramspapper l' 25:- Jr Vanolen och aceton 5:-.. Tryckkostnad '11 20:- Surna kronor 110:-

7 En fotograferingskostnad på 60:- för typografiskt satt text på affischen tillkom dessutom. Utformningen av affischen och foldern var svårare än vi hade tänkt oss. och vi ifrågasätter om bibliotekspersonal kan och skall ta på sig sådana uppgifter. Bättre resultat erhålls troligen om uppgiften överlåts till grafiskt utbildade personer. Se bilaga 1 och 2, affisch och folder. l Frågeformuläret uftorrnades med måisättningen att vara lätt att besvara, sammanställa och utvärdera. Se bilaga 3. u rå go rna 1-3 samt 14 är medtagna på önskemål från Marks kommunbibliotek och är inte adekvata för undersökningen i övrigt. Fältarbetet ägde rum huvudsakligen under veckorna 5 och 6. Affischerna placerades väl synliga på glasrutan i porten (efter tillstånd från HSB) enligt schema över fördelning av media, sid 3. Foldrarna distribuerade vi själva i brevlådorna en vecka efter affischeringen, enligt distributionsschema sid 3. Ytterligare en vecka senare började vi med intervjuerna enligt schema sid 3, För att få ett jämt urval vad beträffar könsfördelningen utgick vi med målsättningen att intervjua i varannan lägenhet en kvinna och i varannan en man. Tyvärr fick vi så stort bortfall att proportionerna förskjöts. De faktorer, som bidrog till det stora bortfallet var: a) ånga av personerna i undersökningsområdet skiftarbetade och var därför svåra att nå b) Ett flertal var invandrare, vilket gjorde att vi på grund av språksvårigheter inte kunde kommunicera med dem c) Intresset för biblioteket var hos ett flertal sa ringa, att de nekade att besvara frågorna Totalt intervjuades 125 personer, varav 76 kvinnor och 49 man, Fördelningen mellan.de intervjuade på olika 11usgru.pper (Se sid 3) var A 36 st, B 55 st och C 34 st. 108 av de intervjuade var födda i Sverige, medan de övriga 17 kom fran Finland, Grekland, Grönland, Jugoslavien, Norge, Tyskland och TJnsern.

8 5 Materialbearbetning och analys Fråga 4: Har ni lånekort på Kinna ja I nej kommunbibliotek? ~24% ja-svar Procentsiffran fön antalet inskrivna personer vid biblioteket ligger mycket nära riksgenomsnittet, som är ca 25%. om nej : åna ar ni böcker på andra familj emedliemmars kort? Fråga 5: Besöker ni biblioteket utan att låna böcker? =Z2 % ja-svar Siffrorna visar, att ett flertal personer besöker biblioteket utan att låna böcker. Tyvärr är det inte möjligt att utifrån detta material pivisa om de är registrerade som låntagare eller ej. Fråga 6: Kar ni sett någon information ja nej vet ej om biblioteket de senaste 14 dagarna? 74 Att nästan 75% av de tillfrågade hade sett någon information om biblioteket måste anses vara ett bra resultat. om ja: Vilken information? affisch 5; 1;' Fyll i, men fråga ej, folder -x-i-rannan.2.tidning... 1 vet ej Att summan av svaren i följdfrågan inte stämmer med summan av svaren p2 fråga 6, beror p2 att 14 personer hade satt både affisch- en och foldern. Följdfrågans siffror omräknade i procent: affisch ja 1 f older 27. nej 54 1 :: Det framgår a.v tabellerna, att affischen har uppmärksaninzts bättre än foldern. Affischens nycket synliga placering är sakeriigen en bidragande orsak.

9 Nedanstående tabeller visar hur informationen hade uppfattats av de olika grupperna A, B och C, se sid 3. Grupp A (endast affisch) Af f isch I ngi ja 26 Folder O 1 26 Grupp B (endast folder) Affisch 27 9 I 75 Folder personer, motsvarande 17 2, hade uppmärks~mnat både foldern och affischen. Observera, att ur denna grupp flera personer hade sett affischen än foldern. Grupp C (affisch + folder) ' ja I nej 1 ja-x 8 personer, motsvarande 29 X, hade uppnarrsarmat både foldern och affischen.. Fråga 7: Har ni sett den här zffischen? När affischen visades upp var det endast 7 personer som inte kände igen den. 6 av dessa var från grupp B, ~öljdfråga 1: Var har ni sett den? Samtliga svarade att de hade sett den i trappuppgången. Följdfråga 2: I vilken grad gjorde den er inlrescerad för biblioteket? / 1 ganska lite s r intresserad intresserad I inte intresserad Antal ;erso+ A j.-- L.U_ 52 %,..S'. I 15,. t 31-i"- 49 Av dem, som cvara.de "inte alls intresseradti var några redar. tidigare

10 i intresserade av biblioteker, och de blev därför inte psverkade av affischen. Det kan ifrågasättas om en affisch med så allmängiltig text bör användas som informationsmedia. En jäm~örelse mellan tabellerna visar, att trots att den uppmärksammats av många, så väckte den föga intresse. Fråga 8: Bar ni sett denna folder? I GruppA+B+C ja nej (grupp A har ej fått foldern) II Grupp B -t. C %-a-z- Jämför man tabell II med fråga 6, följdfråga, finner man att en- dast 26 personer svarat, att de hade sett någon information om biblioteket i form av en folder, medan 50 personer kände igen foldern när den visades upp. 1: Var har ni sett den? I brevlådan 47 Vet ej 2 Hos bekant 1 Följdfråga 2: I vilken grad gjorde den er intresserad för bibli- oteket? Antal personer, Z ganska lite I inte alls intresserad intresserad intresserad f I 30 mycke t intresserad Fråga 9: Vilken information, affischen eller foldern, gjorde er mest intresserad av biblioteket? 1 affisch / folder / vet e j I ingen Antal personer % 17, 34 28, 21 Tabellen visar, att en folder med informativ text, väcker större intresse an en affisch med allmängiltig text.

11 Fråga 10: Kan den här informationen få er att gå till biblioteket? inte alls knappast I kanske ja säkert htal pers;ner t: 1 z 1 ii- Övervägande delen av de intervjuade var efter inforinationskamparljen positiva till ett besök på biblioteket. Frågan är emellertid svår att besvara, varför alternativet "kanske1' är enklast att välja. Detta är troligen förklaringen till det positiva resultatet. Fråga 11: Hur skulle den information-se ut, som skulle få er att besöka biblioteket? På denna fråga fick vi många olika förslag, men de flesta svarade att frågan var svar att besvara, eller att de inte visste. Några tyckte att det inte behövdes någon information. Ungefär 6% tyckte att foldern gav bra information. 5% ville ha exakt angivet vad som finns på biblioteket. &fånga ville ha intresseinriktad information, t ex information om egna intressen, information om något som intresserade hela familjen, information om grammofonskivor eller intressanta böcker. Någon föreslog, att man borde avbilda aktuella böcker i foldern, medan en annan ville ha en folder, som följde upp aktuella radio- och. TV-pr ogram. Vad gällde utformningen tyckte någon att affischen var bra iögonfallande. De flesta ville ha lättfattlig bifd och text, och inte för mycket eller för svår text, betonade man. Någon föreslog, att biblioteket skulle ordna något speciellt, såsom träff med kaffe exempelvis. Fråga 12: Vet ni vad man kan göra på biblioteket? - På denna fraga erhölls många varierande svar, vilka redovisas i nedanstående tabell. Den första kolmen representerar antalet personer i % av alla intervjuade ( A i B + C.). Kolumn två står för antalet personer i procent av de intervjuade som fått foldern eller affisch + folder ( B + C ). Ilen tredje kolumnen innehåller antalet

12 ,personer i procent av de intervjuade son fått affisch men ej folder (A). Låna böcker Lyssna till musik ~åna tidning eller tidskrift Låna kons t S läktforska Låna band med språkkurser Låna kas settbandspelare Sagostund Låna lasapparat Spela schack Barnverksamhe t Lasa Lyssna på och låna band Få informatiofi och upplysning Studera Se på utställningar Författaraftnar Slå i referenslitteratur Få särskild information om speciella författare Träffa bekanta och andra Diskutera Titta lite Koppla av Låna skivor ~åna leksaker Dansa Dr tre sista aktiviteterna, finns ej på Narks komcnbibliotek. De nio första aktiviteterna fanns nämnda i foldern. Jämförelse mellan de olika kolunnerna visar, att de som erhållit foldern är bättre informerade än de som endast sett afflschen, framför allt då det gäller de aktiviteter som namns i foldern, Största skillnaden märks vid aktiviteter som är mindre allmänt kända, såsom utlåning av konst, band eller kassettbandspelare. Observera också skillnaden vid szgostund och barnverksamhet: de som hade fått foldern preciserade barnverksamheten till sagostund, medan de som erhållit endast affisch val: mera svävande. Pråga 13: Kommer ni att gå på biblioteket inom den nzrinsta nånaden ja nej 43 l 45 /ve:?2j

13 6 Resultat och slutsztser Antal personer från kvarteret Snickaren som hade lånekort 19/3 1974: Män Z I Antal Kvinnor 1 só / 2 Barn Ungdom Antal O 2 3 i 3 0 ii 16 personer från kvarteret Snickaren skeev ii1 sig som nya låntaga- re under tiden 17/12 19i3-19/ ånt tagarnas procentuella fördelning efter ålder förändrades så att 54 % vuxna, mot tidigare 53 % hade låaekort vid undersökning- ens slut, se tabell sid 3. Schema över antalet gamla och nya låntagare samt antalet besökare och lån 17/ / från kvarteret Snickaren, Erde- lade p& hus enligt skiss sid 2. Intervj u Hus Antal Nya Antal Antal lån Summa gamla lånt. besö- vuxna barn lån lsnt. kare

14 Ej intervju Hus Antal Nya Antal Antal lån Summa gamla lånt. besök- vuxna barn lån isnt. are I I l I Sumna D+E+F Jämför man de båda tabellerna finner man att 12 av dc 16 *ya låntagarna kommer rån den intervjuade gruppen. Detta gör för intervjugruppen 10% ökning i antalet låntagare, medan ökninger. hos jamförelsegruppen ar 5% Slutsatser a) Allmänheten var dåligt informerad om bibliotekets nyare akti- viteter, såsom konstutlåning, släktforskning m m. b) Kannedomen om biblioteket och dess service ökade i undersöknings- område t efter informationskampanj en. c) Antalet låntagare ökade, men det ar svart att saga hur stor del av ökningen som berodde på informationskampanjen. d) En allmangiltig affisch uppmärksammas mer än en folder, men den ökar inte allmznhetens kunskap om bibliotekets olike aktivi-- teter. Foldern med dess specifika information väckte större intresse för biblioteket än affischen. e) En folder bör för att väcka intresse vara aktuell, Ettfattlig i bild och text samt giirna intresseinriktad. f) Nar det galler att öka antalet låntagare ger affisch och folder ett visst resultat. 0% detta följs upp med mntlig information förbättras resultatet väsentligt, Vi vill som avslutning tacka personalen på Marks kommnblbliotek för deras vardefulia hjälp vid registrering av lån, låntagare och besökare från kvarteret Snickaren under underszkningstiden.

15 7. Litteraturiista -. BBL nr (temanummer) Dahlström, E., Intervju- och enkätteknik. Stockholm Lindholm, Christian & Nyman, Hans, Effekten av direktreklam under alika betingelser. Stockholm Kenborg, G., Att arbeta med bibliatekens PR. Lund Att marknadsföra bibliotek, BBL 1967:7 Kannedom om at ~ihyder till folkbibliotek. 3-betygsuppsats, Sociologiska inst. Uppsala universitet Svedner, H., Sociologisk metod. Lund 1970.

16

17 g t % d *' d> Q ) ' Td a a w R a

18 ?i htroducerar oss. Talar om att v% komer fr& 33HS och &a etua a de3. f r&or?f ör H&s Ir~mmunbibUotek~ Välj person för folrtsat-t intenju.?'ed? är ni född? 0&*006ttQ100~0116QI $e &X i?i 1hd~0l.c p& m kommunbiblio t ek? I&mr ni böcker p& andr8 familj emedlenrnass k~rt? 5. Besöker ni biblioteket utan att låna böcker? 6. Har a9 sett någon inform~ttiora om biblioteket de si;mste i 4 dae;a;rnae.. I om nej ph till fråga 10.). on ja: IFy3.l i, men fdga ej.(

19 (Visa atfischen / Bil, 3:2. 7. Har ni sett den Pzar affischen? om nej 68 till f* öj Var har ni. set-t iien? I diken grad gj0ni.e den er intresserad för biblloteket~ /Visal O.OP&6OObQbQ009* &e-t gm&a lite 8. Ha- ni sett &en här foldern? om ja: Var har ni sett den? I vilken grad gjorde dem er intressemä för biblioteket? qcket &%-a Ute inte aj-ps intresserad intresserad Entresserad intmsseq Mga endast person som fått &fisch + folder 90 Villkm bxf?orma'cion, &fischen ekler foldern, gjorde er iziest tntressesnad av biblioteket? 1 0, Kan den här hfonnationen f & er att g& tiil biblioteket? inte a1ls knappast kmske ja a%:ert I i i II. T3ux sikkl3e den in3omation se at, som Skulle f& er att besbja bibu.oteketr?

20 l Veal; ni vad mn kan göra p& biblioteket? spela $c- Xysma tiak mslilr läsa Lib, el, tidskrifter si.ahttf orka -U lbe Komer ni att g$ p% bibeeteket imn den rap,rmaste månaden? 9 4, Har ni &m ömesl%l an&ende bibliot&e%? r k%ervjuamn delar a-t anfomia.t;ioil och ~slrri~gs%~l~e%t, sm% berättar óm bibliotekets aktiviteter.

21 Fransson, Birgitta, Hellman, Curt & Nyberg, Kjell 7.. I. Biblioteksinformation i Marks kommun. Specialarbete inom ämnet bibliotekskunskap vid bibliotekshögskolan i b or ås, vt, Uppsatsen redogör för en informationskampanj i ett bostadsområde i Marks kommun. Målsättningen med arbetet var att öka antalet bib- lioteksnyttjare genom att informera om biblioteket och dess ser- vice samt att mäta effekten av olika informationsmedia. De media som användes var affisch, folder samt muntlig information nid intervju. Man fann att affischen uppmärksammades bättre än foldern, men att foldern väckte större intresse för biblioteket. I det område dar intervjuer genomfördes fick man en tioprocentig ökning av nya låntagare, medan ökningen i jämförelsegruppen var 5 %. Uppsatsen omfattar 11 sidor, litterätu&örteckning och 3 bilagor.

22 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2010