I. I t.)t.., 1- m*-. - I..

Transkript

1 I.. ' -II I.,.:I I t.)t.., 1- m*-. -

2 Författarcentrum (FC) ar en av de fria s k centrumbildningarna som uppstod i slutet på 1960-talet inom kulturområdet. Initiativet till bildandet av FC togs av enskilda författare. De kände ett behov av att bryta sin egen isolering och samtidigt förbättra kontakterna med sin publik. I och med föreningens bildande (1967), fick man ett forum för kontakt kollegor emellan samt en centralt fungerande arbetsförmedling. Ett viktigt mål var att skapa bättre arbetsmöjligheter och flera arbetstillfällen för författarna. I föreningens stadgar sägs att man vill skapa vidgade kontakter mellan författare och andra människor, samt bidra till att föra ut litteraturen i samhället. FC har också som målsättning att motverka kommersialiseringen av kulturlivet, och att slå vakt om å- sikts- och yttrandefriheten. Man vill även bredda kulturutbudet för att nå grupper som tidigare missgynnats. A l l t detta skall ske i samverkan med kommunala och regionala organ, bibliotek, skolor, föreningar och andra organisationer, övriga centrumbildningar och kulturarbetare. Författarcentrum är regionalt indelat i fyra olika föreningar: Ost, Väst, Nord och Syd. En riksorganisation finns också. Författarcentrum Ost FC Ost omfattar följande län: Stockholm,. uppsala, Södermanland, Ostergötland, Gotland, orebro, Vast-,manland och Kopparberg. Medlemsantalet är ca 280. Försningen leds av en styrelse som har regelbundna sasaantraden. Sina lokaler har man på Kungsgatan 55 i Stockholm. Dar finns dels kansliet, dels arbetsförmedlingen. Vid kansliet arbetar en halvtidsanställd sekreterare. Samtliga medlemmar informeras genom kontinuerliga utskick från kansliet. Styrelsen verkställer medlemsmötets beslut och i- nitierar nya verksamheter. Eftersom san saknar ekonomiska resurser söker man bidrag från Statens Kulturråd vid genomförande av projektverksamhet, utställningar m m. Ett exempel på sådan verksamhet ar den årligen återkommande poesidagen, med diktupplasning av författare.

3 Författarförmedlingens verksamhet bekostas av Arbetsmarknadsstyrelsen. Dar arbetar en heltidsanställd tjänsteman, Presentetioner och programförslag från samtliga medlemmar finns på förmedlingen. Dessutom skickar man ut olika programerbjudanden till skolor, bibliotek m m. Exempel på verksamheter som förmedlas: - Författarverkstad (t ex som "fritt valt arbete" i grundskolan, eller "timme till förfogandew i gymnasiet) - Författarbesök i skolklasser (alltifrh en timme till en veckas anställning) - Studiedag för lärare - Poesiaftnar, diktupplasning - Program med musikinslag, t ex trubadur Biblioteket I anslutning till kansliet och författarförmedlingen finns också ett litet bibliotek. Det omfattar ca 1000 titlar och består mest av gåvor (recensionsexemplar) från förlagen, Svensk skönlitteratur dominerar, barnoch ungdomsböcker kanske allra mest, En stor samling lyrikböcker finns också. Dessutom finns en del facklitteratur (många s k debattböcker), främst inom de samhällsvetenskapliga områdena. Plan har aven en del periodica i biblioteket, mest kulturtidskrifter, Böckerna var grovt sorterade på hyllorna med avdelningar som: skönlitteratur, poesi, antologier, rniljövård, ekonomi politik och barn- och ungdom. Nya (och riktigt gamlaj böcker väntade på'att placeras in p& ratt plats. Utlån antecknas och avregistreras (av låntagaren) i en anteckningsbok. Ingen förteckning över beståndet fanns. Kataloqiserinqsarbetet Plitt arbete var att ställa i ordning och förteckna bokbeståndet, Eller rättare sagt delar av beståndet. Arbetet fortsattes och slutförs av andra BHS-elever. Jag sorterade alla böckerna enligt SAB-systemet, skrev remsor för märkning av hyllorna och en "klassifikationstavlam med SABS huvudavdelningar,

4 Jag valde, i samråd med personalen, att göra förteckningen i form av en kortkatalog och följde katalogreglerna KR 76. Först katalogiserade jag skönlitteraturen för barnoch ungdom. Där använde jag förkortad katalogissring, och skrev ut ett alfabetiskt kort till varje bok. Det fanns inget behov av titelkort, och inte heller av någon uppdelning på avd. Hcf, Hcg eller uhc. I böckerna stämplade jag titelsidan och strök under ordningsordet. Sammanlagt katalogiserade jag 283 barn- och ungdomsböcker.. Exempel: l I Sherry, Sylvia Liverpoolganget / Sylvia Sherry ; Översättning av Berit och Ingvar Skogsberg. Första svenska upplaga rig:s titel: A pair of Jesusboots. Eftersom det ar avsett att vara en beståndskatalog har jag tagit med anmärkning om boken ingår i en serie endast om första delen av serien finns.

5 Utöver skönlitteraturen för barn- och ungdom katalogiserade och klassificerade jag 84 fackböcker. Det var främst litteratur om politik och ekonomi. Jag använde aven dar KR 76, och dessutom "Klassifikationssystem för svenska bibliotek". För dessa böcker har man behov av endast ett systematiskt register. Därför har jag inte gjort några författar- eller titelkort. Hyllsignum begrandade jag till 2 bokstäver. Exempel: Kn Larsen, Jörgen Diktaturen i Grekland / Jorqen Larsen ; till svenska av ~ennart ~dberg. - Stockholm, s. - (prismaserien) 0rig:s titel: Diktaturet i Grmkenland. First step to disarmament : a new approach to the problems of arms reduction / Neville Brown... ; edi- ted by Evan Luard. - London, cap s.

6

7 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012