Specialarbetet är ett slags bestiillningsarbete, eftersom skolbiblioteket

Transkript

1

2 l Grundskolan i Sollebrunn är en låg- och mellanstadie~kola och har ca 260 elever. Specialarbetet är ett slags bestiillningsarbete, eftersom skolbiblioteket i Sollebrunn hittills har saknat kortkatalog. Kommun- bibliotekarien framfömie behovet för min handledare, Göran Berntsaon, Jag pabörjade spe cialasbetet under hös ten 1980 och lägger sista handen vid det nu i april Jag har katalogiserat 31 5 böcker, skön- och facklitteratur, men övervägande facklitteratur. Som hjälpmedel vid katalogiseringen ha.r jag haft Katalogregler för svenska folkbibliotek (KR 76). Vid katalogiseringe~~&v skönlitteraturen har jag använt f örkortad, P katalogisering, och näx det gäller facklitteraturen, har jag an- *t fullständig katalogisering. Jag har skrivit ett kort per bok (huvudkort), och en eventuell full kortsats kommer i s% fall att utarbetas vid skolbiblioteket i samarbete med kommunbiblioteket, Jag har ocks0 klassificerat böckerna, men efter vad som är naturligt i en sådan samling, har jag klassificerat ganska grovt. Jag har gjort katalogiseringen hemma, och jag har haft stadig kontakt nied handledaren och kommunbibliotekarien i Sollebrunn. Skolbiblioteket Sr inrymt i en nybyggd del av skolan, och lokalen, som är p& 38 m2, bir trevlig. Eitenom lokaleme fir s& nya (1980). rymmer biblioteket för närvaxande inte alla böcker, som får plats. Blan kan säga, att biblioteket fortfarande är i ett uppbyggnadsskede. Eh del elever använder ibland skolbiblioteket som gruppasbetsrum. Man har klaasuppsiittriingar i Lex. laseböcker i historia och geogrsfi. För att f& tillträde till biblioteket måste eleverna till sin li3rere och be att f& nyckel.

3 litteratur, och 3820 &r skönlitteratur var bokbeståndet 6630 volymer, -v 40 % var skön- och 60 % vax facklitteratur. Referensböcker vcuc % och är Det intressanta i detta> sm-t är, att skönlitteraturen inte air placerad i skolbiblioteket utan i kommunbiblioteket, som ligger i närbelägua lokaler. Detta beståndet är blandat med komrmmbiblioteketa övriga besthd och l b ut p& lika villkor som det andra. Uppstäiiningen avskolbibliotekets beathd &r h u inte fa~tlagä. Lokalerna lir som sagt nya, och eom provisorisk uppstä1lnin''metod ix det rätt tillfalligt valda lösningar. I de gamla lokalerna hade man uppställning efter ahinre, och enligt skolbibliotekarien lutar det at, att 8ian &iven i de nya lokalerna komimer att välja - dema Itjening., KWtkatalog har allts% inb funnits tills nu, och mina 315 kort kir ett litet bidrag till ett sádatat. Xed bansyn till öppettider sa kan alltsa eleverna i prinoip &n% biblioteket, n& det psar, eftersom de kan öppna med nyckel, som tillhandahålla av 1" amren. ~o~biblioteket har öppet m&$ag-fredag kl. l för ekolano elever och fungerar allts4 som ett slags skolbibliotek acksa. Naturligtvis tillfallen. eleverna qcb& bilrlioteke t vid andra N& eleverna lhsr, skriver de sitt p& en boksticka, som finns i varje bok. Bokatickan placeras sedan, där boken hm sthtt. Antalet utlanade band 1980 var 3800, och per elev blev det 14, /77 vax ntl~gen 2800 band, o& per elev blev det 13,6. Det &r ingrtn epeciell lånetid för de lånade medierna i skolbiblioteket, utan senast vid terminens slut skall böckerna lämnas tillbaka. Böcker, lanade i ko~rmunbiblioteket, f& vanlig lånetid.

4 En tidning finns, som för övrigt är placerad i lärarrummet. Tre tidskrifter prenumererar man p%, och dessa ar placerade i elevernas uppeh%llsm. Svinnet är inte speciellt stort, men det händer naturligtvis, att böcker förkommer. Ibland kan det nog dröja länge, innan en bok 1-as tillbaka. Gallring f örekommer i mån av tid gallrades 30 band. Nar man fick nya lokaler 1980, gallrades förstås lite extra. Sammanl& gallrades d% ca 100 volymer. Lagningar görs ocksa i m& av tid, och när det förekommer, tas utgifterna fr& bokanslaget. Bokanslaget är för l kr. Det allra mesta, som köps in, är skönlitteratur, ca 70 %. Resten är facklitteratur, fakta- böcker o,dyl köptee ca 310 böcker, medan siffran för l978 var ca 150. Vid inköp föres förvärvsjournal. Skolbibliotekarien, Sten Winquist, är mellanstadielarare och har varit skolbibliotekarie sedan Denna långa funktions tid beror dels p% intresse och dels p% bristande intresse bland övriga lärare. Kan ha,r ingen nedsatt tjänstgöring för biblioteksarbetet. Amodet är kr, och 1978 var det 2100 kr, Det tar ca tv% timmas i veckan för skolbibliotekarien att sköta biblioteket. Det förekommer ett visst samarbete med kommunbiblioteket sedan Skolbibliotekarien har ibland bolandte med konwunbibliotekarien, och eftersom biblioteken ligger s% nära varandra, s% äx inte vägen lång, om det finns problem och annat att diskutera. Annars s& köper skolbibliotekarien s jalv in litteratur.

5 Skolan har en del SIA-aktiviteter, och en del elever valjer att tillbringa den tiden, som stas' till förfogande, ca 60 min., p% komunbiblioteket. Somliga lånar eller lyssna på ekivor, andra spelar spel m.m. Denna SIA-timme ligger ibland mitt p& dagen och ibland i slutet. Den är alltsa inbakad i den samlade skoldagen. Mad hänsyn till bok@$& finns det inga fasta regler för detta. I och för sig finns det tio timraar per vecka, som kommunbibliotekarien har till disposition, men det handlar ocks% om efterfr- och behov. Det är ingen schemalagd tid till bokprat, utan de t blir of ta i anknytning till n& t tema, som f örekomer i undervisningen, t.ex. serieböcker. Undervisning i bibliotekskunskap förekommer i liten grad. Slrolbibliotekarien har inte deltagit i några kurser eller konferenser, huvudsakligen i bris t p% tid.

6 O SJ rh- hm+? ru m*k tier3m&w. R!CbWQ hm 3tB WhWe 8mMb #~.~.dwia~l; ;50Zd!m&mmk c* UlcsifioomOl'

7 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012