GSN-2016/ Reviderad Verksamhetsplan 2017 för grundskolenämnden

Transkript

1 GSN-2016/ Reviderad Verksamhetsplan 2017 för grundskolenämnden /

2 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Ansvarsområde... 4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Nämndens mål och resultat... 5 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Systematisk kvalitetsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Plan för intern kontroll Nämndens internkontrollarbete Riskreducerande åtgärder Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Systematiska kontroller Plan för uppföljning och insyn Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Källförteckning... 35

3 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta 3

4 Ansvarsområde Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter inom följande områden: a) bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt b) förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfund. Grundskolenämnden skall vara anställningsmyndighet både för den egna nämndens personal liksom för förskolenämndens och för gymnasienämndens personal. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision En utbildning med hög kvalitet är viktigt för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som arbetar i våra verksamheter. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att arbeta för en utbildning av hög kvalitet som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. I vår pedagogiska plattform tydliggör vi vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag oavsett vilken skolform man går i. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Efter några års implementeringsarbete kan nu den pedagogiska plattformen kommuniceras utåt i större utsträckning än tidigare vilket kommer att bidra positivt till Huddinges varumärke. Barn- och utbildningsförvaltningen uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och allt vårt goda arbete ska vara synligt för andra. Därför skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att dela med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner, bland annat genom att delta vid olika mässor och via pedagoghuddinge.se. Huddinge är unikt med den avsevärda koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som finns genom högskolor, universitet och forskning. Detta använder vi genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. För att det ska vara fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge arbetar vi aktivt för att planeringen av skollokaler ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. 4 VERKSAMHETSPLAN 2017

5 Nämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål och delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i, där den fysiska skolmiljön ger goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete med de fastighetsbolag som kommunen hyr sina skollokaler av, för att våra förskole- och skolbyggnader ska hålla en god verksamhets- och miljöstandard. Fler barn och elever i Huddinge ska också få sitt förstahandsval till förskola och skola. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen, så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Nämnden arbetar även för kommunens övriga övergripande mål. Detta görs på nämndnivå, men också inom grundskoleverksamhet genom att läroplanen omfattar flera av målen i den kommunala målbilden. För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i våra nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Nämnden har systematiskt gått igenom kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och ingår i nämndens ansvarsområde. Följande mål ur Mål och budget 2017 kommer Grundskolenämnden därmed inte att skriva om: Nämndens tolkning av målen Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste målsättning. Detta övergripande mål är centralt i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppnå kommunens vision och ett hållbart Huddinge För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Därutöver arbetar alla skolformer med pedagogiska fokusområden. Ökat bostadsbyggande (Bra att leva och bo) Förbättrad infrastruktur (Bra att leva och bo) Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbildning (Bra att leva och bo) Successivt minskat skatteuttag (Bra att leva och bo) Fler behöriga till högskola (Utbildning med hög kvalitet) Fler i egen försörjning (Fler i jobb) Fler upplever god vård och omsorg (God omsorg för individen) God vattenstatus i sjöar och vattendrag (Ekosystem i balans) Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur (Ekosystem i balans) 5

6 Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till skola Planeringen för behoven av skollokaler måste ligga i fas med kommunens prognosticerade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande så att det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge. Den senaste tiden har många nya invånare flyttat in till Huddinge. Detta ställer höga krav på barn- och utbildningsförvaltningens förmåga att ta emot och erbjuda alla elever en plats i en skola i närområdet eller utifrån förstahandsval. Det pågår ett aktivt arbete för att stärka samarbetet med andra förvaltningar och effektivisera beslutsprocessen kring lokalplanering. Genom en effektiv planering är kommunens långsiktiga mål att fler föräldrar, barn och elever ska få sitt förstahandsval. Arbetet med lokalförsörjning är ett av barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste utvecklingsområden. Arbetet beskrivs ingående i lokalförsörjningsplanen. Andelen (%) som fått sitt förstahandsval till förskoleklass Kommunala grundskolor För att förbättra samordning och planering i ett tidigt skede av samhällsplaneringen kommer en kommungemensam satsning att genomföras. Det handlar om att formalisera alla förvaltningars delaktighet i samhällsbyggandet samt fastställa en systematik som tidigt ger kommunen möjlighet att ta beslut om behov och utförare av offentligt finanserad service (kommunal/privat regi). Arbetet ska ligga i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska ta en aktiv roll i kommunens arbete att utveckla samhällsbyggnadsprocessen. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Att samverka och utveckla det förebyggande arbetet för barn och unga i Huddinge kommun fortsätter inom ramen för Samkraft. Det lokala samkraftsarbetet sker i form av olika projekt i de lokala samkraftsteamen. Samverkansforum finns också med det lokala polisområdet i Huddinge och Stockholms läns landsting. Ökad delaktighet Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga och nå de som i vanliga fall inte deltar. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att göra barn, elever och vårdnadshavare delaktiga på många olika sätt. Barns och elevers inflytande är ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen. I läroplansuppdraget ingår även att bland annat genomföra elevråd och skapa förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns skolgång. Våra elever ges också möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten via enkäter och deras svar används aktivt i huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete. Medborgare ges möjlighet att vara delaktiga genom digitala kanaler och sociala medier. Vi ska under 2017 vidareutveckla vår närvaro i digitala kanaler och sociala medier. De förtroendevalda i Huddinge ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Barnoch utbildningsförvaltningens nämnder har sedan en tid tillbaka haft en digital nämndhantering, det vill säga att ledamöter och ersättare inte har fått några pappershandlingar utan hämtat kallelser och handlingar som publicerats på Huddinge kommuns hemsida. Sedan hösten 2015 använder utbildningsnämnderna appen Meetings vilket innebär att alla handlingar inför beredande möten och sammanträden direkt görs tillgängliga i appen via Huddinge kommuns ärende- och dokumenthanteringssystem. Ökad jämlikhet Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Barn och utbildningsförvaltningen bryter ner resultat där det är möjligt och relevant utifrån ett köns- och områdesperspektiv för att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Skolans kompensatoriska uppdrag är omfattande och så även för genusperspektivet, där vi kan notera stora skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhets- 6 VERKSAMHETSPLAN 2017

7 frågor. Kommunens arbete ska vidare utformas utifrån ett barnperspektiv. Att möjliggöra jämlika uppväxtförhållanden för unga är en viktig del i jämlikhetsarbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar därmed aktivt för att alla barn och elever ska bemötas likvärdigt. Alla förskolor och skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd är utgångspunkt i arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Alla medarbetare har en viktig roll i arbetet att nå kommunens vision genom att bemöta invånare och brukare på ett professionellt och vänligt sätt. Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. På huddinge.se finns det möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. Under 2017 fortsätter arbetet med att finjustera arbetet med att säkerställa serviceperspektivet på kommunens webbplats. Ett arbete med att ytterligare systematisera arbetet med att ta tillvara inkommande synpunkter, förslag och klagomål i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete pågår. Ökad valfrihet Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till att öka valfriheten bland annat genom att skapa goda förutsättningar för fristående aktörer att etablera sig inom utbildningsområdet i Huddinge. Detta görs genom tydlig och lättillgänglig information och ett samarbete med såväl intressenter som befintliga fristående aktörer. Behovet av att samarbeta med friskolor är stort, dels eftersom det råder platsbrist i Huddinges kommunala skolor, men även för att stimulera till ökad valfrihet. Alla förskolor och grundskolor redovisas i kommunens jämför service för att underlätta för medborgare att välja förskola och skola. Alla vårdnadshavare ska göra ett val, utelämnas valalternativ i ansökan till skolplats, placeras eleven där plats finns enligt närhetsprincip och syskonförtur. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete i skolor bidrar barn- och utbildningsförvaltningen till valfrihet med kvalitet. Andelen (%) hos annan utförare Kommunala grundskolor Utveckla rutinerna kring bemötandefrågor 7

8 Utbildning med hög kvalitet Fler elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år. För att lyckas med detta behöver dels tidiga insatser prioriteras och dels behövs ett medvetet arbete genom studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen har en gemensam strategi för studie- och yrkesvägledning som är ett av rektors verktyg för att leda arbetet med att få eleverna att välja rätt utbildning. Det är av största vikt att strategin implementeras, efterlevs och följs upp. Arbetet med tidiga insatser handlar bland annat om att säkra likvärdigheten mellan och inom förskolor och skolor. En framgångsrik skolgång grundläggs tidigt i skolan. Det är angeläget att fånga upp de elever som hamnar i studiesvårigheter i tidiga åldrar. Därför ska grundskolan stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på att läsa, skriva och räkna för att alla elever ska nå målen för grundläggande färdigheterna i årskurs tre och därmed ges förutsättningar att lyckas i den fortsatta skolgången. Likaså ska resultatutvecklingen analyseras både när det gäller likvärdighet och progression och arbetet med utvecklingsinsatser ska inriktas mot att stödja skolorna kompensatoriska uppdrag. Kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor och skolor och erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Alla elever, oavsett bakgrund och tidigare studiegång, ska möta en utbildning av hög kvalitet, där skolans medarbetare kan anpassa verksamheten så att den tillgodoser alla elevers behov. Den senaste tiden har många nya invånare flyttat in till Huddinge. Detta ställer höga krav på en individanpassad undervisning där alla barn och elever får det stöd och stimulans som de behöver. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden gör vi riktade insatser för att våra barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från våra verksamheter, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det gör vi bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar och ett annat är Pedagog Huddinge, som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna samarbetar vi med högskolor och universitet. Vi uppnår en utbildning med hög kvalitet genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor och skolor som upplevs befinna sig i en sämre situation inom de olika kvalitetsområdena. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat systematiskt kvalitetsarbete där elevernas kunskapsresultat och upplevelse av sin utbildning ligger till grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling. De nationella målen beskrivs i skollagen, förordningarna och läroplanerna. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att tydliggöra hur de statliga och de kommunala målen hänger samman. Därför redovisas nedan en översikt hur nämndens mål sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Kunskaper Högre meritvärde Alla behöriga till gymnasium Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Ansvar och inflytande Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Förbättrade kunskapsresultat Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrade kunskapsresultat Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande behöver vi skapa goda lärmiljöer. Ett fortsatt arbete sker med att följa upp skillnaden mellan pojkars och flickors resultat och är prioriterat. Uppföljningen ska leda till att vi 8 VERKSAMHETSPLAN 2017

9 kan utveckla modeller för lärmiljön som stimulerar och motiverar både pojkar och flickor till högre resultat. Barnoch utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi behöver ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö bör utformas. Alla barn och elever ska mötas av höga förväntningar i förskola och skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare. Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen anger tydligt vad som förväntas av pedagoger och skolledare som arbetar i Huddinge. Den anger även hur en stödjande lärmiljö ska vara för att våra barn och elever ska få möjlighet att utvecklas maximalt. Syftet med den pedagogiska plattformen är att bidra till att alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor har en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat och barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp ska vara synliga som ansvarstagare. Under den senaste treårsperioden har ett implementeringsarbete kring den pedagogiska plattformen skett. Detta har främst syftat till att göra plattformen känd bland personalen i kommunens förskolor och skolor. Detta arbete kommer att fortsätta en bit in på 2017 men under året förväntar vi oss även att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas arbete. Vi menar att den pedagogiska plattformen är integrerad när rektorer, förskolechefer och pedagoger har en samsyn kring uppdraget och kan beskriva hur och varför man arbetar utifrån plattformens kännetecken och vilka resultat det ger. Verksamheten ska genomsyras av innehållet i den pedagogiska plattformen. - Systematiskt och målmedvetet arbeta för att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas vardagliga arbete. Språkutveckling Språket är en del av vår identitet och vi behöver språket för att kunna tänka och kommunicera och det ger oss möjlighet att inhämta kunskaper och förståelser inom olika områden. Alla pedagoger har uppdraget att stötta barns och elevers utveckling mot ett rikt och nyanserat språk och ett utvecklat ämnesspråk i skolans alla ämnen. All undervisning i förskola och skola ska vara språk- och kunskapsutvecklande. För att stärka likvärdigheten inom alla skolformer och ge alla barn och elever chans att utveckla sin språkliga förmåga tar vi fram en språkplan för Huddinges skolverksamhet. Uppnått kunskapskraven i Sv årskurs 3 (%) Totalt (Index 1-100) 92,7 95, Flickor 96,7 97,2 95,2 - Pojkar 91,1 94,2 92,7 - Nationella prov Sv (%) genomsnittvärde av alla delprov Årskurs Totalt (Index 1-100) 94,4 96,9 96,1 95,7 Flickor 96,7 98,1 96,9 97,4 Pojkar 92,3 95,8 95,2 94,2 Andel (%) elever med minst betyget E i Sv årkurs 6 2 Totalt (Index 1-100) ,5 95,3 Flickor 99 97,8 99,1 97,9 Pojkar 93,3 92, ,9 Nationella prov Sv (%), minst betyget E årskurs 6 2 Totalt (Index 1-100) 97,5 96,9 97,7 95,1 Flickor 99,5 97,7 99,5 97,8 Pojkar 95,5 96,2 95,9 92,7 Minst betyget E i Sv årskurs 9 2 (%) Totalt (Index 1-100) 97 97,6 97,1 95,5 Flickor 97,9 98, ,9 Pojkar 96,2 96,6 96,1 94,3 Nationella prov Sv (%), minst betyget E årskurs 9 2 Totalt (Index 1-100) 96,8 97,1 95,6 96,9 Flickor ,3 98,2 98,9 Pojkar 95 94, Resultat för år 2016 saknas. 2 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 9

10 Uppnått kunskapskraven i SvA årskurs 3 (%) Totalt (Index 1-100) 72,6 72,9 79,5 - Flickor ,1 - Pojkar 67,4 72,2 76,5 - Nationella prov SvA (%) genomsnittsvärde av alla delprov Årskurs 3 3 Totalt (Index 1-100) 87,8 89,9 86,1 85,3 Flickor 90,2 93,2 87,6 86,6 Pojkar 85,5 87,4 84,5 84,2 Andel (%) elever med minst betyget E i SvA årkurs 6 3 Totalt (Index 1-100) 77,6 69,3 78,7 70,1 Flickor 81,3 76,3 86,8 80,3 Pojkar 73,5 61,8 73,9 63,2 Nationella prov SvA (%), minst betyget E årskurs 6 3 Totalt (Index 1-100) 87,7 81,7 83,5 68,8 Flickor 93,1 91,7 93,3 82 Pojkar 81,8 71,7 77,6 60,2 Andel (%) elever med minst betyget E i SvA årkurs 9 3 Totalt (Index 1-100) 67,7 69,5 66,7 57,5 Flickor 68,3 74,2 67,6 81,3 Pojkar 67,1 65,2 65,9 44,6 Nationella prov SvA (%), minst betyget E årskurs 9 3 Totalt (Index 1-100) 75,2 72,5 80,8 87,3 Flickor 74,5 72,2 85,9 97,9 Pojkar 75,9 72,7 76,5 77,8 - Förvaltningen åtar sig att ta fram en verksamhetsövergripande språkplan. - En utredning ska ske under 2017 avseende modersmålsenhetens organisation och arbete med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet med grundskole- och gymnasieelever. - Förstärka språkutvecklande arbetssätt genom systematiskt utvecklingsarbete så att pedagoger i grundskolan i högre utsträckning har ett språkutvecklande arbetssätt som tränar elevernas språk både i svenska och på modersmålet 3 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 4 Resultat för 2016 saknas 10 VERKSAMHETSPLAN 2017

11 Matematikutveckling Matematik är fortsatt en begränsande faktor för elevers möjlighet att nå en gymnasieexamen och är därmed ett fortsatt prioriterat område för grundskolan. Satsningen på matematikutvecklare i områden med lägre resultat fortsätter och kommer följas upp och utvärderas för att ge underlag till beslut om fortsatta insatser. Arbetet med att utveckla undervisningen genom ett kollegialt lärande är en god grund för att höja resultaten. Det kräver dock att vi utvärderar insatserna och omprövar satsningar om de inte ger förväntat resultat. Uppnått kunskapskraven i årskurs 3 (%) uppnått kraven i Ma Totalt (Index 1-100) 92,7 90,8 91,6 - Flickor 93,2 90,6 90,9 - Pojkar 92,2 90,9 92,4 - Nationella prov årskurs 3 6 (%) genomsnittsvärde av alla delprov i Ma Totalt (Index 1-100) 90,1 92,2 93,5 91,8 Flickor 90,9 92,1 92,9 90,8 Pojkar 89,4 92,3 94,0 92,8 Andel (%) elever med minst betyget E i Ma årkurs 6 6 Totalt (Index 1-100) 94,8 92,7 93,5 91,3 Flickor 95 93,3 95,4 94 Pojkar 94,6 92,3 91,6 88,9 Nationella prov Ma (%), minst betyget E årskurs 6 6 Totalt (Index 1-100) 96,9 94,3 93,5 92,2 Flickor 97,2 94,5 95,1 94,3 Pojkar 96,5 94,1 91,9 90,4 Andel (%) elever med minst betyget E i Ma årkurs 9 6 Totalt (Index 1-100) 92,2 93,1 91,1 87,3 Flickor 91,4 92,6 91,1 91,9 Flickor 83,4 89,4 84,7 91,9 Pojkar 86,8 93,6 86,8 90,2 5 Resultat för 2016 saknas. 6 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). - Systematisk följa upp matematikutvecklarsatsningen i områden med låga resultat och omvärdera insatserna vid behov. IT i undervisningen Arbetet med digitalisering i utbildningen är på väg in i en ny fas i och med att nationella strategier för digitaliseringen är på gång. Skolverket har lämnat in två förslag till regeringen som ska se till att alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Arbetet med IT i undervisningen har i Huddinge kommun visat sig ha goda effekter på likvärdigheten mellan pojkar och flickor samt vid undervisning för nyanlända elever. Detta föranleder en vidare satsning på IT i undervisningen utifrån en verksamhetsövergripande e-strategi. Den verksamhetsövergripande e-strategin för barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge, som ska omarbetas och vara klar i början på 2017 och denna behöver vara i samklang med de ovannämnda nationella förslagen. - Förvaltningen åtar sig att arbeta med att implementera den reviderade e-strategin Övergång förskola till förskoleklass och fritidshem En revidering av läroplanerna för grundskolan och förskolan har skett gällande övergången mellan förskola och förskoleklass och fritidshem. I den nya texten har det förtydligats att de berörda skolformerna och fritidshemmet ska utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Man pekar också på vikten av samarbetsformer för att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför över- Pojkar 92,9 93, ,5 Nationella prov Ma (%), minst betyget E årskurs ,3 gången. Det 91,5 är relevant 85,8 att förvaltningen 91 hittar former för Totalt (Index 1-100) 85,3 91,5 85,8 91,0 uppföljning av övergången mellan förskola och förskoleklass för att säkra att denna fungerar tillredställande. - Förvaltningen åtar sig att implementera förändringen i läroplanerna gällande övergången mellan förskola och förskoleklass för att långsiktigt säkra en samverkan som på bästa sätt främjar barns utveckling och lärande. 11

12 Högre meritvärde I nedanstående tabeller redovisas elevernas genomsnittliga meritvärde i årskurs 6 och 9 baserat på elevernas 16 bästa ämnen. Resultatet redovisas utifrån en könsjämförelse samt en redovisning av skolan med högst respektive lägst genomsnittliga meritvärde. Meritvärde årskurs Totalt (medel) Flickor Pojkar Meritvärde årskurs Totalt (medel) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde Ranking i länet 11/26 10/ Alla behöriga till gymnasium Grundskolan ska skapa förutsättningar för samtliga elever att nå målen för minst betyg E i alla ämnen och skapa lärmiljöer så att eleverna ges förutsättningar att prestera högre betyg. Detta är en stor utmaning som skolorna behöver hantera genom många olika insatser till elever i behov av särskilt stöd. Elever som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program bör i högre utsträckning stöttas i tidiga åldrar. En systematisk uppföljning av kunskapsutvecklingen på individnivå borgar för att varje elev, som behöver, kan få riktat stöd för att inte halka efter och därmed förlora kraft och självtillit. Det är också av största vikt att den specialpedagogiska kompetensen ökar och att elever med låg motivation riktas särskild uppmärksamhet. Förhållningssättet hos skolans företrädare ska präglas av innehållet i den pedagogiska plattformen. Alla pedagoger ska vara tydliga som ledare och alla elever ska mötas av höga förväntningar i en miljö som bygger på förtroende och respektfulla relationer. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram kommunala skolor (%) Totalt 88,7 89,7 88,6 84,2 Flickor 87,7 89,3 88,4 90,2 Pojkar 89,5 90,1 88,8 79,2 Högsta värde , ,6 Lägsta värde 37,1 58, Ranking i länet 12/26 12/ Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor (%) Totalt 85,8 86,9 86,1 82,4 Flickor 84,8 87,3 86,8 88,9 Pojkar 86,6 86,5 85,5 77,1 Högsta värde 98,9 96,7 96,6 93,4 Lägsta värde 22,9 27,6 48,0 56 Ranking i länet 10/ Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). - Fler elever ska ta gymnasieexamen inom 3 år. - Analysera utvecklingen både när det gäller likvärdighet och resultatutveckling, exempelvis genusaspekten, samt arbeta med utvecklingsinsatser för att förbättra studieresultat i grundskolorna samt öka skolornas förmåga att kompensera för olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar. 12 VERKSAMHETSPLAN 2017

13 Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Grundskolan har i uppdrag att skapa lärmiljöer som ger förutsättningar för lärande mot målen i läroplanen men ska också stimulera och motivera eleverna till högre mål. Detta kräver noggrann uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och att vi riktar stödinsatser på ett kompensatoriskt sätt. Andel (%) som uppnått kunskapsraven i alla ämnen i årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1-100) Flickor Pojkar Minst betyget E i lästa ämnen årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1-100) Flickor Pojkar Minst betyget E i lästa ämnen årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1-100) Flickor Pojkar Ranking i länet Stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på att läsa, skriva och räkna för att understödja att alla elever når målen för grundläggande färdigheterna i årskurs tre och därmed ges förutsättningar att lyckas i den fortsatta skolgången 8 Resultat för 2016 saknas. 9 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror - Systematiskt följa upp resultatskillnader mellan pojkar och flickor, för att få fatt i modeller som gör skillnad, stimulerar och motiverar till ökade resultat för både pojkar och flickor. Redovisning enkätresultat Enkätresultaten som presenteras i tabellform i denna verksamhetsplan härstammar från förvaltningens enkätundersökningar till elever. Elevenkäten har dock inte genomförts under 2016 till förmån för en genomlysning i syfte att säkra och utveckla enkätens kvalitet samt att den genomförs på ett effektivt sätt. Under en övergångsperiod kommer därför vissa resultat att saknas i tabellerna. Fram tills dess baseras det fortsatta kvalitetsarbetet på resultaten från enkäten år 2015 i kombination med resultat från andra uppföljningar. Alla barn och elever ska vara trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Andelen elever som känner att de har minst en vuxen på skolan som de känner förtroende för ska öka. Alla barn och elever ska ha en arbetsmiljö och mötas av ett förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor. Trygghet, trivsel, arbetsro och ordning är avgörande för barns och elevers utveckling och lärande. Andel elever trygga i sin skola tidigaredel Totalt (antal) Varav (%) 92,6 90,8 90,6 - Totalt (%) Flickor Pojkar Andel elever trygga i sin skola senaredel Totalt (antal) Varav (%) 86,1 87,5 81,2 Totalt (%) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 13

14 Andel barn trygga i sitt fritidshem Totalt (antal) Varav (%) 81,2 86,2 81,3 75,9 Totalt (%) Flickor Pojkar Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Elever ska ges inflytande över utbildningen och detta sker på många olika sätt i skolor och på fritidshem. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Genom elevenkäten i skola och fritidshem ges eleverna möjlighet att lämna sina synpunkter på utbildningen. Varje lärare ansvarar för att återkoppla och resonera kring resultaten tillsammans med eleverna för att hitta utvecklingsmöjligheter. Arbetet sammanställs i Klassens kvalitetsrapport. Tabellerna nedan visar andelen elever som svarat att de är nöjda med det inflytande de har över sitt skolarbete respektive andelen barn som svarat att de är nöjda med sitt inflytande över aktiviteter i fritidshemmen. Tidigaredelen utgör eleverna i låg- och mellanstadiet och senaredelen utgör eleverna i högstadiet. Den tabell som redovisar andelen nöjda med sitt inflytande över aktiviteter i fritidshemmen anger andelen barn som är nöjda med sitt inflytande över valet av aktiviteter. Resultatet redovisas i könsjämförelse. I högsta och lägsta resultat redovisas skolan som har haft högsta respektive lägsta värde. Andel barn nöjda med sitt inflytande, tidigaredel Totalt (antal) Varav (%) 92,6 90,8 90,6 - Totalt (%) Flickor Pojkar Andel barn nöjda med sitt inflytande, senaredel Totalt (antal) Varav (%) 86,1 87,5 81,2 - Totalt (%) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde Andel barn nöjda med sitt inflytande över aktiviteter på sitt fritidshem Totalt (antal) Varav (%) 81,2 86,2 81,3 75,9 Totalt (%) Flickor Pojkar Fler nöjda med sin skola Trivsel och trygghet är en viktig faktor för hur nöjd man är med sin förskola och skola. Ett professionellt bemötande, undervisningens kvalitet och hög måluppfyllelse är andra viktiga faktorer för den upplevda nöjdheten. Förskola och skola har utifrån läroplanen i uppdrag att arbeta i nära samarbete med hemmen. Andel (%) elever nöjda med sin skola, tidigaredel Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever nöjda med sin skola, senaredel Totalt Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde VERKSAMHETSPLAN 2017

15 Fler i jobb Fler arbetstillfällen Särskilt prioriterat 2017 är insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar bland annat genom satsningen 100 huddingejobb och genom att erbjuda feriepraktikplatser och lärlingsutbildningar. Vi arbetar för att ha en samverkan mellan kommunen, akademierna och näringslivet. Barn och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat samarbete med de lärosäten i länet som bedriver lärarutbildning och tar emot ett stort antal lärarstudenter i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU). Att ta emot lärarstudenter är en viktig del i vårt skolutvecklingsarbete och av stor betydelse för rekryteringen av förskollärare och lärare. Sedan 2015 ingår Huddinge i ett femårigt övningsskoleprojekt tillsammans med Södertörns högskola. Syftet med projektet är att skapa en lärarutbildning med tydligare fokus på professionsutveckling och att förbättra de blivande lärarnas undervisningsförmåga. För våra lärare och förskollärare innebär deltagandet i projektet att man får en stärkt handledarkompetens som kan bidra till att utveckla och stärka den egna undervisningsförmågan. Genom ökade kontakter med högskolans lärare får man också tillgång till aktuell forskning inom skolområdet. Det utökade samarbetet bidrar också till att utveckla högskolelärarnas kompetens och kan också ge uppslag till nya forskningsfrågor. Två förskoleområden, fem grundskolor och två gymnasieskolor ingår i övningsskoleprojektet. Under 2017 kommer projektet att fokusera på att utveckla och stärka de samarbetsformer som byggts upp mellan handledare och kurslärare från högskolan för att bidra till en ökad professionskunskap och en bättre undervisningsförmåga hos studenterna. Samt att utveckla former inom projektet för att studenterna ska få möjlighet att anpassa inriktningen på sina självständiga arbeten/examensarbeten till kommunens verksamhet och utvecklingsområden. Implementering av riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning är beslutade i såväl grundskolenämnd som gymnasienämnd. En implementeringsplan har tagits fram som innebär att rektor för varje grundskola, gymnasieskola och för vuxenutbildningen har valt ut tre representanter (en skolledare, en studieoch yrkesvägledare och en lärare) som ska vara de personer, som under rektors ledning, genomför implementeringen på skolan. Som ett led i implementeringsprocessen genomfördes en gemensam konferens, i april 2015, följt av en utbildning, läsåret 15-16, med fokus på Skola-Arbetsliv i samarbete med skolverket och Mälardalens högskola. Nu fortsätter implementeringsarbetet ute på skolorna. - Att fortsätta implementeringen av riktlinjerna på respektive skola. Feriepraktik Feriepraktik erbjuds ungdomar som slutar åk 9 och är födda Feriepraktiken marknadsförs till ungdomar genom kontakt med studie- och yrkesvägledare, annonsering och kommunens hemsida. Uppföljning och utvärdering kommer att ske av de insatser som görs under 2017, så att de ungdomar som vill ansöka om feriepraktik också nås. Efter avslutad praktik utfärdas tjänstgöringsintyg av handläggare på BUF med utgångspunkt i synpunkter direkt från arbetsplatserna. Utifrån ett områdesperspektiv planeras också en fortsatt satsning på projekteten Tillsammans för Vårby och Tillsammans för Flemingsberg samt nytt för i år liknande projekt för Skogås. Fler och växande företag Under 2016 har inga ytterligare friskolor etablerat sig i Huddinge kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen samverkar med fristående skolor bland annat genom att förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen träffar friskolorna två gånger per år för att diskutera förutsättningarna för verksamheterna för de skolor som ligger inom kommunen. Detta sker dels i samband med beslutet om kommunens mål- och budgetdokument och dels efter att verksamhetsplanen har beslutats av respektive nämnd. De fristående skolorna i Huddinge kommun erbjuds även att delta i barn- och utbildningsförvaltningens årliga elevenkät. Resultatet av enkäten redovisas tillsammans med utvalda kunskapsresultat, nyckeltal och annan relevant information i kommunens Jämför service på huddinge.se. 15

16 God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Skola har ett stort ansvar i att bidra till att fler unga upplever god hälsa. Det görs bland annat genom att erbjuda god och näringsriktig mat inom alla de verksamheter där måltider serveras. Kostenheten på barn- och utbildningsförvaltningen har som uppdrag att utifrån livsmedelsverkets rekommendationer och aktuell forskning inom området tar fram menyförslag till våra förskolor och skolor med god och näringsriktig kost. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för våra livsvanor senare i livet. Grundskolans läroplan lyfter fram att omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev ska genom undervisningen få kunskaper om, och förståelse för, den egna livsstilens betydelse för hälsan. Skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har pekats ut som en orsak till stress och oro och är därför något som behöver tas på stort allvar. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar, tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, i kommunens övergripande samarbete Samkraft. Utöver detta bör ett närmare samarbete etableras mellan skola och socialtjänst för att förbättra arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Särskilt ska tidiga insatser prioriteras som leder till ökade möjligheter för individen att styra sitt eget liv och skapa sin egen framtid samtidigt som de på lång sikt leder till minskade kostnader. - Det webbaserade enkätverktyget SkolmatSverige ska användas för att utvärdera måltidsverksamheten enligt grundskolenämndens beslut Målsättning är att minst 75 procent av samtliga grundskolor ska uppfylla kravet på utbud under lunchen och näringsriktigheten. Minst 95 procent av skolorna ska uppfylla kravet på säker mat. - SÄF och BUF ska under 2017 ta fram en ny samverkansöverenskommelse gällande barn/elever i behov av samordnade insatser. 16 VERKSAMHETSPLAN 2017

17 Ekosystem i balans Under 2017 är det särskilt prioriterat att energieffektivisera genom beteendeförändring. Ett exempel på detta är det pågående arbetet med samordnad varutransport samt arbetet med att minska matsvinnet. Kunskap om hållbar utveckling är även en naturlig del av förskolans och skolans pedagogiska verksamhet för att tidigt medvetandegöra våra barn och elever om hur det egna beteendet påverkar miljön. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar För att påverka brukarbeteenden vad gäller energiförsörjning kommer en kommungemensam informationskampanj genomföras gentemot olika verksamheter med en tillhörande tävling. Dessutom kommer energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att på så sätt synliggöra energiåtgång för brukare. Vad gäller samordnad varudistribution kommer kommunstyrelsens förvaltning leda ett utredande arbete för att se vilka andra avtalsområden som kan anslutas. Samordnad varudistribution är ett miljömål som har beslutats av kommunfullmäktige. Syftet är att minska transporterna inom alla kommunens verksamheter. Detta är ett samarbete med Södertörnskommunerna och idag ingår detta i förvaltningsorganisationen inom kommunstyrelsen. Ökad andel miljöanpassade inköp Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier i förskola och skola. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunensverksamheter. Viktiga faktorer för att nå dit är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Matsvinnet ska minska. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske i samtliga kommunala verksamheter. Återbruk ska uppmuntras i enlighet med tanken om cirkulär ekonomi. Bland annat genom att införa ett returhus för kommunens möbler och övrigt material. Andel (%) ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Jan-juni Totalt (%) 33,4 33,4 36,2 39,4 44,7 Grundskolor 33,5 33,0 35,8 40,0 45,0 Ranking i länet 2/18 2/18 2/18 2/ Att andelen ekologisk mat som serveras i grundskolan ligger på ett genomsnitt på 45 procent. - Vid byggnation eller ombyggnation av grundskolor med 300 elever eller fler planeras det för tilllagningskök. - Att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs för att laga mat från grunden i våra tillagningskök. - Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen med 10 procent från föregående år. 17

18 Systematisk kvalitetsutveckling Systematiskt planera, följa upp och förbättra Barn- och utbildningsförvaltningen planerar, utför, följer upp och förbättrar verksamheten i en årlig process ända ut på enhetsnivå. Underlag för analys är bland annat kunskapsresultat och annan statistik gällande elevernas prestationer, underlag från elevenkäter samt personalstatistik gällande behörighet. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå utgör basen för skolornas eget utvecklingsarbete och är viktig information för huvudmannens planerings- uppföljnings- och förbättringsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska, enligt Skollagen, inriktas mot att uppfylla de nationella mål som finns för utbildningen. Därför ligger tyngdpunkten för det systematiska kvalitetsarbetet i de kommunala målen Utbildning med hög kvalitet och Effektiv organisation som direkt har påverkan på undervisningens kvalitet men även övriga mål i Huddinges målbild berörs. Verksamheternas systematiska kvalitetsarbete dokumenteras i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete och följs upp bland annat vid kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledning (se tabell nedan) Årshjul systematiskt kvalitetsarbete Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April SK-dokument deadline (vårresultat) SK-dialoger SK-dialoger Inmatning fritidshemsenkät Inmatning betyg och måluppfyllelse SK-dokument deadline (höstresultat) Analys av SK-dokument Inmatning elevenkät/sk-dokument deadline (enkätresultat) Analys av SK-dokument med våra resultat i realtid för att omgående kunna följa upp och eventuellt vidta åtgärder. Kommunens lednings- och informationssystem, LIS, är det verktyg vi använder för att presentera våra verksamhetsresultat på ett lättillgängligt sätt för våra skolledare och i realtid, då resultaten i officiella databaser inte redovisas förrän senare. Som en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete har enkätundersökningar med elever genomförts sedan Under 2016 och en bit in på 2017 görs en översyn av enkätarbetet och under 2017 kommer enkäter att successivt återinföras. Syftet med översynen är att se över enkätarbetet på huvudmannanivå, säkra enkäternas kvalitet samt att de genomförs på ett effektivt sätt. För att ytterligare effektivisera processen, möjliggöra bättre analyser och tydliggöra den röda tråden i målstyrningen kommer det kommungemensamma projekt med uppgift att skapa en nyckeltalsdatabas och kravställa ett systemstöd för plane-ring och uppföljning att fortsätta under Under 2017 kommer ett arbete inledas i kommunen för att identifiera förbättringsåtgärder genom Kommunkompassen 10. Ett kommungemensamt projekt ska genomföra och följa upp effekten av Kommunkompassen, i syfte att identifiera och skapa planering för förändringar och förbättringar av kommunens kvalitets- och utvecklingsarbete. Parallellt med detta utreds förutsättningarna för att och vid lämplighet påbörja ett deltagande i SKLs resultatsammanställning Kommunens kvalitet i korthet. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska delta i projektet kring kommunkompassen och Kommunens kvalitet i korthet. - Barn- och utbildningsförvaltningen återinför successivt de brukarundersökningar som administreras av kvalitetsavdelningen vartefter de har reviderats. Maj Juni Inmatning betyg, måluppfyllelse och nationella prov Juli En viktig förutsättning för barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete är att vi kan arbeta Följa nyanlända i statistiken Under läsåret 15/16 har Huddinge kommun likt andra kommuner i Sverige haft ett stort flyktingmottagande. Majoriteten av de nyanlända är barn och ungdomar. Det 10 Kommunkompassen är ett utvärderingsverktyg från SKL. Det är anpassat till kommunal verksamhet genom att det belyser kommunen utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv 18 VERKSAMHETSPLAN 2017