Kallelse till grundskolenämnden

Transkript

1 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till grundskolenämnden Tid Tisdag den 10 november 2015, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information om bisysslor - Personalchef Elisabet Tullgren 3 Information från förvaltningen 4 Verksamhetsplan 2016 för grundskolenämnden GSN- 2015/ Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren GSN- 2015/ Upphandlingsplan för verksamhetsåret 2016 för grundskolenämnden GSN- 2015/ Plan för intern kontroll 2016 för grundskolenämnden GSN- 2015/ Revidering av delegationsordningen rörande grundskolans verksamhetsområde GSN- 2015/

2 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Utvärdering av ersättningssystemet om bidragsbelopp GSN- 2015/ Höjt grundbelopp höstterminen 2015 med anledning av ändrade arbetsgivaravgifter för unga GSN-2015/ Beslut om bidragsbelopp 2016 grundskolenämnden GSN- 2015/ Sammanträdesplan 2016 för grundskolenämnden GSN- 2015/ Anmälan av delegationsbeslut 14 Delgivningar till nämnden 15 Övriga frågor Huddinge den 27 oktober 2015 Jelena Drenjanin Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Carolina Wallberg Carolina.wallberg@huddinge.se Grundskolenämnden Verksamhetsplan 2016 för grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2016 för grundskolenämnden. 2. Nämnden fastställer regler för resultatöverföring enlighet med förvaltningens förslag. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 3. Nämnden begär hos kommunstyrelsen om ramökning på 10,0 mnkr för att finansiera ökade hyreskostnader med anledning av ny- och ombyggnation av lokaler enligt lokalförsörjningsplan Nämnden begär hos kommunstyrelsen om ramökning på 4,7 mnkr för ökade kostnader för lokalbidrag till externa utförare. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade beslut om grundskolenämndens ram i juni Ramen är på sammanlagt 1 575,2 mnkr. I denna ram finns inte den tekniska justeringen för maxtaxa med. Förvaltningens budgetförslag 2015 summerar till 1 589,9 mnkr med en obalans på 14,6 mnkr jämfört med den av kommunfullmäktige beslutade ramen. I förvaltningens förslag till verksamhetsplan ingår 2016 års nya skollokaler enligt lokalförsörjningsplan Förvaltningens ram för ökade lokalkostnader är 8 mnkr i budgetramen för Den beräknade hyreskostnaden med anledning av ny- och ombyggnation av lokaler ökar med 18,0 mnkr jämfört med verksamhetsplan 2015 som är en nettoökning. Resterande del utöver 8 mnkr som är på 10,0 mnkr klaras inte inom ram. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (4) Med anledning av ökade hyreskostnader för nya lokaler höjs kommunens genomsnittliga lokalkostnader. Den genomsnittliga lokalkostnaden per elev utgör det lokalbidrag vi betalar till externa utförare. Förvaltningen beräknar en ökad kostnad för lokalbidrag på 4,7 mnkr som inte heller klaras inom ram. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen anger tydligt vad som förväntas av pedagoger och skolledare som arbetar i Huddinge. Barn- och utbildningsförvaltningen har de senaste åren haft ett särskilt fokus på språkutveckling, matematik och IT i undervisningen och detta fokus kommer att fortsätta. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni beslut om Mål och budget 2015, med grundskolenämndens ram på sammanlagt 1 575,2 mnkr inklusive justeringar från kommunstyrelseförvaltningen. Budgetförutsättningarna i ramen som beslutades av Kommunfullmäktige i juni innehåller en pris- och löneuppräkning med 1 procent på helår. I ramen ingår riktade lärarsatsningar med 3,6 mnkr. För volymförändringar grundat på befolkningsprognosen får nämnden en utökad ram med 30,3 mnkr. Enligt fastställd resursfördelning får nämnden 8 mnkr för nya kommunala lokaler. I ramen ingår statsbidrag för minoritetsspråk, 44 tkr, kompensation för avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga med 5,1 mnkr samt för ökad undervisningstid i matematik med 2,6 mnkr. Förvaltningens synpunkter Begäran om ramökning Förvaltningen ser inga möjligheter att klara planerad lokalutbyggnad inom tilldelad ram och samtidigt behålla nuvarande kvalitet inom grundskoleverksamheten. Förvaltningen begär att få öka ramen med 14,7 mnkr. Löneglidning Det finns ambitioner att anställa bra pedagoger till grundskolenämnden och lärarlönerna har ökat de senaste åren och förvaltningen har en löneglidning på 15 procent. Fler skolor har höga kostnader för rekrytering av nya lärare samt att det finns svårigheter att hitta timvikarier. Detta är oroande inför Modersmålsundervisning och studiehandledning Modersmålsorganisationen fortsätter att växa. Förvaltningen har i budgeten tagit hänsyn till de ökade grupper inom modersmål och studiehandledning som startats under höstterminen och som inte ryms inom ramen för Det

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (4) finns en helårseffekt inräknad i 2016 års budget. Det finns ett behov som dels beror på den ökade befolkningen och dels på ökat antal nyanlända. Antalet nyanlända ökar konstant och denna omfattning har inte kunnat förutses tidigare. Förvaltningen har utökat ramen för modersmålsorganisationen med 1,9 mnkr men behovet har uppskattats till totalt 3,3 mnkr. Resterande del på 1,4 saknas i budgetramen för Det finns osäkerhet kring personalrekryteringen för modersmålslärare eftersom det kan vara svårt att få tag i lärare med relevanta språkkunskaper. Förvaltningen har beaktat detta och avser att lyfta upp de kommande behoven i samband med delårsboksluten under Översyn av resursfördelningsmodellen för nya kommunala lokaler Förvaltningen föreslår att översyn av resursfördelningsmodellen för nya kommunala lokaler görs. Nämnden erhåller enligt resursfördelningsmodell 8 mnkr årligen för nya kommunala lokaler. Finansiering av lokalbidrag för elever hos annan utförare saknas i den nuvarande resursfördelningsmodellen. Lågstadiesatsning Det riktade statsbidraget kan sökas av huvudmän, för insatser i förskoleklass samt årskurserna 1-3 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Huddinge kommuns bidragsram är kr men kommunen har ansökt om kr för insatser som bl.a. ska leda till minskade grupper/klasser, ökad lärartäthet och möjlighet att på andra sätt minska den administrativa delen i läraranas uppdrag med insats av andra personalkategorier. Kriterierna i förordningen är inte tydliga och det finns en osäkerhet att använda dessa medel då uppföljningsmetoden av statsbidraget är en stor osäkerhetsfaktor i uppföljningen och risk finns att kommunen åläggs återbetalning av statsbidraget trots goda insatser. Budgetproposition för 2016 I budgetproposition 2016 beskrivs flertalet riktade satsningar d v s statsbidrag inom utbildningsområdet. Förvaltningen kan i dagsläget inte bedöma hur budgetproposition kommer att påverka vår verksamhet och huruvida förvaltningen ska söka statsbidrag och hur detta ska redovisas till skolverket. I budgetpropositionen för 2016 investerar regeringen i höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång och upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem. Regeringen föreslår att en investering i höjda lärarlöner genomförs Lärarlönelyftet. Attraktiviteten i läraryrket ska ökas genom statliga insatser för en höjning av lärares löner, kvalitetssatsningar på lärar- och

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2015/ (4) förskollärarutbildningen, kompetensutveckling för lärare, investeringar i mer personal i skolan och andra åtgärder som ger läraren bättre möjligheter att ge varje elev en undervisning av god kvalitet. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Kerstin Gelfgren Grundskolechef 1. Verksamhetsplan 2016 för grundskolenämnden 2. Pedagogisk plattform Beslutet delges Akten

7 Verksamhetsplan 2016 för Grundskolenämnden /

8 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Ansvarsområde... 3 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Nämndens mål och resultat... 5 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 7 Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Bilaga 1 Pedagogisk plattform Källförteckning... 37

9 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Ansvarsområde Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter inom följande områden: a) bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt b) förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfond. Grundskolenämnden skall vara anställningsmyndighet både för den egna nämndens personal liksom för förskolenämndens och för gymnasienämndens personal. GRUNDSKOLENÄMNDEN 3

10 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag med hög kvalitet, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Under 2016 genomförs en kommunikationsinsats för att ytterligare stärka kännedomen om Huddinge kommuns vision hos både medarbetare och chefer. Huvuddelen av insatsen sker inom ramen för arbetet som görs i samband med implementeringen av chefs- och medarbetarpolicyn som är under framtagande. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. En utbildning med hög kvalitet är viktigt för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som arbetar i våra verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att erbjuda utbildning som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. Föräldrar, barn och elever ska möta samma förhållningssätt kring pedagogik och ledarskap under hela sin tid i Huddinges förskolor och skolor. I vår pedagogiska plattform tydliggör vi vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Barn- och utbildningsförvaltningen uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och vi arbetar systematiskt för att ständigt utveckla vårt arbete. Allt vårt goda arbete ska vara synligt för andra, varför vi skapar förutsättningar för att våra medarbetare delar med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner. I Huddinge finns en avsevärd koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet och forskning. Barn- och utbildningsförvaltningen vill använda denna tillgång genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. En avgörande faktor för att Huddinge kommuns förstahandsval blir tillgodosett är att lokaler byggs i tid. En förutsättning för detta är att tomter för skolor och förskolor detaljplaneras redan initialt när områden skall projekteras. Det är därför viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen, så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Utvecklingsåtaganden - Alla verksamheter ska ha arbetat med APTmaterialet för ny chefs- och medarbetarpolicy kopplat till pedagogisk plattform. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska följa upp arbetet med visionen utifrån den pedagogiska plattformen och ta fram indikatorer för hur arbetet fortskrider. 4 VERKSAMHETSPLAN 2016

11 Nämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. För att skapa bäst möjlighet att verka för jämlika levnads-villkor är kunskap om våra invånares förutsättningar och möjligheter viktigt. Resultaten analyseras och relevanta åtgärder beskrivs utifrån ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga en analys görs vad gäller eventuella omotiverade skillnader mellan geografiska områden, kön och ålder, där barn och unga särskilt står i fokus. Jämlika levnadsvillkor mellan geografiska områden ska eftersträvas och insatser ska genomföras för att stärka Vårby och Flemingsberg. Resultat redovisas, där så är möjligt och relevant, för områden med högst respektive lägst värden och alltid med värden för Vårby och Flemingsberg. Kommunens geografiska områden som resultat redovisas och analyseras utifrån är: Flemingsberg, Segeltorp, Sjödalen-Fullersta, Skogås, Stuvsta-Snättringe, Trångsund och Vårby. Nämndens tolkning av målen Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste målsättning. Detta övergripande mål är centralt i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppnå kommunens vision och ett hållbart Huddinge För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Därutöver arbetar alla skolformer med pedagogiska fokusområden. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i, där den fysiska skolmiljön ger goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete med de fastighetsbolag som kommunen hyr sina skollokaler av, för att våra förskole- och skolbyggnader ska hålla en god verksamhets- och miljöstandard. Fler barn och elever i Huddinge ska också få sitt förstahandsval till förskola och skola. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen, så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Nämnden arbetar även för kommunens övriga övergripande mål. Detta görs på nämndnivå, men också inom grundskoleverksamheten genom att läroplanen omfattar flera av målen i den kommunala målbilden. För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i våra nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Nämnden har systematiskt gått igenom kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för Grundskolenämndens verksamhet och ingår i nämndens ansvarsområde. Följande mål ur Mål och budget 2016 kommer Grundskolenämnden därför inte att skriva om: Ökat bostadsbyggande Förbättrad infrastruktur Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet Successivt minskat skatteuttag Fler behöriga till högskola Fler upplever god vård och omsorg God vattenstatus i sjöar och vattendrag Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur GRUNDSKOLENÄMNDEN 5

12 Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till skola Planeringen för behoven av skollokaler måste ligga i fas med kommunens prognosticerade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande så att det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge. Det pågår ett aktiv arbete för att stärka samarbetet med övriga förvaltningar och effektivisera beslutsprocessen. Genom en effektiv planering är kommunens långsiktiga mål att fler föräldrar, barn och elever ska få sitt förstahandsval. Andelen som fått sitt förstahandsval till förskoleklass Kommunala grundskolor För att möta behoven i tid har lokalenheten aktivt arbetat för att komma in i planprocessen på ett tidigt stadium, därigenom kan vi vara med och påverka samt planera för en väl fungerande infrastruktur där vi bygger kostnadseffektiva skolor med lämplig miljö för våra elever. Utvecklingsåtaganden - Få fram verksamhetslokaler som är ändamålsenliga genom att ta fram lokalprogram för alla verksamheter samt ta fram nyckeltal som ska göra oss till bättre beställare när vi bygger nya lokaler. Fortsätta det påbörjade arbetet med kapacitetsmätningar av skollokalerna. - Samarbeta med samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) för att få en samlad bild över pågående detaljplaner inom kommunen för att få en bättre förståelse av utbyggnaden i kommunen. Verka för att minska ärendehanteringen genom att föra diskussioner med SBF och andra förvaltningar. Vi har ett pågående arbete i kommunen kring studieoch yrkesvägledning med riktlinjer som är beslutade i såväl grund- som gymnasienämnd. Arbetet med skolans studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar (skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare) och ska finnas med genom hela elevens skolgång. Varje elev behöver bli medveten; om sig själv, om olika valalternativ (olika utbildningar och yrken), om relationen mellan sig själv och valalternativen och lära sig att fatta beslut och att genomföra sina beslut. Lägger man denna grund så skapas goda förutsättningar för välgenomtänkta och välgrundade val som bidrar till att fler elever antas på sitt förstahandsval. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Att samverka och utveckla nya metoder kring det förebyggande arbetet för barn och unga i Huddinge kommun ska fortsätta inom ramen för Samkraft. Samverkan ska företrädesvis ske med lokalt polisområde i Huddinge och Stockholms läns landsting. Det lokala samkraftsarbetet har yttrat sig i exempelvis föreläsningar mot näthat och även i projektet med kamratstödjare. Att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer för att Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo och verka i. Arbetet för att förebygga och hantera dessa frågor återfinns i det samverkansavtal som finns mellan kommun och polis där samtliga förvaltingar är involverade och ska genomföra olika insatser med fokus på trafik, ungdomsproblem, organiserad brottslighet samt öka tryggheten i två av kommunens bostadsområden; Vårby och Flemingsberg. En trygg miljö är viktig och genom mer samordnade aktiviteter förbättras den offentliga fysiska miljön. Ett gemensamt styrdokument med fokus på klotter ska tas fram där samtliga nämnder deltar och samarbetar med civilsamhälle, föräldrar, fastighetsbolag och övrigt näringsliv. Genom arbetet säkerställs att ett förebyggande arbete kommer till stånd, att felanmälan utvecklas, att en tunnelstrategi påbörjas samt att statistik kan tas fram inom området och även ligga till grund för prioriteringar och uppföljning. Ökad delaktighet Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga och nå de som i vanliga fall inte deltar. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med att göra barn, elever och vårdnadshavare delaktiga på många olika sätt. I basuppdraget ligger bland annat att genomföra elevråd och skapa förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns skolgång. Våra elever ges även möjlighet att lämna syn-punkter på verksamheten via enkäter. Mer om detta finns att läsa under det övergri- 6 VERKSAMHETSPLAN 2016

13 pande målet Utbildning med hög kvalitet - Alla elever har inflytande över utbildningen. Medborgare ges möjlighet att vara delaktiga genom digitala kanaler och sociala medier. Ett annat forum för delaktighet är Huddinge demokratidagar som är en viktig årlig mötesplats för att skapa dialog och ökat förtroende för kommunen och mellan invånare i Huddinge. Under 2016 genomförs ytterligare insatser för att stärka kommunens närvaro i digitala kanaler och sociala medier. Fler verksamheter kommer att uppmuntras att själva öka sin digitala närvaro. Vi kommer även att förbättra det digitala mötet med kommunens invånare, besökare och näringsidkare genom aktivt arbete med att skapa användarvänlig och tillgänglig information på nätet. De förtroendevalda i Huddinge ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Barn- och utbildningsförvaltningens nämnder har sedan en tid tillbaka haft en digital nämndhantering, det vill säga att ledamöter och ersättare inte har fått några pappershandlingar utan hämtat kallelser och handlingar som publicerats på Huddinge kommuns hemsida. Sedan hösten 2015 använder utbildningsnämnderna appen Meetings vilket innebär att alla handlingar inför beredande möten och sammanträden direkt görs tillgängliga i appen via Huddinge kommuns ärende- och dokumenthanteringssystem. Utvecklingsåtaganden - Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att delta i planeringen och genomförande av demokratidagarna Ökad jämlikhet Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Barn och utbildningsförvaltningen bryter ner resultat där det är möjligt och relevant utifrån ett köns- och områdesperspektiv för att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att alla barn elever ska bemötas likvärdigt. Alla förskolor och skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd är utgångspunkt i arbetet. Barnoch utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. Utvecklingsåtaganden - Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att delta i det kommungemensamma projektet Jämlikhetsutbildning som under 2016 innebär att ta fram långsiktig gemensam utbildningsplan, struktur för långsiktighet och hållbarhet och gemensamma stöd och uppföljningsstrukturer för att säkra det jämlika Huddinge. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Alla medarbetare har en viktig roll i arbetet att nå kommunens vision genom att bemöta invånare och brukare på ett professionellt och vänligt sätt. Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. Ökad valfrihet Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till att öka valfriheten bland annat genom att skapa goda förutsättningar för fristående aktörer att etablera sig inom utbildningsområdet i Huddinge. Detta görs genom tydlig och lättillgänglig information och ett samarbete med såväl intressenter som befintliga fristående aktörer. Alla förskolor och grundskolor redovisas i kommunens jämför service för att underlätta för brukare. De som väljer att inte göra ett aktivt val tilldelas en plats i förskola och grundskola enligt närhetsprincip och syskonförtur. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete i kommunala skolor bidrar barn- och utbildningsförvaltningen till valfrihet med kvalitet. Andelen hos annan utförare Grundskoleelever (%) Utbildning med hög kvalitet Kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika skolor och erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedago- GRUNDSKOLENÄMNDEN 7

14 giska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden gör vi riktade insatser för att våra barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från våra verksamheter, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det gör vi bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar och ett annat är Pedagog Huddinge, som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna samarbetar vi med högskolor och universitet. Vi uppnår en utbildning med hög kvalitet genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor och skolor som upplevs befinna sig i en sämre situation inom de olika kvalitetsområdena. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten (3 4 kap). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella målen (Skolverket, 2012). Grundskolans nationella mål beskrivs i skollagen och grundskolans läroplan. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att skilja på de olika målen. Därför redovisas nedan en översikt hur Grundskolenämndens mål sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Kunskaper Högre meritvärde Alla behöriga till gymnasium Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Ansvar och inflytande Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Förbättrade kunskapsresultat Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrade kunskapsresultat Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande behöver vi skapa goda lärmiljöer. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi behöver ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö bör utformas. Alla barn och elever ska mötas av höga förväntningar i förskola och skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare. Grundskolenämnden ska fortsätta att utveckla det samlade skolstödet, tidigare Huddinge knowhow ; ett kunskapscentrum där fokus läggs på hur undervisningen kan förändras så att fler elever når högre kunskapsresultat och fler elever blir behöriga till gymnasiet. Utvecklingsåtaganden - En gemensam central elevhälsoplan för kommunens grundskolor har utarbetas. Planen ska ligga till grund för och vara ett verktyg till skolornas framtagande av de lokala elevhälsoplanerna. - Vidareutveckla utbildningen kring beteendeanalys, strukturpedagogik och färdighetsträning och erbjuda utbildningen till fler medarbetare i Huddinge kommuns grund- och grundsärskolor. Barn- och utbildningsförvaltningen har de senaste åren haft ett särskilt fokus på språkutveckling, matematik och IT i undervisningen och detta fokus kommer att fortsätta. Huddinge ska ligga i framkant vad gäller användningen av digitala verktyg i den pedagogiska processen. Därför bör en vision för verksamheternas digitaliseringsarbete tas fram och arbetet med digital kompetens och entreprenörskap ska fortsätta att utvecklas. Entreprenörskap stödjer färdighetsutveckling inom problemlösning, idégenerering och möjlighetstänkande för att realisera en entreprenörskapsprocess. För att Huddinge ska återta sin plats som länets bästa UF-kommun, behöver arbetet med ung företagsamhet inom grundskolan ytterligare utvecklas. Utvecklingsåtaganden - Förvaltningen åtar sig att vidareutveckla ELIT entreprenöriellt lärande och IT utifrån resultat från extern uppföljning. - Förvaltningen åtar sig att skapa aktiviteter som stödjer utvecklandet av ung företagsamhet på grundskolan. 8 VERKSAMHETSPLAN 2016

15 Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen anger tydligt vad som förväntas av pedagoger och skolledare som arbetar i Huddinge. Den anger även hur en stödjande lärmiljö ska vara för att våra barn och elever ska få möjlighet att utvecklas maximalt. Den pedagogiska plattformen i sin helhet ligger som bilaga. Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat och barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp är synliga som ansvarstagare. Merparten av arbetet med den pedagogiska plattformen sker i linjen med respektive chefsgrupp enligt en genomförandeplan som varje verksamhetschef tar fram. Förankring och uppföljning av arbetet utgör en viktig del i verksamhetschefernas arbete under implementeringstiden. Vid sidan om arbetet i linjen finns ett projekt med syfte att stödja och utvärdera arbetet med den pedagogiska plattformen. Under 2016 fortsätter implementeringsarbetet av den pedagogiska plattformen med att varje skolledning tillsammans med sina medarbetare ska arbeta med tre kännetecken ur den pedagogiska plattformen per termin. Varje enhet avgör själv vilka kännetecken man behöver arbeta med utifrån analysen av det systematiska kvalitetsarbetet. Implementeringsarbetet är planerat att fortgå under hela 2016 för att 2017 gå in i en mer operativ fas. Utvecklingsåtaganden procent av all pedagogisk personal ska i stora drag kunna berätta om innehållet i den pedagogiska plattformen. - Alla elever och vårdnadshavare ska känna till den pedagogiska plattformen. - Informationsmaterial ska finnas tillgängligt och användas i kommunikationen med olika intressenter inom och utanför kommunen. - En kvalitativ uppföljning ska göras av hur väl vi lever upp till innehållet i den pedagogiska plattformen. Språkutveckling Det tidigare följeprojektet för språkutveckling har beslutats övergå i ett aktivt arbete med språkutveckling under Det innebär att förvaltningen arbetar fram en övergripande språkplan, som även innefattar en översyn av arbetet med svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmål. I nedanstående tabeller redovisas elevers kunskapsresultat i svenska och svenska som andraspråk utifrån andelen som uppnått alla kunskapskrav samt genomsnittsvärdet från de nationella proven i årskurs 3. I årskurs 6 och 9 redovisas resultaten av de nationella proven i svenska respektive svenska som andraspråk samt minst betyget E i ämnena. Resultaten redovisas utifrån års- samt könsjämförelse. Uppnått kunskapskraven i Sv årskurs 3 (%) Totalt (Index 1-100) 92,7 92,1 92,2 - Flickor 96,7 96, Pojkar 91,1 91,5 91,7 - Nationella prov Sv (%) genomsnittvärde av alla delprov Årskurs Totalt (Index 1-100) 94,4 96,9 96,1 - Flickor 96,7 98,1 96,9 - Pojkar 92,3 95,8 95,2 - Andel (%) elever med minst betyget E i Sv årkurs 6 1 Totalt (Index 1-100) ,5 - Flickor 99 97,8 99,1 - Pojkar 93,3 92, Nationella prov Sv (%), minst betyget E årskurs 6 1 Totalt (Index 1-100) 96,7 96,9 97,7 - Flickor ,7 99,5 - Pojkar 93,9 96,2 95,9 - Minst betyget E i Sv årskurs Totalt (Index 1-100) 97 97,6 97,1 - Flickor 97,9 98, Pojkar 96,2 96,6 96,1 - Nationella prov Sv (%), minst betyget E årskurs 9 1 Totalt (Index 1-100) 96,9 97,1 95,6 - Flickor ,3 98,2 - Pojkar 95 94, Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). GRUNDSKOLENÄMNDEN 9

16 Uppnått kunskapskraven i SvA årskurs 3 (%) Totalt (Index 1-100) 72,6 72,9 79,5 - Flickor ,1 - Pojkar 67,4 72,2 76,5 - Nationella prov SvA (%) genomisnittsvärde av alla delprov Årskurs 3 Totalt (Index 1-100) 87,8 89,9 86,1 - Flickor 90,2 93,2 87,6 - Pojkar 85,5 87,4 84,5 - Andel (%) elever med minst betyget E i SvA årkurs 6 2 Totalt (Index 1-100) 77,6 69,3 78,7 - Flickor 81,3 76,3 86,8 - Pojkar 73,5 61,8 73,9 - Nationella prov SvA (%), minst betyget E årskurs 6 2 Totalt (Index 1-100) 87,7 81,7 83,5 - Flickor 93,1 91,7 93,3 - Pojkar 81,8 71,7 77,6 - Andel (%) elever med minst betyget E i SvA årkurs 9 2 Totalt (Index 1-100) 67,7 69,5 66,7 - Flickor 68,3 74,2 67,6 - Pojkar 67,1 65,2 65,9 - Nationella prov SvA (%), minst betyget E årskurs 9 2 Totalt (Index 1-100) 75,2 72,5 80,8 - Flickor 74,5 72,2 85,9 - Pojkar 75,9 72,7 76,5 - Alla elever läser antingen svenska eller svenska som andraspråk. Resultatbilden för svenska utifrån andelen elever som uppnår minst betyget E i både ämnet som helhet och på de nationella proven visar tecken på att det är ett av de mest resultatstarka ämnen vi har. När det gäller svenska som andraspråk är resultaten svagare än inom svenskämnet och skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är större inom svenska som andraspråk. Detta kan ha med många faktorer att göra. En faktor är att elevsammansättningen och förutsättningarna förändras för ämnet svenska som andraspråk i större utsträckning än inom svenskämnet. Vi vet också utifrån nationella studier att kompetensen hos lärarna är lägre avseende svenska som andraspråk än inom svenskämnet. Det är av stor vikt att förvaltningen arbetar aktivt för att stärka det språkutvecklande arbetet och att vi utvecklar arbetet med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet i Huddinges grundskolor. Utvecklingsåtaganden - Utveckla former för att ytterligare stimulera läsoch språkutvecklingen. - Utveckla arbetet med studiehandledning på modersmålet. - Förvaltningen tar fram en språkplan för alla verksamheter som beskriver ambitionsnivån för det språkutvecklande arbetet. - Se över strukturen samt utveckla och stärka professionen i svenska som andraspråk. Matematikutveckling Viktigt är att fortsätta det aktiva arbetet med att utveckla det kollegiala lärandet inom matematikutvecklingen. Det kollegiala lärandet är grunden för det statliga matematiklyftet som grundskolavdelningen beslutat ska fortsätta efter att statsbidragen upphört. I nedanstående tabeller redovisas andelen elever som uppnått alla kunskapskrav samt genomsnittsvärdet från nationella proven i årskurs 3 inom matematikämnet. I årskurs 6 och 9 redovisas minst betyget E i ämnet och nationella proven. Resultaten redovisas utifrån års- samt könsjämförelse. Uppnått kunskapskraven i årskurs 3 (%) uppnått kraven i Ma Totalt (Index 1-100) 92,7 92,1 92,2 - Flickor 93,2 92,5 93,1 - Pojkar 92,2 91,7 91,4 - Nationella prov årskurs 3 2 (%) genomsnittsvärde av alla delprov i Ma Totalt (Index 1-100) 90,1 92,2 93,5 - Flickor 90,9 92,1 92,9 - Pojkar 89,4 92,3 94,0 - Andel (%) elever med minst betyget E i Ma årkurs 6 2 Totalt (Index 1-100) 94,8 92,7 93,5 - Flickor 95 93,3 95,4 - Pojkar 94,6 92,3 91,6 - Nationella prov Ma (%), minst betyget E årskurs 6 2 Totalt (Index 1-100) 96,9 94,3 93,5 - Flickor 97,2 94,5 95,1 - Pojkar 96,5 94,1 91,9-2 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 10 VERKSAMHETSPLAN 2016

17 Andel (%) elever med minst betyget E i Ma årkurs 9 3 Totalt (Index 1-100) 92,2 93,1 91,1 - Flickor 91,4 92,6 91,1 - Pojkar 92,9 93, Nationella prov Ma (%), minst betyget E årskurs 9 3 Totalt (Index 1-100) 91,5 91,5 85,8 - Flickor 89,7 89,4 84,7 - Pojkar 93 93,6 86,8 - - En ny omgång LIKA självvärdering genomförs under året, tillsammans med ett fördjupat analysarbete i form av verksamhetsbesök och intervjuer. Åtgärder med anledning av självvärderingen skrivs in i enheternas IT-plan och ska tydligt ligga grund för kompetensutveckling hos pedagogerna. - Det fortsatta arbetet med att implementera det pedagogiska verktyget Google Apps for Education sker som ett led i att stärka förståelsen för och arbetet med att använda formativ bedömning för ökad undervisningskvalitet. Både i Huddinge och i riket är resultaten lägre än önskat och studier visar att matematikundervisningen i skolan behöver utvecklas för att elevernas kunskaper inom matematikämnet ska stärkas. I Huddinge kan vi se att resultaten för matematikämnet generellt ligger lägre jämfört med de flesta övriga ämnen. Vid en årsjämförelse av flera år kunskapsresultaten i matematik i årskurserna 3, 6 och 9 kan vi se en positiv utveckling i årskurs 3, något stillastående resultat i årskurs 6 och en negativ utveckling i årskurs 9. Huddinges elever ska få goda kunskaper i matematikämnet så att de är rustade för fortsatta studier och ett kommande arbetsliv och därför kommer förvaltningen även fortsättningsvis att prioritera arbetet med att utveckla matematikundervisningen i Huddinges grundskolor. Detta bland annat genom att förstelärarna fortsätter nätverka och genom att lyfta goda exempel ökar måluppfyllelsen. Högre meritvärde I nedanstående tabeller redovisas elevernas genomsnittliga meritvärde i årskurs 6 och 9. Meritvärdet beräknas enligt Skolverkets nya sätt att räkna från och med 2015, det vill säga - meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Resultatet redovisas utifrån en könsjämförelse och utifrån områdena Flemingsberg (Annerstaskolan) och Vårby (Vårbyskolan). För högsta och lägsta resultat i tabellen redovisas skolan med högst respektive lägst genomsnittliga meritvärde. Resultaten för årskurs 9 är tagna från Skolverkets databas Siris. Resultaten för årskurs 6 beräknas utifrån de ämnen eleven läst och är tagna ur kommunens eget lednings- och informationssystem eftersom genomsnittligt meritvärde för åk 6 inte redovisas i Siris. Utvecklingsåtaganden - Inom följeprojektet matematikutveckling följs arbetet med matematiklyftet för att utröna vilka effekter satsningen ger. IT i undervisningen Tillgången till digitala verktyg ökar på enheterna i enlighet med nämndens beslutade e-strategi. Variationen mellan enheterna bedöms alltjämt vara stor, såväl vad gäller tillgång som hur verktygen används i den pedagogiska verksamheten. Självvärdering som gjorts via SKL:s verktyg LIKA, pekar på vikten av att utvecklingen drivs via ett engagerat ledarskap, adekvat kompetensutveckling och att handlingsplaner kontinuerligt upprättas och utvecklas. För det fortsatta arbetet är det viktigt att fokusera på de digitala resursernas möjligheter att stödja formativ bedömning och att utvecklingen sker via kollegialt lärande. Utvecklingsåtaganden - Arbeta fram en vision för nämndens digitaliseringsarbete för att ligga till grund för arbetet med ny e-strategi från Meritvärde årskurs Totalt (medel) Flickor Pojkar Meritvärde årskurs Totalt (medel) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde Flemingsberg (Annerstaskolan) Vårby (Vårbyskolan) Ranking i länet 11/26 10/ Från och med 2015 ändrade Skolverket beräkningsgrunderna för uträkning av genomsnittligt meritvärde en- 3 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). GRUNDSKOLENÄMNDEN 11

18 ligt definition ovan. Med anledning av detta är det meritvärde som redovisats i grundskolenämndens delårsrapport per den 31 augusti beräknat utifrån tidigare gängse beräkningsgrunder, vilket då gav ett genomsnittligt meritvärde på 222 poäng. Enligt det nya sättet att räkna uppnår Huddinge ett ännu högre genomsnittligt meritvärde 231 poäng, där såväl gruppen pojkar som flickor har bidragit till höjningen. Under 2015 har en kartläggning av områdena Vårby, Flemingsberg och Skogås initierats av barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med kommunstyrelsens förvaltning i syfte att få en bättre bild av utmaningarna i områdena. Under 2016 kommer arbetet att fortsätta och dialoger utifrån kartläggningen att föras med berörda. Utvecklingsåtaganden - Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver men också särbegåvade och högpresterande elever ska få tillfälle till utveckling och stimulans. - Lyfta skolor där lärandemiljön genererar mer jämlika resultat för flickor och pojkar. - Genom en kartläggning införa nya perspektiv i områdesarbetet som ger en vidare bild av utmaningar och möjligheter i områdena Skogås, Flemingsberg/Visättra och Vårby. Alla behöriga till gymnasium Grundskolan ska skapa förutsättningar för samtliga elever att nå målen för minst betyg E i alla ämnen och skapa lärmiljöer så att eleverna ges förutsättningar att prestera högre betyg. Det lyckas verksamheten inte med till fullo trots olika insatser till elever i behov av särskilt stöd. Detta arbete måste nu intensifieras och insatser till elever som riskerar att inte nå behörighet till gymnasiet måste sättas in på individnivå tidigare än hitintills. Skolstödsorganisationen är gemensam för grundskolan och arbetar genom samverkan och stöd till grundskolan för att utveckla detta område. Att ge eleverna oavsett kunskapsnivå utmaningar och förutsättningar för bättre resultat innebär att verksamheterna måste arbeta med att utveckla metoder och kunskap om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever. Arbetet med att utveckla studie- och yrkesvägledningen på enhetsnivå fortsätter och målsättningen med detta är att eleverna i ökad omfattning väljer och blir antagen till gymnasieutbildning som också genomförs på utsatt tid. I nedanstående tabeller redovisas behörighet till ett nationellt gymnasieprogram för elever i årskurs 9. I alla behörighetsmått ingår svenska alternativt svenska som andraspråk, matematik och engelska. Resultatet redovisas utifrån könsjämförelse och utifrån områdena Flemingsberg (Annerstaskolan) och Vårby (Vårbyskolan). För högsta och lägsta resultat i tabellen redovisas skolan med högst respektive lägst värde avseende behörighet. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram kommunala skolor Totalt (%) 88,7 89,7 88,6 - Flickor 87,7 89,3 88,4 - Pojkar 89,5 90,1 88,8 - Högsta värde 100,0 99,2 - - Lägsta värde 37,1 58,6 - - Flemingsberg (Annerstaskolan) 73,5 84,2 - - Vårby (Vårbyskolan) 37,1 58,6 - - Ranking i länet 12/26 12/ Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor Totalt (%) 85,8 86,9 86,1 - Flickor 84,8 87,3 86,8 - Pojkar 86,6 86,5 85,5 - Högsta värde 98,9 96,7 96,6 - Lägsta värde 22,9 27,6 48,0 - Flemingsberg (Annerstaskolan) 70,6 82,1 82,0 - Vårby (Vårbyskolan) 22,9 27,6 48,0 - Ranking i länet 10/ Behörigheten till ett nationellt gymnasieprogram har sjunkit även om de fortfarande ligger på en förhållandevis hög nivå. Utvecklingsåtaganden - För att förenkla övergången mellan studier och yrkesliv behöver skolorna fortsätta att utveckla såväl studievägledningen som samverkan med näringslivet och med akademierna. 12 VERKSAMHETSPLAN 2016

19 Alla klarar kunskapskraven i läroplanen I nedanstående tabeller redovisas elevernas kunskapsresultat för årskurs 3, 6 och 9. Resultatet redovisas i könsjämförelse och utifrån områdena Flemingsberg (Annerstaskolan) och Vårby (Vårbyskolan). För högsta och lägsta resultat i tabellen redovisas skolan med högst respektive lägst genomsnittliga meritvärde. Andel (%) som uppnått kunskapsraven i alla ämnen i årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1-100) Flickor Pojkar Minst betyget E i lästa ämnen årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1-100) Flickor Pojkar Minst betyget E i lästa ämnen årskurs Totalt (antal) Varav (%) - Totalt (Index 1-100) Flickor Pojkar Ranking i länet I årskurs 3 är det flickorna som i lägre utsträckning uppnått kunskapskraven i alla ämnen i år. Eleverna når höga resultat i nästan alla ämnen där andelen elever som uppnår kunskapskraven är över 95 procent. Det ska tilläggas att under det gångna läsåret har det uppstått återkommande problematik kring uttagandet av data gällande måluppfyllelse för årskurserna 1-5. Detta har berott på att våra olika resultatstödsystem inte har fungerat tillräckligt bra. Arbete pågår för att förbättra systemfunktionen. I årskurs 6 har andelen elever som fått betyget E eller högre i lästa ämnen ökat vilket indikerar att eleverna i 4 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). högre utsträckning uppnår godkända kunskaper. Det är dock fortfarande stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat vilket förvaltningen kommer att fortsätta fokusera på. I årskurs 9 är det pojkarna som står för det lägre resultatet vilket resulterar i ett oförändrat läge från föregående, fastän flickornas resultat har ökat lite från föregående år. Alla barn och elever ska vara trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Andelen elever som känner att de har minst en vuxen på skolan som de känner förtroende för ska öka. Alla barn och elever ska ha en arbetsmiljö och mötas av ett förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor. Trygghet, trivsel, arbetsro och ordning är avgörande för barns och elevers utveckling och lärande. Tabellerna nedan visar andelen elever som svarat att de känner sig trygga i sin skola respektive andelen barn som svarat att de känner sig trygga i sitt fritidshem. Tidigaredelen utgör eleverna i låg- och mellanstadiet och senaredelen utgör eleverna i högstadiet. Resultatet redovisas i könsjämförelse och utifrån områdena Flemingsberg och Vårby. I högsta och lägsta resultat redovisas skolan som har haft högsta respektive lägsta värde. Andel elever trygga i sin skola tidigaredel Totalt (antal) Varav (%) 92,6 90,8 90,6 - Totalt (%) Flickor Pojkar Andel elever trygga i sin skola senaredel Totalt (antal) Varav (%) 86,1 87,5 81,2 Totalt (%) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde Flemingsberg Vårby GRUNDSKOLENÄMNDEN 13

20 Andel barn trygga i sitt fritidshem Totalt (antal) Varav (%) 81,2 86,2 81,3 - Totalt (%) Flickor Pojkar Det påstående som mäter upplevd trygghet har näst högst andel positiva svar bland samtliga påståenden i både tidigaredelen och senaredelen och det påstående som har högst eller näst högst andel positiva även i fritidshemsenkäten. Andelen som upplever sig trygga i högstadiet har ökat de senaste två åren medan andelen som upplever sig trygga i låg- och mellanstadiet har sjunkit de senaste två åren. Detta har lett till att andelen som upplever sig trygga är lika stor i de olika skolstadierna. Utifrån ett flertal skolors arbete med klassens kvalitetsrapport framgår det att eleverna, framför allt de yngre eleverna som har raster tillsammans med äldre elever, inte upplever rasterna som tillräckligt trygga. Utvecklingsåtaganden - Följa upp att skolornas arbete med trygghet under raster utvecklas där behov har identifierats. Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Elever ska ges inflytande över utbildningen och detta sker på många olika sätt i skolor och på fritidshem. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Genom den årliga elevenkäten i skola och fritidshem ges eleverna möjlighet att lämna sina synpunkter på utbildningen. Varje lärare ansvarar för att återkoppla och resonera kring resultaten tillsammans med eleverna för att hitta utvecklingsmöjligheter. Arbetet sammanställs i Klassens kvalitetsrapport. Tabellerna nedan visar andelen elever som svarat att de är nöjda med det inflytande de har över sitt skolarbete respektive andelen barn som svarat att de är nöjda med sitt inflytande över aktiviteter i fritidshemmen. Tidigaredelen utgör eleverna i låg- och mellanstadiet och senaredelen utgör eleverna i högstadiet. Den tabell som redovisar andelen nöjda med sitt inflytande över aktiviteter i fritidshemmen anger andelen barn som är nöjda med sitt inflytande över valet av aktiviteter. Resultatet redovisas i könsjämförelse och utifrån områdena Flemingsberg och Vårby. I högsta och lägsta resultat redovisas skolan som har haft högsta respektive lägsta värde. Andel barn nöjda med sitt inflytande, tidigaredel Totalt (antal) Varav (%) 92,6 90,8 90,6 - Totalt (%) Flickor Pojkar Andel barn nöjda med sitt inflytande, senaredel Totalt (antal) Varav (%) 86,1 87,5 81,2 - Totalt (%) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde Flemingsberg Vårby Andel barn nöjda med sitt inflytande över aktiviteter på sitt fritidshem Totalt (antal) Varav (%) 81,2 86,2 81,3 - Totalt (%) Flickor Pojkar Det är fler som upplever sig ha inflytande över sitt skolarbete i låg- och mellanstadiet jämfört med högstadiet. Efter att resultatet har ökat i senaredelen de senaste två åren är andelen som är nöjda med sitt inflytande relativt hög även i senaredelen. Till skillnad från i tidigaredelen finns det en liten könsskillnad för detta påstående i senaredelen. Andelen barn som upplever sig ha inflytande i fritidshemmen har legat konstant sedan enkäten infördes Utvecklingsåtaganden - Minska spridningen mellan skolorna i elevernas upplevelse av inflytandet så att Huddinges skolor blir likvärdiga. 14 VERKSAMHETSPLAN 2016