Verksamhetsplan 2018 för grundskolenämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan 2018 för grundskolenämnden /

2 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Ansvarsområde... 4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Nämndens mål och resultat... 5 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Systematisk kvalitetsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Plan för intern kontroll Nämndens internkontrollarbete Riskreducerande åtgärder Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Systematiska kontroller Plan för uppföljning och insyn Uppföljning Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Källförteckning... 37

3 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. 3

4 Ansvarsområde Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter inom följande områden: i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. a) bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt b) förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfund. Grundskolenämnden skall vara anställningsmyndighet både för den egna nämndens personal liksom för förskolenämndens och för gymnasienämndens personal. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att sträva mot visionen kräver engagemang och uthållighet från medarbetare och verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision En utbildning med hög kvalitet är avgörande för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som finns i våra verksamheter. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att arbeta för en utbildning av hög kvalitet som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen en person bor. I förvaltningens pedagogiska plattform tydliggörs vad varje barn och elev ska möta i verksamheten varje dag oavsett skolform. Plattformen anger också vilken pedagogisk miljö som ska råda. Omtanke om alla barn och elever, mångfald i bred bemärkelse, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Efter några års implementeringsarbete kan nu den pedagogiska plattformen kommuniceras utåt i större utsträckning än tidigare vilket kommer att bidra positivt till Huddinges varumärke. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att sprida goda exempel och allt arbete ska vara synligt för andra. Därför skapas förutsättningar för medarbetare att dela med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner, bland annat genom att delta vid olika mässor och via pedagoghuddinge.se. Huddinge är unikt med den avsevärda koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som finns genom högskolor, universitet och forskning. Detta tas tillvara på genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. Huddinge är en expansiv kommun med en hög utvecklingstakt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att planeringen av förskolor och skolor ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Målet är att fler ska få sitt förstahandsval tillgodosett. 4 VERKSAMHETSPLAN 2018

5 Nämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål ska vara vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. För vart och ett av de övergripande och strategiska målen har kommunfullmäktige tydliggjort vad som särskilt ska prioriteras Fokus under kommande år ska ligga på att säkerställa resurser till kärnverksamheten och utvecklingsåtaganden som frigör resurser ska prioriteras. Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra basuppdraget. Planen för att säkra den långsiktiga finansieringen sätter ramen för kommunens skuldsättning. Tydliga steg ska tas under 2018 för att ge fristående aktörer möjligheter att utveckla våra skattefinansierade verksamheter. Nämndens tolkning av målen Nämnden har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål, delmål och särskilda prioriteringar och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste målsättning. Detta övergripande mål är centralt i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppnå kommunens vision och ett hållbart Huddinge För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Därutöver arbetar alla skolformer med pedagogiska fokusområden. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i, där den fysiska skolmiljön ger goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö. Fler barn och elever i Huddinge ska också få sitt förstahandsval till förskola och skola. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Nämnden arbetar även för kommunens övriga övergripande mål. Detta görs dels genom riktade insatser men även genom läroplansuppdraget omfattas flera av målen i den kommunala målbilden. För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Nämnden har systematiskt gått igenom kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och ingår i nämndens ansvarsområde. Följande mål ur Mål och budget 2018 kommer nämnden inte att skriva om: Kommunens samlade exploateringsnetto ska öka (Bra att leva och bo) Förbättrad infrastruktur (Bra att leva och bo) Tillgång till ett rikt kulturliv (Bra att leva och bo) Successivt minskat skatteuttag (Bra att leva och bo) Förbättrat företagsklimat (Fler i jobb) Försörjningsstödet ska minska (God omsorg för individen) Samtliga kommunala enheter ska ha egen energiredovisning (Ekosystem i balans) 5

6 Bra att leva och bo Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Särskilt prioriterat 2018: Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som lokaler ska byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Huddinge är en expansiv kommun med en hög utvecklingstakt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att planeringen av förskolor och skolor ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Målet är att fler ska få sitt förstahandsval tillgodosett. För att klara detta behöver vi fortsätta utveckla den kommungemensamma processen för samhällsplanering och tidiga skeden. För att effektivisera planeringen av nya grundskolor ser barn- och utbildningsförvaltningen att ett arbete behöver göras kring vilken typ av skollokaler vi ska bygga. Ett dokument behöver tas fram som innehåller riktlinjer för hur skolorna ska utformas vad gäller till exempel lärmiljöer. Dokumentet kallas nedan beställningsunderlag men kan komma att ändras under arbetets gång. Andelen som fått sitt förstahandsval Etappmål Ta fram beställningsunderlag för grundskolor - Genomföra en konsekvensanalys och ta fram åtgärdsförslag utifrån kommande befolkningsökning med snabbare tillväxttakt Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Ökad delaktighet Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga och nå de som i vanliga fall inte deltar. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att göra elever delaktiga på många olika sätt. Elevernas inflytande är ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen och i basuppdraget ingår att ge möjligheter för elevskyddsombud, elevråd eller andra forum för elevinflytande. Våra elever ges också möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten via enkäter och deras svar används aktivt i huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete. Medborgare ges möjlighet att vara delaktiga genom digitala kanaler och sociala medier. Vi ska vidareutveckla vår närvaro i digitala kanaler och sociala medier. De förtroendevalda i Huddinge ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Barnoch utbildningsförvaltningens nämnder har sedan en tid tillbaka haft en digital nämndhantering, det vill säga att ledamöter och ersättare inte har fått några pappershandlingar utan hämtat kallelser och handlingar som publicerats på Huddinge kommuns hemsida. Ökad jämlikhet Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Barn och utbildningsförvaltningen bryter ner resultat där det är möjligt och relevant utifrån ett köns- och områdesperspektiv för att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor. Kommunen erbjuder en utbildning i jämlikhet för att öka kompetensen inom området. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att alla barn och elever ska bemötas likvärdigt. Alla förskolor och skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd är utgångspunkt i arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. - Implementera i verksamheten nya riktlinjer kopplade till diskrimineringslagen - Följa upp hur skolorna arbetar i enlighet med plan för diskriminering och kränkande behandling. 6 VERKSAMHETSPLAN 2018

7 Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Alla medarbetare har en viktig roll i arbetet att nå kommunens vision genom att bemöta invånare och brukare på ett professionellt och vänligt sätt. Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. På huddinge.se finns det möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. Ett arbete med att ytterligare systematisera arbetet med att ta tillvara inkommande synpunkter, förslag och klagomål i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete pågår. - Grundskoleavdelningen tydliggör ansvarsfördelning, process för internkommunikation samt informationsspridning i förhållande till Servicecenter gällande avdelningens frågor. - Fortsätta utveckla rutinerna kring bemötandefrågor stimulera till ökad valfrihet. Alla förskolor och grundskolor redovisas i kommunens jämför service för att underlätta för medborgare att välja förskola och skola. Alla vårdnadshavare ska göra ett val, utelämnas valalternativ i ansökan till skolplats, placeras eleven där plats finns enligt närhetsprincip och syskonförtur. - Ta fram en plan för hur barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att underlätta för fristående aktörer att etablera sig i Huddinge - Ta fram en plan för samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen och fristående aktörer. - Ta fram en beredskapsplan för om fristående aktörer väljer att lägga ner sin pedagogiska verksamhet i kommunen. - Grundskoleavdelningen inbjuder fristående skolor till ökad samverkan kring skolplaceringsrutiner Ökad valfrihet Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till att öka valfriheten bland annat genom att skapa goda förutsättningar för fristående aktörer att etablera sig inom utbildningsområdet i Huddinge. Detta görs genom tydlig och lättillgänglig information och ett samarbete med såväl intressenter som befintliga fristående aktörer. Behovet av att samarbeta med fristående skolor är stort, dels eftersom det råder platsbrist i Huddinges kommunala skolor, men även för att 7

8 Utbildning med hög kvalitet Fler elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år. För att lyckas med detta behöver tidiga insatser prioriteras och ett medvetet arbete för att säkra likvärdigheten mellan och inom förskolor och skolor ske. Kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor och skolor och erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Detta ställer höga krav på en individanpassad undervisning där alla barn och elever får det stöd och stimulans som de behöver. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter identifierats; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden görs riktade insatser för att barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från verksamheterna, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det görs bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar. Ett annat är Pedagog Huddinge som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna sker samarbete med högskolor och universitet. En utbildning med hög kvalitet uppnås genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor och skolor som upplevs befinna sig i en sämre situation inom de olika kvalitetsområdena. Barnoch utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat systematiskt kvalitetsarbete där bland annat barnens och vårdnadshavarnas upplevelse av utbildningen ligger till grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling. De nationella målen beskrivs i skollagen, förordningarna och läroplanerna. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att tydliggöra hur de statliga och de kommunala målen hänger samman. Därför redovisas nedan en översikt hur nämndens mål sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Kunskaper Högre meritvärde Alla behöriga till gymnasium Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Ansvar och inflytande Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Förbättrade kunskapsresultat Särskilt prioriterat 2018: Fler elever ska ta en examen inom 3 år. Detta är inte bara en fråga för gymnasiet utan även för förskola, skola och socialtjänst. Etappmål 2018: Meritvärdet i grundskolan ska öka och skillnaden mellan könen ska minska. Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrade kunskapsresultat Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande ska vi också skapa goda lärmiljöer. Barn- utbildningsförvaltningen ska arbeta för en likvärdig skola. Ett fortsatt prioriterat arbete är därför att följa upp skillnaden mellan olika skolor, inom skolor samt att följa upp pojkars och flickors resultat. Uppföljningen ska leda till att modeller utvecklas som stimulerar och motiverar alla elever till högre resultat. Det är särskilt prioriterat i Mål och budget att skillnaden mellan könen ska minska. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi ska ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö ska utformas. Alla barn och elever ska mötas av höga förväntningar i förskola och skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare och barn och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att attrahera och behålla skickliga lärare. Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhåll- 8 VERKSAMHETSPLAN 2018

9 ningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen anger tydligt vad som förväntas av pedagoger och skolledare som arbetar i Huddinge. Den anger även hur en stödjande lärmiljö ska vara för att barn och elever ska få möjlighet att utvecklas maximalt. Syftet med den pedagogiska plattformen är att bidra till att alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor har en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat och barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp är synliga som ansvarstagare. Under den senaste treårsperioden har ett implementeringsarbete kring den pedagogiska plattformen skett. Detta har främst syftat till att göra plattformen känd bland personalen i kommunens förskolor och skolor. Nu är uppdraget att den pedagogiska plattformen ska integreras i verksamheternas arbete. Vi menar att den pedagogiska plattformen är integrerad när rektorer, förskolechefer och pedagoger har en samsyn kring uppdraget och kan beskriva hur och varför man arbetar utifrån plattformens kännetecken och vilka resultat det ger. Verksamheten ska genomsyras av innehållet i den pedagogiska plattformen och därför kommer lönekriterier för barn- och utbildningsförvaltningens personal att även omfatta innehållet i den pedagogiska plattformen. - Genom goda exempel och gemensamt lärande arbeta för att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas vardagliga arbete. Språkutveckling Alla pedagoger har uppdraget att stötta barns och elevers utveckling mot ett rikt och nyanserat språk och ett utvecklat ämnesspråk i skolans alla ämnen. All undervisning i förskola och skola ska vara språk- och kunskapsutvecklande. För att stärka likvärdigheten inom alla skolformer och ge alla barn och elever chans att utveckla sin språkliga förmåga tar vi fram en språkplan för Huddinges skolverksamhet. Språkplanen är ett ramverk för det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i Huddinges skolverksamhet och ska bidra till en ökad kunskap och förståelse mellan olika skolformer. Syftet är säkerställa att alla barn och elever i Huddinge kommuns förskolor och skolor ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sitt språk. Genom att stärka lärares och pedagogers insikt och kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbete främjas en tydlig språklig progression och övergångar mellan skolor och skolformer underlättas. Uppnått kunskapskraven i Sv årskurs 3 (%) Totalt (Index 1 100) 95,6 94,0 Flickor 97,2 95,2 Pojkar 94,2 92,7 Nationella prov Sv (%) genomsnittvärde av alla delprov Årskurs Totalt (Index 1 100) 96,9 96,1 95,7 94,1 Flickor 98,1 96,9 97,4 96,4 Pojkar 95,8 95,2 94,2 91,9 Andel (%) elever med minst betyget E i Sv årkurs 6 4 Totalt (Index 1 100) 95,0 97,5 95,3 95,3 Flickor 97,8 99,1 97,9 95,9 Pojkar 92,9 96,0 92,9 94,7 Nationella prov Sv (%), minst betyget E årskurs 6 4 Totalt (Index 1 100) 96,9 97,7 95,1 95,5 Flickor 97,7 99,5 97,8 97,6 Pojkar 96,2 95,9 92,7 93,6 Minst betyget E i Sv årskurs 9 4 (%) Totalt (Index 1 100) 97,6 97,1 95,5 95,7 Flickor 98,6 98,0 96,9 96,9 Pojkar 96,6 96,1 94,3 94,8 Nationella prov Sv (%), minst betyget E årskurs 9 5 Totalt (Index 1 100) 97,1 95,6 96,9 95,3 Flickor 99,3 98,2 98,9 97,6 Pojkar 94,8 93,0 95,0 93,4 Uppnått kunskapskraven i SvA årskurs 3 (%) Resultat för år 2016 saknas. 2 Resultat för år 2017 saknas. 3 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 4 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 5 Resultat för år 2016 saknas 6 Resultat för år 2017 saknas. 9

10 Totalt (Index 1 100) 72,9 79,5 Flickor 74,0 82,1 Pojkar 72,2 76,5 Nationella prov SvA (%) genomsnittsvärde av alla delprov Årskurs 3 5 Totalt (Index 1 100) 89,9 86,1 85,3 86,3 Flickor 93,2 87,6 86,6 88,5 Pojkar 87,4 84,5 84,2 84,7 Andel (%) elever med minst betyget E i SvA årkurs 6 5 Totalt (Index 1 100) 69,3 78,7 70,1 67,4 Flickor 76,3 86,8 80,3 73,0 Pojkar 61,8 73,9 63,2 61,8 Nationella prov SvA (%), minst betyget E årskurs 6 5 Totalt (Index 1 100) 81,7 83,5 68,8 72,0 Flickor 91,7 93,3 82,0 83,6 Pojkar 71,7 77,6 60,2 62,7 Andel (%) elever med minst betyget E i SvA årkurs 9 5 Totalt (Index 1 100) 69,5 66,7 57,5 50,6 Flickor 74,2 67,6 81,3 68,6 Pojkar 65,2 65,9 44,6 42,2 Nationella prov SvA (%), minst betyget E årskurs 9 5 Totalt (Index 1 100) 72,5 80,8 87,3 78,7 Flickor 72,2 85,9 97,9 82,1 Pojkar 72,7 76,5 77,8 76,0 - Implementera den förvaltningsövergripande språkplanen. Matematikutveckling Matematik är fortsatt en begränsande faktor för elevers möjlighet att nå en gymnasieexamen och är därmed ett fortsatt prioriterat område för grundskolan. Det systematiska arbetet med att utveckla undervisningen genom ett kollegialt lärande ska ge effekter för att höja resultaten. Det kräver dock att gemensam analys med utvärderingar av insatserna och omprövningar av satsningar om de inte ger förväntat resultat. Uppnått kunskapskraven i årskurs 3 (%) uppnått kraven i Ma Totalt (Index 1 100) 90,8 91,6 Flickor 90,6 90,9 Pojkar 90,9 92,4 Nationella prov årskurs 3 9 (%) genomsnittsvärde av alla delprov i Ma Totalt (Index 1 100) 92,2 93,5 91,8 91,1 Flickor 92,1 92,9 90,8 91,6 Pojkar 92,3 94,0 92,8 90,7 Andel (%) elever med minst betyget E i Ma årkurs 6 8 Totalt (Index 1 100) 92,7 93,5 91,3 90,2 Flickor 93,3 95,4 94,0 89,6 Pojkar 92,3 91,6 88,9 90,8 Nationella prov Ma (%), minst betyget E årskurs 6 8 Totalt (Index 1 100) 94,3 93,5 92,2 92,4 Flickor 94,5 95,1 94,3 92,8 Pojkar 94,1 91,9 90,4 92,1 Andel (%) elever med minst betyget E i Ma årkurs 9 8 Totalt (Index 1 100) 93,1 91,1 87,3 87,8 Flickor 92,6 91,1 91,9 90,6 Pojkar 93,7 91,0 83,5 85,9 Nationella prov Ma (%), minst betyget E årskurs 9 8 Totalt (Index 1 100) 91,5 85,8 91,0 83,0 Flickor 89,4 84,7 91,9 84,0 Pojkar 93,6 86,8 90,2 82,4 - Verksamhetscheferna följer särskilt upp resultatet av matematikundervisningen på ett fördjupat sätt inom sitt verksamhetsområde och föreslår prioriterade åtgärder för ledningsgruppen. - Systematisk följa upp matematikutvecklarsatsningen i områden med låga resultat och omvärdera insatserna vid behov. IT i undervisningen Regeringen har i mars 2017 beslutat om förtydliganden i läroplan, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan i syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Programmering ett tydligt inslag i framför allt teknik- och matematik- 7 Resultat för 2016 saknas. 8 Resultat för 2017 saknas. 9 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 10 VERKSAMHETSPLAN 2018

11 ämnena. Elevernas källkritiska förmåga ska stärkas och de ska förstå digitala system och tjänster samt digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. De nya skrivningarna gäller från 1 juli För Huddinges grundskolor gäller att man redan nu och framför allt under vårterminen 2018 säkrar att såväl förståelse som kompetens förde nya skrivningarna i undervisningsuppdraget uppdraget finns på plats till höstterminen 2018 börjar. - Ta fram en plan för kompetensutveckling inför de nya skrivningar i styrdokumenten kring digitalisering som gäller från juli Genom riktade medel, anvisade som särskilt tillskott i budgeten, göra punktinsatser för att höja kompetensnivån och digitaliseringsgraden i skolor lärmiljöer så att eleverna ges förutsättningar att prestera högre betyg. Detta är en stor utmaning som skolorna behöver hantera genom många olika insatser till elever i behov av särskilt stöd. Elever som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program bör i högre utsträckning stöttas i tidiga åldrar. En systematisk uppföljning av kunskapsutvecklingen på individnivå borgar för att varje elev, som behöver, kan få riktat stöd för att inte halka efter och därmed förlora kraft och självtillit. Det är också av största vikt att den specialpedagogiska kompetensen ökar och att elever med låg motivation riktas särskild uppmärksamhet. Förhållningssättet hos skolans företrädare ska präglas av innehållet i den pedagogiska plattformen. Alla pedagoger ska vara tydliga som ledare och alla elever ska mötas av höga förväntningar i en miljö som bygger på förtroende och respektfulla relationer. Högre meritvärde I nedanstående tabeller redovisas elevernas genomsnittliga meritvärde i årskurs 6 och 9 baserat på elevernas 16 bästa ämnen. Resultatet redovisas utifrån en könsjämförelse samt en redovisning av skolan med högst respektive lägst genomsnittliga meritvärde. Meritvärde årskurs Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram kommunala skolor (%) Totalt 89,7 88,6 84,2 84,6 Flickor 89,3 88,4 90,2 89,4 Pojkar 90,1 88,8 79,2 81,2 Högsta värde 99, ,6 96,5 Lägsta värde 58,6 58,0 60,0 65,5 Ranking i länet 12/26 12/26 12/26 12 Totalt (medel) Flickor Pojkar Meritvärde årskurs Totalt (medel) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde Ranking i länet 11/26 10/26 Alla behöriga till gymnasium Grundskolan ska skapa förutsättningar för samtliga elever att nå målen för minst betyg E i alla ämnen och skapa 10 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). Statistik inklusive nyanlända och elever med tillfälligt personnummer. 11 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS). Statistik inklusive nyanlända och elever med tillfälligt personnummer. Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar och teknikprogrammet, kommunala skolor (%) Totalt 86,9 86,1 82,4 83,0 Flickor 87,3 86,8 88,9 87,7 Pojkar 86,5 85,5 77,1 79,8 Högsta värde 96,7 96,6 93,4 96,5 Lägsta värde 27,6 48,0 56,0 64,9 Ranking i länet 9/25 13/25 9/26 13 Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Grundskolan har i uppdrag att skapa lärmiljöer som ger förutsättningar för lärande mot målen i läroplanen men ska också stimulera och motivera eleverna till högre mål. Detta kräver noggrann uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och att vi riktar stödinsatser på ett kompensatoriskt sätt. Grundskoleavdelningen systematiserar lärproces- 12 Uppgift om rankning i länet fanns inte att tillgå vid skrivandet av delåret. Uppgiften kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. 13 Uppgift om rankning i länet fanns inte att tillgå vid skrivandet av delåret. Uppgiften kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. 11

12 ser på ledningsnivå inom verksamheten i syfte att öka spridningen av goda exempel och fungerande lärprocesser lokalt. Andel (%) som uppnått kunskapsraven i alla ämnen i årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1 100) Flickor Pojkar Minst betyget E i lästa ämnen årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1 100) Flickor Pojkar Minst betyget E i lästa ämnen årskurs Totalt (antal) Varav (%) Totalt (Index 1 100) Flickor Pojkar Ranking i länet 9/24 11/24 9/26 Stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på insatser för elever med behov av extra stöd och insatser för elever med särbegåvning Stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på att läsa, skriva och räkna för att understödja att alla elever når målen för grundläggande färdigheterna i årskurs tre och därmed ges förutsättningar att lyckas i den fortsatta skolgången Systematiskt följa upp resultatskillnader mellan pojkar och flickor, för att få fatt i modeller som 14 Resultat för 2016 saknas. 15 Resultat för 2017 saknas 16 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). 17 Siffrorna från kommunala resultatsystemet (LIS) och Skolverkets siffror (SIRIS) kan ha små skillnader då resultatbilden förändras då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). gör skillnad, stimulerar och motiverar till ökade resultat för både pojkar och flickor. Alla barn och elever ska vara trygga i sin skol och fritidshemsmiljö Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn och elever ska vidare ha en arbetsmiljö och mötas av ett förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor. Trygghet, trivsel, arbetsro och ordning är avgörande för barns och elevers utveckling och lärande. Andel elever trygga i sin skola tidigaredel Totalt (antal) Varav (%) 90,8 90,6 86,9 Totalt (%) Flickor Pojkar Andel elever trygga i sin skola senaredel Totalt (antal) Varav (%) 87,5 81,2 79,8 Totalt (%) Flickor Pojkar Högsta värde Lägsta värde Andel barn trygga på sitt fritidshem Totalt (antal) Varav (%) 86,2 81,3 75,9 18 Totalt (%) Flickor Pojkar Grundskolans företrädare utvecklar samarbetet och delaktigheten i samverkansprojektet Samkraft - Verksamheten ska utefter det framtagna samverkansdokumentet utveckla kunskapsöverföring mellan SÄF/IFO och BUF 18 Ny hopslagen enkät där svarsfrekvens på enskilda delar ej går att utläsa. 12 VERKSAMHETSPLAN 2018

13 Studie och yrkesvägledning En utvecklad studie-och yrkesvägledning är nyckelfaktor för kunskap om yrkesliv och arbetsmarknad. Det finns anleding att kartlägga studie- och yrkesvägledningsarbetet bedrivs i Huddinge skolor och följa upp hur tidigare satsningar fått effekt. En förbättrad verksamhet leder till ökad målmedvetenhet i studie- och yrkesmål och färre omval under studiekarriären. - Följa upp tidigare satsningar inom studie- och yrkesvägledning - Att fortsätta och intensifiera implementeringen av riktlinjerna för studie- och yrkesvägledning i Huddinge grundskolor Övergång förskola till förskoleklass och fritidshem För att främja barn och elevers lärande bör övergången mellan förskola och grundskola förbättras. Därför ska implementering av förändringen i läroplanerna gällande övergången mellan förskola och förskoleklass genomföras. - Barn- och utbildningsförvaltningen verkar för etablering av arenor och fora för ökad samverkan mellan dels chefer inom grundskolan och förskolan, dels pedagoger i de olika verksamheterna Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Elever ska ges inflytande över utbildningen och detta sker på många olika sätt i skolor och på fritidshem. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Genom elevenkäten i skola och fritidshem ges eleverna möjlighet att lämna sina synpunkter på utbildningen. Varje lärare ansvarar för att återkoppla och resonera kring resultaten tillsammans med eleverna för att hitta utvecklingsmöjligheter. Arbetet sammanställs i Klassens kvalitetsrapport. Andel elever nöjda med sitt inflytande, tidigaredel Totalt (antal) 6605 Varav (%) 86,9 Totalt (%) 81 Flickor 84 Pojkar 83 Andel elever nöjda med sitt inflytande, senaredel Totalt (antal) 2296 Varav (%) 79,8 Totalt (%) 74 Flickor 74 Pojkar 74 Andel barn nöjda med sitt inflytande på sitt fritidshem Totalt (antal) Varav (%) 19 Totalt (%) 86 Flickor 87 Pojkar 84 Fler nöjda med förskola och skola Trivsel och trygghet är en viktig faktor för hur nöjd man är med sin förskola och skola. Ett professionellt bemötande, undervisningens kvalitet och hög måluppfyllelse är andra viktiga faktorer för den upplevda nöjdheten. Förskola och skola har utifrån läroplanen i uppdrag att arbeta i nära samarbete med hemmen. Andel (%) elever nöjda med sin skola, tidigaredel Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever nöjda med sin skola, senaredel Totalt Flickor Pojkar Högsta värde Ny hopslagen enkät där svarsfrekvens på enskilda delar ej går att utläsa. 13

14 Lägsta värde Andel elever nöjda med sitt fritidshem Totalt (%) Flickor Pojkar Skolledare inom grundskolan ska under året i gemensam lärprocess lyfta frågor om samverkan med vårdnadshavare såväl i skola som i fritidshemsverksamhet. Arbetet med nyanlända elevers utbildning Skolverket har tagit fram underlag för nulägesbeskrivning och nulägesbedömning gällande nyanlända elevers utbildning. Ett underlag som skolverket efterfrågar från kommunerna är en utvecklingsplan som baseras på de bedömningar som gjorts i nulägesbedömningen. Utifrån nulägesbedömningen och tillgängliga resurser formuleras och planeras hur utvecklingsinsatserna ska genomföras. Följande utvecklingsåtaganden har satts upp för Huddinges kommunala grundskolor: Följa upp och se till att kartläggningen på skolorna sker i tid och i fler ämnen samt att resultatet sprids till berörd personal. Följa upp och se till att placering av elever i grundskola sker när kartläggning är gjord. Genomlysa modersmålsenhetens organisation och arbete i syfte att uppnå en effektiv och ändamålsenlig verksamhet så att tillgång till modersmål och studiehandledning på modersmålet säkerställs. Ta fram en strategi för att sprida mottagandet av nyanlända på fler skolor än i dagsläget. 14 VERKSAMHETSPLAN 2018

15 Fler i jobb Fler arbetstillfällen Särskilt prioriterat 2018: Prioritera insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Etappmål 2018: Antalet arbetstillfällen ska öka mer än den arbetsföra befolkningens tillväxt. Fler och växande företag Särskilt prioriterat 2018: Förbättrat näringslivsklimat. Etappmål 2018: Kommunen ska vara topp-50 bland landets kommuner i såväl Svenskt Näringslivs ranking som SBA:s servicemätning (NKI) över företagsklimatet. - Ta fram en plan för samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen och fristående aktörer. - Enligt beslut i grundskolenämnd - ta fram en beredskapsplan för hur barn- och utbildningsförvaltningen ska möta de behov som uppstår om Reepalu-utredningens (SOU: 2016:78) förslag blir verklighet. Grundskolenämndens främsta kontakt med näringslivet är i mötet med privata aktörer som önskar bedriva förskola, pedagogisk omsorg eller grundskola i Huddinge kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen ska, tillsammans med andra berörda förvaltningar, arbeta aktivt för att privata aktörer ska vilja etablera sig i Huddinge genom att vara ett stöd i etableringsprocessen som också ska vara effektiv och tydlig. Förvaltningen ska också utveckla samarbetsformerna med de aktörer som redan finns i Huddinge. Som en del i det förvaltningsövergripande arbetet för ett bättre företagsklimat kommer barn- och utbildningsförvaltningen att - Ta fram en plan för hur barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att underlätta för fristående aktörer att etablera sig i Huddinge. 15

16 God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Särskilt prioriterat 2018: Prioritera tidiga insatser som leder till ökade möjligheter för individen att styra sitt eget liv och skapa sin egen framtid samtidigt som de på lång sikt leder till minskade kostnader. Särskilt prioriterat 2018: Det är viktigt att den som hamnar utanför arbetsmarknaden omgående får hjälp med lämpliga insatser för att åter komma tillbaks i egen försörjning. Skolan har ett stort ansvar i att bidra till att fler unga upplever god hälsa. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten och inom läroplansuppdraget återfinns flera områden som syftar till området, bland annat genom ämnet idrott och hälsa men även genom att erbjuda god och näringsriktig mat inom alla de verksamheter där måltider serveras. Samordna preventionsarbetet inom kommunen I kommunens förvaltningar finns ett bra och effektivt preventionsarbete. Vad som saknas, och behövs, för ett mer intensifierat preventionsarbete är bättre samordning mellan och inom förvaltningarna. Länsstyrelsen Stockholm har genom förfrågningar till länets kommuner förstått att det stöd som önskas från kommunalt håll är ett samlat stöd kring prevention. Resultatet är det så kallade preventionsarbetet som inkluderar prevention inom bland annat våldsförebyggande arbete, föräldrastöd, ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) och våld i nära relationer. Inom ramen för preventionspaketet finns evidensbaserade metoder som tar utgångspunkt i att individer ofta behöver stöd av insatser från mer än ett område. Det finns ett behov av att arbeta med ett lokalt anpassat preventionspaket i Huddinge. - Ta fram ett preventionspaket i Huddinge kommun för att öka samordningen och säkerställa ett effektivt arbetssätt och en hög kvalitet inom det preventiva arbetet i Huddinge. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning. 16 VERKSAMHETSPLAN 2018

17 Ekosystem i balans Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Särskilt prioriterat 2018: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Kunskap om hållbar utveckling är en naturlig del av det pedagogiska uppdraget för att öka medvetenheten hos våra barn och elever om hur det egna beteendet påverkar miljön. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är en del i att ändra beteenden, för att energieffektivisera, att arbeta med attityder gällande matsvinn. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska matsvinnet. Giftfri miljö Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier i förskola och skola. Arbetet med att erbjuda ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter är viktigt. Grundskolorna ska bibehålla och gärna öka sina inköp av ekologiska livsmedel från föregående år. Viktigt för detta är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Att minska matsvinnet i kommunens verksamheter är också av stor betydelse. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske i samtliga kommunala verksamheter. Återbruk ska uppmuntras i enlighet med tanken om cirkulär ekonomi. Bland annat genom att införa ett returhus för kommunens möbler och övrigt material. Andel (%) ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Jan juni Totalt (%) 33,4 36,2 39,4 44,6 44,2 Grundskolor 33,0 35,8 40,0 44,8 44,1 Ranking i länet 2/18 2/18 2/18 3/18 - Grundskolorna ska bibehålla och gärna öka sina inköp av ekologiska livsmedel från föregående år. Vid byggnation eller ombyggnation av grundskolor med 300 elever eller fler planeras det för tilllagningskök Att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs för att laga mat från grunden i våra tillagningskök Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen till 35 gram per portion och dag. 17

18 Systematisk kvalitetsutveckling Systematiskt planera, följa upp och förbättra Särskilt prioriterat 2018: Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra basuppdraget. Den första av årets delårsrapporter ska i huvudsak beskriva det ekonomiska läget under perioden samt redovisa en prognos över helårsresultatet. Enbart signifikanta avvikelser ifrån uppsatta mål ska redovisas. Huddinge ska genom ett målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar. Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannens kvalitetsarbete utgörs av kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Huvudmannen begär även in rapporter från alla enheter. Dessa utgör en del av huvudmannens uppföljning av verksamheten och bidrar till huvudmannens analys och verksamhetens resultat. Ansvarig för huvudmannens kvalitetsarbete är utbildningsdirektören. Ansvarig för att ta fram rutiner för kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå är biträdande utbildningsdirektör. Verksamhetschef ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs i varje skola. Rektor ansvarar för det egna kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av enkät- och kunskapsresultat och chefers bedömning av den egna verksamheten samt dokumentation från skolornas systematiska kvalitetsarbete. Resultaten följs upp på kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledningarna. En levande dialog mellan olika parter och på olika nivåer tillsammans med den systematiska arbetsprocessen hjälper oss i vår strävan efter ständiga förbättringar. Huddinge kommun har en fastlagd process för planering och uppföljning, till vardags kallad PUFF - planera, utföra, följa upp och förbättra. Processen syftar till att förbättra kvalitet och ha en god ekonomisk hushållning. I processen bryts målen för verksamheten ner i mått och åtaganden och genom uppföljning identifieras utvecklingsbehov. - För att säkerställa att kommunens verksamheter håller en god kvalitet och är kostnadseffektiv ska en genomlysning genomföras. Ökad processorientering I Huddinge kommun ska processmognaden öka. Det betyder att vi ska kartlägga, dokumentera och utveckla våra processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna, effektivisera utförandet och stärka styrningen. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska delta i förstudien kring klassificeringen av kommunens processer som nästa steg i Huddinges processorientering. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning. God användning av digitaliseringens möjligheter Särskilt prioriterat 2018: IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Ökad användning av e tjänster Ansökan om konto i Skola Ansökan om modersmålsundervisning Ansökan om skolskjuts eller terminskort E blomlådan*, självskattning, tregradig skala Barn & elever 2,69 2,5 2,35 3,0 * E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram Som ett led i att effektivisera det administrativa arbetet på förvaltningen och skapa effektivare processer ska förvaltningens planerings- och uppföljningsarbete digitaliseras genom ett nytt systemstöd. Från och med hösten 2017 kommer implementeringen av systemstödet att påbörjas. Detta involverar såväl konfigurering av systemet efter förvaltningens målstruktur och behov som att introducera systemet för ett antal medarbetare och chefer. Verksamhetsplanen för år 2019 kommer att tas fram i den nya systemlösningen. Ny dataskyddsreform EU beslutade i april 2016 om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter som ska börja tillämpas i maj 18 VERKSAMHETSPLAN 2018

19 2018. Det nya regelverket stärker enskildas rätt till skydd av personuppgifter och medför större ansvar för företag och institutioner som behandlar personuppgifter. Att inte följa det nya regelverket är förknippat med risk att bli dömd att betala avsevärda bötesbelopp. Barn- och utbildningsförvaltningen förfogar förvaltningscentralt över ett antal större och mindre system. Därtill finns enskilda program och tjänster som man enskilt införskaffat på en del skolor. - Införa systemlösning för effektiv, planering uppföljning och processtyrning (DIGI-PUFF), samt anpassa systemet efter barn- och utbildningsförvaltningens behov. En inventering med efterföljande analys görs av vilka system, program och tjänster som behandlar personuppgifter och hur väl dessa lever upp till kraven på den nya dataskyddsreformen påbörjas under hösten Efter inventering och analys kommer åtgärder med stor sannolikhet att behöva vidtas, för att säkerställa legalitet i BUF:s personuppgiftsbehandlingar - Delta i kommunens arbete med att införa E-arkiv - Implementera åtgärder med anledning av ny dataskyddsförordning. 19

20 Attraktiv Arbetsgivare Arbetet med Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare är av stor vikt sett till personalförsörjningsutmaningen. Personalpolitiken syftar till att säkerställa personalförsörjningen i syfte att uppnå vision och mål. Huddinge kommun ska som arbetsgivare attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Det ställer krav på alla delar av den sammantagna personalprocessen attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. chefer som genomgår rekryteringsutbildning behöver ökas. Förstärkt introduktion behövs också för att underlätta för nyanställda att snabbt komma in i sitt arbete. En översyn ska göras av möjligheten att upprätta en alumniverksamhet för att kunna hålla kontakt med personal som lämnat verksamheten för att underlätta eventuell återkomst till verksamheten i framtiden. Antal anställda Totalt Kvinna Man Varav chefer Kvinna Man Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) Riktvärde Totalt 78,2 78,8 79,6 75 Hållbart medarbetarengagemang Motivation Totalt 75 72,1 77,8 80 Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt 8,8 % 11,6 % 14,5 % Aktivt medarbetarskap Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta mot de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. I medarbetarskapet ingår att leva upp till kommunens gemensamma värden. Verksamhetsnära utveckling av kommunen som arbetsgivare, sett till främst bristyrkesgrupper, ska understödjas i syfte att stärka konkurrensförmågan. Därutöver behöver ett fortsatt arbete med att synliggöra och marknadsföra kommunen som arbetsgivare göras inom ramen för arbetsgivarvarumärkesarbetet. Detta särskilt gällande bristyrkesgrupper. En fortsatt ökad rörlighet i form av personalomsättning i Stockholms län ställer också ökade krav på såväl rekrytering som introduktion En fortsatt ökad rörlighet i form av personalomsättning i Stockholms län ställer också ökade krav på såväl rekrytering som introduktion. Viktigt blir att snabba upp rekryteringsprocessen samt förstärka stödresurserna för rekrytering. Andelen Aktivt ledarskap Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt skapa och upprätthålla välfungerande arbetsprocesser. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) Riktvärde Totalt 68,9 69,8 72,2 68 Hållbart medarbetarengagemang Ledarskap Totalt 76 77, VERKSAMHETSPLAN 2018

21 Goda förutsättningar Goda förutsättningar och en god arbetsmiljö främjar ett hållbart, säkert och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. Efterlevnad av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är av vikt för att skapa goda arbetsförutsättningar. Alla chefer inom nämndens ansvarsområde ska certifieras enligt det systematiskta arbetsmiljöarbetet. Det är av vikt att fortsätta ett aktivt rehabiliteringsarbete med fokus på de längre sjukskrivningarna. Fortsatt uppföljning av sjukfrånvaron och rehabiliterande insatser ska ske. Därutöver ska insatser successivt styras mot tidigare skeden så att nya långa sjukfall undviks i största möjliga utsträckning. Anvisningarna i rehabiliteringshandboken ska följas och dokumenteras i det personaladministrativa systemet löpande. Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder sätts in utifrån rehabiliteringshandboken samt att alla ärenden över 180 dagar har en särskild handlingsplan. Chefer vars enheter har sjukfrånvaro över riktvärdet ska genomgå rehabiliteringsutbildning. Redovisning av det övergripande rehabiliteringsläget sker varje månad till ledningsgrupp och samverkansgrupp. Redovisning av arbete med ärenden över 180 dagar sker månatligen till kommunstyrelsens förvaltning. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Lönen ska avspegla befattning, ansvar, kompetens samt uppnådda mål och resultat. Marknadslöneläge ska beaktas. Förvaltningen kommer under året arbeta aktivt för att chefer och medarbetare använder nya löneanvisningar och en ny mall för uppföljning- och planeringssamtal där mål för medarbetare finns satta för året. Samtliga arbetsplatser inom förvaltningen ska ha förankrat och delaktiggjort vad de nya lönekriterierna betyder inom den egna verksamheten. Förvaltningen fortsätter även med arbetet att implementera personalpolicyn så att den genomsyrar all verksamhet. Arbetsmiljömål Arbetsmiljömålen har lyfts in i verksamhetens internkontrollplan längre fram i denna verksamhetsplan. Prestationsnivå Riktvärde Totalt 71,4 72,1 73,7 70 Hållbart medarbetarengagemang Totalt Totalt ,6 79 Sjukfrånvaron (total Riktvärde Totalt (%) 6,6 7,3 7,3 7 % Kvinnor (%) 7,0 7,9 7,7 Män (%) 5,2 5,9 6,3 Korttidssjukfrånvaron (1 14 dagar) Totalt (%) 2,4 2,4 2,5 Kvinnor (%) 2,4 2,4 2,4 Män (%) 2,4 2,6 2,8 - Aktiv och systematisk rehabilitering i syfte att sänka sjukfrånvaron. - Löneanvisningar och stödjande dokument ska implementeras. - Integrera pedagogisk plattform i lönekriterierna. - Ta fram en strategi och plan som beskriver hur vi ska arbeta med att synliggöra arbetsgivarvarumärket för att rekrytera och behålla prioriterade målgrupper. - Inventera och föreslå åtgärder som förbättrar lärare och rektorers förutsättningar att genomföra sina kärnuppdrag 21

22 Sund ekonomi Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet. Detta är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Nämnden följer de principer för styrning av ekonomi som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och Budget Ett av kommunens viktigaste mål är att använda varje skattekrona på ett så effektivt sätt som möjligt. Åtgärder för att säkra en långsiktig finansiering av kommunens investeringar ska implementeras. Ett växande Huddinge behöver en stabil ekonomisk grund att stå på för att klara framtida utmaningar i form av nya lokaler samt upprustning och nybyggnation av bostäder. En avgörande del i detta är att ta kontroll över kommunens växande låneskuld. Öka avgiftsfinansieringen inom de verksamheter det är möjligt. Kommunen ska årligen nå ett resultat om två procent för att klara den långsiktiga finansieringen. Utöver detta ska Kommunen aktivt söka extern finansiering till exempel EU-medel för att utveckla verksamheterna. Den generella uppräkningen till nämnderna är inte i nivå med förväntade ökningar av löner och priser. Det har gjorts särskilda politiska prioriteringar för att skapa goda förutsättningar för att nämnderna att klara sin kärnverksamhet. Ett särskilt fokus har lagts på barn och unga. Det är av stor vikt att nämnder arbetar framgångsrikt med att prioritera och effektivisera så att kärnverksamheten kan fortsätta att utvecklas. Det är två viktiga faktorer inom ekonomiområdet som måste dominera organisationens arbete och som ska prioriteras under de närmaste åren för att uppnå en sund ekonomi. Det handlar om att hålla budget och om att dels implementera framtagna strategier för långsiktig finansiering dels att fortsätta utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans. Budgethållning Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Stor vikt har lagts vid regelbunden ekonomisk rapportering och vid kommunstyrelsens ansvar att föreslå åtgärder för det fall att nämnderna brister i sitt ansvar. Avgiftsfinansiering ska öka inom de verksamheter där det är möjligt. Budgethållning Nämndernas resultat (mnkr) Prognos delår ,5 0,9 3,3 6,3 - Regelbunden ekonomisk rapportering Kompetenshöjning genom intern benchmarking - För att få en bättre uppföljning och kontroll på det ekonomiska läget. Träffar i mindre grupperingar inom respektive verksamhetsområde. - Personalekonomi Fortsätta arbetet med att ta fram och synliggöra kostnader för personal och exempel på vad sjukfrånvaro kostar. - Öka avgiftsfinansieringen - Utredning av avgifter och taxor inom nämnden. - Införa en ny arbetsmodell för hantering av socioekonomisk ersättning som innebär att rektor, för berörda skolor, före 1 februari redovisar hur den socioekonomiska ersättningen används samt förväntade effekter. - Införa regelbunden uppföljning av socioekonomisk ersättning, vilken innebär att rektor vid två tillfällen under året redovisar till nämnd vilka effekter som uppnåtts i verksamheten. Långsiktig balans De finansiella målen är satta med inriktning på långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. För att få ett långsiktigt hållbart resultat som bidrar till att hålla tillbaka lånefinansieringen krävs ett årligt överskott på lägst 2 procent av skatt och utjämning exklusive exploateringsvinster. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra kommuner som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Detta är särskilt viktigt i de fall där kostnaderna avviker från standardkostnaderna. - Genomlysning utifrån ett kostnadsperspektiv - Nämnden ska delta i projekt som leds Kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Projektet ska behandla identifiering, prioritering och genomlysning av verksamheten. Nyckeltal för kostnadsjäm- 22 VERKSAMHETSPLAN 2018

23 förelser ska tas fram för att användas i projektet samt ordinarie planering och uppföljning. - Aktivt söka EU medel Nämnden ska tillsammans med KSF undersöka förutsättningarna för Budgetåret 2018 Ekonomiska förutsättningar för grundskolenämnden Kommunfullmäktige fattade i juni 2017 beslut om grundskolenämndens ram på 1 707,9 mnkr. Budgetförutsättningar i ramen innehåller en volymjustering motsvarande elevökning på 37,0 mnkr samt en riktad politisk satsning på unga med 19,0 mnkr till höjt grundbelopp med särskild prioritering på lärare i grundskolan. Utöver detta finns en politisk prioritering om höjd kompetens inom IT i skolan på 2,0 mnkr. För tillkommande verksamhetslokaler erhåller nämnden en ramökning på 8,3 mnkr. För det kommande budgetåret 2018 är ramen totalt uppräknad med 67,5 mnkr. I ramen ingår en volymökning som grundar sig på befolkningsstatistik. Prognosen visar på en ökning inom grundskolan med 442 elever, en ökning inom modersmål med 45 elever samt en ökning inom fritidshem med 114 elever. Grundsärskolan utökas med 4 elever. Externa faktorers påverkan Skolplikt från 6-års ålder Regeringen kommer att lägga en proposition om förlängd skolplikt genom skolstart från 6-års ålder. Om den propositionen går igenom kommer skolornas krav och åtagande öka gentemot den kravbild som finns idag då förskoleklassen inte är obligatorisk. Förslaget är att detta ska genomföras höstterminen Som komplement till detta föreslår regeringen även komptensutveckling för förskollärare, lärare i förskoleklass och lågstadiet. I propositionen föreslås att medel tillförs utgiftsområdet för att kompensera skolhuvudmän för ökade utgifter 20. Skolkostnadsutredningen SOU 2016:66 För att öka transparansen mellan kommunala- och fristående huvudmän. Ökar främst kostnader för central administration. Kostnadsökning motsvarande cirka 0,4-0,5 årsarbetare per nämnd. Utöver detta tillkommer också stora kostnader för ombyggnationen av ekonomistruktur och att öka andelen ansökningar om EU-medel. En EU-medelstrategi behöver utvecklas för barn- och utbildningsförvaltningen. utbildning. Regeringen lägger slutgiltigt förslag under Gymnasieutredningen SOU 2016:77 Åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Det som berör nämnden är: Systematisk överlämning till gymnasieskolan Hemkommunens pådrivande ansvar för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Överlämningen mellan skolformer innebär ett utökat åtagande för grundskolenämnden. Att hemkommunen ska ha ett pådrivande ansvar för att alla ungdomar ska påbörja en gymnasieutbildning ökar också kravet på grundskolenämnden. Regeringen avser att lämna ett förslag om att alla elever ska fullfölja en gymnasieutbildning och föreslår i budgetpropositionen ett anslag som kompensation för ökade utgifter 22. Förvaltningens förslag till budget är 1 714,7 mnkr Förvaltningens budgetförslag 2018 är 1 714,7 mnkr med en obalans på 6,8 mnkr jämfört med den av kommunfullmäktige beslutade ramen. I förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2018 ingår ökade kostnader för lokalbidrag på 3,2 mnkr till externa utförare vilket orsakas av ökade lokalkostnader och en ökning av elever i fristående skolor. Dessa begärs i utökad ram. Det ingår också ett anspråk för volymersättning för förskoleklasselever i förberedande förskoleklass inför ett eventuellt mottagande i grundsärskola. Nämnden har fått ersättning för dessa elevers grundbelopp men äskar medel för tilläggsbelopp uppgående till 3,6 mnkr, läs mer under avsnitt Åtgärdsplaner efter delårsrapporter per den 31 augusti Förvaltningen arbetar genomgripande med budgeten i samband med verksamhetsplanen och ser även över resursfördelningsmodellen för grundskolenämnden. Resursfördelningsmodellen anpassas då till nya förutsättningar. 20 Regeringens budgetproposition för år 2018 Utgiftsområde 16, Avsnitt Förlängd skolplikt genom skolstart vid sex års ålder, s Regeringens budgetproposition för år 2018 Utgiftsområde 16, Avsnitt Ökad insyn i skolor, s Regeringens budgetproposition för år 2018 Utgiftsområde 25, Avsnitt Kommunalekonomisk utjämning, s

24 Förvaltningen prövar i samband med detta likhetsprincipen i enlighet med Offentliga bidrag på lika villkor. Resultaträkning I budgetförslaget tabell resultaträkning, mnkr ser vi en differens på 6,8 mnkr som avser äskande till kommunstyrelsen i utökad ram. Den stora differensen mellan bokslut 2016, budget 2017 och budget 2018 beror på att budget 2018 inte innehåller enheternas budgeterade intäkter och kostnader för exempelvis statsbidrag såsom Skolverkets satsningar såsom lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, lärarlönelyftet och karriärstjänster. Samt bidrag från Migrationsverket för asylsökande- och tillståndssökande elever. Driftbudget per verksamhetsområde Verksamhetsområde nämnd och ledning har i ramen fått en volymuppräkning om 0,7 mnkr motsvarande elevökningen. Verksamhetsområde grundskola, förskoleklass och fritidshem ökar vilket beror på ökade volymer. Volymerna har räknats upp med 34,4 mnkr, lokalkostnaderna med 8,3 mnkr och den politiska prioriteringen på 21,0 mnkr. Utöver detta har det också skett en teknisk justering för statsbidrag på 1,1 mnkr. Utöver detta beror differensen på äskandet om 6,8 mnkr. Verksamhetsområde särskola och särskolefritidshem har fått en volymuppräkning på fyra elever motsvarande 2,0 mnkr. Resultaträkning, mnkr Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018* Verksamhetens intäkter 1 249, , ,1 Personalkostnader , ,3 Lokalkostnader -244,4-257,3 Övriga kostnader , ,8 Verksamhetens kostnader Nettokostnad Budget, netto , , , , , , ,1-1640, ,9 Årets resultat 3,3-6,8 varav uttag Eget kapital Balansresultat 3,3 IB Eget kapital 14,6 UB Eget kapital 17,9 *Avser endast central budgetering vid VP Exklusive skolenheternas intäkter och kostnader samt intäkter från Migrationsverket. 24 VERKSAMHETSPLAN 2018

25 Driftbudget per verksamhetsområde, mnkr Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Nämnd och ledning -40,4-42,1-42,8 Grundskola, fritidshem , , ,6 Särskola, särskolefritidshem -64,7-62,3-64,3 Summa netto , , ,7 Styrning av ekonomin Nämnden följer de principer för styrning av ekonomi som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och Budget Ekonomistyrningsprinciperna fastslår regler som syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Ekonomistyrningsprinciper för år 2018 redovisas under rubriken Styrning av ekonomi och kvalitet/ Ekonomistyrningsprinciper i Mål och Budget Här redovisas ett urval av ekonomistyrningspunkterna. Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom ramen för beslutad budgetram. Eventuella kostnadsökningar finansieras genom omprioriteringar inom nämndens budget. Om inte särskilt angivits har nämnden rätt att omdisponera medel fritt utifrån kommunfullmäktiges prioriterade inriktning. Om den beslutade ramen visar sig otillräcklig ska nämnden i första hand omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade ram och i andra hand hos kommunfullmäktige aktualisera behov av att ändra mål och inriktning för verksamheten. Blir den generella kostnadsökningen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut måste nämnden kompensera det genom rationaliseringar. Blir det lägre får överskottet disponeras av nämnd. Hantering eget kapital Nämnden för med sig hela resultatet (över- och underskott) till nästa år. Nämnden ska i sin verksamhetsberättelse hos kommunstyrelsen begära resultatöverföring. Kommunstyrelsen prövar om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det maximala belopp som nämndens eget kapital får uppgå till är 3 procent av nämndens budgetomslutning. Överstigande belopp medges inte balanseras till nästkommande år utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Resultatet som överförs benämns Årets balansresultat och redovisas under posten Eget kapital i balansräkningen. Överföringen påverkar inte den ordinarie driftbudgeten. Nämnd får inte gå med underskott utan att det föregåtts av ett medvetet, uppbyggt sparande. Det betyder att en nämnd ska klara sin ordinarie budget men får därutöver redovisa ett minus som avser uttag av eget kapital. För att en enhet ska få ta i anspråk viss del av balanserat överskott krävs godkännande av nämnden. Nämnd ska i sin verksamhetsplan ange hur mycket man beräknar att ta i anspråk under budgetåret. Detta belopp ska kunna justeras vid behov i samband med delårsboksluten. Slutgiltigt ställningstagande till nämndes begäran görs av kommunstyrelsen i sin bedömning av kommunens samlade ekonomiska situation. Underskott måste återställas av nämnden senast tre år efter det år som underskottet uppkommit. Så fort ett underskott befaras uppstå ska nämnden snarast upprätta en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Balanserat överskott får inte användas till långsiktiga åtaganden som drar med sig kostnadsökningar. Eget kapital ska användas för engångsinsattser. Kostnader som belastar budgeten ett år. Att använda eget kapital för att täcka innevarande års underskott är acceptabelt genom att mellanskillnaden balanseras till kommande år. Grundskolenämndens interna regler för resultatöverföring Nämnden ska upprätta interna regler för enheterna när det gäller ekonomisk resultatöverföring i bokslutet. Förvaltningen föreslår att nämnden följer kommunens principer för resultatöverföring. Det innebär att enheterna tar med sig hela sitt resultat för året, både överskott och underskott. Förvaltningen föreslår att det balanserade resultatet jämnas ut mellan de kommunala skolorna. Förvaltningen föreslår att det samlade resultatet får maximalt utgöra 5 procent av budgetomslutningen. Om det balanserade resultatet överstiger 5 procent fördelas överstigande ut på andra kommunala enheter som genomfört betydande aktiviteter för att bryta en negativ resultattrend. Uppföljningsdialoger Förvaltningen genomför uppföljningsdialoger med samtliga rektorer två gånger per år med fokus på ekonomi. Den uppföljningsmodell som är framtagen ska fungera som underlag i dialogen mellan rektor och förvaltningen. Uppföljningsmodellen har flera syften. Dels att förvaltningen ska kunna lämna tillförlitliga prognoser till nämnden. Dels är dialogerna till för att ge rektor stöd och verktyg att klara sin ekonomi inom ram. När skolor har en ansträngd budgetsituation och visar ett underskott i sina prognoser följer förvaltningen upp detta med särskilda dialoger under året utöver de ordinarie dialogerna. 25

26 Budgetens fördelning Grundbelopp Grundbeloppet tillfaller alla utförare för elever folkbokförda i Huddinge kommun. I grundbeloppet för grundskola ingår medel för. Undervisning Läromedel och utrustning Elevvård och hälsovård Måltider Lokalkostnader Administration till fristående enheter uppgående till 3 procent Momskompensation till fristående enheter uppgående till 6 procent Beslut om bidragsbelopp redogörs i separata ärenden. Från och med 2017 infördes en stadieindelning i resursfördelningen med årskurs F, årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Förändringen genomfördes för att anpassa bidragsbeloppet till stadiernas timplaner. I samband med detta genomfördes en utredning för att utvärdera hur vikterna mellan stadierna skulle fördelas. Grundbeloppet för fritidshem tillfaller alla utförare för elever folkbokförda i Huddinge kommun. I grundbeloppet för fritidshem ingår medel för. omsorg och pedagogisk verksamhet pedagogiskt material och utrustning måltider lokalkostnader Administration till fristående enheter uppgående till 3 procent Momskompensation till fristående enheter uppgående till 6 procent Budgeten för grundbelopp grundskola/fritidshem 2018 är 1227,7 mnkr. Uppräkningen för grundskola exklusive lokaler är 2 procent. Uppräkningen för grundbelopp fritidshem exklusive lokaler är 0 procent. Uppräkning av lokalbidrag till fristående är cirka 1 procent för grundskola respektive fritidshem. Tilläggsersättningar Den socioekonomiska tilläggsersättningen tillämpas för att kompensera ojämlikheter mellan skolområden. Fördelningen av tillägget baseras på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) gällande föräldrars utbildningsbakgrund, andel pojkar samt andel nyanlända. Det socioekonomiska förändras terminsvis efter avläsning. Budgeten för den socioekonomiska ersättningen är inte uppräknad utan kvarstår på 50,5 mnkr för Tilläggsersättningen för nyanlända baseras i likhet med det socioekonomiska tillägget på statistik från SCB. Medlen fördelas till de skolorna med ett högt antal nyanlända elever och är inte bunden till en individ. Budgeten för 2018 är 21,0 mnkr och den har inte räknats upp 2018 utan kvarstår på samma nivå som Tilläggsbelopp Skolstöds tilläggsbelopp fördelas på individnivå genom individuell bedömning. Det kan exempelvis sökas för behovsområden såsom exempelvis anpassningar för elever med rörelsehinder. Den 1 juli 2016 trädde ändringar i Skollagen i kraft. Dessa delar av skollagen och reglerar möjligheterna att söka tilläggsbelopp för elever i fristående verksamheter. I lagtexten framgår efter ändringen att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. I förordningstexten har insatserna vidgats till att även innefatta sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter. Budgeten för tilläggsbelopp inom grundskola är 42,1 mnkr. Budgeten är uppräknad med 1,33 % för att kompensera för volymförändringen i grundskola, det finns också en utökning för tilläggsbelopp lovskola samt tilläggsbelopp för elever i förberedande förskoleklass inför ett eventuellt mottagande i grundsärskola. Externa utförare med elever berättigade till modersmål erhåller en ersättning per modersmålsberättigad elev. De externa utförarna inom Huddinge Kommun ingår i kommunens centrala modersmålsundervisning och studiehandledning. För de utgår inget tilläggsbelopp för modersmål. Budgeten 2018 för tilläggsbelopp modersmål är 6,5 mnkr. Budgeten har utökats i och med fler elever är berättigade till denna ersättning. För elever i årskurs 1-9 finns en rätt till skolskjuts/terminskort. Det gäller de elever som i årskurs 1-3 har längre skolväg (gångavstånd) än 2 km, i årskurs 3 6 har längre skolväg (gångavstånd) än 3 km eller i årskurs 7 9 har längre skolväg (gångavstånd) än 5 km. En elev som har valt en annan skola än den som Huddinge kommun anvisat har däremot inte rätt till skolskjuts/terminskort. Elever i förskoleklass har inte rätt till skolskjuts. Elever i grundskola kan inte få skolskjuts direkt till eller från fritidshemmet. För elever som omfattas av insatser görs behovsprövning för eventuell rätt till skolskjuts/terminskort. Budgeten för tilläggsbelopp skolskjuts inom grundskola är 9,4 mnkr Ledning, styrning och myndighetsutövning Inom Barn- och utbildningsförvaltningen ingår funktioner som nämnd och registratur, grundskole- och skolstödsavdelning samt stöd- och specialistfunktioner inom ekonomi, kost, personal, kvalitet, utveckling, kommunikation och IT. Resurscentrum för nyanlända är en samordande funktion för mottagandet av nyanlända elever. De är en stöd- 26 VERKSAMHETSPLAN 2018

27 funktion för kartläggningen av nyanlända elevers utbildningsbakgrund och elevhälsa. Budgeten för 2018 uppgår till 2,4 mnkr. Gällande facklig tid hos fackliga representanter tar förvaltningen kostnaden upp till en halvtid. De som arbetar mer än halvtid fackligt finansieras av kommunstyrelsen. Budgeten för 2018 är 1,6 mnkr. IT-kostnader är uppdelade på myndighetsutövning samt verksamhetsrelaterat som de kommunala skolorna finansierar via det kommunala avdraget. Kostnaderna för myndighetsutövning inom IT uppgår till 3,2 mnkr. Sjukhuskolan är en skola som finns för de barn som befinner sig på sjukhus under en längre tid. På Karolinska universitetssjukhuset arbetar två lärare med elever som är inskrivna för vård. Huddinge kommun är medfinansiär till undervisningen. Budgeten för 2018 är 0,2 mnkr. Det kommunala avdraget Det kommunala avdraget är den del som förvaltningen drar ifrån de kommunala skolornas ersättning. Detta avdrag finansierar skolornas gemensamma satsningar såsom exempelvis kommunövergripande förstelärare, satsningar på forskning och utveckling, kompetensutveckling för rektorer, evenemanget årets pedagog samt kostnader för kompetensinsatser för måltidspersonal inom kostenheten. Budgeten för det kommunala avdraget uppgår 2018 till 23,9 mnkr. Finansiering av utvecklingsåtaganden Nämndens finansiering för de tre prioriterade områdena återfinns framförallt inom grundbeloppet per elev som tillfaller respektive utförare. Därutöver finansieras särskilt riktade insatser med hjälp av det kommunala avdraget: Språk - Förvaltningen har sedan hösten 2014 en organisation för förstelärare med kommunövergripande uppdrag. Detta uppdrag rymmer 21 kommunövergripande förstelärare där 20 procent av sysselsättningsgraden finansieras av det kommunala avdraget. Matematik Förvaltningen har blivit tilldelad i ram gällande ökad undervisningstid i matematik och detta finns med i det grundbelopp per elev som tillfaller samtliga utförare. IT Verksamhetsrelaterade IT-system för de kommunala enheterna finansieras via det kommunala avdraget. Till andra utförare ligger det med i grundbeloppet och ingår i medel för läromedel och utrustning. Särskolan Särskolans budget har fått en uppräkning på 2,0 mnkr som ska motsvara en volymökning på fyra elever. Inom särskolan är skolskjuts budgeterat till 5,5 mnkr i likhet med föregående år. Intäkterna såsom momsbidrag, försäljning av platser till andra kommuner och intäkter för LSS är beräknade till 4,3 mnkr. Kostnaden för placerade elever oavsett utförare inklusive administrationsbidrag och lokalbidrag är beräknad till 50,7 mnkr och lokalerna är beräknade till 9,0 mnkr. Resterande del av budget avsätts till särskolans ledning och administration samt stödfunktioner. Då särskolans budget inte erhållit någon politisk satsning eller uppräkning för pris- och lönekompensation räknas inte särskolans grundbelopp eller nivåbelopp upp till Lokaler Nämndens/förvaltningens roll i lokalförsörjningsprocessen enligt Mål och Budget 2018, Styrning av ekonomi och kvalitet/ Ekonomistyrningsprinciper är att: Tar fram och besluta om verksamhetens behov av nya och förändrade lokaler utifrån befolkningsoch tillväxtprognoser och faktiska befolkningsförändringar. Yttrar sig över markanvisningar för verksamhetslokaler i privat regi. I övrigt ansvarar kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för kommunens lokalförsörjningsprocess. Lokalförsörjningsplan 2018 I Östra kommundelen pågår en verksamhetsanpassning av flera grundskolor. Mörtviksskolan kommer få ett avställt kök omgjort till ett personalrum under hösten En anpassning av köket i grundskolan och matsalen kommer ske troligtvis under sommaren Östra grundskolan har genomgått flera större verksamhetsanpassningar och har nu sin skolgård kvar. Projekt kommer att startas för detta inom kort där man även kommer se över möjligheten att flytta träslöjdssalar under Sjötorpsskolan kommer flytta sin paviljong för att på så sätt få möjlighet att bygga ut skolan med en permanent lösning. Denna flytt planeras att ske Edboskolan kommer göra inre verksamhetsanpassningar i skolan, åtgärder för tillgänglighet i idrottshallen samt en större skolgårdsupprustning under Trångsundsskolan ska under 2018 riva hus C och D och samtidigt evakuera elever. I dagsläget pågår en utredning kring vilken evakueringslösning som ska tillämpas. Köket kommer behöva genomföra en ny satsning på köksutrust- 27

28 ning och matsalen kräver mindre åtgärder vad gäller akustik. I avvaktan på att Långsjöskolan färdigställs har en kapacitetsökning på Segeltorpsskolan genomförts, i form av två nya klassrum samt komplettering av köksutrustningen för att kunna servera ett större antal portioner per dag. Dessa åtgärder bedöms mer tids- och kostnadseffektiva än uppförande av tillfälliga paviljonger. De planerade skolgårdsupprustningarna på Visättraoch Annerstaskolan som blivit försenade är nu färdigställda. Under 2018 beräknas Ängsnässkolan, Snättringeskolan och Rosenhillskolan få sina gårdar upprustade. Inför uppförandet av den nya Utsäljeskolan har förberedelser för evakuering av Grundsärskolan gjorts genom ombyggnation av Rosenhillskolan. Paviljongen på Kvarnbergsskolan (KP1) som rymmer åtta klassrum behålls för att kunna användas vid evakuering. Paviljongen kompletteras med en lugnare utemiljö med lekmöjligheter för såväl yngre som äldre elever, vilket gör ytan användbar även i ett längre perspektiv. För att hålla nere evakueringskostnaderna inför kommande ny-, om- och tillbyggnationer har ett utredningsarbete startats för att hitta goda och kostnadseffektiva evakueringslösningar. Innan en utredning slutförts kan en kostnadsbedömning inte göras. Lokalkostnader 2018 Lokalförsörjningsplanen förhåller sig till gällande resursfördelningsram, uppräkningen för 2018 är 8,3 mnkr. Lokalkostnaderna för 2018 uppgående till 264,8 mnkr förväntas klaras inom ramen om 8,3 mnkr för tillkommande lokaler. Lokalbidrag till externa utförare Till följd av ökade lokalkostnader för nämnden ökar även kostnaderna för lokalbidraget för externa utförare med 3,2 mnkr vilket nämnden begär hos Kommunstyrelsen i utökad ram. Det finns en risk i prognosen för tillkommande lokalbidrag som gäller att Internationella Engelska Skolan planerar att öppna en årskurs 4-9 skola i Länna hösten I dagsläget pågår skolans antagningsförfarande som är skilt från kommunens antagningssystem. Förvaltningen saknar i nuläget, oktober 2017 kännedom om skolans kö samt hur stor andel elever de antar från närliggande kommuner såsom Haninge kommun, Tyresö kommun och Stockholm stad. Om lokalbidraget ökar under hösten 2018 tillföljd av antagningen kommer nämnden att begära ytterligare medel för tillkommande lokalkostnader. Investeringar En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total utgift på minst ett prisbasbelopp. Vid tillämpning av investeringsanslag belastas skolorna av kapitaltjänstkostnad under 3, 4, 5 eller 10 år, beroende på ekonomisk livslängd. Kommande kapitaltjänstkostnad finansieras med skolans grundbelopp. Inventarierna skrivs av i redovisningen under den ekonomiska livslängden vilket innebär ett utökat ekonomiskt utrymme under året i jämförelse med att göra en direktavskrivning på inköpsåret. Totalt har nämnden en investeringsbudget på 43,4 mnkr enligt beslut i Mål och budget Investeringsramen består dels av investeringar enligt lokalplan, dels av ett generellt anslag för investeringar i IT, övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder. I planeringen för 2018 bedömer nämnden att investeringsbehovet har minskat och uppgår till 33,4 mnkr. Avvikelsen beror på den planerade 7-9 skolan i Flemingsbergsdalen, där projektet har försenats. Investeringar enligt lokalplan Investeringar enligt lokalplan avser inventarieinköp vid nybyggnation eller ombyggnation. Dessa investeringar samordnas med Lokalsektionen på KSF. Budget uppgår till 8,0 mnkr. Resterande utrymme kommer att begäras för investeringar som blivit förskjutna i tid på grund av försening av årskurs 7-9 skolan i Flemingsbergsdalen. I nedanstående tabell specificeras de projekt förvaltningen planerar att genomföra under Investeringsbudgeten för 2018 planeras att användas till inventarieinköp i samband med ombyggnation av nedanstående enheter. Resterande del planeras gå till inventarieinköp i övriga skollokaler samt till ventilationsåtgärder och skolsatsningar/arbetsmiljö. Investeringar enligt lokalplan, mnkr Bokslut 2016 Budget 2017 Edboskolan 0,0 0,5 0,5 Budget 2018 Glömstaskolan 19,2 5,1 0,0 Kvarnbergsskolan 4,5 0,5 0,0 Kästaskolan 2,7 0,0 0,0 Långsjöskolan 0,2 3,5 0,0 Mörtviksskolan 0,0 0,0 0,5 Sjötorpskolan 0,0 0,0 0,3 Trångsundsskolan 0,0 0,0 0,6 Östra grundskolan 0,0 1,0 0,5 Övriga skolor 1,6 7,4 5,6 28 VERKSAMHETSPLAN 2018

29 Summa netto 28,2 18,0 8,0 Övriga investeringar Sammanlagt planerar förvaltningen utgifter på 15,4 mnkr för övriga investeringar. De största posterna är investeringar i accesspunkter, datorer, maskiner, möbler, projektorer samt mindre ombyggnationer. Övriga investeringar, mnkr Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Accesspunkter 3,4 2,5 2,4 Diverse investeringar 15,7 13,0 13,0 Kungsklippeskolan 2,6 0,0 0,0 Summa netto 14,1 15,5 15,4 Åtgärdsplaner efter delårsrapporter per den 31 augusti 2017 Då prognosen vid delårsrapporten per den 31 augusti 2017 redovisade ett underskott på 6,3 mnkr är grundskolenämnden, skyldig enligt gällande ekonomistyrningsprinciper att upprätta en åtgärdsplan för att komma till bukt med underskottet. Förvaltningens analys är att underskottet beror på de kommunala skolornas budgethållning, underskottet hos modersmålsorganisationen och särskolans centrala budget för elevvolymer. De kommunala skolorna fick efter delår 2 i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner för att planera hur underskottet ska åtgärdas. Förvaltningen har i nuläget erhållit tio åtgärdsplaner som ska analyseras av Verksamhetschefen, de två biträdande verksamhetscheferna och controller på ekonomiavdelningen. Nedan nämns några av de aktiviteter som skolorna har presenterat. Åtgärdsplaner för skolor med mindre underskott De skolor med mindre underskott i prognosen vid delår 2, som inkommit med en åtgärdsplan är Balingsnässkolan, Glömstaskolan, Hörningsnässkolan, Kungsklippeskolan, Rosenhillskolan och Vårbyskolan. Skolorna förklarar i åtgärdsplanerna underskottens orsaker. Skolorna planerar för åtgärder innevarande år såsom köpstopp, sparsamhet kring vikarietillsättning och vakanshållning av hela eller delar av tjänster, för att nå budget i balans Åtgärdsplaner för skolor med större underskott Fem kommunala skolor har större underskott på över 1,0 mnkr. Dessa är Annerstaskolan, Kästaskolan, Tomtbergaskolan, Utsäljeskolan och Östra grundskolan. Åtgärdsplaner är under analys gällande huruvida åtgärderna är tillräckliga, realistiska och om de ger en långsiktig effekt på skolornas ekonomi. Totalt underskott för skolorna i delår 2 är 11,4 mnkr. I skolornas åtgärdsplaner för innevarande år finns effektiviseringar motsvarande 1,5 mnkr och åtgärder för 2018 motsvarande effektiviserar på 6,7 mnkr. Modersmålsorganisationen Modersmålsorganisationen prognostiserade vid delår 2 ett underskott på 3,3 mnkr. Förvaltningens plan för att komma till bukt med underskottet är att under 2018 genomföra en extern genomlysing av modersmålsorganisationen för att hitta effektiviseringsmöjligheter kring gruppstorleken och samordningsmöjligheter. Skolstöd särskoleverksamheten Det samlade skolstödets underskott i delår 2 härrör grundsärskolans verksamhet. Det orsakas både av de kommunala skolorna vars åtgärder redovisas ovan men främst av ett underskott för volymbudgeten för grundsärskola. Volymunderskottet beror på elever i förberedande förskoleklass inför ett eventuellt mottagande i grundsärskola. Nämnden har erhållit medel för eleverna gällande grundbelopp i Mål och Budget 2017 och Mål och Budget Nämnden har dock inte erhållit medel för elevernas särskilda behov som ersätts med tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppen för dessa elever uppgår till 3,6 mnkr. Förutsättningarna kommer att kvarstå framgent, att det finns behov av elever inom grundskola i förberedande förskoleklass inför ett eventuellt mottagande i grundsärskola. Nämnden begär därför dessa medel i utökad ram för Konsekvenser i verksamheten Uppräkningen av grundbeloppet för grundskolan på 2 procent skapar bättre förutsättningar att finansiera löneöversynen, än uppräkningen Då ingen uppräkning sker av grundbeloppet för fritidshem, grundsärskola och särskolefritidshem krävs effektiviseringar för att finansiera löneöversynen för personalen inom dessa verksamheter. Utöver den ordinarie löneöversynen råder också en löneglidning på utbildningsområdet vilket också behöver hanteras genom effektiviseringar. 29

30 Plan för intern kontroll Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett systematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligar vi genom att vi på alla nivåer i organisationen arbetar systematiskt med att minska eller eliminera befintliga risker, skapar systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning, kontrollerar efterlevnad av lagar och regler, samt genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i organisationen, så att vi genomför verksamheten på ett riskmedvetet och säkert sätt. Nämnderna ska i den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verk-samhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Uppföljningen av arbetet med intern kontroll sker i delårs-rapporter och verksamhetsberättelse. Nämndens internkontrollarbete Grundskolenämndens arbete med intern kontroll består av fyra delar; 1) riskidentifiering utifrån målen, 2) uppföljning av processer och rutiner, 3) uppföljning av revisionsrapporter och andra granskningar, samt 4) systematisk uppföljning av verksamheten. Riskreducerande åtgärder De risker som prioriterats för åtgärder under planeringsperioden redovisas i följande stycke. Åtgärderna syftar till att motverka potentiella risker alternativt reducera dess negativa konsekvenser. De planerade åtgärderna följs upp löpande av respektive chef samt av förvaltningens ledning i samband med årets två delårsrapporter och i samlat grepp i verksamhetsberättelse För att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten finns särskilda rutiner framtagna för ett systematiskt kvalitetsarbete i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska, enligt skollagen, inriktas mot att uppfylla de nationella mål som finns för utbildningen och utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Därför ligger tyngdpunkten för det systematiska kvalitetsarbetet i de kommunala målen Utbildning med hög kvalitet, vilket är det kommunala mål som har en direkt påverkan på undervisningens kvalitet. Utbildningsförvaltningarnas nämndmål har en tydlig koppling till de nationella mål som gäller för verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har en årsplan där tillfällen är avsatta för att följa upp arbetet med åtaganden i verksamhetsplanen och åtgärder för risker i planen för intern kontroll. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är en del av huvudmannens interna kontroll. 30 VERKSAMHETSPLAN 2018

31 Sund ekonomi: Risk 1 Risk för att kommunens skattemedel inte används korrekt Bakgrund Eftersom kommunen är en offentlig verksamhet ska och tidplasamheter hanteras enligt redovisningslag och kom skattemedel som fördelas ut i budget till alla verkmunallag på ett transparent sätt. Stickprover sker både under våren och hösten. Redovisning sker i delår 1 och 2 samt årsbokslutet. Åtgärder Bidragsmedlen från Skolverket följs upp och månatligen och kvalitetssäkras så att intäkter ansvar och kostnader bokförs i rätt period. Ansvarig: Ekonomichef Klart: Attraktiv arbetsgivare: Risk 2 Inomhusklimat Åtgärder och ansvar 1 a) Uppföljning av alla ofullständiga fakturor som avser representation och konferens. Dessa kontroller sker löpande. Ansvarig: Ekonomichef 1 b) Kontroll av handkassor och kontokort ska ske en gång på våren respektive hösten, ute på enheterna. Ansvarig: Ekonomichef 1 c) Kvalitetssäkra uppföljningen av genomförda inköp och på ett strukturerat sätt följa upp statistiken kvartalsvis och återkoppling till enheter. Ansvarig: Ekonomichef 1 d) Utbildning i ekonomi för alla nya attestanter och granskare. Ansvarig: Ekonomichef Bakgrund Fortfarande rapporteras problem med ventilationen och/eller temperaturreglering. Färre och tidplan skolor ska rapportera problem med ventilation och samtliga skolor ska ha en godkänd OVK besiktning. Åtgärder Grundskolechefen går igenom problembilden med kommunens lokastrateg som för och ansvar den vidare till respektive hyresvärd. För de fall då problem med inomhusklimat rapporterats trots godkänd OVK har ett stödmaterial tagits fram för rektorernas arbete. Ansvarig: Grundskolechef Klart: Sund ekonomi: Risk 2 Risk för brister i administrationen av riktade statsbidrag Bakgrund Statsbidragsfinansieringen utgör en viktig intäktskälla för utbildningsverksamheterna. och Förvaltningen måste arbeta proaktivt för att tidplan säkerställa att kostnadsredovisning sker enligt fastställd process samt att intäkter och kostnader periodiseras till rätt period. Åtgärder och ansvar Attraktiv arbetsgivare: Risk 2 Underhåll och verksamhetsanpassa lokaler Bakgrund Ungefär hälften av grundskolorna rapporterar och pågående anpassningar, upprustningar eller tidplan har planer för detta. Fortfarande finns stora behov, inte minst utifrån att elevantalet ökar och att befintliga lokaler inte är planerade för detta. Aktivt arbete för att förtydliga aktuella behov i lokalförsörjningsplan. Samarbete med kommunens lokalstrateg samt hyresvärdar är en förutsättning. Ansvarig: Biträdande grundskolechef med stöd av rektor i samverkan med lokalstrateg och hyresvärdar Klart:

32 Attraktiv arbetsgivare: Medarbetarenkät Risk 3 Bakgrund Grundskolerektorerna är en identifierad och grupp vars arbetsmiljö behöver förbättras. tidplan 2017 års resultat visar att arbetsmiljön ytterligare har försämrats från förra årets prestationsnivå p 61,6 till p 48,8. handlingsplaner för att motverka hot och våld som är anpassade efter lokala förutsättningar (en del i skolans egen krispärm). Ansvarig: Grundskolechef, biträdande Klart: Attraktiv arbetsgivare: Risk 2 Sjukfrånvaro Åtgärder och ansvar Förutom medarbetarskapet i rektorsgruppen är samtliga områden röda. Åtgärder påbörjade genom ny organisation samt tillsättning av biträdande grundskolechefer och ny grundskolechef. Den nya ledningen kommer tillsammans med rektorsgruppen identifiera behov (arbetsrelaterad utmattning bl.a.) och gemensamt utveckla och förbättra arbetsmiljön. Ansvarig: Grundskolechef Klart: Pågående Bakgrund Sjukfrånvaron på 7,3 procent ligger över och riktmärket 6 procent (år 2017). En sjukfrånvaro som ligger över 6 procent kan innebära tidplan en extra belastning på de som är i tjänst. Åtgärder och ansvar De enheter som har en sjukfrånvaro över 6 procent ska ta fram en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron. Ansvarig: Biträdande grundskolechef, rektor med stöd av personalavdelningen och personalhälsan. Klart: Attraktiv arbetsgivare: Risk 3 Hot och våld mot personal Attraktiv arbetsgivare: Risk 2 Systemet KIA Bakgrund Det finns 43 rapporterade tillbud som övervägande handlar om hot och våld mot per och tidplan sonal vilket är en ökning då 26 tillbud rapporterades under förra läsåret. En viss osäkerhet vad gäller rapporteringen i KIA systemet finns men oavsett är förebyggande arbete för att minska våld mot anställd personal fortsatt prioriterad. Åtgärder Det viktigaste sättet att förebygga hot och och våld är att skapa en trygg skolmiljö utan ansvar kränkningar, trakasserier och diskriminering. Förvaltningen kommer under läsåret aktivt ge skolorna stöd i det systematiska arbetet mot kränkande behandling med särskilt fokus på att upptäcka, anmäla och utreda kränkande behandling inom det så kallade strukturstödet. Bakgrund Registreringen och hur händelser klassificeras i Kia sker idag på ett sådant sätt att upp och tidplan följning och analys av olycksfall och tillbud är försvårad. Detta påverkar möjligheten att jobba förebyggande negativt. Åtgärder Genomföra en satsning för att utveckla och och ansvar förbättra användandet av KIA under läsåret Åtgärder som planeras är utbildning av systemet för samtliga användare inom grundskolans verksamhetsområde samt framtagande av lathundar. Ansvarig: Respektive chef och verksamhetschef med stöd av personalavdelningen Klart: Vidare aktualisera befintliga rutiner och 32 VERKSAMHETSPLAN 2018

33 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Revisioner har inte genomförts under år Systematiska kontroller Huddinge kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på ett systematiskt sätt. Barn och utbildningsförvaltningen följer upp verksamheternas arbete och resultat fortlöpande och systematiskt under året. Följande systematiska kontroller sker återkommande varje år. Sund ekonomi Kontroll 2 Bakgrund och tidplan Ekonomisk uppföljning Budget och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings och uppföljningsprocessen i kommunen. Klart Kort beskrivning av kontrollen Fullmäktige beslutar om Mål och Budget och därmed får nämnderna sina ekonomiska ramar för nästkommande år. I nämndernas verksamhetsplaner ingår beslut om fördelning av den ekonomiska ramen samt resursfördelningen för kommunaloch fristående verksamhet. Uppföljningen av att nämnderna har en sund ekonomi görs genom ekonomiska dialoger med ansvariga rektorer och chefer samt månadsvisa ekonomiska rapporter till ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsen. Det ekonomiska läget redovisas i delårsrapporter och bokslut. Ansvar Ekonomichef Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Uppföljningen utgår från de mål och den riktning som angivits av kommunfullmäktige samt de krav som ställts i förfrågningsunderlag och avtal. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt, så för att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts avtalens/uppdragsbeskrivningarnas betydelse i relation till deras risk/påverkan och omfattning. Avtal/uppdragsbeskrivningar som är viktiga, omfattande och riskfulla ska prioriteras genom att följas upp frekvent, medan uppföljningen av mindre betydelsefulla avtal/uppdragsbeskrivningar får ske mer sällan och/eller mindre genomgripande. Uppföljningen av planen sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse genom att där beskriva om tillsyn och uppföljning genomförts som planerat. Resultatet av respektive uppföljning redovisas till relevant mottagare som ett separat ärende. 33

34 Uppföljning 2018 Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Inom grundskoleverksamheten är detta inte applicerbart eftersom verksamheten inte använder tjänster där nämnden tecknat avtal med privata utförare. Verksamhetsstatistik nyckeltal Förvaltningen planerar för totalt elever Huddinge kommuns kommunala grundskolor beräknas ha 78,9 procent av elevvolymen. I friskolor förväntas 17,8 procent av eleverna att gå och 3,3 procent i kommunala skolor i andra kommuner. Gällande elevprognos för elever i fristående skolor i Huddinge avviker VP 2018 mot VP 2017 p.g.a att en fristående skola i Huddinge kommun avvecklat sin verksamhet till hösten Det ger en lägre beräkning för verksamhetplan Verksamhetsstatistik fritids F-3 VP 2016 VP 2017 VP 2018 Fritidshem Åk F I Huddinges skolor Varav elever från annan kommun Fristående skolor i Huddinge Verksamhetsstatistik grundskola VP 2016 VP 2017 VP 2018 Grundskola Fristående skolor utanför Huddinge Kommunala skolor i andra kommuner I Huddinges skolor Varav elever från annan kommun Fristående skolor i Huddinge Fristående skolor utanför Huddinge Kommunala skolor i andra kommuner Fritidsverksamheten beräknas att fortsätta växa. För fritidshem F-3 bereds plats för elever. De kommunala fritidshemmen beräknas ha 88,5 procent av eleverna medan fristående utförare beräknas ha 10,5 procent. De kommunala skolorna i andra kommuner beräknas ha 1,0 procent. Inom Öppet fritids 4-6 bereds plats för elever. Den procentuella fördelningen mellan utförare är 90,8 procent i de kommunala fritidshemmen, 6,5 procent i fristående skolor och 2,7 procent hos kommunala skolor i andra kommuner. Verksamhetsstatistik Öppet fritids VP 2016 VP 2017 VP 2018 Öppet fritids Åk I Huddinges skolor Varav elever från annan kommun Fristående skolor i Huddinge Fristående skolor utanför Huddinge Kommunala skolor i andra kommuner I verksamhetsplanen har förvaltningen planerat för 118 elever inom grundsärskolan och 73 elever inom särskolefritids. Verksamhetsplanen utökas mellan 2017 och 2018 med 4 grundsärskoleelever och 2 särskolefritidselever. 34 VERKSAMHETSPLAN 2018

35 Verksamhetsstatistik grundsärskola VP 2016 VP 2017 VP 2018 Verksamhetsstatistik särskolefritids VP 2016 VP 2017 VP 2018 Grundsärskola I Huddinges skolor Särskolefritids I Huddinges skolor Varav elever från annan kommun Varav elever från annan kommun Elever andra utförare Barn- och utbildningsförvaltningens särskolefritidsverksamhet omfattar elever upp till 13 år. Därefter överflyttas ansvaret till social- och äldreomsorgsförvaltningen (LSS). Varav elever LSS Elever andra utförare

36 Organisation 36 VERKSAMHETSPLAN 2018