86-åringars vardagsteknologi. Satsa friskt på spel. av användande, nytta och problem med vardagsteknologi

Transkript

1 86-åringars vardagsteknologi Satsa friskt på spel En TV-spel kartläggning inom äldrevården av användande, nytta och problem med vardagsteknologi

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), Kungliga Tekniska Högskolan, (KTH) 2010 Författare: Helena Tobiasson Foto: Helena Tobiasson Ansvarig projektledare: Bengt Andersson Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Formgivning: Ordförrådet AB Artikelnr: Publikationen kan beställas på HIs webbplats, via telefon eller hämtas i pdf-format, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Helena Tobiasson Satsa friskt på spel

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Abstract... 4 Bakgrund... 5 Åldrandet... 5 Nintendo Wii... 7 Introduktion... 8 Projektbeskrivning Genomförande Bysjöstrand Danielsgården Marielund Resultat Diskussion Är spelet slut nu? Referenser Vill man läsa mer... 23

5 Sammanfattning Under drygt ett år har vi samarbetat med några äldreboenden runt TVspel som aktivitet. På Marielundsgården i Umeå, Bysjöstrand i Ockelbo och Danielsgården i Tierp ges möjlighet att bland annat spela några av Wii spelen från Nintendo. Samarbetet har haft som syfte dels att ge support till hanterandet av systemet dels att filma själva spelandet. Den film som detta resulterat i finns tillgänglig på nätet via Hjälpmedelsinstitutets hemsida. Vår förhoppning är att den ska kunna uppmuntra fler kommuner att satsa på TV-spel på deras äldreboenden. Det finns en broschyr som beskriver och ger tips på hur man kan hantera några av de svårigheter man kan stöta på vid införandet av spelet. Vi har även försökt att verka för en förenklad handkonsol och re-design av den befintliga. 3

6 Abstract Over a period of more then one year we have collaborated with several Special Housing in Sweden. Activities and more specific TV-games have been at focus. At Marielundsgården in Umeå, at Bysjöstrand in Ockelbo and at Danielsgården in Tierp games such as Nintendo Wii are available among the activities that the Special Housing presents. At some of the Special Housings we have only had a supportive role for the activities around TV-games. At others we have been granted access to come with camera to record material for a short introduction and inspirational video. The result can be downloaded at Hjälpmedelsinstitutets site on the net. We hope the film can inspire other Municipalities to open up the elderly care centres for TV-game as an activity among others. Added, and also available at the net, are a brochure describing obstacles and challenges that can occur during introduction. During the time of the project we have tried to support various ideas for a more user-friendly consol for some of the elderly gamers. The result can be downloaded at at or at 4

7 Bakgrund Äldrevård och datorspel kan tyckas som en omöjlig kombination ur många aspekter. Vård kontra underhållning, äldre kontra yngre, tävling kontra stillsamt leverne. Som med all förändring tar det tid och man måste ge processen utrymme. Vi har dock, under vårt arbete med Wii som verktyg inom äldrevården, fått ta del av många glada kommentarer, skratt och förvånande vitalitet i krokiga kroppar som motiverats till sitt yttersta av tävling, sport och spelmoment, ivrigt påhejade av engagerade åskådare. Åldrandet Vi lever längre. I Sverige är idag 1,6 miljoner eller 18 procent av befolkningen över 65 år. De äldre ökar både i antal och andel. Medellivslängden för kvinnor antas öka från 83 år 2008 till 87 år För män antas medellivslängden öka från 79 till 85 år. Om drygt 50 år beräknas antalet över 65 år att vara 2,7 miljoner eller 25 procent av befolkningen. Om pensionsåldern ligger kvar på 65 år, så kommer var fjärde person att vara pensionär. [1] Att åldras är den dominerande riskfaktorn för att drabbas av demenssjukdomar. Till de faktorer som verkar skyddande hör fritidsaktiviteter. [2] År 2005 uppgick kostnaderna för demenssjukdomar i Sverige till 50,1 miljarder SEK. 67 procent av dessa var kostnader för äldreboende. [3] Aktiviteter är ett grundläggande behov för människan och det bekräftas mer och mer inom forskningen att även fritidsaktiviteter kan ha en positiv effekt på demenssjukdomar. Både när det gäller att senarelägga debuten och att mildra effekterna. [4] Variationen på aktiviteter som har studerats är bred. Sång och musik, matlagning, trädgårdsaktiviteter, sällskapsdjur, dans m m. [5, 6, 7, 8] Enligt forskningen mår äldre bra av att få det ena och det andra men inte allt är möjligt i vardagens verklighet. Med våra egna och samhällets tillkortakommanden vad det gäller resurser och tankesätt och förutfattade meningar om vad äldre vill göra samt hur äldrevården bör vara organiserad. 5

8 Att arbeta och ge support till människor som har demenssjukdomar är mycket krävande både fysiskt och psykiskt. Förmåga till aktiviteter såsom ADL (activities of daily life), till exempel förmåga och möjlighet att tvätta sig, äta och klä på sig används ofta som funktionsstatus när man bedömer olika stöd och vårdinsatser. Fritidsaktiviteter kommer lätt i skymundan när svårigheterna med ADL hopar sig. Vi vet att aktivitet ur ett brett perspektiv är ett grundläggande behov för människans välbefinnande. Det kommer fler och fler forsknings rapporter som ger stöd för att fritidsaktiviteter har betydelse för vårt väl befinnande även då vi blir äldre. En preventiv strategi, trots att det kvarstår många frågetecken runt demenssjukdomar, är enligt den sammanfattade evidensbedömningen att leva ett socialt och mentalt aktivt liv även när man blir äldre. [9] Statens Folkhälsoinstitut skriver om Fyra hörnpelare för ett gott åldrande där fysisk aktivitet, och att känna sig delaktig [10] är två av dessa hörnpelare. Dom övriga två är bra matvanor och social gemenskap/stöd. För att ta reda på hur framtidens äldre vill att äldreboendet ska se ut, har Aleris låtit SIFO undersöka detta. Resultatet från undersökningen visar att en majoritet högt värderar fritidsaktiviteter och närhet till natur och kultur. Aleris Vårdpanel består av ett riksrepresentativt urval av svenskar som svarar på frågor rörande vård och omsorg. Det här prioriterar vi högst på framtidens äldreboende: 67 % Att det finns många olika fritidsaktiviteter 54 % Att vi kan hålla på med vår hobby 50 % Närhet till naturen 30 % Att det är nära till kultur som teater och film 28 % Att jag får ha med mig mitt husdjur 18 % Närhet till butiker [11] 6

9 Nintendo Wii Den 8 december 2006 lanserades Wii i Sverige. Nintendo tog ett annorlunda grepp om spelbranschen som tidigare mest varit fokuserad på det rent grafiska uttrycket. Sättet att interagera med spelen var i stort likartade, med konsoler som krävde små finger- och handrörelser. Nintendo beskrev sin målgrupp som ungdomar mellan 9 15 år men marknadsförde sig som spelet för alla. Ganska snabbt hittade spelet in till andra domäner såsom olika former av rehabilitering, äldrevård m m. Det börjar komma resultat från forskningsstudier från Canada, USA, Asien och Europa där man använt sig av Wii i olika vårdsammanhang. Mer information om systemet, spelen och hur man kommer igång finns i den manual som projektet producerat. Den 10 april 2006 kunde man läsa detta uttalande i Aftonbladet: Det finns kulturella skillnader. I Japan har man vänt sig mot en äldre målgrupp, de är mer öppna för tv-spel. Men i Sverige finns ett större motstånd, säger Patrik Johansson, talesman för Bergsala, Nintendos agent i Sverige. Vi är många som försökt få spelbolagen intresserade av domänen spel inom vården. Det saknas nästan helt en dialog mellan spelutvecklare och äldre som målgrupp och ett delmål med detta projekt är att funge ra som brygga i den kontakten. Vi har fått en del respons i samtal med Bergsala och de kommer att få materialet från detta projekt skickat till sig. 7

10 Introduktion Detta med TV-spel, datorspel eller mer specifikt rörelsestyrda datorspel inom äldrevården har tagit fart! Forskningsresultat efterfrågas ur olika perspektiv. Dels som argument till ledningar inom verksamheten från personal som vill starta upp och som ger uttryck för att sådana resultat skulle göra det enklare i kommunikationen. Dels från sjukgymnaster och arbetsterapeuter som vill genomföra studier och som söker referenser. Dels från demensforskare som vill hitta referenser runt kopplingen mellan hjärnan och dess aktiviteter och den rent fysiska rörelsen. Hos många av finansiärerna har vi stött på moment 22 genom att det inte finns så mycket tidigare känd forskning i Skandinavien som har gjort detta område medvetet hos finansiärerna. Det låter som om två kulturer krockar rejält vård och underhållning! Hjälpmedelsinstitutets program Teknik för äldre gav dock klartecken till att få producera en inspirations- och introduktionsfilm för denna aktivitet och vi hoppas att vi med materialet som nu finns tillgängligt ska inspirera andra att våga starta upp. Och där igenom blir vi fler som kan synliggöra våra praktiska resultat och därmed få möjlighet till finansiering för att ta fram forsk ningsresultat. Det är som att åka båt på Stöcksjön säger Doris. TV-spel för samspel, spänning och rörelseglädje i syfte att roa och aktivera. Att därigenom stimulera till ökad självkänsla, tilltro till sin egen förmåga [12] och känsla av välbefinnande har varit det övergripande syftet med projektet. 8

11 Aktiviteter inom äldrevården har mer och mer börjat komma upp på agendan. Många ger uttryck för svårigheterna att minska passiviteten för äldre och personer med demenssjukdomar. [2] Till sjukdomsbilden hör bland annat att de fysiska rörelserna tappar i koordination, styrka och precision. Därigenom avtar förmågan att genomföra tidigare färdigheter, vilket ökar risken för passivitet. Nedsatt kognitiv förmåga avspeglar sig bland annat i att många fysiska aktiviteter avstannar. Genom att introducera Nintendo Wii [13] inom äldrevården vill vi visa att det kan vara en väg till ökad aktivitetsgrad och en arena för samspel såväl fysiskt som socialt. Dataspelsutvecklare har ungdomar som sin stora målgrupp, äldre har inte varit i fokus för branschen. Vi har kännedom om pågående projekt inom äldrevården i USA och Spanien där man använt sig av just Nintendo Wii i syfte att aktivera och stimulera. Vi har även erfarenhet av egna pilotprojekt. På ett demensboende i Ockelbo har kommunen tillsammans med forskare från KTH i liten skala börjat titta på just Wii som en väg till bredare och nya aktivitetsmöjligheter inom äldrevården. På flera ställen runt om i landet spelar man nu TV-spel på våra äldreboenden. Wii är förlåtande och kräver inte en exakt koordination, precision eller styrka. Via en handkonsol vars rörelser projiceras på storbild ger Wii möjlighet att till exempel spela bowling, tennis och golf. Sporter som de dementa tidigare kanske utövat. Erfarenhet är dock inget måste för att kunna tillgodogöra sig spelet. En stunds gemenskap runt denna typ av aktiviteter öppnar möjligheter till social interaktion mellan personalen, de boende samt deras anhöriga. En av målsättningarna är att ge positiva och glada stunder tillsammans där man låter kroppsspråket tala. [14] Vi ser de boende, deras anhöriga och personalen som en gemensam målgrupp. Arbetsmetoderna är fokuserade på användarmedverkan och deltagande. I Utvärderingen av den senaste etappen i Forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur skriver Peter Währborg att området spänner över vida fält som sammantaget är en viktig del i den långsiktiga hållbara samhällsutvecklingen där bota, lindra, trösta fortfarande är viktigt i vård och omsorg, men där berika, besjäla, befrämja upplyfts till värdefull vetenskap. [15] Många av de äldre vi har kommit i kontakt med ger uttryck för att det saknas möjligheter till meningsfulla aktiviteter i den utsträckning de skulle önska på sina äldreboende. De aktiviteter som står till buds är ofta stillsamma och av karaktären att inget står på spel. Vi erkän- 9

12 ner att vi själv var tveksamma till detta med TV-spel. Efter ett antal matcher med spänning, hejarop och rörelseglädje har vi blivit övertygade av det positiva gensvaret hos de äldre och deras anhöriga att söka medel för att utveckla detta område och göra de äldres röst hörd gentemot den vårdande organisationen och den kategoriska spelbranschen. Teknikens möjligheter till kommunikation och underhållning bör, där den hittar ett vettigt syfte, även erbjudas äldre. Vi hoppas nu med det material som projektet producerat (en film, en manual och denna slutrapport) kunna bidra till ökad tillgänglighet till denna teknik och därigenom låta fler personer inom olika former av äldreboenden få komma med och spela. Ett annat syfte är att sprida information och påverka spelutvecklare att ta in de gamla i spelet. Än är det inte game over visar Elsa 92 år som säger att tävlingsinstinkten och viljan att vinna finns kvar! Elsa, 92 år. 10

13 Projektbeskrivning Gruppen för Människa Dator Interaktion, MDI inom Skolan för Data vetenskap och Kommunikation på KTH i Stockholm, sökte forskningsmedel från programmet Teknik för äldre. Den del som gällde informationsspridning blev beviljat. Fokus för projektet har varit att öka medvetenheten om spelets möjligheter inom äldrevården. Projektet verkar för att introducera och informera om möjligheterna med TV-spel av typen Nintendo Wii Sports/Wii FIT för samspel, spänning och rörelseglädje inom äldrevården. Syftet är att roa och aktivera och genom detta stimulera till ökad självkänsla, tilltro till sin egen förmåga och känsla av välbefinnande. Vi hoppas kunna bidra till ett ökat utbud av aktiviteter som möjliggör att ta tillvara det friska i individen och stimulera till skratt och rörelseglädje. Vårt uppdrag från programmet Teknik för äldre såg ut så här. Satsa Friskt på Spel ska: Identifiera 3 5 äldreboenden som redan påbörjat eller som önskar påbörja deltagande i projektet samt initiera och starta upp verk sam heten. Ta fram en demonstrations- och instruktionsfilm som filmas på ovan stående äldreboenden. Filmen ska användas för att visa på hur Nintendo Wii fungerar på äldreboenden för att uppmuntra fler kommuner att satsa på denna aktivitet. Filmen ska finnas tillgänglig på Internet. Utarbeta en handledning/manual för äldreboenden som ska påbörja användning av Nintendo Wii. Handledningen ska vara kopplad till ovanstående film. Utveckla och verka för en standardiserad lösning av en Nintendo Wii remote-control för enklare användning för äldre. 11

14 Genomförande Här beskriver vi hur vi tog oss an de olika delarna i projektet. Identifiera 3 5 äldreboenden som redan påbörjat eller som önskar påbörja deltagande i projektet samt initiera och starta upp verksamheten. Tre ställen valdes ut för själva filmandet. Men vi har varit i kontakt med fler ställen av olika anledningar kopplat till spel och äldrevård. De tre ställen som medverkat i filmen är; Bysjöstrand i Ockelbo, Danielsgården i Tierp och Marielund i Umeå. Här kommer några rader från delar av den beskrivande information man hittar på nätet om dessa ställen. Därefter beskriver vi hur dessa ställen har tagit in spelet på lite olika sätt. Bysjöstrand Bysjöstrand är ett nybyggt modernt boende med lägenheter i olika storlekar. Särskilt boende är till för de personer som inte längre kan få behovet av tillsyn, omvårdnad, trygghet och säkerhet tillgodosett i eget ordinärt boende. Behov av särskilt boende utreds och beslutas av biståndshandläggare. Vid Bysjöstrand i Ockelbo erbjuds man omsorg och vård som tar hänsyn till den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Hur omsorgen och vården ska se ut beskrivs i en vårdplan som upprättas för den enskilde personen. Vad det gäller TV-spelandet har för avsikt att som man tidigare gjorde på det gamla äldreboendet ta in spelet som en del av aktivitetsutbud man erbjuder. Man har tidigare schemalagt spelandet så att den dagliga personalen ska ges utrymme att genomföra aktiviteten. Idén har varit att så många som möjligt ska känna sig hemma med att få igång systemet. Man har satt upp spelet i ett allrum. Det finns fler spelsystem ute på en del av avdelningarna. Man har hitintills haft sociala möten i fokus för spelandet. 12

15 Danielsgården Danielsgården i Tierp är ett korttidsboende med rehabiliterande inriktning. Vi arbetar med vardagsrehabilitering vilket innebär att det du idag klarar ska du få fortsätta att göra och att vi stödjer dig i att klara dig så självständigt som möjligt. Tillsammans med dig och din kontaktman planerar vilket stöd du behöver. En avlastningsplats kan erhållas när en anhörig som vårdar en person i hemmet är i behov av tillfällig avlastning. Den enskilde får en plats på avlastningsenheten och den anhörige blir avlastad. Under våren 2009 startade Senior Rehab, en enhet med inriktning på fysisk förmåga. Här använder man spelet i samband med Senior Rehab. Man har här fokuserat på spelet som en träning. Systemet finns också i träningsrummet bland bollar och britsar. Marielund Marielund drivs av Förenade Care på uppdrag av Umeå kommun. Marielunds vård- och omsorgsboende, har 64 platser fördelade på fyra våningsplan. Det är ett äldreboende för personer med mycket nedsatt funktionsförmåga både fysiskt, psykiskt och socialt, och som har behov av hjälpinsatser med tillsyn dygnet runt. Varje boende har en kontaktperson. Tillsammans med den boende och dennes närstående sammanfattar kontaktpersonen den boendes behov och önskemål i en individuell plan som gemensamt och regelbundet uppdateras tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Utifrån den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov skapas förutsättningar för ett bra, aktivt och värdigt boende. Vardagsnära aktiviteter, underhållning och sysselsättning erbjuds de boende med utgångspunkt från vad var och en önskar och orkar. På Marielund har man än så länge fokuserat på spelet som en social aktivitet. Man spelar då tid och intresse finns. Själva systemet sätts upp där man även tittar på TV och den används som spelskärm. Här in bjuder miljön till att slå sig ner i sofforna och även titta på. Ta fram en demonstrations- och instruktionsfilm som filmas på ovanstående äldreboenden. Filmen ska användas för att visa på hur Nintendo Wii fungerar på äldreboenden för att uppmuntra fler kommuner att satsa på denna aktivitet. Filmen ska finnas som DVD samt utlagd på Internet för nedladdning eller streaming. 13

16 Vid filmandet har vi försökt visa lite olika sammanhang av spelande. Vissa ställen använder spelet som ett rent träningsredskap och andra ställen tar in det som ett sällskapsspel. På en del ställen använder man projektor på andra befintlig TV. På en del ställen är det sjukgymnaster och arbetsterapeuter som har hand om spelandet. På andra ställen är det den dagliga personalen som hanterar spelet. Vi filmar och levererar i format som HI sedan kan streama eller bränna till DVD. Utarbeta en handledning/manual för äldreboenden som ska påbörja användning av Nintendo Wii. Handledningen ska vara kopplad till ovanstående film. En mer beskrivande folder finns till filmen men den kan även läsas och användas separat. Den ger mer praktisk information och råd runt själva spelandet och hanterandet av systemet. Utveckla och verka för en standardiserad lösning av en Nintendo Wii remote-control för enklare användning för äldre. Nintendo har själva försökt att förenkla handhavandet av handkonsolen till exempel genom att när man använder motion plus slipper man vid bowling släppa pekfingret när man kastar klotet. En standardiserad lösning är nog inte vägen att gå. Vi ser att det utvecklats flera olika lösningar på de olika ställena vi har varit i kontakt med. Problematiken är av liknande karaktär men lösningsalternativen olika. Det handlar om att de som spelar kommer åt för många knappar samtidigt vilket låser spelet. Då måste man ofta hjälpa till med att låsa upp konsolen igen. Detta kan verka mycket störande för dem som spelar och man tappar i flyt och det tar tid att mixtra med konsolen. Vi har sett många exempel på att spelarna tappar fokus och intresse när detta händer. De tycker det verkar tjafsigt eller krångligt. Projektet har samverkat runt några varianter av former på en konsol där storlek, placering av knappar, antal knappar och varianter av funktioner testas för att se om man hittar fram till en enklare väg att interagera med spelet för denna målgrupp. En svår uppgift då dagsform kraftigt kan variera vad det gäller handstyrka, minne hos individen m m samt att denna målgrupp är långt ifrån homogen. Av den anledningen ser vi det som vettigast att stimulera varje enhet att påbörja funderingar runt hur man kan omforma designen för att så långt som möjligt kunna varieras för deras användare. På ett ställe i Stockholm har man kommit en bit på väg genom att trä en toapappersrulle på konsolen. I Bollnäs har en arbetsterapeut gjort ett hölje som fyller samma funktion. Vi själva en slags brygga över 14

17 A-knappen. Denna möjliggör för personalen att starta om samtidigt som den ger den som spelar ett ställe att vila tummen på utan att trycka på A-knappen. Vi har gjort fler av våra bryggor och också tipsat och instruerat andra om hur man tillverkar en sådan. För att belysa hur stor variation på perspektiv man kan ha som ingång då man vill ta in spelsystemet inom äldrevården visar vi några av de funderingar vi fått tagit del av. Frågor runt inköp av platt-tv och projektorer, högtalare, spel, spel system m m. Jag är tacksam om du kan tipsa mig om det finns några vetenskapliga studier eller artiklar som jag kan använda i mitt fördjupningsarbete som ska handla om om Wii spel kan användas som träningsredskap för äldre människor i rehabiliterande syfte. Vi skulle vilja mäta vilka effekter vi får fram. Har du några bra instrument eller bra exempel på sånt som vi skulle kunna mäta? Har du möjlighet och tid att ge några tips och råd för att komma igång med detta? Jag har länge gått och funderat på att skaffa något sådant till de äldreboende där jag jobbar och efter att ha köpt ett Nintendo Wii hem så har jag verkligen sett vilka fördelar man kan få genom att använda detta. Vilka speltyper har ni provat som fungerat bra. De sportspelen som följer med Wii kan jag tänka mig fungerar. Har även varit inne på om man skulle kunna på prova Balance board. Vet ej om du har någon erfarenhet av just detta, men skulle vara intressant om du har något att dela med dig av. Jag tycker att Wii Sports fungerar utmärkt i detta sammanhang. Även Mario Kart skulle fungera bra. Dessa är exempel på spel som är både fysiskt och socialt stimulerande. Skulle det vara möjligt att producera ett enkelt Wii Fit ett mindre gymnastik/uppvärmningsprogram som skulle kunna finnas med på dvd:n Wii Sports. Även många otränade yngre skulle må bra av lite uppvärmning. Jag konstaterar att den fina pedagogiken i Wii-spelet stimulerar fantasi och kreativitet, sprider glädje och fysisk aktivitet. 15

18 Jag jobbar som sjukgymnast på en Rehabklinik. Här är vi nyfikna på möjligheten att använda TV-spel i vår verksamhet. Vi tror det skulle vara mycket bra för vissa patienter, både för att träna fysik och kognition. Våra patienter har främst neurologiska funktionsnedsättningar till följd av bl a stroke och MS. Många patienter är äldre. Vi har själva provat Nintendo Wii och Play station. Vi ser för- och nackdelar med båda. Vi upplever att det är bättre känsla i Wii men nackdelen är att man behöver hålla i handcontrollerna. Överhuvudtaget är det ju lite för snabbt tempo i många spel. 16

19 Resultat En cirka sju minuter minuter lång film som kan laddas ner från och via Manual som kan laddas ner från och via Slutrapport som kan laddas ner från och via Stunder med glada gamblers och förhoppningsvis har projektet och våra möten och kontakter bidragit till att fler vågar ge sig in på området rörelsestyrda spel för äldrevården. Förväntat resultat är en ökad medvetenhet och kunskap om TV-spelens plats och funktion inom äldrevården. Vi hoppas att projektet har bidragit till fler tillfällen till skratt och rörelseglädje för de individer som varit med i projektet. Både personal och de som lever och bor på olika former av äldreboenden. Vår förhoppning är att personal, ledning och anhöriga ska fått uppleva exempel på aktiviteter som skapar skratt och motion samt är enkla och kostnadseffektiva. Vi har även sökt kontakt med spelbolag för att göra dem uppmärksammade på en målgrupp som de hitintills negligerat. Filmen kommer att distribueras även till dem. 17

20 Diskussion Det kan vara svårt att motivera till att ta in spelet som en aktivitet inom äldrevården. Dock har media bidragit till att lyfta fram de ställen som spelar på ett positivt sätt och det har motiverat andra. Många gånger har vi känt att vi inte räcker till och inte alltid kunnat ge stöd och svar till alla som hört av sig med frågor och funderingar av olika slag. Allt från stöd i forskning, till hur man hanterar spelet och konsolerna. Vi har fått många frågor: Hur startar man upp aktiviteten? Hur kommer man vidare när spelet krånglar? Hur ska man designa en studie? Vad ska man titta på? Kan du komma och visa oss? Kan du komma och prata för vår ledning, på vår utvecklingsdag etc. Nästan dagligen har det kommit e-post och telefonsamtal med frågor och funderingar runt detta med rörelsestyrda spel och dess användning inom äldrevården. Vi har i möjligaste mån stöttat och jobbat med att sprida information via telefon, e-post, besök och föredrag. Det verkar vara ett stort glapp mellan den forskning runt teknikanvändande som man tänker sig ska kunna appliceras inom äldrevården och den faktiska situationen idag. Det verkar även vara långt mellan de resultat som aktivitetsforskning med fokus på äldre kommer fram till och den vardagliga situationen ute på våra äldreboenden. Hur ska de orka och hinna med om de nu även ska ge taktil massage, jobba i trädgården samt spela tv-spel? Att vi forskar på hur ny teknik som ännu inte är stabil för andra användarsituationer än den rent explorativt utforskande kan tänkas bidra till vården av äldre framöver är helt in sin ordning. Det verkar dock även finnas ett behov av teknikkunskap inom äldrevården för att möjliggöra användandet av spel, teknik och sociala medier som finns tillgängliga idag. Och som redan nu skulle kunna bidra till att fylla dagen med stimulerande innehåll. 18

21 Där teknikens utveckling i övriga delar av samhället mer och mer går mot sociala medier och det pratas mer och mer om stöd för mänsklig kommunikation så verkar det som om den teknik som tas in inom äldre vård fortfarande har fokus på övervakning, fallprevention, medicinhantering m m. Kanske kan det vara på sin plats att fundera över vad denna teknik kan bidra med inom äldrevården. Vad händer om man öppnar upp för sociala kontakter mot omvärlden och samhället i övrigt? Kanske det beror på att vi hanterar de äldre som objekt och inte längre som subjekt? De ska vårdas men varför det om de knappt har något att göra och väldigt sällan får glädjen av att någon kommer och besöker dem? Var kan man söka medel när man vill förbättra i det lilla och inte satsa så high tech eller enbart på future technology? Vem ska betala när man till exempel vill lära sig hantera ett TV-spel eller hjälpa de äldre att skypa med sina anhöriga? Kommunikationsteknologi för dem det verkligen skulle göra skillnad för i vardagen!? De som ofta känner sig bortkopplade från samhället i övrigt och möjligheterna att ta kontakt med sina anhöriga på olika sätt. Det är klart att, vilken kommunikationsteknik som helst, hur häftig eller väl anpassad den än är, inte ersätter att vi besöker våra nära och kära som lever sina liv på äldreboenden. Vi skulle aldrig drömma om att lämna in våra barn på dagis om vi inte försäkrat oss om att det fanns en pedagogik och ett genomtänkt program för aktiviteter och material för aktiviteter. Heller skulle vi inte drömma om att bara besöka dem vid enstaka tillfällen under året. Människan är människa genom hela livet. 19

22 Är spelet slut nu? Satsa friskt i vår iver att vårda får vi inte glömma bort att viss del av problem, svårigheter och utmaningar stimulerar oss. Att utgången är osäker triggar. När det inte gäller livet utan bara att förlora i spel, tävling och lek håller nog många av oss med om att det kan vara uppfriskande. Att ofta bara få använda sin fysiska förmåga som en test, en genomgång av funktion, och sedan inte använda den i någon aktivitet har jag ibland jämfört med att sätta sig i en bil, vrida på ratten fram och tillbaka, slå på blinkers och vindrutetorkare, trycka in kopplingen och lägga in en växel men sedan inte få köra iväg någonstans. Aaron Atonowsky gav oss för flera år sedan begreppet salutogenes. Salutogenes kommer från latinets salus, i betydelsen hälsa samt från genesis som är grekiska och betyder ursprung eller uppkomst. Vad håller oss friska? Vi vet en del om detta men verkar glömma att applicera detta fullt ut inom äldrevården. Det är dock inte enkelt eftersom dagsformen på individen kraftigt kan variera och att tiden gör att det alltid kan dyka upp förändringar som omöjliggör det som var möjligt att genomföra förra veckan. Detta ställer nästan, kan man tycka, omöjliga krav på en organisation. Och som vi vet tar organisationers förändringar tid. Scheman och uppgifter ska ändras. Inom IT finns begreppet Augmented Reality det pratas en del om det men vad är det? Man kan beskriva Augmented Reality (AR) som en kombination av verklighet och ett visuellt lager av data i det att man blandar information från en användares verklighet med information från ett dataprogram. På svenska kan man kanske försöka säga förstärkt eller förhöjd verklighet. Det kan låta krasst men i detta sammanhang kan det vara på sin plats med lite augmented reality. Det är svårt att hitta framkomliga vägar till en rimlig kostnad som direkt kan tas in i verksamheten. Media har varit snabba att vilja rapportera från olika projekt med TV-spel inom vård och omsorg. Låt oss hoppas att det även påverkar finansiärer att våga satsa på denna typ av forskning och utveckling även om det är en paradox eftersom många redan spelar och beskriver att det som redan finns utvecklat mycket väl kan användas som det är. Om man filosoferar över samhället ur ett designperspektiv kan man 20