Bilaga 11: Nordanstigs kommun
|
|
- Jonas Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 11: Nordanstigs kommun Beskrivning av vattenresurser i Nordanstigs kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Nordanstigs kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Nordanstigs kommun är den nordligaste kommunen med gräns till Västernorrlands län och landskapet Medelpad. Kommunen har en total areal på km 2. Nordanstig hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn, Hudiksvall och Bollnäs. Kommunen är en landsbygdskommun med stor geografisk spridning mellan tätorterna. Folkmängden i Nordanstigs kommun uppgick till invånare den 31 december Största tätorten är Bergsjö med ca invånare. Befolkningsutveckling? Geologi, hydrogeologi och hydrologi Nordanstigs kommun ligger längs Norrlandskusten och regionen omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Urbergsområdena har generellt låg mediankapacitet mellan l/h, dock kan kapaciteten nära kusten vara lägre då det inte är lämpligt att borra för djupt för risken att ta in bräckt vatten. I norra delen av kommunen finns ett område med diabas, som dock inte har högre uttagskapacitet. Naturligt höga kloridhalter förekommer i kustnära områden sam en följd av relikt havsvatten i berggrund och jordlager. Två isälvsavlagringar med delar av god vattentillgång (uttag 5-25 l/s) sträcker sig genom kommunen i väst-östlig riktning. Inga ytvatten används idag för vattenförsörjningen men inducerad infiltration till grundvattentäkter sker från vattendragen Harmångersån, Vadeån, Gnarpsån samt sjöarna Hasselasjön och Bjärtsjön. Kommunen har 9 utpekade grundvattenförekomster enligt vattendirektivet. Alla är isälvsavlagringar. Av dessa är 7 regionalt högt prioriterade för dricksvattenförsörjningen. Alla förekomster har god kvantitativ och kvalitativ status. Vattenresurserna Gnarp och Bergsjö ligger i risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014). Påverkan och hot Gnarps och Harmångers vattentäkt är känsliga för översvämning om det uppstår extrema vattennivåer i närliggande vattendrag. Hassela vattentäkt påverkas (färg, organiskt material) av höga flöden i Skansån och höga nivåer i Hasselasjön. När havet står högt och vid extrema vattennivåer i Harmångersån och Gnarpsån påverkas VA-systemen genom bräddpunker vid avloppspumpstationer. (VA-plan, remissversion, 2014) Enligt VISS ligger Gnarp och Bergsjös vattenresurser i risk att inte uppnå god kemisk status till De största vattentäktera är Bergsjö, Gnarp, Hassela och Harmånger, alla dessa är utsatta för föroreningsrikser. Gnarp har potentiell risk att förorenas från 1
2 jordbruksmark och från vägar bl. a E4an som passerar isälvsavlagringen. Bergsjö har ett MIFO-objekt (Bergsjötippen) med riskklass 1, som ligger i tillrinningsområde för grundvattenförekomsten. Hassela har ett förorenat område (EBH) med riskklass 2 inom tillrinningsområdet, Hasselatippen. 100 m från vattentäkten i Harmånger löper E4an. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) E4an och Ostkustbanan, som Trafikverket utreder framtida dubbelspår, passerar Harmångers, Jättendals och eventuellt Gnarps grundvattenresurser, dessa som båda är av riksintresse för utbyggnad är stora påverkansrisker för täkterna. Nuläge dricksvattenförsörjning i Nordanstigs kommun I kommunen finns sju allmänna vattentäkter varav de största är Harmånger, Bergsjö och Gnarp. Totalt är 5050 personer (av kommunens ca invånare) anslutna till den allmänna vattenanläggningen (Nordanstigs kommun, 2014). Bergsjös vattentäkt är den vattentäkt som bedöms ha störst potential att utgöra huvudvattentäkt i Nordanstigs kommun. Huvudman för de allmänna vattentäkterna är Nordanstig Vatten AB. Drift, underhåll och förnyelse av de allmänna anläggningarna utförs av Mitt Sverige Vatten AB på uppdrag av Nordanstigs kommun. Tillsynsmyndighet för enskilda och allmänna anläggningar är kommunen, Norrhälsinge miljökontor i Hudiksvall. Vattenskydd Skyddsområden finns för alla vattentäkter i kommunen men tre vattentäkter har ett vattenskydd beslutat med gamla vattenlagen. Mitt Sverige Vatten som är huvudman för den allmänna vattenförsörjningen i kommunen ska under se över avgränsningen på skyddsområdena och bestämmelserna i vattentäkterna i Gnarp, Hassela och Jättendahl. Vattentäkten i Bergsjö bör även se över sina bestämmelser. De regionalt viktiga vattenresurser som inte utgör befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. Riksintressen för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, och i dagsläget har länet inget utpekat sådant område, men Havs- och vattenmyndigheten kommer att under att besluta vilka områden som kommer att bli riksintressen. Enligt remiss (våren 2015) från HaV kommer Nordanstigs kommun dock inte att få något riksintresseområde utpekat. Bristområden Behov finns att lösa VA-försörjningen i kustområden där det största bebyggelsetrycket finns. Områdena med högst prioritet är Sörfjärden och Mellanfjärden. Sörfjärden är redan beslutad att byggas ut med allmän VA, utredning av ny vattentäkt och distributionssystem kommer att genomföras För Mellanfjärden krävs en utökning av befintligs verksamhetsområde och kapacitetsförstärkning av vattenförsörjningen. I dagsläget finns inga andra nya verksamhetsområden utanför kusten, men ett utökat behov i befintliga verksamhetsområden kan bli aktuell. Planering Ingen aktuell översiktsplan (ÖP) för Nordanstigs kommun finns, men arbete pågår och en ny ÖP beräknas vara klar I den befintliga ÖP från 2004 nämns mycket lite om vattenförsörjningen. En 2
3 vatten- och avloppsplan (VA-plan) finns däremot framtagen för kommunen(antagen av kommunfullmäktige november 2014). VA-planen är tänkt att användas som ett strategidokument som ska komplettera kommande ÖP. VA-planen består av en VA-översikt, VA-policy och handlingsplan. Handlingsplanen är uppdelad i två delar, en del behandlar den allmänna VAanläggningen och den andra behandlar VA-försörjningen utanför nuvarande verksamhetsområde. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Norrhälsinge Räddningstjänst som står för räddningsinsatser och förebyggande åtgärder. Verksamheten omfattar både Hudiksvall och Nordanstigs kommun. Det övergripande ansvaret har kommunstyrelsen och där finns ett krisledningsutskott som ska fullgöra kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. En krisledningsplan ska fastställas varje ny mandatperiod. (Hudiksvalls kommun, 2011) Norrhälsinge Räddningstjänst har ansvar för att ta fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk av vattentäkt vid olycka. 3
4 Vattenresurser i Nordanstigs kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Nordanstigs kommun Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vatten-förekomst ID (VISS) al Uttags miljö g Kemisk Status (VISS) Kvantitativ status (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Prioriteringst Regiona Bedömd l uttagskapacitet Priorite t (1-4) Påverkansanalyspoän Vattenskyddsområde (fastställt) Nordanstig 1 Ilsbo-Bjärtsjön SE ,6 2? Sand och grus 11,85 god god allmän (400) ja (1982) Nordanstig 2 Harmånger-Stocka SE , l/s Sand och grus 35,28 god god allmän (1500) ja (2003) Nordanstig 3 Bergsjö SE , l/s Sand och grus 25,18 at risk god allmän (1200) ja (1988) Nordanstig 4 Bölsås-Älgered SE , l/s Sand och grus 16,46 god god nej nej Nordanstig 5 Isälvsavlagring Hassela SE l/s Sand och grus 14,91 god god allmän (600) ja (2008) Nordanstig 6 Isälvsavlagring Kölån SE l/s Sand och grus 7,81 god god nej nej Nordanstig 7 Gnarp SE , l/s Sand och grus 39,2 at risk god allmän (900) ja (1976) Nordanstig 8 Isälvsavlagring Annån SE , l/s Sand och grus 11,24 god god nej nej Nordanstig 9 Isälvsavlagring Sänningstjärn SE l/s Sand och grus 6,83 god god nej nej Nordanstig 10 Isälvsavlagring Nedre Framsångsån SE l/s Sand och grus 4,86 god god nej nej Nordanstig/Sundsvall 11 Johannesfors-Framsängsån SE , l/s Sand och grus 6,3 god god nej nej Nordanstig 12 Mellanfjärden SE ? Berg god god allmän (300) ja (2008) Nordanstig 13 Jättendal Ingen 2 3? Berg allmän (150) ja (2008) * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Nordanstigs kommun Kommun Nummer Namn i karta Huvud- Vattentyp avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenförekomst IDnr [km 2 ] (VISS) Sjöarea [km 2 ] Medeldjup [m] Maxdjup [m] MLQ i mynningen [m 3 /s] Bedömd maximal Dominerande markanvändning inom uttagsmöjlighet delavrinningsområdet [Mm 3 /år] Vattentäkt Vattenskyd (antal ds-område ansl) (fastställt) Nordanstig 14 Storsjön sjö Harmångersån 1052 SE , ,9 9,14 Skogsmark 66 %, sjö 28 %, Jordbruksmark 5,6 % nej nej Nordanstig 15 Älgeredssjön sjö Harmångersån 936 SE ,11 5, ,02 6,36 Skogsmark 65 %, sjö 20 %, Jordbruksmark 14 % nej nej Nordanstig 16 Längsterbodsjön sjö Harmångersån 697 SE ,35 6,15? 1,43 4,51 Skogsmark 84 %, sjö 13 %, Jordbruksmark 2,7 % nej nej Nordanstig 17 Hasselasjön sjö Harmångersån 650 SE ,39 5, ,19 3,75 Skogsmark 79 %, sjö 15 %, Jordbruksmark 3,5 % nej ja, delvis (2008) 4
5 Karta över prioriterade vattenresurser i Nordanstigs kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 5
6 Ilsbo-Bjärtsjön (1) Grundvattenmagasin vid Bjärtsjön. Magasinet är en isälvssavlagring och en preliminär grundvattenförekomst som benämns i VISS Ilsbo-Bjärtsjön EU CD SE Area på isälvsavlagringen som ligger på den östra sidan om Bjärtsjön är 0,054 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Medeluttaget är 1,1 l/s (95 m 3 /dygn) med ca 400 anslutna. Uttaget per år uppgår till ca m 3. Vattentäkten stöds med inducering från Bjärtsjön. Tillståndsgivet medeluttag är 220 m 3 /dygn och maxuttag 500 m 3 /dygn. (Nordanstigs kommun, 2014) Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren genom råvattenanalyser av vattentäkten lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 6
7 Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 11,85, d.v.s. måttlig påverkans risk (SWECO, 2013). Den största påverkansrisken är hög kvävebelastning. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Risk finns även från skotertrafik som förekommer inom brunnsområdet. (Nordanstigs kommun, 2014) Vid höga nivåer i Bjärtsjön förkortas uppehållstiden för inducerat ytvatten vilket kan medföra mikrobiologiska risker för vattentäkten. Angående extremväder och klimatförändringar finns ökad risk för försämrad kvalitet och kvantitet. Vattenskydd Vattenskyddsområde finns runt Bjärtsjön, fastställt 1982, lagrum VL 19 kapitlet (21 FS 1982:30). Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Harmånger-Stocka (2) Isälvsavlagring Harmånger är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning i VISS Harmånger-Stocka och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Förekomsten är en del av Harmångersåsen och denna del sträcker sig mellan samhället Harmånger ner till Sörsjön vid Stocka. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur regionalt perspektiv. 7
8 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. Två allmänna vattentäkter finns på förekomsten, en är ordinarie täkt (Harmånger) och en är reserv till Harmånger (Forsa). För täkten i Harmånger var medeluttaget 373 m 3 /dygn år 2013 och tillståndsgivet maxuttag finns på 750 m 3 /dygn. För Forsa finns ett tillståndsgivet maxuttag på 390 m 3 /dygn. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar, mellan åren , genom råvattenanalyser av vattentäkten och nationell övervakning lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Vattentäkten är mycket sårbar idag. E4 och järnväg med framtida utbyggnadsplaner korsar grundvattenresursen. Det finns även planer på att exploatera industriområden vid E4:an (Nordanstigs kommun, 2014). I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 35,28, d.v.s. hög påverkansrisk. Största risken kommer från E4an och järnvägen som löper över åsen samt åkermark. Framtida ostkustbanan har två korridorer över åsen. 8
9 Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns fastställt 2003 (21FS 2003:127). Enligt huvudmannen för vattenförsörjningen har vattenskyddet rätt geografisk avgränsning samt att bestämmelserna är relevanta. Bergsjö(3) Isälvsavlagring vid Bergsjö är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning Bergsjö och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 0,52 km 2. Förekomsten sträcker sig från Älgeredssjön ner till Bergsjö samhälle. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s i åsen enligt SGUs kartering. Vadesån och Älgeredssjön står i kontakt med grusåsen, vilket sannolikt en inducerad infiltration sker. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 1200 anslutna. Uttaget är ca 13,5 l/s varav ca 9,1 l/s återinfiltreras. I medel distribueras 4,1 l/s (354 m 3 /dygn) från vattenverket och tillståndsgivet medeluttag finns på 6 l/s (520 m 3 /dygn). En förstärkt grundvattenbildning är möjlig med infiltration från Vadesån med stor sannolikhet upp till 30 l/s. Undersökning av ny reservtäkt planeras på Långnäset (Älgeredssjön) under (Nordanstigs kommun, 2014) Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men 9
10 förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren , genom råvattenanalyser av vattentäkten och nationell övervakning lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Risker för Bergsjö vattentäkt är främst närhet till trafikerad väg med risk för olyckor och spridning av miljögifter till täkten samt närliggande jordbruksmark med risk för spridning av bekämpningsmedel och mikroorganismer. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013inom vattenförvaltningen blev totalpoängen 25,18, d.v.s. stor påverkansrisk. Det är framförallt påverkan från åkermark, hög kvävebelastning, korsande väg och ett eventuellt förorenat område (EBH) med riskklass 1 inom tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten som kan påverka förekomsten negativt. Förekomsten är bedömd att risk finns att kemisk status inte uppnås (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns fastställt 1988 (21 FS 1988:16). Då förekomsten har en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet och bestämmelser ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Bölsås-Älgered (4) Isälvsavlagring som sträcker sig mellan Bölsås och Älgeredssjön är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. 10
11 NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 16,46, d.v.s. måttlig påverkansrisk. Högst påverkan står hög kvävebelastning från åkermark för, samt risk för spridning av föroreningar från olyckor efter väg. Vattenskyddsområde Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten i dagsläget. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 11
12 Isälvsavlagring Hassela(5) Isälvsavlagring som sträcker sig från N Ässjösjön och ut på Ånäset i Hasselasjön. Isälvsavlagringen är en del av Harmångersåsen och är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning Isälvsavlagring Hassela och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 0,71 km 2. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 630 anslutna. Medeluttaget ligger på 2,9 l/s och m 3 /år och tillståndsgivet medeluttag finns på 500 m 3 /dygn (5,8 l/s) och maxuttag på 670 m 3 /dygn. Under vissa veckor under vinterhalvåret kan vattenförbrukningen nära fördubblas beroende på Hassela skidort. Planer finns på att utöka skidanläggningen, vilket kommer att kräva ett utökat uttag ut täkten. En inducerad infiltration sker från Hasselasjön till grundvattnet. Hasselasjön är reglerad och mängden inducerat sjövatten varierar i grundvattentäkten. Uttagsbrunnar ligger längst ut på Ånäset. (Nordanstigs kommun, 2014) Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 12
13 Kvalitet Idag finns problem med råvattenkvaliteten med avseende på järn, mangan, turbiditet och färg i vattenverket. (Nordanstigs kommun, 2014) Enligt VISS har grundvattenförekomsten god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, Inga uppgifter finns på att miljögifter eller metaller har kontrollerats i förekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 14,91, d.v.s. måttlig påverkansrisk. Största påverkansrisken är från ett eventuellt förorenat område (EBH) med riskklass 2 inom tillrinningsområdet, Hasselatippen. Området har inventerats men ingen förstudie har gjorts. Andra risker är kvävebelastning och mikrobiologiska föroreningar från avlopp och jordbruk. Angående extremväder och klimatförändringar finns ökad risk för försämrad kvalitet och kvantitet. Identifierade risker är översvämning från Hasselasjön, utlopp från Hassela avloppsreningsverk och bräddningar från avloppsledningsnätet, dagvatten från fabriken Plyfa, trafikerad väg (305) samt uppströms belägna enskilda avlopp. Risken att vattentäkten kan påverkas av någon förorening är inte försumbar. Vid höga nivåer i Hasselasjön finns risk att uppehållstiden för grundvattnet mellan sjön och brunnen blir för kort. Det innebär att riskerna för vattentäkten ökar avseende negativ påverkan från mikroorganismer och/eller kemiska ämnen. (Nordanstigs kommun, 2014) Vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde finns på förekomsten fastställt år2008 med stöd av MB kap. 7 (21 FS 2008:2). Isälvsavlagring Kölån (6) Isälvsavlagring Kölån ligger i anslutning till isälvsavlagringen Hassela längs Kölån. Det är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med benämning Isälvsavlagring Kölån och EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 1 km 2. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. 13
14 NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7,81, d.v.s. liten påverkansrisk. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap
15 Isälvsavlagring Gnarp (7) Isälvsavlagring som sträcker sig från Hoppskogen i väst under Gnarps samhälle till Gällsta i öst. Avlagringen hör till Gnarpsåsen och är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning Isälvsavlagring Gnarp EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 1 km 2. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 900 anslutna. Medeluttag ligger på 3,4 l/s och m 3 /år. Tillståndsgivet medeluttag ligger på 500 m 3 /dygn och maxuttag 800 m 3 /dygn. Inducerad infiltration sker från Gnarpsån. En provpumpning 2010 visade att en fördubbling av nuvarande uttag är möjlig. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status då inga halter överskrider riktvärdena i SGU:s bedömningsgrunder. Ett prov har visat något förhöjda - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 15
16 halter av nitrat och ammonium. Förekomsten är bedömd att risk finns att kemisk status inte uppnås (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Påverkan och hot Bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 39,2, d.v.s. stor påverkansrisk. Med störst påverkan från jordbruksmark. Risk finns även för spridning av föroreningar från olyckor på motorvägen (E4) och järnvägen som korsar förekomsten. Även utbyggnad av ostkustbanan kan komma att påverka förekomsten negativt, dock ligger vattentäkten uppströms järnvägskorridoren vilket skulle minska riskerna vid vattentäkten om den befintliga järnvägen dras om. Angående extremväder och klimatförändringar finns ökad risk för översvämningar. Höga flöden har historiskt varit ett problem och kan accentueras i framtiden. Risken kan vara att uppehållstiden i grundvattenmagasinet kan bli för kort så att mikrobiologiska risker uppstår. Vattenskydd Vattenskyddsområde fastställt 1976 (21FS 1976:72). Då förekomsten har en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet och bestämmelser följa regler enligt MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Kommunen och huvudmannen för vattenförsörjningen har för avsikt att se över vattenskyddets geografiska avgränsning samt att bestämmelserna är relevanta under år Isälvsavlagring Annån (8) Isälvsavlagring nordväst om Gnarp och är en del av Gnarpsåsen. Avlagringen är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning Isälvsavlagring Annån EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. 16
17 NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 11,24, d.v.s. liten påverkansrisk. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 17
18 Isälvsavlagring Sänningstjärn (9) Isälvsavlagring nordost om Hassela. Avlagringen är en utpekad grundvattenförekomst i VISS med beteckning Isälvsavlagring Sänningstjärn EU CD SE Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Area 2 km 2. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGU:s dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 6,83, d.v.s. liten påverkansrisk. 18
19 Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Isälvsavlagring Nedre Framsångsån och Johannesfors-Framsångsån (10 och 11) Isälvsavlagring ca 5 km norr om Hassela är uppdelad på två grundvattenförekomster i VISS med beteckning Nedre Framsångsån EU CD SE och Johannesfors-Framsångsån SE Area 1 km 2 respektive 5 km 2. Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Den norra delen av förekomsten beskrivs som ett ofullgånget HK-delta med flacka fält, låga terrasser, korta åsar myrar och moränkullar. Kornstorleksfördelningen varierar stort mellan block och finmo. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s i bästa fall. Inga kända vattenuttag finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 19
20 Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGU:s dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,16 respektive 6,31, d.v.s. liten påverkansrisk. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Mellanfjärden (12) Vattenförekomst i Mellanfjärden är en preliminär förekomst i VISS, ej fastställd med beteckning SE Det är en bergsförekomst. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. Kvantitet och uttag NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 20
21 På förekomsten finns en vattentäkt som består av en bergborrad brunn (121 m djup) och en reservbrunn. Med ett medeluttag på 0,4 l/s och m 3 /år och ca 300 anslutna till vattenverket. Ingen provpumpning är utförd och råvattentillgången är okänd, brunnen gav ca 1,25 l/s vid borrningstillfället Under sommarperioden uppstår kapacitetsbrist (Nordanstigs kommun, 2014) I VISS är kvantiteten bedömd som god, då undersökningar av kvantitativ status saknas och den naturliga grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Kvalitet Råvattnet innehåller förhöjda halter av fluorid (Nordanstigs kommun, 2014). I VISS är förekomsten satt till god status, vilket baseras på undersökningar, mellan åren genom råvattenkontroll av vattentäkten. Inga miljögifter har kontrollerats. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Påverkan och hot Det finns en risk för vattentäkten vid skogsbruksåtgärder och då framför allt vid hantering av petroleumprodukter. Jorddjupet är drygt 10 m vid brunnarna vilket medför att skyddet är ganska bra om ett utsläpp skulle ske. Om det finns hydraulisk kontakt mellan Igeltjärnen (norr om vattentäkten) och vattentäkten finns en föroreningsrisk om det skulle ske någon förorening av tjärnen (Nordanstigs kommun, 2014). I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen liten, 7,6 poäng. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på förekomsten fastställt år 2008 med stöd av MB kap. 7 (21 FS 2008:4). Jättendal (13) Det är en bergsförekomst. En allmän vattentäkt finns belägen här med två bergborrade brunnar. Det är inte någon utpekad vattenförekomst i VISS. Avgränsning av förekomsten utgörs av vattenskyddsområdet. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. 21
22 Kvantitet och uttag En allmän vattentäkt finns med 150 anslutna. Ett medeluttag på 0,3 l/s och ett uttag på m 3 /år. Kvalitet Problem finns med höga fluoridhalter i råvattnet. NV VicNatur Vattenskyddsområde Påverkan och hot Det finns en risk för vattentäkten vid skogsbruksåtgärder och då framför allt vid hantering av petroleumprodukter. Jorddjupet vid brunnarna är drygt 10 m vilket innebär ett visst skydd om ett utsläpp skulle ske i närheten av dessa. Inte långt från brunnarna finns berg i dagen där riskerna är större. (Nordanstigs kommun, 2014) Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på förekomsten fastställt år 2008 med stöd av MB kap. 7 (21 FS 2008:3). Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 22
23 Storsjön (14) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 12,8 km 2 och ett medeldjup på 11 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 9,14 Mm 3 /år. Utgående vattendrag är Harmångersån som löper längs Harmångersåsen, grundvattenförekomst Harmånger-Stocka. Då kvalitets- och kvantitetsproblem finns i grundvattentäkten i Harmånger, bör Storsjön och Harmångersån ses som en långsiktig reserv respektive kompensationsresurs till grundvattentäkten i Harmånger. Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 66 % och jordbruksmark 5,6 %. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på bl.a. att sjön påverkas av ett eller flera vandringshinder och markanvändningen i sjöns närmiljö. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver i Sverige och utomlands, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Älgeredssjön (15) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 3,11 km 2 och ett medeldjup på 5,83 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 6,36 Mm 3 /år. Utgående vattendrag är Vadesån. Både Älgeredssjön och Vadesån står i kontakt med grusåsen i Bergsjö där en allmän vattentäkt finns. En förstärkt grundvattenbildning är möjlig med infiltration från Vadesån med stor sannolikhet upp till 30 l/s (Nordanstigs kommun, 2014). Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 65 % och jordbruksmark 14 %. Enligt VISS bedöms vattenförekomsten har måttlig ekologisk status och ej uppnå god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på bl.a. att sjön påverkas av ett eller flera vandringshinder och markanvändningen i sjöns närmiljö. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver i Sverige och utomlands, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Längsterbodsjön (16) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 4,35 km 2 och ett medeldjup på 6,15 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 4,51 Mm 3 /år. Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 84 % och jordbruksmark 2,7 %. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE god ekologisk status men uppnår ej god kemisk. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker 23
24 kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Hasselasjön (17) Vattenförekomst i VISS EUCD SE , ligger i Nordanstigs kommun och hör till Harmångersåns huvudavrinningsområde. Har en sjöarea på 8,39 km 2 och ett medeldjup på 5,78 m. Bedömd maximal uttagskapacitet ligger på 3,75 Mm 3 /år. Hasselasjön står i kontakt med Harmångersåsen där en allmän vattentäkt finns längst ut på Ånäset i Hasselasjön. Hasselasjön är reglerad och mängden inducerat sjövatten varierar i grundvattentäkten. Vid höga nivåer i Hasselasjön finns risk att uppehållstiden för grundvattnet mellan sjön och brunnen blir för kort. Det innebär att riskerna för vattentäkten ökar avseende negativ påverkan från mikroorganismer och/eller kemiska ämnen. Dominerande markanvändning inom delavrinningsområdet är skogsmark 79 % och jordbruksmark 3,5 %. Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status med avseende på bl.a. att sjön påverkas av markanvändningen i sjöns närmiljö och att syrgasförhållanden är otillfredsställande. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Litteraturförteckning Nordanstigs kommun. (2014). Vatten- och avloppsplan för Nordanstigs kommun. SCB. (den ). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SGU Vattentäktsarkivet. (den ). Vattentäktsarkivet. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Hämtat från VISS. 24
Bilaga 5: Hofors kommun
Bilaga 5: Hofors kommun Beskrivning av vattenresurser Hofors kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Hofors kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för
Läs merBilaga 8: Ovanåkers kommun
Bilaga 8: Ovanåkers kommun Beskrivning av vattenresurser Ovanåkers kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Ovanåkers kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara
Läs merBilaga 9: Ljusdals kommun
Bilaga 9: Ljusdals kommun Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Ljusdals kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga
Läs merBilaga 6. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 6 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Bollnäs kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Bollnäs kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 4: Sandvikens kommun
Bilaga 4: Sandvikens kommun Beskrivning av vattenresurser Sandvikens kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Sandvikens kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan
Läs merBilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun
Bilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun Beskrivning av vattenresurser Söderhamns kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Söderhamns kommun och en beskrivning av vattenresurser
Läs merBilaga 8. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 8 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Ljusdals kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 1. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 1 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Gävle kommun... 5 Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun... 7 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 7 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 2: Gävle kommun
Bilaga 2: Gävle kommun Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Gävle kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen
Läs merREGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN
Bergs kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Fyra grundvattenresurser i jord: G2, G3, G6, G7, i anslutning till fyra sjöar per vattendrag med möjlighet till inducering: Y1-Y4.»» Två sjöar som
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merRegional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163
Läs merDRICKSVATTENFÖRSÖRJNING
VA-översikt Nordanstigs kommun BILAGA 2 1 (24) DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Inledning Inom Nordanstigs kommun finns värdefulla naturresurser bestående av grundvattentillgångar i isälvsavlagringar (grusåsar).
Läs merREGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN
Åre kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 10 grundvattenresurser i jord: G46G55, i anslutning till sju sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y22, Y39Y43, Y44.»» En sjö som dricksvattenresurs:
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merI Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.
Östersunds kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Tre grundvattenresurser i jord: G56-G58, i anslutning till fyra sjöar/ vattendrag med möjlighet till inducering: Y45-Y48.»» Två sjöar som dricksvattenresurser:
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merÖvriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.
Härjedalens kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 11 grundvattenresurser i jord: G15, G17, G20, G22G27, G59, G63, i anslutning till tio sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y12, Y13,
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merVattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser Magdalena Thorsbrink, SGU 20111130 Varför just en vattenförsörjningsplan? Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merBakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.
Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merDricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
Läs merDRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\18 Dricksvattenförekomster i Stockholms län, prioriteringar för långsiktigt skydd.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN
Läs merHållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Läs merVattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun
Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,
Läs merVattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Läs merSveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1
Läs merNaturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?
Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Presentation vid Berg och Grus 2011 Per-Olof Johansson Miljöbalken, 9:6 b (ändring 2009) n En täkt får inte komma tillstånd om: 1.
Läs merVägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merYttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT 2017-04-25 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Västra Syninge reservvattentäkt Status: Slutgiltig
Läs merÖppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp 2016-05-26 Agenda 1 Inledning 2 Historik kring projektet 3 E4 genom Harmånger/vattentäkten 4 Omfattning av nya studier 5 Fältarbeten
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merDetta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merHur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när klimatet och samhället förändras? Mattias Gustafsson SGU Avdelningen Mark och grundvatten Enheten för hållbar vattenförsörjning mattias.gustafsson@sgu.se 2017-09-07
Läs merSE SE
017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merAnsökan om. vattenskyddsområde. Kalix och Kälsjärvs vattentäkter
Ansökan om vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter 2014-03-14 Sammanfattning För att möta nya krav och regler för skydd av vattentäkter har Kalix kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning, i vars
Läs merFaktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merVattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen
Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen Varför vattenskyddsområde? Värdefullt vatten Vattentäkterna vid Axelstorp och Idrottsplatsen är av stor betydelse för Båstads
Läs merHållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Lars Rosenqvist Hydrogeolog lars.rosenqvist@sgu.se 018-17 90 76 2018-04-27 Sveriges dricksvattenförsörjning Kommunal vattenförsörjning Grundvatten
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merRiktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt
Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 23 april 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merGrundvattenförekomster i VRO 10
Grundvattenförekomster i VRO 10 Vi har 146 grundvattenförekomster i VRO10. De flesta ligger i isälvsmaterial. Endast tre förekomster i urberg och morän är hittills avgränsade. Vi har preliminärt listat
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merHelgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
Läs mer- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version
Miljöaspekt Vatten - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version 170203 Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten.1 Ytvatten omfattar
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merAllmän information om vattenskyddsområden
Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT 2017-04-25 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Vagndalen reservvattentäkt Status: Slutgiltig Datum:
Läs merVattenskyddsområden. Monica Andersson
Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merVA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
Läs merÅterrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Göteborgs stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merGrundvatten På gång på Länsstyrelsen
rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merVärderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster
Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster En icke-monitär, relativ värdering av Sveriges grundvatten ur ett dricksvattenperspektiv Presentation av modellen Resultat för Skåne Frågeställningar
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merSamhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Läs merSkellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Läs merÅterrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket
Läs mer2. Vattenförsörjningens tryggande i det korta perspektivet. 3. Förberedande grundvattenundersökning.
Midvatten AB 1(4) STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING NY VATTENTÄKT - LÅNGSIKTIG LÖSNING KORT BESKRIVNING AV NÄSTA STEG BAKGRUND I Midvatten (2011) som gjordes inför upprättandet av en förstudie redovisas hela projektupplägget
Läs merFrågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017
Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017 Instruktion Vattenmyndigheterna önskar ett samlat svar från kommunen via kommunstyrelsen. Rapporteringen
Läs merBedömning av förutsättningar för vattenförsörjning
Sid 1(5) 1897/2017-08-25 Botkyrka kommun Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning Ritning -01 Planerad bostäder Byrsta, omr för uttagsbrunnar, vattenverk, plan. Skala 1:1000 Ritning -02 Planerad
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT
RAPPORT SAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT 2017-05-03 UPPDRAG 269660, Grundvattenkonsult för Norrvatten Titel på rapport: Samrådsunderlag för Finsta-Kilen reservvattentäkt Status: Slutgiltig
Läs merVattentäktsarkivet. att ge en överblick av Vattentäktsarkivets innehåll.
Vattentäktsarkivet oktober 2014 Bakgrund och syfte Vattentäktsarkivet är en databas som innehåller information om Sveriges dricksvattenproduktionsanläggningar. Detta PM är menat att ge en överblick av
Läs merVälkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden
Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde i Sörfjärden Dagordning Inledning Information om vattentäkten Varför upprättas vattenskyddsområden? Föreslagen utbredning av vattenskyddsområdet
Läs merVA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
Läs merLagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Läs merIdentifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning
Rapporter och meddelanden 115 Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning Magnus Åsman och Lena Ojala Sveriges geologiska undersökning 2004 ISSN 0349-2176 ISBN
Läs merRISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK
Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merInformation om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun
Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Sölvesborg Energi ansvarar för kommunens allmänna vattenanläggningar, till
Läs merStatens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige
Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT Vattenhantering i Sverige Svensk vattenförvaltning Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering
Läs merVattenförsörjningsplan
Vattenförsörjningsplan Syfte Kommunerna att skyldiga att upprätta vattenförsörjningsplaner (Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag) Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48
Läs merKommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (8) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merSölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!
Sölvesborg Energi - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG! INNEHÅLL Våra förutsättningar Lovgivna uttagsmängder Utmaningar Vattenbehov Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning Vattentillgång
Läs merMiljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs mer