Bilaga 8. Rapportnr: 2015:4

Transkript

1 Bilaga 8 Rapportnr: 2015:4

2 2

3 Innehållsförteckning Vattenresurser i Ljusdals kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi och hydrologi... 9 Påverkan och hot Nuläge dricksvattenförsörjning i Ljusdals kommun Vattenskydd Planering Bristområden Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Grundvattenresurser Loån Lobonäs och Loån Samuelsfallet (1 och 2) Orsjön Tällby och Lövvik(3) Voxnan naturreservat (4) Lillhamra-Sandsjön (5) Nordkap (6) Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås (7) Loån Tensjön-Ö Lomsjön (8) Järvsö (9) Hedklack Vålsjö (10) Bodaheden - Ygsjön-Kallmyr (11) Getryggen Stråsjö (12) Voxnan Rullbo (13) Ljusdal-Borr (14) Laforsen-Färila (15) Ängraån Sillervallen (16) och Kårböle Ängra (17) Voxnan Siksjön-Stensjön-Holmsjön (18) Isälvsavlagring Stråsjö (19) Hennan Välje (20) Hennan Viken (21) Isälvsavlagring Valsjön (22) Kvarnsjön Ramsjö (23) Enan Ramsjö (24) Isälvsavlagring Hedsjö (25)

4 Urbergsförekomst Lörstrand (26) Urbergsförekomst Los (27) Urbergsförekomst Tandsjöborg (28) Urbergsförekomst Skästra (29) Urbergsförekomster Segersta, Vallåsen och Norra Veckebo (30, 31 och 32) Kårböle vattentäkt (33) Bergsförekomst Sandsjö (34) Sand och grus förekomst Harsa (35) Bergsförekomst Nor (36) Sand och grusförekomst Letsbo (37) Bergsförekomst Hamra (38) Bergsförekomst Säljesta(39) Ytvattenresurser Vässinjärvi (40) Storhamrasjön (41) Orsjön (42) Dåasen (43) Tandsjön (44) Fågelsjön (45) Letssjön (46) Storsjön (47) Hennan (48) Stor-Valsjön (49) Kartor och underlagsmaterial Litteraturförteckning

5 Grundvatten Mycket högt prioriterad Högt prioriterad Måttligt prioriterad Ej i urval sjöar och vattendrag Sjöar Vattendrag Figur 1 Karta över prioriterade vattenresurser i Ljusdals kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 1 Loån Lobonäs 18 Voxnan Siksjön - Stensjön - Holmsjön 35 Harsa 2 Loån Samuelsfallet 19 Isälvsavlagring Stråsjö 36 Nor 3 Orsjön Tällby och Lövvik 20 Hennan Välje 37 Letsbo 4 Voxnan naturreservat 21 Hennan Viken 38 Hamra 5 Lillhamra - Sandsjön 22 isälvsavlagring Lill och Stor Valsjön 39 Säljesta vattenförening 6 Nordkap 23 Kvarnsjön - Ramsjö 40 Vässinjärvi 7 Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås 24 Enan - Ramsjön 41 Storhamrasjön 8 Loån Tensjön - Ö Lomsjön 25 Isälvsavlagring Hedsjö 42 Orsjön Tällby och Lövvik 9 Järvsö 26 Urbergsförekomst Lörstrand 43 Dåasen 10 Hedklack - Vålsjö 27 Urbergsförekomst Los 44 Tandsjön 11 Bodaheden - Ygsjön - Kallmyr 28 Urbergsförekomst Tandsjöborg 45 Fågelsjön 12 Getryggen - Stråsjö 29 Urbergsförekomst Skästra 46 Letssjön 13 Voxnan - Rullbo 30 Urbergsförekomst Segersta 47 Storsjön 14 Ljusdal - Borr 31 Urbergsförekomst Vallåsen 48 Hennan 15 Laforsen - Färila 32 Urbergsförekomst norra Veckebo 49 Stor Valsjön 16 Ängraån - Sillervallen 33 Kårböle, Berg 17 Kårböle - Ängra 34 Sandsjö 5

6 Vattenresurser i Ljusdals kommun Tabell 1 Grundvattenmagasin i Ljusdals kommun med info om bl. a uttagskapacitet, VISS status, vattentäkt och vattenskyddsområde. * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kommun Nr i Uttags karta Vattenmagasin Vatten-förekomst ID (VISS) miljö Påverkans- Kvantitativ Bedömd uttagskapacitet (VISS) Kemisk Status analys- poäng status (VISS) Vattenskyddsområde Vattentäkt (antal ansl) (fastställt) Ljusdal/Ovanåker 1 Loån Lobonäs SE Sand och grus l/s 8,11 god god ja (45) ja (1981) Ljusdal/Ovanåker 2 Loån Samuelsfallet SE Sand och grus 5-25 l/s 6,94 god god nej nej Ljusdal/Bollnäs 3 Orsjön Tällby och Lövvik SE , SE Sand och grus 5-25 l/s 20,3 god god nej nej Ljusdal/Rättvik 4 Voxnan naturreservat SE Sand och grus 5-25 l/s 6,35 god god nej nej Ljusdal 5 Lillhamra-Sandsjön SE Sand och grus 5-25 l/s 16,58 god god nej nej Härjedalen/ Ljusdal/Orsa 6 Nordkap SE Sand och grus 5-25 l/s 5,06 god god nej nej Ljusdal 7 Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås SE , SE , SE Sand och grus 5-25 l/s 13, 21, 25 god (at risk* Grönås) god nej nej Ljusdal 8 Loån Tensjön-Ö Lomsjön SE Sand och grus 5-25 l/s 6,51 god god nej nej Ljusdal 9 Järvsö SE Sand och grus 1-25 l/s 23,76 otillfredsställande god Ja (686) ja (1977) Ljusdal 10 Hedklack - Vålsjö SE Sand och grus 5-25 l/s 18,53 god god nej nej Ljusdal 11 Bodaheden - Ygsjön-Kallmyr SE , SE Sand och grus 5-25 l/s 20 god god nej nej Ljusdal 12 Getryggen - Stråsjö SE Sand och grus l/s 8,46 god god Ja (756) ja (1993) Härjedalen/Ljusdal 13 Voxnan Rullbo SE Sand och grus 5-25 l/s 7,6 god god nej nej Ljusdal 14 Ljusdal-Borr SE Sand och grus l/s 33,66 at risk* god ja (9692) ja (1985) Ljusdal 15 Laforsen-Färila SE Sand och grus 5-25 l/s 10,68 god god nej nej Ljusdal 16 Ängraån - Sillervallen SE Sand och grus 5-25 l/s 3,66 god god nej nej Ljusdal 17 Kårböle - Ängra SE Sand och grus 5-25 l/s 11,29 god god nej nej Härjedalen/Ljusdal 18 Voxnan Siksjön-Stensjön-Holmsjön SE , SE Sand och grus 5-25 l/s 3,76 god god nej nej Hudiksvall/Ljusdal 19 Isälvsavlagring Stråsjö SE , SE Sand och grus 5-25 l/s 12.03, 9.55 god god nej nej Ljusdal 20 Hennan Välje SE Sand och grus 5-25 l/s 19,26 god god ja (181) ja (1979) Ljusdal 21 Hennan Viken SE Sand och grus 1-5 l/s 8,55 god god Ja (300) ja (1979) Ljusdal 22 Isälvsavlagring Lill och Stor Valsjön SE , SE Sand och grus 5-25 l/s 4,7 god god nej nej Ljusdal 23 Kvarnsjön -Ramsjö SE Sand och grus 5-25 l/s 15,2 god god nej nej Ljusdal 24 Enan - Ramsjö SE Sand och grus 5-25 l/s 5,01 god god nej nej Ljusdal 25 Isälvsavlagring Hedsjö SE Sand och grus 5-25 l/s 7,54 god god Ja (9) nej Ljusdal 26 Urbergsförekomst Lörstrand SE Berg Inga uppgifter 10,18 god god ja (större enskild, 54) nej Ljusdal 27 Urbergsförekomst Los SE Berg 1-5 l/s 12,8 god god ja (478) ja (2013) Ljusdal 28 Urbergsförekomst Tandsjöborg SE Berg Inga uppgifter 12,78 god god ja (73) nej Ljusdal 29 Urbergsförekomst Skästra SE Berg Inga uppgifter 9,81 god god ja (större enskild, 100) nej Ljusdal 30 Urbergsförekomst Segersta SE Berg Inga uppgifter 12,92 god god ja (större enskild, 110) nej Ljusdal 31 Urbergsförekomst Vallåsen SE Berg Inga uppgifter 5,35 god god ja (större enskild, 70) nej Ljusdal 32 Urbergsförekomst Norra Veckebo SE Berg Inga uppgifter 12,36 god god ja (större enskild, 70) nej Ljusdal 33 Bergsförekomst Kårböle ingen förekomst Berg Inga uppgifter ja (107) ja (1979) Ljusdal 34 Bergsförekomst Sandsjö ingen förekomst Berg Inga uppgifter ja (mindre enskild, 10) ja (2008) Ljusdal 35 Sand och grusförekomst Harsa ingen förekomst Sand och grus Inga uppgifter ja (mindre enskild, 30) nej Ljusdal 36 Bergsförekomst Nor ingen förekomst Berg Inga uppgifter ja (större enskild,69) nej Ljusdal 37 Sand och grusförekomst Letsbo ingen förekomst Sand och grus Inga uppgifter ja (mindre enskild, 44) nej Ljusdal 38 Bergsförekomst Hamra ingen förekomst Berg Inga uppgifter ja (större enskild,72) nej Ljusdal 39 Bergsförekomst Säljesta ingen förekomst Berg Inga uppgifter ja (mindre enskild) nej 6

7 Tabell 2 Urval och prioritering av grundvattenmagasin Kommun Nr i Prioriteringstal karta Vattenmagasin Vatten-förekomst ID (VISS) Prioritet Uttagsmöjlighets klass Påverkans Status Vattenutt klass klass ags klass Motivering prioritet Ljusdal/Ovanåker 1 Loån Lobonäs SE Mycket hög 3, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal/Ovanåker 2 Loån Samuelsfallet SE Måttlig Sänkt till måttlig prioritet, långt till större samhälle Ljusdal/Bollnäs 3 Orsjön Tällby och Lövvik SE , SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal/Rättvik 4 Voxnan naturreservat SE Mycket hög Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 5 Lillhamra-Sandsjön SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Härjedalen/ Ljusdal/Orsa 6 Nordkap SE Måttlig Sänkt till måttlig prioritet, långt till större samhälle samt Ljusdal 7 Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås SE , SE , SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 8 Loån Tensjön-Ö Lomsjön SE Måttlig Sänkt till måttlig prioritet, långt till större samhälle Ljusdal 9 Järvsö SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 10 Hedklack - Vålsjö SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 11 Bodaheden - Ygsjön-Kallmyr SE , SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 12 Getryggen - Stråsjö SE Mycket hög 3, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Härjedalen/Ljusdal 13 Voxnan Rullbo SE Måttlig Sänkt till måttlig prioritet, långt till större samhälle Ljusdal 14 Ljusdal-Borr SE Mycket hög 3, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 15 Laforsen-Färila SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 16 Ängraån - Sillervallen SE Måttlig Sänkt till måttlig prioritet, långt till större samhälle Ljusdal 17 Kårböle - Ängra SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Härjedalen/Ljusdal 18 Voxnan Siksjön-Stensjön-Holmsjön SE , SE Måttlig Sänkt till måttlig prioritet, långt till större samhälle Hudiksvall/Ljusdal 19 Isälvsavlagring Stråsjö SE , SE Mycket hög 3, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 20 Hennan Välje SE Mycket hög 2, Höjd prioritet till mycket hög, befintlig täkt Ljusdal 21 Hennan Viken SE Mycket hög 2, Höjd prioritet till mycket hög, befintlig täkt Ljusdal 22 Isälvsavlagring Lill och Stor Valsjön SE , SE Hög Sänkt till hög prioritet, långt till större samhälle Ljusdal 23 Kvarnsjön -Ramsjö SE Hög 2, Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 24 Enan - Ramsjö SE Mycket hög Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 25 Isälvsavlagring Hedsjö SE Mycket hög Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 26 Urbergsförekomst Lörstrand SE Måttligt Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 27 Urbergsförekomst Los SE Mycket hög 2, Höjd prioritet till mycket hög, befintlig täkt Ljusdal 28 Urbergsförekomst Tandsjöborg SE Mycket hög Höjd prioritet till mycket hög, befintlig täkt Ljusdal 29 Urbergsförekomst Skästra SE Hög 2, Höjd prioritet till hög, befintlig täkt Ljusdal 30 Urbergsförekomst Segersta SE Måttligt Prioritet enligt beräkning av prioriteringstal Ljusdal 31 Urbergsförekomst Vallåsen SE Hög 2, Höjd prioritet till hög, befintlig täkt Ljusdal 32 Urbergsförekomst Norra Veckebo SE Hög Höjd prioritet till hög, befintlig täkt Ljusdal 33 Bergsförekomst Kårböle ingen förekomst Måttligt Bedömd prioritet utifrån befintlig täkt samt geologi Ljusdal 34 Bergsförekomst Sandsjö ingen förekomst Måttligt Bedömd prioritet utifrån befintlig täkt samt geologi Ljusdal 35 Sand och grusförekomst Harsa ingen förekomst Måttligt Bedömd prioritet utifrån befintlig täkt samt geologi Ljusdal 36 Bergsförekomst Nor ingen förekomst Hög Bedömd prioritet utifrån befintlig täkt samt geologi Ljusdal 37 Sand och grusförekomst Letsbo ingen förekomst Måttligt Bedömd prioritet utifrån befintlig täkt samt geologi Ljusdal 38 Bergsförekomst Hamra ingen förekomst Hög Bedömd prioritet utifrån befintlig täkt samt geologi Ljusdal 39 Bergsförekomst Säljesta ingen förekomst Måttligt Bedömd prioritet utifrån befintlig täkt samt geologi 7

8 Tabell 3 Prioritering av vattenresurser (Läs mer i huvuddokumentet under kapitel Metod - Urval av regionalt prioriterade och potentiella dricksvattenresurser) Prioritering av vattenresurs 1 Mycket högt prioriterad >3,0 2 Högt prioriterad 2,5-2,99 3 Måttligt prioriterad 1,5-2,49 4 Ej prioriterad <1,49 Tabell 4 Prioriterade ytvattenresurser i Ljusdals kommun. Kommun Nummer Namn i karta Prioriteringstal Huvud- Bedömd [Mm 3 /år] Vattentyp avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenförekomst mynningen uttagsmöjli IDnr MLQ i maximal Sjöarea Medeldjup Maxdjup Dominerande markanvändning [km 2 ] [m] [m] inom delavrinningsområdet [km 2 ] (VISS) [m 3 /s] ghet Vatten- Vattentäkt skydds- område (antal anslutna) (fastställt) Ljusdal 40 Vässinjärvi sjö Dalälven 340 SE ,53 23,6? 1,2 3,78 Skogsmark 73 %, sjö 26 %, Mosse 1,4 % nej nej Ljusdal 41 Storhamrasjön sjö Ljusnan 151 SE ,4 6,44 21,5 0,79 2,49 Skogsmark 57 %, sjö 42 % nej nej Bollnäs/Ljusdal 42 Orsjön Sjö Ljusnan SE ,2 18,1 35,8 61,9 195,01 Skogsmark 65,2 %, Jordbruksmark 10,37 % nej nej Ljusdal 43 Dåasen sjö Ljusnan 116 SE ,32 9,5 23,7 0,6 1,89 Skogsmark 67 %, sjö 29 %, Mosse 4,3 % nej nej Ljusdal 44 Tandsjön sjö Ljusnan 97 SE ,15 9, ,46 1,45 Skogsmark 81 %, sjö 14 %, Mosse 4,4 % nej nej Ljusdal 45 Fågelsjön sjö Ljusnan 192 SE ,95 10? 0,94 2,96 Skogsmark 65 %, sjö 23 %, Mosse 12 % nej nej Ljusdal 46 Letssjön sjö Ljusnan 1098 SE ,5 4, ,26 13,42 Skogsmark 84 %, Jordbruksmark 2,2 % nej nej Ljusdal 47 Storsjön sjö Ljusnan 918 SE ,4 11,2 35 3,78 11,91 Skogsmark 84 %, Jordbruksmark 1,2 % nej nej Ljusdal 48 Hennan sjö Ljusnan 618 SE ,6 10,7? 2,64 8,32 Skogsmark 73 %, Jordbruksmark 1 % nej nej Ljusdal/Hudiksvall 49 Stor-Valsjön sjö Delångersån 387 SE ,08 9,4 17 1,65 5,20 Skogsmark 70 %, sjö 30 % nej nej 8

9 Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Ljusdals kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. Prioriteringen av grundvattenresurserna har i huvudsak gjorts utifrån en beräkning av prioriteringstal där det regionala perspektivet väger tungt, sedan kan prioriteringen höjts eller sänkts beroende på de lokala förutsättningarna. Exempel har lokalt viktiga resurser för vattenförsörjningen fått en högre prioritet. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Ljusdal är till arealen den största kommunen i länet med en totalareal på km 2. Ljusdal hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker. Folkmängden i Ljusdals kommun uppgick till invånare den 30 september 2015 (SCB, 2015a). Befolkningen har varit vikande för kommunen de senaste decennierna, figur 2. Enligt översiktsplanen finns en positiv syn för befolkningsutvecklingen. Tätorten Ljusdal utgör tillsammans med Färila och Järvsö den s.k. tätortstriangeln. Orterna ligger på ungefär samma avstånd från varandra i olika väderstreck och bildar på så formen av en geografisk triangel. Huvuddelen av kommunens befolkning bor inom tätortstriangeln. Enligt översiktsplanen har området särskild växtkraft och orterna kompletterar varandra med sina speciella profiler. För att Ljusdals kommun ska fortsätta växa och utvecklas ska det, enligt kommunprogrammet, fortsätta att göras satsningar på de tre större orterna: Ljusdal, Färila och Järvsö (Ljusdals kommun, 2010). Mindre orter utanför tätortstriangeln är Tallåsen, Nore, Los, Lillhaga, Hybo, Rolfshamre och Måga. Totalt sett för kommunen bor ca 40 % av befolkningen i dagsläget utanför tätorter och småorter. Ljusdals kommun Figur 2. befolkningsutveckling i Ljusdals kommun mellan (SCB, 2015b). Geologi, hydrogeologi och hydrologi Ljusdals kommun ligger i inlandet och regionen omfattar urbergsområden, mestadels över högsta kustlinjen. Berggrunden består mestadels av intrusiva, sura bergarter av granittyper och glimmerrika gnejsartade bergarter (gråvacka). I västra delen av kommunen finns områden med omväxlande basiska, intermediära bergarter, huvudsakligen basalt och andesit och surare bergarter, både granit och ryolit (dalaprofyr). Urbergsområdena har generellt medelhög till hög kapacitet, mellan l/h och l/h. Flera isälvsavlagringar med goda (uttag 5-9

10 25 l/s), eller mycket goda uttagsmöjligheter ( l/s) finns i kommunen. En isälvsavlagring (Hudiksvallsåsen/Hallstaåsen) delas med Hudiksvalls kommun i västöstlig riktning och utgör ett särfall med unikt höga uttagsmöjligheter (> 125 l/s) (SGU). Ljusnan med biflöden rinner genom kommunen i nord-sydlig riktning och interagerar med flertalet sand- och grusförekomster. Kommunen har 35 regionalt utpekade grundvattenförekomster enligt vattendirektivet. 26 är isälvsavlagringar och 9 är berggrundsförekomster. Alla förekomster har god kvantitativ status. Gällande kvalitativ status ligger vattenresurserna Grönås, Järvsö och Ljusdal-Borr i risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är från vägar och påverkan från olika verksamheter (pågående, nedlagda eller planerade). Stora mängder vägtrafik passerar genom kommunen, framförallt på vägarna 45, 83, 84 och 310,som är viktiga godstransportleder och rekommenderad primär väg för farligt gods. Många vägsträckor löper längs eller korsar åsar och riskerar att förorena råvattnet, framför allt från spridning av miljögifter från olyckor med farligt gods och vägsaltning. Risk för spridning av miljögifter till grundvattnet finns från pågående och nedlagda verksamheter som hanterare eller tidigare hanterat miljöfarliga ämnen. Flera verksamheter finns på eller i anslutning till viktiga grundvattenresurser. Även risk för spridning av bekämpningsmedelsrester finns från ogräsbekämpning och besprutning inom jordbruket. I några grundvattentäkter har det redan påträffats bekämpningsmedelsrester. Skogsbruket är en stor näring i kommunen och har också en påverkan på både yt- och grundvattnet. Klimatförändringarna kommer även att få en större betydelse i framtiden, som t ex att vattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde, vilket kan leda till uttorkning under sommar och höstmånader. Det kan framför allt uppträda i mindre vattenmagasin. Skogsbruket kommer också att gynnas, vilket kan öka bl. a. kvävetillförseln till grundvattnet. Nuläge dricksvattenförsörjning i Ljusdals kommun 15 st. allmänna/kommunala vattentäkter finns i kommunen och 7 st. större enskilda vattentäkter finns med fler än 50 personer anslutna eller med ett uttag med mer än 10 m 3 /dygn. Alla dessa dricksvattentäkter är grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning som tas från grävda eller borrade brunnar (SGU, 2014). Ingen reservvattentäkt finns för Ljusdal och Färila, detta avses lösas med en överföringsledning mellan orterna. Harsa och Järvsö är två exploateringsområden för närvarande. Järvsö planerar att flytta sin täkt då bl. a BAM finns i nuvarande täkt. De allmänna och de större enskilda vattentäkterna omfattas av dricksvattenföreskrifterna. I kommunen finns många, oklart hur många, mindre dricksvattenanläggningar (färre än 50 personer eller tillhandahåller mindre än 10 m 3 /dygn) och enskilda hushåll med egen vattentäkt/brunn, men det kan röra sig om ca 1200-tal. Huvudman för de allmänna vattenanläggningarna är Ljusdal Vatten, som ansvarar för drift, underhåll och förbättring. 10

11 Vattenskydd Av de 15 allmänna vattentäkterna i kommunen har totalt 9 st. vattenskyddsområden. Två av dessa vattenskyddsområden är beslutat enligt MB kap. 7. I kommunen finns 7 st. större enskilda vattentäkter med fler än 50 personer anslutna eller med ett uttag med mer än 10 m 3 /dygn, ingen av dessa har ett vattenskyddsområde. Inga fastställda vattenskyddsområden finns på de mindre enskilda vattentäkterna. En plan finns framtagen för 2016 att arbeta med uppdateringar av vattenskyddsområden. I Ljusdal har kommunen tillsynsansvaret på alla åtta vattenskyddsområden. Länsstyrelsen är dispensmyndighet för alla vattenskyddsområden. Kommunen behöver revidera vattenskyddsområden för allmänna vattentäkter med ett föråldrat skydd (beslutade före 1998) eller nybilda vattenskyddsområden för täkter som helt saknar skydd Lokala föreskrifter för mindre enskilda vattentäkter bör utarbetas av kommunen Planering Vattentillgångar och vattenförsörjningen beskrivs översiktligt i gällande översiktsplan för Ljusdals kommun, antagen Översiktsplanen är vägledande för beslut i plan- och bygglovsfrågor, men är inte juridiskt bindande. I översiktsplanen finns en målsättning att vattentäkter och grundvattenförande geologiska formationer, som t.ex. rullstensåsar och isälvsavlagringar, ska skyddas och en plan för dricksvattenförsörjning ska upprättas (Ljusdals kommun, 2010). Ingen vatten- och avloppsplan eller vattenförsörjningsplan finns framtagen för kommunen. Planer finns dock påbörja arbetet med en sådan. Kommunen bör ta fram Vatten- och avloppsplan Kommunen bör behandla den långsiktiga vattenförsörjningen i översiktsplanen Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekade som bristområden i kommunen. I eventuella framtida expansions-, LIS och omvandlingsområden kan det uppstå problem med vattenbrist eller kvalitetsproblem. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VAstrategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. 11

12 Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Ljusdals kommuns räddningstjänst som står för räddningsinsatser och förebyggande åtgärder. Det övergripande ansvaret har kommunstyrelsen och där finns ett krisledningsutskott som ska fullgöra kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram/förbundsordning för räddningstjänsten. Beredskapsplaner bör utarbetas och ajourhållas. Beredskaps- och reservvattenfrågan bör utredas generellt 12

13 !!! Grundvattenresurser Loån Lobonäs och Loån Samuelsfallet (1 och 2) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 3. Vattenförekomst och påverkanskällor på Ön, Hedesunda. Gren av Voxnaåsen ligger längs Loån från Samuelsfallet ner till Voxnans naturreservat efter Voxnan. Denna del av Voxnanåsen är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS: Loån Samuelsfallet EU CD SE , Loån Lobonäs SE och Voxnan Överbo SE Loån Samuelsfallet och Loån-Lobonäs ligger i Ljusdals kommun. Area 2 km 2 resp. 25 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen vid Lobonäs är mycket högt prioriterade (1) och vattenresursen vid Samuelsfallet är måttligt prioriterad (3) Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger mellan l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 3. De största uttagen i finns i Loån-Lobonäs med upp till 125 l/s i bästa fall. En allmän 13

14 vattentäkt finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning i Lobonäs, Ovanåkers kommun. Distributionsområde är Lobonäs med ca 45 anslutna. Medeluttaget låg på 5 m 3 /dygn år För Lobonäs vattentäkt finns ingen vattendom. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7.06, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten i Lobonäs med ett beslutat vattenskyddsområde från 1981 (21FS 1981:26 ). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och mycket högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). 14

15 !!! Orsjön Tällby och Lövvik(3) Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Figur 4. Vattenförekomst och påverkanskällor i Orsjön Tällby. Grundvattenmagasinen vid Orsjön är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS EU CD SE respektive EU CD SE Area 0,46 resp. 0,26 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 15

16 !!! Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 20,3,d.v.s måttlig påverkansrisk, med högst påverkan från åkermark (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för vattenresursen och beaktas i översiktsplanen.!!!!! Voxnan naturreservat (4) Figur 5. Vattenförekomst och påverkanskällor i Voxnan naturreservat. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinen vid Voxnan naturreservat. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 8 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1). 16

17 Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 6.35,d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för vattenresursen och beaktas i översiktsplanen. 17

18 !!! Lillhamra-Sandsjön (5) Figur 6. Vattenförekomst och påverkanskällor i Lillhamra-Sandsjön. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinen vid Lillhamra. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 3 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 18

19 Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 16,58,d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från väg (E45) och järnväg (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för vattenresursen och beaktas i översiktsplanen. 19

20 !!! Nordkap (6) Figur 7. Vattenförekomst och påverkanskällor i Nordkap. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinen i västra delen av Ljusdal beläget nedanför Stora Korpimäkis naturreservat, magsinet går från Härjedalen över Hälsingland och in i Dalarna. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Förekomsten hör till Dalälvens avrinningsområde. Area 5 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är måttligt prioriterad (3). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 7. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 20

21 !!!!!!!! Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,06, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns i dagsläget inget behov för framtagande av vattenskyddsområde. Isälvsavlagring Stråsjö - Grönås (7) Vägar rekommenderad primär väg Vattenskyddsomåde G Kyrkor Potentiellt förorenade områden EBH Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär rekommenderad sekundär väg fast vattendelare Verksamheter Sand- och grusförekomst - beslutad TV NVDB Saltade vägar ospec. vattendelare Urbergsförekomst - preliminär Tillståndspliktig A-verksamhet Järnvägar rörlig vattendelare Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Tillståndspliktig B-verksamhet Järnväg med enkelspår Magasinsdelområden J1 Sedimentär bergförekomst - beslutad Järnväg med dubbelspår Tillsynsobjekt, C, U och K Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter!!!!!! Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida! Y Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Figur 8. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Stråsjö - Grönås. Grundvattenmagasin mellan Stråsjö och Grönås ligger söder om Järvsö. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Denna del av isälvsavlagringen är utpekad i tre grundvattenförekomster med beteckning i VISS, från väst till östlig riktning EU CD Stråsjö SE , Björa 21

22 SE , och Grönås SE Area 5, 2 resp. 3 km 2. Det är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 8. Inga allmänna vattentäkter finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet finns enbart i Grönås vattenförekomst, regionalt provtagningsprogram mellan Bly och uran detekterades med förhöjda halter. Inga halter faller ut över miljökvalitetsnormerna (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen i Stråsjö och Björa 11 resp.14, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från hög kväve belastning. (SWECO, 2013). Påverkansrisk finns också från grustäkt inom förekomsten. Potentiell föroreningsbelastning av förekomsten vid Grönås blev totalpoängen 25, d.v.s. hög påverkansrisk. Med högst påverkan från åkermark. Förekomsten ligger i risk att inte uppnå god status till 2021 då bedömning har hög påverkansrisk (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen. 22

23 !!! Loån Tensjön-Ö Lomsjön (8) Figur 9. Vattenförekomst och påverkanskällor i Loån Tensjön - Ö Lomsjön. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasin längs Loån ligger mellan sjöarna Tensjön och Lomsjön söder om Los. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är måttligt prioriterad (3). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 9. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot 23

24 !!!!!!!! I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 6.31, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns inget behov i dagsläget att ta fram ett vattenskyddsområde. Järvsö (9) Vattenskyddsomåde Vägar rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnvägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida! G Kyrkor Verksamheter Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Y Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Figur 10. Vattenförekomst och påverkanskällor i Järvsö. Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinen vid Järvsö ligger längs Ljusnan. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 8 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterade (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 10. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Medeluttaget år 2011 var 435 m 3 /dygn. med 686 anslutna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsterna är 24

25 bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom VA 63/75 medger ett uttag i vattentäkt i Järvsö kyrkbyn på m 3 /dygn i genomsnitt per år, dock max m 3 /dygn (Miljöboken). Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status är bedömd till otillfredsställande status (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014) Bekämpningsmedelsrester (2,6-Diklorbensamid, BAM) har detekterats över riktvärdet 0,1 µg/l. Inga andra ämnen faller ut över riktvärdena. (SGU, 2014) Utredning pågår att flytta vattentäkten söder om Järvsö på andra sidan Ljusnan i grusåsen. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 24, d.v.s. måttlig påverkansrisk. Högst påverkansrisk från järnväg, gles stadsstruktur/åkermark och enskilda avlopp (SWECO, 2013). Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1977 med lagrum VL 19 kapitlet (VA 63/75). Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddet omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Järvsö och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 25

26 !!! Hedklack Vålsjö (10) Figur 11. Vattenförekomst och påverkanskällor i Hedklack - Vålsjö. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinen öster om Järvsö. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i bästa fall, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 11. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot 26

27 !!! I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från åkermark och hög kvävebelastning (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för vattenresursen och beaktas i översiktsplanen. Bodaheden - Ygsjön-Kallmyr (11)!!!!! Figur 12. Vattenförekomst och påverkanskällor i Bodaheden - Ygsjön - Kallmyr. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasinen väster om Järvsö. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är två utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS EU CD Bodaheden SE

28 och Ygsjön-Kallmyr SE Area 0,9 km 2 resp. 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt prioriterade (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 12. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 20, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från åkermark och hög kvävebelastning (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsterna och inget vattenskyddsområde. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för vattenresursen och beaktas i översiktsplanen. 28

29 !!! Getryggen Stråsjö (12) Figur 13. Vattenförekomst och påverkanskällor på Getryggen - Stråsjö. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasin söder om Korskrogen och Färila. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 28 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 13. En allmän vattentäkt finns på förekomsterna(anläggning benämns Färila). Medeluttaget år 2011 var 756 m 3 /dygn. med 2605 anslutna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom AD 118/1959 medger ett uttag i vattentäkt i Stocksbo på 850 m 3 /dygn (Miljöboken). 29

30 !!! Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Inga kända föroreningar finns i vattentäkten enligt uppgifter från kommunen. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 8, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013).!!!!! Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1993 med lagrum VL 19 kapitlet (21FS 1993:11). Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddet omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Voxnan Rullbo (13) Figur 14. Vattenförekomst och påverkanskällor på Voxnan Rullbo. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 30

31 Grundvattenmagasinen längs Voxnan vid Rullbo naturreservat. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3). Förekomsten är inte prioriterat i Jämtlands län enligt deras regionala vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen Jämtland, 2015). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 14. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 8, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns inget behov i dagsläget av framtagande av ett vattenskyddsområde. 31

32 !!! Ljusdal-Borr (14) Figur 15. Vattenförekomst och påverkanskällor i Ljusdal - Borr. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Grundvattenmagasin sydöst om Ljusdal. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 15. En allmän vattentäkt finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning (anläggning benämns Borr/Ljusdal). Distributionsområde är Ljusdals tätort, Hybo och Tallåsen med ca anslutna. Medeluttaget låg på 1873 m 3 /dygn år Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Akt VA 91/83 medger ett uttag i vattentäkt i Borr på m 3 /år vilket motsvarar m 3 /dygn. Dock maximalt uttag på m 3 /dygn (Miljöboken). 32

33 Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god men stor risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Inom regionalt provtagningsprogram ( ) har bekämpningsmedelsresten 2,6-Diklorbensamid (BAM) detekterats i tre av fyra prov. Förhöjda halter av mangan och järn finns också i vattentäkten, enligt uppgift från kommunen. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 34, d.v.s. hög påverkansrisk, med högst påverkansrisk från åkermark (SWECO, 2013). Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1985 (DVA 74 VA 91/83) med lagrum VL 19 kapitlet. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd som omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Ljusdal och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 33

34 !!! Laforsen-Färila (15) Figur 16. Vattenförekomst och påverkanskällor i Laforsen - Färila. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Stor isälvsavlagring nordväst om Färila. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE Area 71 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 16. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 34

35 !!! Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 11, d.v.s. måttlig påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen.!!!!! Ängraån Sillervallen (16) och Kårböle Ängra (17) Figur 17. Vattenförekomst och påverkanskällor i Ängraån - Sillervallen och Kårböle - Ängra. Isälvsavlagring som går från Kårböle ner till Ängra. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är två utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS Kårböle-Ängra EU CD SE och Ängraån-Sillervallen EU CD SE Arean på Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 35

36 förekomsterna är på 9 km 2 respektive 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen Ängraån-Sillervallen är måttligt prioriterad (3) och Kårböle-Ängra är högt prioriterad (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet 5-25 l/s i bästa fall, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 17. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Väster om Kårböle strax utanför isälvsavlagringen finns en vattentäkt som är borrad i berg, se nummer 33. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 11, d.v.s. måttlig påverkansrisk respektive (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsterna. Ett vattenskyddsområde finns för Kårböle vattentäkt (berg) som omfattar en liten del av grusförekomsten. Då förekomsten Kårböle-Ängra är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen. Kommunen ansvarar för tillsynen av vattenskyddsområdet i Kårböle och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 36

37 !!! Voxnan Siksjön-Stensjön-Holmsjön (18) Figur 18. Vattenförekomst och påverkanskällor i Voxnan Siksjön - Stensjön - Holmsjön.!!!!! Isälvsavlagring som har sin början vid Voxnans upplopp vid Siksjön i Härjedalen. Denna del av isälvsavlagringen är uppdelad i två grundvattenförekomster och slutar vid Holmsjön. Det är två utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS Voxnan Siksjön EU CD SE och Stensjön-Holmsjön EU CD SE Hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 2 km 2 på respektive förekomst. Det är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är måttligt prioriterade (3). Jämtlands län har inte prioriterat förekomsten i deras regionala vattenförsörjningsplan för Jämtland. Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 18. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsterna. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men är bedömda till god kvantitativ status i VISS då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 37

38 !!! Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 4 respektive 5, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013).!!!!! Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns. Då förekomsterna inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen behövs inte ett vattenskyddsområde förnärvarande tas fram. Isälvsavlagring Stråsjö (19) Figur 19. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Stråsjö. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 38

39 Isälvsavlagring som har sin början Storsjön och sträcker sig i östlig riktning till Väster Stråsjö. Isälvsavlagringen är uppdelad i två grundvattenförekomster då vattendelare finns öster om Sandviks Långtjärn. Beteckning i VISS Sand- och grusförekomst Sandvik EU CD SE och Isälvsavlagring Stråsjö EU CD SE De hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 8 km 2 respektive 7 km 2. Det är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagring Stråsjö är mycket högt prioriterad (1). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på l/s i bästa fall, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 19. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Undersökning av grundvattnets kvalitet visar på god kvalitet, enligt regional undersökning som gjorts Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 8 respektive 12, d.v.s. liten påverkansrisk. (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen. 39

40 !!! Hennan Välje (20) Figur 20. Vattenförekomst och påverkanskällor i Hennan Välje. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad En liten isälvsavlagring vid Hennan. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS Hennan Välje EU CD SE Arean på förekomsterna är på 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 20. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Ca 180 personer anslutna. Medeluttaget år 2011 låg på 49 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren av råvattenkontroll i vattentäkt lokaliserade inom 40

41 !!! grundvattenförekomsten Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter har kontrollerats (SGU, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkansrisk från järnväg och åkermark (SWECO, 2013).!!!!! Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1979 (21FS 1979:27) med lagrum VL 19 kapitlet. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd som omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Hennan och länsstyrelsen är dispensmyndighet. Hennan Viken (21) Figur 21. Vattenförekomst och påverkanskällor i Hennan Viken. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 41

42 En liten isälvsavlagring nedan Ramsjö i Hennan. Hör till Ljusnans avrinningsområde. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS Hennan Viken EU CD SE Arean på förekomsten är på 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 21. En allmän vattentäkt finns i norra delen på förekomsten (benämning på anläggning är Ramsjö/Viken). Ca 300 personer anslutna. Distributionsområde är Ramsjö. Medeluttaget år 2011 låg på 50 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns. Ingen konstgjord grundvattenbildning men inducering sker sannolikt från Hennan. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll i vattentäkt lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter har kontrollerats (SGU, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 8,5, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1979 (21FS 1979:25) med lagrum VL 19 kapitlet. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör vattenskyddet omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Hennan och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 42

43 !!! Isälvsavlagring Valsjön (22) Figur 22. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Valsjön. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring sydväst om Stor-Valsjön. Isälvsavlagringen är uppdelad i två grundvattenförekomster. Beteckning i VISS Isälvsavlagring Lill Valsjön EU CD SE och Isälvsavlagring söder Stor Valsjön EU CD SE De hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 5 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är högt prioriterad (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 22. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 43

44 !!! Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsterna och inget vattenskyddsområde finns. Då förekomsterna är högt prioriterade för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen.!!!!! Kvarnsjön Ramsjö (23) Figur 23. Vattenförekomst och påverkanskällor i Kvarnsjön - Ramsjö. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring vid Ramsjö. Isälvsavlagringen är en utpekad grundvattenförekomst. Beteckning i VISS Kvarnen-Ramsjö EU CD SE Den hör till Ljusnans avrinningsområde. 44

45 Arean är på 2 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är högt prioriterad (2). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 23. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 15.2, d.v.s. måttlig påverkansrisk, med högst påverkan från åkermark (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen. Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Ramsjö och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 45

46 !!! Enan Ramsjö (24) Figur 24. Vattenförekomst och påverkanskällor i Enan - Ramsjö. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring väster om Ramsjö. Isälvsavlagringen är en utpekad grundvattenförekomst. Beteckning i VISS Enan-Ramsjö EU CD SE Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 5 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är mycket högt prioriterad (1). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 24. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 46

47 !!! Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns. Då förekomsten är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen.!!!!! Isälvsavlagring Hedsjö (25) Figur 25. Vattenförekomst och påverkanskällor på isälvsavlagring i Hedsjö. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad Isälvsavlagring i norra delen av Ljusdal vid Hedsjö. Isälvsavlagringen är en utpekad grundvattenförekomst. Beteckning i VISS Isälvsavlagring Hedsjö EU CD SE Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Arean är på 4 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. 47

48 Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Isälvsavlagringen är mycket högt prioriterad (1). Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin, figur 25. En allmän vattentäkt finns i norra delen på förekomsten, ca 10 personer anslutna (benämning på anläggning är Mellansjö). Medeluttaget år 2011 låg på 3 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroll i vattentäkt lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter har kontrollerats (SGU, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7.5, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns idag på förekomsten. Då förekomsten är prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen och en allmän vattentäkt finns idag på förekomsten bör ett vattenskydd formuleras och beaktas i översiktsplanen. 48

49 !!! Urbergsförekomst Lörstrand (26) Figur 26. Vattenförekomst och påverkanskällor i urbergsförekomst Lörstrand. Vägar!!!!! Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad En vattenförekomst i berg. På förekomsten finns en större enskild vattentäkt (mer än 50 personer eller ett uttag på mer än 10 m 3 /dygn). Förekomsten ligger väster om Lörstrand, figur 26, med beteckning i VISS EU CD SE Arean på förekomsten är 0,11 km 2, den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktligt. Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Vattenförekomsten är måttligt prioriterad (3). Kvantitet Ingen bedömd uttagskapacitet finns gjord för förekomsten. En enskild samfällighetsanläggning finns på förekomsten med ca 50 personer anslutna. Inga uppgifter på uttag finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 49

50 !!! Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Då ett större enskilt vattenuttag med fler än 50 personer anslutna finns idag på förekomsten bör ett skydd formuleras och beaktas i översiktsplanen.!!!!! Urbergsförekomst Los (27) Figur 27. Vattenförekomst och påverkanskällor i urbergsförekomst Los. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad En vattenförekomst i berg. På förekomsten finns en allmän vattentäkt. Förekomsten ligger öster om Los, figur 27, med beteckning i VISS EU CD SE Arean på förekomsten är 1 km 2, den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktligt. Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Vattenförekomsten är mycket högt prioriterad (1). 50

51 Kvantitet Ingen bedömd uttagskapacitet finns registrerad på urbergsförekomsten. I isälvsavlagringen på urbergsförekomsten finns en bedömd uttagskapacitet på 1-5 l/s, enligt SGUs databas grundvattenmagasin. Ett allmänt vattenverk kopplat på urbergsförekomsten finns med ca 478 personer anslutna (benämning på anläggning Los). Medeluttag år 2011 låg på 81 m 3 /dygn (SGU, 2014). Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vattendom Dom mål M medger uttag i bergborrad brunn, inga uttagsmängder anges i dom. Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom råvattenkontroller i vattentäkten lokaliserad inom grundvattenförekomsten (SGU, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 13, d.v.s. måttlig påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns idag för del av förekomsten, fastställt 1979 (21FS 1979:26) med lagrum VL 19 kapitlet. Då förekomsten har en allmän vattentäkt bör vattenskyddet omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattentäkten i Los och länsstyrelsen är dispensmyndighet. 51

52 !!! Urbergsförekomst Tandsjöborg (28) Figur 28. Vattenförekomst och påverkanskällor i urbergsförekomst Tandsjöborg.!!!!! Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad En vattenförekomst i berg. På förekomsten finns en allmän vattentäkt. Förekomsten ligger söder om Tandsjöborg, figur 28, med beteckning i VISS EU CD SE Arean på förekomsten är 2 km 2, den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktligt. Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Vattenförekomsten är mycket högt prioriterad (1). Kvantitet Ingen bedömd uttagskapacitet finns. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med ca 70 personer anslutna (benämning på anläggning Tandsjöborg). Medeluttag år 2011 låg på 51 m 3 /dygn. (SGU, 2014) Ingen vattendom finns. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). 52

53 !!! Kvalitet Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 13, d.v.s. måttlig påverkansrisk (SWECO, 2013).!!!!! Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns idag på förekomsten. Då förekomsten har en vattentäkt som försörjer fler än 50 personer bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Urbergsförekomst Skästra (29) Figur 29. Vattenförekomst och påverkanskällor i urbergsförekomst Skästra. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 53

54 En vattenförekomst i berg. På förekomsten finns en större enskild vattentäkt. Förekomsten ligger väster om Järvsö och Skålbo, figur 29. Förekomsten har beteckning i VISS Urbergsförekomst Skästra EU CD SE Arean på förekomsten är 0,24 km 2, den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktligt. Den hör till Ljusnans avrinningsområde. Vattenförekomsten är högt prioriterad (2). Kvantitet Ingen bedömd uttagskapacitet finns. En större enskild vattentäkt (fler än 50 personer anslutna och/eller uttag mer än 10 m 3 /dygn) finns på förekomsten (SGU, 2014). Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 9.8, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013). Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns idag på förekomsterna. Då förekomsterna har vattentäkt som försörjer fler än 50 personer bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd enligt reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). 54

55 !!! Urbergsförekomster Segersta, Vallåsen och Norra Veckebo (30, 31 och 32) Figur 30. Vattenförekomst och påverkanskällor i urbergsförekomst Segersta, Vallåsen och Norra Veckebo.!!!!! Tre vattenförekomster i berg. Två stycken ligger väster om, och en öster om Korskrogen, figur 30. På förekomsterna finns större enskilda vattentäkter. Förekomsterna har beteckning i VISS Urbergsförekomst Segersta EU CD SE , Urbergsförekomst Vallåsen EU CD SE och Norra Veckebo EU CD SE Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktligt. Dessa ligger inom Ljusnans avrinningsområde. Vattenförekomsten vid Segersta är måttligt prioriterade (3) och vattenförekomsterna Vallåsen och Norra Veckebo är högt prioriterade (2). Kvantitet Ingen bedömd uttagskapacitet finns. Större enskilda vattentäkter (fler än 50 personer anslutna och/eller uttag mer än 10 m 3 /dygn) finns på förekomsterna (SGU, 2014). Inga data på grundvattennivåer finns registrerade i VISS men förekomsterna är bedömda till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 55

56 !!! Kvalitet Grundvattenförekomsternas kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas i VISS. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 13, 5 respektive 12, d.v.s. liten påverkansrisk (SWECO, 2013).!!!!! Vattenskydd Inget vattenskyddsområde finns idag på förekomsterna. Då respektive förekomst har en större enskild vattentäkt bör vattenskydd tas fram och beaktas i översiktsplanen. Kårböle vattentäkt (33) Figur 31. Vattenförekomst och påverkanskällor i Kårböle vattentäkt. Vägar Järnvägar Vattenskyddsomåde rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation Järnväg - planerad Järnväg - framtida G Kyrkor Verksamheter Y! Tillståndspliktig A-verksamhet Tillståndspliktig B-verksamhet Tillsynsobjekt, C, U och K Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Grustäkter Grustäkt Grustäkt under grundvattenytan Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Sedimentär bergförekomst - beslutad 56

57 En vattentäkt borrad i berg väster om Kårböle, figur 31. Förekomsten är inte någon utpekat vattenförekomst i VISS. Förekomsten är måttligt prioriterad (3). Kvantitet Ingen bedömd uttagskapacitet finns på urbergsförekomsten. En allmän vattentäkt med ca 100 anslutna. Medeluttaget år 2011 låg på 19 m 3 /dygn. Ingen vattendom finns (SGU, 2014). Kvalitet Enligt uppgifter från kommunen finns problem med radon i vattentäkten. Påverkan och hot RV 84 och 296, som är primär väg för farligt gods, löper förbi vattentäkten. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns beslutat för vattentäkten enligt regler i gamla vattenlagen (21FS 1979:28). Då förekomsten har en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet ha ett vattenskydd som omfattas av reglerna i MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5) (Naturvårdsverket, 2011). Kommunen ansvarar för tillsynen av vattenskyddsområdet i Kårböle och länsstyrelsen är dispensmyndighet. Bergsförekomst Sandsjö (34) Figur 32 Mindre enskildvattentäkt i Sandsjö, borrad i berg En vattenresurs borrad i berg i Sandsjö. En mindre enskild samfällighetstäkt finns. Vattenskyddsområde finns, beslutad Förekomsten är inte någon utpekat vattenförekomst i VISS. Förekomsten är måttligt prioriterad (3). 57

58 Sand och grus förekomst Harsa (35) Figur 33 Mindre enskild vattentäkt i Harsa En mindre enskild samfällighetstäkt belägen i Harsa. Dricksvattenuttag sker från en källa. Inget vattenskyddsområde finns. Förekomsten är inte någon utpekat vattenförekomst i VISS. Förekomsten är måttligt prioriterad (3). Bergsförekomst Nor (36) Figur 34 Större enskild vattentäkt i Nor En större enskild samfällighetstäkt belägen i Nor. Dricksvattenuttag sker från en borrad brunn i berg. Inget vattenskyddsområde finns. Förekomsten är inte någon utpekat vattenförekomst i 58

59 VISS. Förekomsten är högt prioriterad (2). Då en större enskild vattentäkt finns bör ett vattenskydd tas fram och förekomsten beaktas i översiktsplan. Sand och grusförekomst Letsbo (37) Figur 35 Mindre enskild vattentäkt i Letsbo En mindre enskild samfällighetstäkt belägen i Letsbo. Dricksvattenuttag sker från en grävd brunn i sand och grus. Inget vattenskyddsområde finns. Förekomsten är inte någon utpekat vattenförekomst i VISS. Förekomsten är måttligt prioriterad (3). Bergsförekomst Hamra (38) Figur 36 Större enskild vattentäkt i Hamra 59

60 En större enskild samfällighetstäkt belägen i Hamra. Dricksvattenuttag sker från en borrad brunn i berg. Inget vattenskyddsområde finns. Förekomsten är inte någon utpekat vattenförekomst i VISS. Förekomsten är högt prioriterad (2). Då en större enskild vattentäkt finns bör ett vattenskydd tas fram och förekomsten beaktas i översiktsplanen. Bergsförekomst Säljesta(39) Figur 37 Mindre enskild vattentäkt i Säljesta En mindre enskild samfällighetstäkt belägen i Säljesta. Dricksvattenuttag sker från en borrad brunn i berg. Inget vattenskyddsområde finns. Förekomsten är inte någon utpekat vattenförekomst i VISS. Förekomsten är måttligt prioriterad (3). 60

61 Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Vässinjärvi (40) Vässinjärvi (EU CD SE ) ligger väster om Noppikoski och rinner ut i Oreälven. Sjön ingår i Dalälvens avrinningsområde och ligger i både Ljusdals och Orsa kommun. Arean är 7,53 km 2. Medeldjup är 23 m. Inga uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 3,78 Mm 3 /år. Sjön ligger i ett skogslandskap med mycket liten påverkan i tillrinningsområde för sjön, förutom skogsbruket. Sjön ligger långt från något samhälle, närmsta samhälle, Sandsjö ligger 17 km från sjön, som idag försörjs från en allmän vattentäkt i berg. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Storhamrasjön (41) Storhamrasjön (EU CD SE ) ligger söder om Hamra. Sjön ingår i Dalälvens avrinningsområde. Arean är 16,4 km 2. Medeldjup är 6,44 m. Inga uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 2,49 Mm 3 /år. Sjön ligger i ett skogslandskap med mycket liten påverkan runt förutom skogsbruket. Närmsta samhälle, Hamra ligger 6 km från sjön, som idag försörjs med vatten från en täkt i berg. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. 61

62 Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Orsjön (42) Orsjön (EU CD SE ) är en del av Ljusnan och ingår i Ljusnans avrinningsområde. Orsjöns utlopp ligger vid Orbaden. Arean på Orsjön är 30,2 km 2. Medeldjup är 18,1 m. Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön/älven. Sjön/älven har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs eller användas till konstgjord infiltration i framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 195 Mm 3 /år. Älven löper genom samhällen, jordbruksmark och skogslandskap med varierad påverkan. Många mindre samhällen ligger längs älven, och närmste större samhälle är Järvsö som idag försörjs med vatten från en isälvsavlagring som ligger längs älven. Täkten i Järvsö har i dag problem med bekämpningsmedelsrester. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Dåasen (43) Dåasen (EU CD SE ) är en del av Ljusnan och ingår i Ljusnans avrinningsområde. Sjön ligger öster om Los. Arean på Dåasen är 7,32 km 2. Medeldjup är 9,5 m. Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs eller användas i framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 1,89 Mm 3 /år. Närmst samhälle är Los som idag försörjs med vatten från en allmän vattentäkt borrad berg. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. 62

63 Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Tandsjön (44) Tandsjön (EU CD SE ) ligger norr om Tandsjöborg. Sjön ingår i Ljusnans avrinningsområde. Arean är 4,15 km 2. Medeldjup är 9,56 m. Inga uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 1,45 Mm 3 /år. Sjön ligger i ett skogslandskap med mycket liten påverkan runt förutom skogsbruket. Sjön är påverkad av reglering. Närmsta samhälle, Tandsjöborg ligger vid Tandsjöns utlopp, som idag försörjs med vatten från en täkt utanför Tandsjöborg som är bergborrad. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Fågelsjön (45) Tandsjön (EU CD SE ) ligger uppströms Tandsjön. Sjön ingår i Ljusnans avrinningsområde. Arean är 7,95 km 2. Medeldjup är 10 m. Inga uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 2,96 Mm 3 /år. Sjön ligger i ett skogslandskap med viss påverkan i tillrinningsområdet från enskilda avlopp och skogsbruk. Sjön är påverkad av reglering. Närmsta samhälle, Tandsjöborg ligger vid Tandsjöns utlopp, som idag försörjs med vatten från en täkt utanför Tandsjöborg som är bergborrad. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. 63

64 Letssjön (46) Letssjön (EU CD SE ) ligger ovanför Ljusdal och Tallåsen. Sjön ingår i Ljusnans avrinningsområde. Arean är 7,5 km 2. Medeldjup är 4,94 m. Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 13,42 Mm 3 /år. I sjöns närhet finns en del bebyggelse som kan påverka vattenkvalitén. Sjön är påverkad av reglering. Närmsta samhällen är Letsbo norr om sjön och Tallåsen söder om sjön. Letsbo har en egen allmän vattentäkt och Tallåsen får sitt vatten från Ljusdals huvudvattentäkt i isälvsavlagringen Ljusdal-Borr. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Storsjön (47) Storsjön (EU CD SE ) ligger mellan Hennan och Letssjön. Sjön ingår i Ljusnans avrinningsområde. Arean är 26,4 km 2. Medeldjup är 11,2 m. Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 11,91 Mm 3 /år. Sjöns delavrinningsområde domineras av skogsmark. Skogsbruket, lite jordbruksmark och bebyggelse kring sjön kan påverka vattenkvalitén. Sjön är påverkad av reglering. Närmsta samhälle är Hennan som ligger i norra delen av sjön. Hennan har en egen allmän vattentäkt, med ca 180 personer anslutna, som tar sitt vatten från isälvsavlagring som ligger mellan sjöarna Hennan och Storsjön. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Hennan (48) 64

65 Hennan (EU CD SE ) ligger mellan Ramsjö och Hennan. Sjön ingår i Ljusnans avrinningsområde. Arean är 23,6 km 2. Medeldjup är 10,7 m. Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 8,32 Mm 3 /år. Sjöns delavrinningsområde domineras av skogsmark. Skogsbruket, lite jordbruksmark och bebyggelse kring sjön kan påverka vattenkvalitén. Sjön är påverkad av reglering. Närmsta samhällen är Ramsjö och Hennan. I Ramsjö (Viken) och i Hennan finns allmänna vattentäkter, med ca 300 respektive 180 personer anslutna. Bägge täkterna tar sitt vatten från isälvsavlagring som ligger i anslutning till sjön. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. Stor-Valsjön (49) Stor-Valsjön och Lill-Valsjön är en utpekad vattenförekomst EU CD SE Sjön ligger i Norra delen av Ljusdals kommun och delas till viss del av Hudiksvalls kommun. Sjön ingår i Delångersåns avrinningsområde. Arean är 5,08 km 2. Medeldjup är 9,4 m. Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 5,20 Mm 3 /år. Sjöns delavrinningsområde domineras av skogsmark. Skogsbruket, kan påverka vattenkvalitén. Sjön är påverkad av reglering. Närmsta samhällen ligger ca 2 mil från sjön, Hedsjö, Ramsjö och Brännås. I Ramsjö (Viken) finns en allmän vattentäkt med ca 300 anslutna och norr om Hedsjö i Mellansjö finns en liten allmän vattentäkt med ca 10 anslutna. Bägge täkterna tar sitt vatten från isälvsavlagringar. En isälvsavlagring (SE ) ligger i anslutning till Lill och Stor Valsjön Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns för sjön. Inget behov kan ses idag att ta fram vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet. 65

66 Kartor och underlagsmaterial Lantmäteriet Bakgrundskartor vid illustrationer - GSD-Vägkartan, GSD-Översiktskartan Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Potentiellt förorenade områden (EBH), grustäkter, Tillsynsobjekt A,B, C och U anläggningar Naturvårdsverket Vattenskyddsområden (Vic-natur) SMHI - SMHI vattenwebb (2014). Modelldata per avrinningsområde. Sveriges Geologiska Undersökningar- Grundvattenmagasin, Jordartskarta - samt regionala karteringar i Gävleborgs län, Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Geologiska Undersökningar Vattentäktsarkivet (SGU nationell datavärd som innehåller information och data om de allmänna vattentäkterna i huvudsak, kommunerna uppdateringar informationen) Sveriges Geologiska Undersökningar. (den ). SGU-FS 2013:2. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. Trafikverket Riksintresse järnväg, rekommenderad väg för farligt gods Vattenmyndigheten - Vattenförekomster - Vattenmyndighetens GIS-skikt levererade från SGU och SMHI (2013), yt- och grundvattenförekomster avgränsade för vattenförvaltningen (grundvattenförekomst kan vara en sammanslagning av flera grundvattenmagasin). Vattenmyndigheten - Statusklassningar VISS (Vatteninformationssystem Sverige) 66

67 Litteraturförteckning Ljusdals kommun. (2010). Översiktsplan. Länsstyrelsen Jämtland. (2015). Regional vattenförsörjningsplan för Jämtland. Miljöboken. (u.d.). Domstolsverket, Sveriges domstolar. Hämtat från den Naturvårdsverket. (2011). Handbok om Vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. Naturvårdsverket. Utgåva 1. SCB. (2015a). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015 och befolkningsförändringar 1 juli-30 september Hämtat från sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/kvartals--och-halvarsstatistik--- Kommun-lan-och-riket/395387/. den SCB. (2015b). Befolkningsstatistik Folkmängd i Sveriges kommuner enligt indelning 1 januari SGU. (den ). Vattentäktsarkivet. Uppgifter hämtade från kommuner och huvudmän av allmänna vattentäkter. Information om allmänna och enskilda täkter; information som typ av täkt, antal anslutna, uttagsmängd, vattenskyddsområde, vattendom mm. SGU. (u.d.). Grundvattenmagasin i jordlager J1, magsindelsområde. SGU, Uttagsmöjligheter i berggrund. (1994). Grundvattenkartor serie Ah nr 17. Uppsala: Sveriges geologiska undersökningar. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). VISS-VattenInformationsSystem Sverige. Hämtat från 67

68 Länsstyrelsens rapporter :1 Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet 2015:2 Hemlöshet en fråga om bostäder 2015:3 Förvaltningsplan för kronhjort i Gävleborgs län Länsstyrelsen Gävleborg Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län Bilaga Ljusdals Kommun Rapportnr: 2015:4, Version 1, år 2016 ISSN: Foto: Anna Bredberg bild omslag 68