Bilaga 5: Hofors kommun
|
|
- Gustav Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 5: Hofors kommun Beskrivning av vattenresurser Hofors kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Hofors kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Hofors kommun är den minsta av länets kommuner, med en totalareal på 446 km 2. Hofors hör till landskapet Gästrikland tillsammans med kommunerna Gävle, Ockelbo och Sandviken. Befolkningsutvecklingen har varit vikande under de senaste 30 åren i kommunen. Folkmängden uppgick till invånare den 31 december (SCB, 2013) Huvuddelen av befolkningen ca personer bor i Hofors tätort och ca personer i Torsåkers tätort. Befolkningsprognos fram till 2030 beräknas minska till ca invånare. (Hofors kommun, 2010) Geologi, hydrogeologi och hydrologi Hofors kommun ligger i inlandet till övervägande del under högsta kustlinjen. Bergrunden består till största delen av sura bergarter, både intrusiva, granitoida bergarter och vulkaniska. Det finns också mindre områden med ultrabasiska bergarter så som gabbro. Uttagsmöjligheterna i bergrunden är i större delen av kommunen tämligen goda ( l/h) eller goda ( l/h). Kring och norr om tätorten Hofors är däremot uttagsmöjligheterna låga (< 600 l/h). En större isälvsavlagring finns i kommunen med två vattenförekomster. Kommunen har flera mindre vattendrag och sjöar. Sjön Hyn används idag som vattentäkter. Hofors har två utpekade vattenförekomster i jordlager med god kvantitativ status. Kemisk status för de båda är i risk. Kommunen har vidare 2 utpekade ytvattenförekomster, Hyn och Ottnaren. Påverkan och hot De största påverkanskällorna i kommunen är Ovako, vägar, skogsbruk och enskilda avlopp. Det största hotet mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är försämrad ytvattenkvalitet i Hyn samt bristen på reservvatten. Största påverkansriskerna som kan förorena råvattnet kommer från; järnväg som löper efter Hyn och väg Rv 68 samt järnväg som löper längs hela isälvsavlagringen vid Bodås, framför allt läckage från spridning av miljögifter från olyckor från fordon med farligt gods och även saltning. Järnvägen löper över isälvsavlagring vid Robertsholm. Risk finns för spridning av miljögifter från både pågående och nedlagda verksamheter, som Ovako och nedlagda Robertsholmssågen, risk för spridning av bekämpningsmedelsrester finns från ogräs- och pestisidbekämpning. Klimatförändringarna kommer att få en större betydelse i framtiden och riskera att försämra vattenkvaliteten, så som stigande temperaturer i Hyn och med ökad risk för pesticidtillväxt som risk för vattenbrist i grundvattentäkt. 1
2 Nuläge dricksvattenförsörjning i Hofors kommun Sjön Hyn utgör huvudvattentäkt för Hofors kommun med anslutna. Hammardammen kan också fungera som en reservtillgång En mindre allmän vattentäkt vid Bodås finns med ca 210 st. anslutna. Täkten ligger i grundvattenmagsinet Hästbo/Bodås som är en isälvsavlagring (vattenförekomst ID SE ). Gästrike vatten AB svarar för driften av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunen. Dotterbolaget Hofors Vatten AB är ansvarig (huvudmannaskapet) enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV, SFS 2006:412). Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen. Men det är viktigt att i omvandlings- eller expansionsområden i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Viktiga planeringsdokument att lyfta potentiella problem- eller bristområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Planering I Hofors kommuns översiktsplan, beslutades år 2010, framgår det att: enligt kommunens riktlinjer och strategier skiljer sig inte de kommunala miljömålen från de regionala miljömålen och kommunen ska kontinuerligt samla all tillgängliga information om den lokala påverkan och konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. I översiktsplanen framgår även att Hofors kommun ska tillsammans med Gästrike Vatten se över behovet av vattenskyddsområden i kommunen. Vidare hänvisar översiktsplanen till Gästrike Vattens inventering av vattenresurser inom Gästrikland och strategin de ska ta fram. (Hofors kommun, 2010) Ingen vatten- och avloppsplan finns framtagen för Hofors kommun. Vattenskydd Bodås grundvattentäkt har vattenskyddsområde, beteckning 21FS1992:1. Skyddsområdet är beslutat Ytvattentäkten Hyn har inget vattenskyddsområde. Vattenskyddsområden behöver revideras eller ses över på de befintliga vattentäkterna för att omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. Riksintressen för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, i dagsläget har länet inget utpekat sådant område men Havs- och vattenmyndigheten kommer att under att besluta vilka områden som kommer att bli riksintressen. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för säkerheten inom kommunen. Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram och en förbundsordning för räddningstjänsten som kommunfullmäktige fastställt. Handlingsprogram ska fastställas för varje ny mandatperiod. Gästrike Räddningstjänst står för räddningsinsatser vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen. Gästrike räddningstjänst är ett kommunalförbund där 2
3 samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Gästrike Räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Mellankommunal samverkan En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det handlar om beredskap ingår Hofors kommun i Gästrike Räddningstjänst där samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Ett samarbete sker idag mellan kommunerna Hofors, Ockelbo, Gävle och Älvkarleby då Gästrike Vatten AB är ansvarig för drift och underhåll i dessa kommuner. Huvudsakliga vattenförsörjningen för Hofors kommun tas från sjön Hyn, som är sårbar ur flera synvinklar. Hofors är därför av stort behov av ett reservvatten och eventuellt en ny huvudvattentäkt. En mellankommunal samverkan kring denna fråga är av stor vikt för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen för Hofors kommun. 3
4 Vattenresurser i Hofors kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Hofors kommun Kommun Nr i karta Vattenmagasi n * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 Vattenförekomst ID (VISS) tal Regional (1-4) Bedömd Prioriterings Prioritet uttagskapacitet Påverkans- Kemisk Status (VISS) Kvantitativ status (VISS) Vattentäkt (antal ansl) Hofors 1 Söderåsen - Bodås SE , l/s 38,3 at risk* god ja (210) nej Hofors 2 Robertsholm SE , l/s 33,5 at risk* god nej nej analys- poäng Vattenskyddsområde (fastställt) Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Hofors kommun Kommun Nummer Namn i karta Vattentyp Huvud- Medeldjup Maxdjup [m] [m] MLQ i mynningen [m 3 /s] Bedömd maximal Dominerande markanvändning uttagsmöjlighet inom delavrinningsområdet [Mm 3 /år] avrinnings- område Avrinningsområdesarea vattenförekomst IDnr Sjöarea [km 2 [km 2 ] ] (VISS) Vattentäkt Vattenskyddsområde (antal ansl) (fastställt) Hofors 3 Hyn Sjö Gavleån 195,87 SE ,3 6, ,45 1,42 Skogsmark 70,29 %, sjö 29,72 % Ja (8000) nej Hofors/Sandviken 4 Ottnaren Sjö Gavleån 588 SE ,5 4,84 11,5 1,35 4,25 Skogsmark 63,7 %, Jordbruksmark 14,5 % nej nej 4
5 Karta över vattenresurser i Hofors kommun, beskrivning enligt numrering nedan. 5
6 Söderåsen - Bodås (1) Isälvsavlagringen mellan Stor-Gösken ner mot Bodås. Det är en utpekad grundvattenförekomst, benämns i VISS Söderåsen-Bodås EU CD SE Arean på förekomsten är 2 km 2. Magasinet är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En kommunal vattentäkt finns längst söderut på förekomsten. Med ett medeluttag på 27 m 3 /dygn år Ingen vattendom finns. Förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status men har en risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 då förekomsten har en hög påverkansrisk. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) 6
7 Påverkan och hot Bedömningen är att mycket hög föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 38,3 stor påverkans risk (SWECO, 2013). Den största risken för förekomsten är riksväg 89 som är rekommenderad primär väg för farligt gods och järnväg som löper längs åsen, åkermark och enskilda avlopp. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Angående extremväder och klimatförändringar finns ingen bedömning om det kan påverka grundvattnet i åsen. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde finns på den södra änden av förekomsten (VL 21FS1992:1). Vattenskyddsområdet inkl. föreskrifter bör uppdateras att följa reglerna i MB 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Robersholmsåsen (2) Isälvsavlagring väster om sjön Hyn ner mot Hofors tätort och sjön Hammaren, kallad Robertshomsåsen. Det är en grundvattenförekomst och benämns i VISS Isälvsavlagring Robertsholm SE Har en area på 0,79 km 2. Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. 7
8 Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet och uttag Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s enligt SGUs jordartskarta. Inga kända vattenuttag finns för närvarande i förekomsten. Förekomsten är satt till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Kvalitet Förekomsten är bedömd till god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren inom regionalt och nationellt provtagningsprogram lokaliserad inom grundvattenförekomsten. Tillförlitligheten för statusbedömningen blir medel då grundvattenförekomsten endast har övervakning som visar på vattenkvaliteten i delar av förekomsten. Förekomsten löper däremot hög risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkan finns. I huvudsak beroende på potentiellt förorenat område (EBH) med riskklass 1, nedlagda Robertsholmssågen. Påverkan och hot I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 33,5, stor påverkansrisk(sweco, 2013). Största potentiella påverkan är från 8
9 nedlagda Råbertsholmsågen ett förorenat område enligt MIFO-klassningen har området riskklass 1. Arbete med efterbehandling har påbörjats. Angående extremväder och klimatförändringar finns ingen bedömning om det kan påverka grundvattnet i åsen. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv men kan vara mycket viktig resurs för reservvattenförsörjningen i Hofors, varvid ett vattenskydd är viktigt att formulera för magasinet. Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Hyn (3) Hyn är en utpekad vattenförekomst och benämns i VISS EU CD SE Sjön ligger till största del i Hofors kommun och viss del i Falu kommun. Sjön ingår i Gavleåns avrinningsområde. Ytan är 8,3 km 2 och har ett maxdjup på 15 m och medeldjup på 5,3 m. Sjön befinner sig på 85 m över havet. Sjön avvattnas till Gavelhytteån. Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad 9
10 Sjön fungerar som huvudvattentäkt för Hofors kommun. Täkten hade ett medeluttag år 2002 på m 3 /dygn (ca 1,1 Mm 3 /år). Enligt beräkningar har sjön en uttagskapacitet på 1,4 Mm 3 /år. Enligt VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Påverkanskällor i sjöns omgivning är i huvudsak järnväg, skogsbruk, bebyggelse och vägar. Skogsbruket är en stor påverkans risk, då området domineras av skogsmark. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Inget vattenskyddsområde finns fastställt idag för sjön. Lokala hälsoskyddsföreskrifter tillämpas för sjön. Ett vattenskydd bör tas fram och omfatta regler enligt miljöbalken 7 kapitlet, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ottnaren (4) Ottnaren (EU CD SE ) delas mellan Sandvikens kommun och Hofors kommun. Sjön ingår i Gavleåns avrinningsområde. Sjön har relativt stor andel jordbruksmark i närliggande område på Hofors kommuns sida. 10
11 Järnväg Järnväg NV VicNatur Vattenskyddsområde Järnväg - planerad Järnväg - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 Järnväg med enkelspår Järnväg med dubbelspår Övrig järnväg Järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön, möjliga uttag för jordbruksbevattning finns. Sjön har en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 4,2 Mm 3 /år. Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna. Skogsbruket och jordbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket och jordbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Malmjärn Malmjärn var tidigare en allmän vattentäkt, men är nu nedlagd p.g.a. inte lämplig som täkt då ytvattentemperaturen är för ojämn. Det är en grund sjö. Badplats finns även i sjön. Malmjärn är ingen prioriterad resurs ur regionalt perspektiv. Då den teoretiska maximala uttagsmöjligheten enbart ligger på 0,06 Mm 3 /år. den maximala uttagsmöjligheten enbart ligger på 0,06edömd maximal uttagsmöjlighet [Mm 3 /år] 11
12 Litteraturförteckning Hofors kommun. (2010). Översiktsplan Hofors kommun Hofors: Hofors kommun. SCB. (den ). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). Hämtat från VISS. 12
Bilaga 8: Ovanåkers kommun
Bilaga 8: Ovanåkers kommun Beskrivning av vattenresurser Ovanåkers kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Ovanåkers kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara
Läs merBilaga 4: Sandvikens kommun
Bilaga 4: Sandvikens kommun Beskrivning av vattenresurser Sandvikens kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Sandvikens kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan
Läs merBilaga 9: Ljusdals kommun
Bilaga 9: Ljusdals kommun Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Ljusdals kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga
Läs merBilaga 11: Nordanstigs kommun
Bilaga 11: Nordanstigs kommun Beskrivning av vattenresurser i Nordanstigs kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Nordanstigs kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan
Läs merBilaga 6. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 6 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Bollnäs kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Bollnäs kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun
Bilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun Beskrivning av vattenresurser Söderhamns kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Söderhamns kommun och en beskrivning av vattenresurser
Läs merBilaga 8. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 8 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Ljusdals kommun... 6 Beskrivning av vattenresurser Ljusdals kommun... 9 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 9 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 1. Rapportnr: 2015:4
Bilaga 1 Rapportnr: 2015:4 2 Innehållsförteckning Vattenresurser i Gävle kommun... 5 Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun... 7 Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling... 7 Geologi, hydrogeologi
Läs merBilaga 2: Gävle kommun
Bilaga 2: Gävle kommun Beskrivning av vattenresurser Gävle kommun I denna bilaga beskrivs vattenförsörjningssituationen i Gävle kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen
Läs merRegional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163
Läs merI Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.
Östersunds kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Tre grundvattenresurser i jord: G56-G58, i anslutning till fyra sjöar/ vattendrag med möjlighet till inducering: Y45-Y48.»» Två sjöar som dricksvattenresurser:
Läs merREGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN
Bergs kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Fyra grundvattenresurser i jord: G2, G3, G6, G7, i anslutning till fyra sjöar per vattendrag med möjlighet till inducering: Y1-Y4.»» Två sjöar som
Läs merREGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN
Åre kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 10 grundvattenresurser i jord: G46G55, i anslutning till sju sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y22, Y39Y43, Y44.»» En sjö som dricksvattenresurs:
Läs merVägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merÖvriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.
Härjedalens kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» 11 grundvattenresurser i jord: G15, G17, G20, G22G27, G59, G63, i anslutning till tio sjöar/vattendrag med möjlighet till inducering: Y12, Y13,
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merDricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merDRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\18 Dricksvattenförekomster i Stockholms län, prioriteringar för långsiktigt skydd.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN
Läs merVattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser Magdalena Thorsbrink, SGU 20111130 Varför just en vattenförsörjningsplan? Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merSamhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Läs merVattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Läs merHållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merÅterrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merSammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merVattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun
Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merÅterrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merAnsökan om. vattenskyddsområde. Kalix och Kälsjärvs vattentäkter
Ansökan om vattenskyddsområde Kalix och Kälsjärvs vattentäkter 2014-03-14 Sammanfattning För att möta nya krav och regler för skydd av vattentäkter har Kalix kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning, i vars
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merSE SE
017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun
Läs merÅterrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merSammanfattning av frågor
webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och
Läs mer2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.
MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både
Läs merÅterrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merSveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merRiktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt
Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 23 april 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?
Miljökvalitetsnormer för vatten hur ska de in i översiktsplaneringen? MKN-vatten in i plan- och bygglagen 2009: PBL 3.kap. 5 Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer
Läs mer5.4 VATTENFÖRSÖRJNING
5.4 VATTENFÖRSÖRJNING Aktualitetsansvarig: Vattenvårdsenheten (VVE) Kontaktperson: Ann Rane (VVE) 031-60 50 26 VF 1 (6) BESTÄMMELSER 3 KAP 8 MB Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merÅterrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merHur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när klimatet och samhället förändras? Mattias Gustafsson SGU Avdelningen Mark och grundvatten Enheten för hållbar vattenförsörjning mattias.gustafsson@sgu.se 2017-09-07
Läs merVattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen
Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen Varför vattenskyddsområde? Värdefullt vatten Vattentäkterna vid Axelstorp och Idrottsplatsen är av stor betydelse för Båstads
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Flens kommun / flenskommun@flen.se Påbörjade undersökningar: 2016-02-15 07:56:34 Avslutade: 2016-02-15 13:29:45
Läs merÅterrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merSammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av
Läs merVärderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster
Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster En icke-monitär, relativ värdering av Sveriges grundvatten ur ett dricksvattenperspektiv Presentation av modellen Resultat för Skåne Frågeställningar
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merÖrnsköldsviks kommun /
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Örnsköldsviks kommun / kommunen@ornskoldsvik.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-07
Läs merStrömsunds kommun /
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Strömsunds kommun / stromsunds.kommun@stromsund.se Påbörjade undersökningar: 2015-11-30 14:47:46 Avslutade: 2016-02-24
Läs merÅterrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Kristianstads kommun / info@kristianstad.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-10
Läs merÅterrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Göteborgs stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merVilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla
Läs merÅterrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merTillsynsplan enskilda avlopp
Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅterrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅtgärder för god vattenstatus
Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver
Läs merÅterrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merTillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
Läs merPlanerade vattenuttag
Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten
Läs merIdentifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning
Rapporter och meddelanden 115 Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning Magnus Åsman och Lena Ojala Sveriges geologiska undersökning 2004 ISSN 0349-2176 ISBN
Läs merÅterrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattenmyndigheten Södra Östersjön SKL:s miljöchefsnätverksträff 28 september 5 beslut om Förvaltningsplaner Förslag till statens
Läs merGrundvattenförekomster i VRO 10
Grundvattenförekomster i VRO 10 Vi har 146 grundvattenförekomster i VRO10. De flesta ligger i isälvsmaterial. Endast tre förekomster i urberg och morän är hittills avgränsade. Vi har preliminärt listat
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merÖvervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter
Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Lars-Ove Lång, SGU Grundvatten inom vattenförvaltningen Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, 26-28 sep. Borås SGU Myndighet under Näringsdepartementet
Läs merAtt bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom RENSJÖNS vattenskyddsområde RENSJÖN VATTENTÄKT Primär skyddszon Sekundär skyddszon Ávreluoppal Rensjön Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra
Läs merVägverkets strategi för hantering av vattenfrågor
Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor 2005-2014 2004 februari Vägverkets vattenstrategi Beställning DP1 A. Berndtsson Diskussionsunderlag Telefonintervju regionerna Insamling regionala strategier
Läs merKolåsens vattenskyddsområde
Kolåsens vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.
Läs merKarlskrona kommun /
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Karlskrona kommun / karlskrona.kommun@karlskrona.se Påbörjade undersökningar:
Läs merGöteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs mer2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden
2018-10-25 2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden En beslutad handlingsplan för förorenade områden ökar möjligheterna att arbeta strategiskt med förorenade områden. I en
Läs merRiktlinjer för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Rivera Camilla Vidmark Hannes Datum 2018-03-22 Diarienummer KSN-2017-4316 Kommunstyrelsen Riktlinjer för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde
Läs merRAPPORT. Vattenförsörjningsplan 2017 SKÖVDE KOMMUN REMISSHANDLING UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB. Göteborg.
SKÖVDE KOMMUN Vattenförsörjningsplan 2017 UPPDRAGSNUMMER 1312234000 REMISSHANDLING 2017-01-13 Sweco Environment AB Göteborg Sweco Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Telefon +46 31 62 75 00
Läs merMiljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling
Läs merFrågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017
Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017 Instruktion Vattenmyndigheterna önskar ett samlat svar från kommunen via kommunstyrelsen. Rapporteringen
Läs merUndersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Lilla Edets kommun / kommunen@lillaedet.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-28 15:03:19 Avslutade: 2016-01-07
Läs mer