årsredovisning Det är skillnad på ekologiskt och ekologiskt. Det är bara KRAV-godkända grisar som får beta och böka i jorden Lena Söderberg KRAVs VD

Transkript

1 KRAVs 2007 årsredovisning Ekovågen ger KRAV vind i seglen Ett kvalitetsmärke för ekologiskt! Projektet Regler för klimatmärkning av mat Det är skillnad på ekologiskt och ekologiskt. Det är bara KRAV-godkända grisar som får beta och böka i jorden Lena Söderberg KRAVs VD Fler certifierar enligt KRAVs regler

2 Innehåll Detta är KRAV... 1 Allt har sin tid... 3 Ekovågen ger KRAV vind i seglen... 4 Satsa på hälsa... 6 Mat med ursprung... 6 Historien om ett välkänt märke... 7 Ett kvalitetsmärke för ekologiskt!... 8 KRAV visar nya sidor... 9 Projektet Regler för klimatmärkning av mat... 9 Stort behov avutbildning i ekologiskt Fler certifierar enligt KRAVs regler Långsiktigt arbete bakom KRAV-märkt torsk och kolja Lyckat Interfood gav smak på mer KRAV fortsätter sänka licenspriset Miljö och mångfald naturligt på KRAV Den globala ekologiska marknaden KRAV-kvitton Fortsatta ökningar för KRAV under Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Noter Revisionsberättelse Förtroendevalda KRAVs medlemmar Redaktionell produktion: Kajsa Friberg Omslagsfoto: David Giese Layout: José Barrios Lancellotti Tryck: Grafiska Punkten Kontakta KRAV: Box Uppsala info@krav.se

3 KRAVs årsredovisning Detta är KRAV KRAV bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel och förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp. KRAV drivs i formen av en ekonomisk förening med 28 rikstäckande medlemsorganisationer. Huvudkontoret ligger i Uppsala och KRAV-koncernen har ett 75-tal personer anställda. KRAV verkar för en ökad produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel och råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk samt uthålligt fiske. KRAVs vision är att all produktion och konsumtion av livsmedel är hållbar och ekologisk produktion är dominerande. KRAV arbetar med fem fokusområden som vart och ett samt tillsammans bidrar till att uppfylla visionen. Verksamheten finansieras av licenser för KRAV-certifierad produktion och genom försäljning av olika tjänster, samt genom annat finansiellt stöd. Ett brett ägarskap utgör grunden för vårt agerande. KRAV är en koncern där de olika delarna samverkar för att nå de övergripande målen. 1. Varumärket KRAV Varumärket KRAV är förstahandsvalet för ekologiska livsmedel för såväl konsumenter som producenter. KRAVmärkningen utgör grunden och kan kombineras med andra tilläggsvärden. Vi ser till att KRAV-anslutna företag får den service de behöver för att underlätta arbetet med ekologiska produkter, säger Pia Högström, processledare för Varumärket. Vi sammanställer också all information vi får från producenterna till marknadstatistik, produktlista och katalogen över KRAV-anslutna på Det har varit väldigt roligt att arbeta fram SIFOs varumärkesundersökning så att vi nu kan visa det vi känt på oss, att KRAV-märket har ett starkt värde hos konsumenterna, berättar Pia. Nu har vi också satsat under två år för att öka konsumtionen av KRAV-märkt inom storhushållssektorn, så det är mycket roligt att se att KRAV-certifierade restauranger ökade med över 30 procent förra året. 2. Opinionsbildning KRAV är en trovärdig organisation som beslutsfattare, från konsumenter till politiker, lyssnar till och har förtroende för. KRAV sätter in ekologisk livsmedelsproduktion i ett globalt hållbarhetsperspektiv. Inom detta område ligger alla de aktiviteter då vi syns och hörs för konsumenter, i samhällsdebatten och hos beslutsfattare, förklarar Lena Söderberg, processledare för Opinionsbildning. Vi ger ut en konsumenttidning och svarar på frågor. Vi servar också media med underlag kring KRAV-märkt och ekologisk produktion, säger Lena. Vi skriver debattartiklar och svarar på remisser. Dessutom deltar vi i seminarier och träffar aktörer. Utöver detta gör vi en kontinuerlig nyhetsbevakning som går att nå via vår hemsida, där också annan aktuell och kvalitetssäkrad information om KRAV och hållbara livsmedel går att finna, avslutar hon. Och vi tar fram broschyrer och material som olika aktörer kan använda sig av. Vi som är anställda på KRAVs moderförening. Bilden är tagen vid personaldag i april Främre raden: Lena Söderberg, Pia Högström, Helena Bengtsson, Kajsa Friberg, Jakob Falkerby, Johan Ceije. Mellanraden: Jessica Elgenstierna, Zahrah Ekmark, Solweig Wall Ellström, Staffan Carlberg. Bakre raden: Lars Hällbom (börjar på KRAV maj 2008), Marc Wester, José Barrios Lancellotti. Saknas på bilden: Kjell Sjödahl Svensson 3. Lagar och regler KRAV utvecklar och säkerställer trovärdigheten i eget regelverk. KRAV är en föregångare i utvecklingen av regler och påverkan på lagar kring ekologisk produktion. Det är i detta fokusområde vi utvecklar KRAVs regler och certifieringssystem, säger Johan Cejie, processledare för Lagar och Regler. Målet är att våra regler ska vara till nytta för såväl konsumenter som producenter. Det kan låta som en motsats, men faktum är att det är just när alla vinner som vi kan skapa riktigt meningsfulla regler.

4 2 KRAVs årsredovisning 2007 Andreas Erlandsson, revisor på KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering ute på revisionsbesök hos kund. Under 2007 öppnade vi vårt system så att andra certifieringsbolag än vårt eget får KRAV-certifiera. Detta skapar en spännande konkurrens, och ställer nya krav på hur våra regler är formulerade. En av våra uppgifter är att i detta system säkerställa att KRAV-reglerna tillämpas lika oavsett vilket certifieringsbolag man väljer. KRAV ingår också i ett större internationellt sammanhang och det gäller för oss att göra vad vi kan för att t ex EU:s förordning om ekologisk produktion utvecklas på bästa sätt, avslutar Johan Cejie. 4. Certifiering KRAV erbjuder via eget dotterbolag trovärdiga och effektiva certifieringstjänster med ekologisk certifiering som bas. KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering AB är en av världens största ekologiska certifieringsföretag med över 4000 kunder. Vi är ensamma om att ha kunder i hela livsmedelskedjan, säger Christian Nyrén, vd på Aranea Certifiering. KRAV-certifiering är den absolut största tjänsten, men Aranea erbjuder även EU-ekologisk certifiering, IP Sigill för trädgårds- och lantbruksprodukter, GAP-analys av HACCP, EMV verifiering, Verifiering i upphandling, Leverantörsrevisioner och Verifiering fiske. I samarbete med Bureau Veritas Certification kan Aranea också erbjuda BRC, ISO 22000, EUREP- GAP mfl. Förutom ackreditering enligt KRAVs regelverk och återackreditering enligt IFOAM basic standard har Aranea också blivit godkända för UTZ-certifiering och konceptet IP Trädgård har öppnats under året. Trots flera nya konkurrenter har Aranea inte tappat någon stor eller stategisk kund under KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering AB är en av världens största ekologiska certifieringsföretag med över 4000 kunder. Vi har arbetat aktivt för att möta konkurrensen och hålla våra kunder nöjda, säger Christian Nyrén. Bland annat har vi omarbetat vår prismodell och prislista. 5. Utbildning och andra tjänster KRAV erbjuder tjänster inom området hållbar utveckling genom ekologisk produktion och konsumtion. KRAV Utbildning producerar, marknadsför och säljer utbildningar och tjänster med fokus på en mer hållbar produktion och konsumtion av livsmedel, förklarar Staffan Carlberg, processledare för Utbildning. Våra kurser riktar sig till alla med intresse för dessa frågor, som t ex de som är eller planerar att bli ekologiska producenter, offentliga aktörer och privata organisationer. Vi ser ett mycket stort intresse av utbildning, speciellt av Ekologisk Grundkurs, berättar Staffan. Där kan företag och organisationer skaffa sig en gemensam kunskapsgrund att stå på, något som är mycket viktigt i kommunikationen med kunder och konsumenter. n

5 KRAVs årsredovisning Allt har sin tid När man väl bestämt sig för att mönstra av från ett ordförandeuppdrag ändras perspektiven. Detaljfrågor och det flöde av vardagsproblem som normalt upptar tiden viker undan för mycket mer av helhet och sammanhang. En rad frågor och tankar dyker upp. Har alla sammanträden, möten och överläggningar resulterat i det vi önskade? Har hyllmetrarna med rapporter, underlag, analyser och prognoser väglett oss i rätt riktning? Har vi på det sätt styrelsen jobbat klarat av att skilja ut det viktiga och vad som var mera marginellt och mest kanske passerade förbi? Ligger vi i fas med vad marknaden önskar? Har KRAV som organisation, med ett av vår tids lite nötta uttryck, levererat de resultat som ägare och medlemsorganisationer efterfrågat? Har all tid och all energi varit motiverad? Man kan naturligtvis värdera, mäta och besvara frågorna på olika sätt. Jo, vi har klarat att göra verksamheten mer marknadsanpassad. Vi lever bättre upp till de krav och önskemål kunder har. Vi har skapat förutsättningar för tillväxt och bredd genom att öppna certifieringen och bejaka att andra kommer in och konkurrerar på marknaden. Vårt dotterbolag Aranea utvecklas på ett mycket positivt sätt och har etablerat en stark position på marknaden, något som gagnar både KRAV som helhet och den ekologiska marknaden. Aranea bidrar på så sätt till en uppgradering av vår verksamhet. Vi har, genom det beslut styrelsen tog i början av 2008, slagit fast att det finns unika och i sig särdeles viktiga värden kopplade till KRAV, värden som står för något som är så betydelsefullt att det motiverar en kraftsamling och en tydlighet kring KRAV-märket. Vi har genom engagerade och målmedvetna medarbetare steg för steg gjort att KRAV har en stark position och ett bra utgångsläge för kommande år. Men samtidigt. Nja, vi har inte nått fram på ett önskat sätt på en del områden. Trots den unika kännedomen om KRAV-märket saknas på många håll insikt om vad KRAV egentligen står för och hur stor potentialen är för affärsmässig utveckling. Så här mot slutet av 2000-talets första årtionde kan till och med centralt placerade personer beskriva KRAV på ett sätt som numera de facto är historia och väl arkiverat. Vi har inte heller tillräckligt lyckats engagera våra medlemsorganisationer kring en diskussion om aktivt ägarskap av KRAV och en samlad strategi för hur vi ska kommunicera KRAV och våra värden. Retoriken finns där men i praktiken har det varit tungt att få till den kraftsamling som behövs när marknaden nu expanderar. Där återstår således en hel del att göra. Jag funderar över allt detta när jag går i förmiddagssolen över KRAVs ordförande Bo Thunberg. fälten hemma i Värmland, precis där Nedre Fryken går över i Norsälven och vidare ner mot Vänern och Västerhavet. Det är en sådan där marsdag då vårens ankomst anas, även om det under natten kommit några centimeter nysnö och vinden fortfarande är kall. Sånglärkor och tofsvipor har precis återvänt, säkra på att vi går mot både ljusare och varmare tider. Landskapet känns närmast besjälat och man känner hur entusiasm och energi fylls på. Upplevelserna en förmiddag som denna lever kvar också långt senare. Just upplevelser, sinnlighet, lockelse och glädje hoppas jag i framtiden mer ska förknippas med KRAV och den ekologiska maten. Vi måste våga ta ut svängarna på ett helt annat sätt, bli mer lidelsefulla i vårt sätt att beskriva värdet av KRAV och samla de som faktiskt både vill något och gör något till gemensamma krafttag. n Vi måste våga ta ut svängarna på ett helt annat sätt, bli mer lidelsefulla i vårt sätt att beskriva värdet av KRAV och samla de som faktiskt både vill något och gör något till gemensamma krafttag.

6 4 KRAVs årsredovisning 2007 KRAVs vd Lena Söderberg Ekovågen ger KRAV vind i seglen KRAVs vd Lena Söderberg ser glad ut när hon summerar Konstigt vore väl annars. Det var året då ekologiska livsmedel verkligen slog igenom brett, konstaterar hon. Konsumtionen ökade kraftigt, men också intresset hos företagen. Det är inte längre bara den miljöansvariga som intresserar sig för det KRAV-märkta sortimentet, det har kommit upp till företagsledningarna nu. Att klimatfrågorna kom upp på mediernas dagordning har naturligtvis bidragit. Många klimatpåverkande beslut ligger i politikernas händer, men maten ligger så nära till hands, här har konsumenterna själva en möjlighet att påverka utvecklingen genom sina matinköp i vardagen. Medieintresset kan naturligtvis komma att mattas med tiden, men Lena Söderberg tror ändå inte att det ökade intresset för KRAV-märkt mat är någon tillfällig trend. Nej, vi ser ett riktigt genombrott. Det finns tecken på att vi inom några år kommer upp i en tioprocentig andel av den totala konsumtionen, och då börjar det hända saker! Då blir volymerna så stora att kostnaderna för särhållning kommer att minska. Det finns stora fördelar med att det här håller på att bli så etablerat. Det ökade intresset leder till att många vill vara med och dela på kakan och rida på ekovågen. Några vill marknadsföra sig med ekologiska mervärden, utan att gå igenom den tredjepartskontroll som en certifiering innebär. Inte minst inom restaurangsektorn finns det här problemet, eftersom lagstiftningen här inte kräver någon certifiering. Det här är förstås bekymmersamt eftersom det på sikt kan undergräva förtroendet. KRAV kommer därför att fortsätta arbeta för att öka andelen certifierade restauranger. Bland annat har en ny Det är skillnad på ekologiskt och ekologiskt. Det är bara KRAV-godkända grisar som får beta och böka i jorden.

7 KRAVs årsredovisning anslutningsform tagits fram, så att det blir lättare för caféer och liknande att på ett trovärdigt sätt marknadsföra att de serverar KRAV-märkt kaffe. Med en växande marknad ökar konkurrensen. Särskilt tydligt kommer det att bli från och med 2009, då EU inför en obligatorisk märkning av mat som uppfyller miniminivån för vad som får kallas ekologiskt. För att möta detta kommer KRAV att tydligare än tidigare informera om mervärdena som de KRAV-anslutna producenterna står för. Det är skillnad på ekologiskt och ekologiskt. Det är bara KRAV-godkända grisar som får beta och böka i jorden. EU-ekologiska grisar får gå på betongplatta. Det här måste konsumenterna få veta, så att de inte blir lurade, säger Lena Söderberg. Även frågorna om tillsatser kommer att lyftas fram. KRAV har sedan länge tillbaka förbud mot användning av nitrit i charkprodukter, ett förbud som av och till har ifrågasatts, men som nu får stöd, bland annat i forskning som pekar mot att det kan vara skadligt för barn att äta mycket charkprodukter som innehåller nitrit. Vi ska fortsätta att ha fokus på det här och vara beredda att ta upp ytterligare frågor. Här är KRAV en spjutspets. Andra frågor som KRAV kommer att profilera sig med under 2008 är klimatkriterierna, som började utvecklas under 2007 och ska beslutas under det kommande året, samt en ny ursprungsmärkning som ska tas fram. I fokus under 2008 finns också att utveckla servicen till KRAV-anslutna producenter. Det ska inte råda någon tveksamhet om att KRAV-märkningen är det mest värdefulla och lönsamma ekomärket. Reglerna ska bli mer lättanvända, mindre byråkratiska, utan att för den sakens skull tappa innehållsmässigt. Finns det något mer att säga om 2007 innan vi lägger året till handlingarna? Ja, det var året då vi fick en rad nya certifieringsorgan. Nu har KRAVanslutna företag inte mindre än fyra att välja på, och det är jättebra. Konkurrensen på certifieringsmarknaden gynnar våra kunder och de kan få ett bättre pris. Ett av certifieringsorganen, Aranea Certifiering, är helägt dotterbolag till KRAV. Här finns också mycket att glädja sig över, konstaterar Lena Söderberg. Under året har Aranea övergått till en revisionsmodell och genomfört stora förändringar, samtidigt som bolaget gör ett gott resultat. Det är roligt att se att det står sig gott i konkurrensen. Och inför 2008, är det bara goda framtidsutsikter eller ser du några hot? Det är bekymmersamt om den svenska livsmedelsproduktionen inte hänger med i den ökade efterfrågan på ekologiska produkter. Inom primärproduktionen går det bra för spannmålsproduktionen, medan många djurhållare har det svårt med lönsamheten. Och förädlingsgraden är fortfarande låg. Här behövs det verkligen en snabb utveckling, annars finns det risk för att marknadens behov kommer att tillgodoses av importerade produkter. Vi har i och för sig inget principiellt emot import, men det är synd att Sverige missar chansen att profilera sig. Vi har goda klimatmässiga förutsättningar för ekologisk produktion. Vi hoppas att regeringen tar till vara den potential som finns här när de nu tar fram en ny livsmedelsstrategi, säger Lena Söderberg avslutningsvis. n Många klimatpåverkande beslut ligger i politikernas händer, men maten ligger så nära till hands, här har konsumenterna själva en möjlighet att påverka utvecklingen genom sina matinköp i vardagen.

8 6 KRAVs årsredovisning 2007 Satsa på hälsa! Michael Giese Michael Giese har år i reklambranschen bakom sig. Han har också arbetat som informationschef på KRAV och har varit med att skapa den bild vi har av KRAV-märket idag. Under de åren som jag arbetade på reklambyrå ökade varumärkets betydelse, säger Michael Giese. Idag är ett varumärke ett företags främsta tillgång. När Volvo köptes upp var det varumärket man ville åt, inte fabrikerna där bilarna tillverkades. Michael anser att det främst är tre faktorer som har påverkat KRAVmärkets framgång. För det första har vi tiden, säger Michael Giese. KRAV-märket har funnits på marknaden i snart 25 år. Den andra faktorn menar Michael har att göra med det grafiska. KRAV har avhållit sig från att kladda med märket, förklarar han. Det har varit konsekvens i märkets utseende. Slutligen förklarar Michael KRAVmärkets framgång med Förekomst. KRAV-märket har kunnat ses på fler och fler matvaror, säger Michael. Den ökade exponeringsfrekvensen har gjort att kännedomen har ökat. KRAV har inte lagt ner en bråkdel av de pengar på marknadsföring som motiverar den höga kännedomen. Att KRAV-märket upplevs som pålitligt och trovärdigt tror Michael beror på KRAVs agerande offentligt när märket ifrågasätts. Vid avvikelser från reglerna har KRAV alltid varit konsekventa och tuffa i sitt agerande, påpekar han. En del av KRAV-märkets styrka menar Michael beror på att det har ett rättesnöre i den ekologiska produktionens målsättning. Få andra varumärken har samma sorts rättesnöre som genomsyrar allt. Samtidigt går KRAV-märket en balansgång mellan idealister och kommersiella krafter. KRAV ska egentligen sträva efter att ingen är nöjd, tycker Michael, då vet man att det ligger mitt emellan vad båda krafterna tål. Framtiden ser ljus ut för KRAV-märket. KRAV har medvind nu, säger Michael. Bortsett från eventuella politiska beslut som är svåra att förutsäga tror jag att KRAV-märket har en bra framtid. Det är så otroligt väl förankrat hos konsumenterna och har så många positiva attribut. Men det går inte att slå sig till ro med vad KRAV-märket har uppnått idag. Nej, man kan inte sätta sig på sin häck och rulla tummarna, utbrister Michael. Det gäller att ta fram nya strategier. Jag var själv med och tog fram argumenten kring KRAVs fyra ben, bra miljö, bra djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Då höll miljöfrågorna på att minska i betydelse och vi försökte få uppmärksamhet även för de andra värdena i KRAVmärkningen. Idag tycker jag att det är tre ben för mycket. Idag skulle jag satsa helt på hälsoaspekten! ger Michael som slutligt råd. Inget kan matcha KRAV-märkets unika position där. Det som är hälsosamt kommer alltid att värderas högt av konsumenterna! n Mat med ursprung KRAV har inlett ett arbete för att utveckla ett tilläggsmärke för mat med ursprung. Syftet är att hjälpa marknaden för mat som produceras, förädlas och konsumentförpackas inom en avgränsad region. KRAV-märket plus ett tydligt ursprung är väldigt intressant på marknaden, säger Johan Cejie, regelutveklingschef på KRAV. Det kan hjälpa till att få lite bättre lönsamhet för producenten och det hjälper konsumenten att hitta mat från ett visst område, säger Johan. Frågorna i arbetet berör om det är platsen för beredning eller råvarornas ursprung som är det viktiga. Men också vilka råvaror i produkten som ger den dess lokala karaktär. Kan t ex en sylt anses komma från Gästrikland när sockret inte ens är svenskt? KRAV har bland annat hållit ett seminarium och samlat in synpunkter via en enkät på mässorna Smaklust och Interfood. Ett första regelförslag beräknas vara klart för remiss i början av 2008.

9 KRAVs årsredovisning Historien om ett välkänt märke KRAV-märket är känt av 98 procent av svenska folket. Men det har faktiskt inte alltid sett likadant ut. Och idag finns en rad variationer av märket med små, men betydelsefulla skillnader. I början av 1980-talet fanns ett flertal olika märkningar för ekologiska (då alternativodlade) produkter. Både handeln och konsumenterna efterfrågade en enhetlig märkning bildade fyra organisationer tillsammans Kontrollföreningen för Alternativ Odling, som förkortades till KRAV. KRAV-märket skapades samma år av Ragnar Källander. Tanken bakom utformningen var att loggan skulle se ut som en stämpel. Den 4 juni 1985 godkändes märket omarbetades KRAV-märket med en text och en inramning av loggan. Texten Ekologisk produktion godkänd av kontrollföreningen för ekologisk odling. Det togs också fram ett marknadsföringsmaterial som skulle profilera märket delades KRAV upp i moderföreningen KRAV ekonomisk förening och Dotterbolaget Aranea Certifiering AB, som tog över all certifieringsverksamhet. Eftersom KRAV inte längre var en kontrollförening ändrades texten i loggan till Ekologisk produktion certifierad enligt KRAVs regler - KRAV ekonomisk förening grundad KONTROLLFÖREN. F. ALTERNATIV ODLING Andra märken: Förutom Grundmärket finns en rad andra KRAV-märken B-märke, Märke för restaurang samt varor med delvis ekologiska råvaror Märke för export B-Märke för export Märke för vildväxande produktion Märke för produktionshjälpmedel* B-märke Export B-märke export * Produktionsmedelspilen skapades 1990 av Lilly Källander, mamma till en av KRAVs grundare, Kalle Källander. Vildväxande

10 8 KRAVs årsredovisning 2007 Ett kvalitetsmärke för ekologiskt! Pia Högström, Marknadschef på KRAV. Konsumenterna är stormförtjusta i KRAV-märket. Det är tydligt efter KRAVs SIFO-undersökning Vi ser tre stora ekonomiska skäl till varför livsmedelsföretagen har nytta av KRAV-märket, säger Pia Högström, Marknadschef på KRAV. Det första är kännedomen. Med en kännedom på 98 procent så är märket lika känt som IKEA och VOLVO. Över 50 procent är positivt inställda och KRAV-märket har positivt signalvärde även hos ungdomar. Det andra skälet är att KRAVmärket är en kvalitetsmärkning, där konsumenterna ser Hälsa som mest signifikant för märket. Märket är en tydlig förstärkningssignal för de företag som vill profilera sina produkter mot kvalitet och hälsa. Det tredje skälet är att två tredjedelar av de som väljer ekologiskt, väljer KRAV-märkt framför ett billigare alternativ. Undersökningen visar att det är många konsumenter som väljer KRAV-märkt. Ca 25 procent av konsumenterna svarar att de alltid och nästan alltid väljer KRAV-märkt mjölk. Att volymerna inte är större i praktiken beror dels på att det är äldre och ensamhushåll som köper, mer än andra typer av hushåll, förklarar Pia. KRAV-märkta ägg har däremot lyckats nå ut till än bredare konsumentgrupper jämfört med de fem andra produktgrupperna vi tittat på. Kunskaperna från SIFOundersökningen vill Pia använda till att ge konkreta tips till producenter och förädlare. Använd KRAV-märket som en marknadssignal till konsumenterna, lyft fram det så att ögat fångas vilket underlättar köp, säger Pia. Använd den positiva relationen! Hon påpekar att KRAV-certifiering är väldigt prisvärd. Konsumenterna indikerar att de kan betala öre mer för mjölken när de väljer KRAVmärkt. KRAV-licensen för mjölk är ca 2 öre per liter. Sätt lönsamhet framför kostnadsbesparing, så räknar du snabbt hem en KRAV-certifiering, säger Pia Högström. Och arbeta mer med exponering i butikerna! utbrister hon. Det är stora skillnader mellan vad konsumenterna svarar och hur försäljningssiffrorna ser ut. Här finns mycket att göra. Jakob Falkerby på KRAV har arbetat fram tydligt säljstöd för butiker; hyllkantsskyltar och annat som vi har utformat efter testning i butik. KRAV kommer att bygga upp en webbshop under 2008 där materialet erbjuds till materialpris för handelns aktörer. Lägre pris såklart för dig som väljer att vara KRAV-certifierad, påpekar Jakob Falkerby. Ring mig, så hjälper jag dig. KRAV-märkningen ska ses som en marknadssignal som lyfts fram på produkterna för att öka försäljningen genom att underlätta för konsumenterna och signalera kvalitet. Använd det kapital livsmedelsbranschen så framgångsrikt byggt upp under tjugo år, säger Pia Högström. Det är skillnad på marknadssignaler och obligatorisk EU-byråkrati, så fortsätt ladda era produkter med tydliga mervärden, avslutar Pia Högström. n

11 KRAVs årsredovisning KRAV visar nya sidor Den 20 december 2007 lanserade KRAV en ny hemsida. Vi har gjort en omstrukturering av vår gamla hemsida, berättar José Barrios Lancellotti, webmaster på KRAV och ansvarig för projektet med den nya hemsidan. Med hjälp av workshops involverade vi nästan alla på KRAV och tog fram en ny struktur för krav.se. När detta var klart i juni 2007 tog vi in offerter på fortsatt utvecklingsarbete, fortsätter han. Då beslutades också att KRAV skulle satsa på Episerver som publiceringsverktyg för webplatsen. Utvecklingen av den nya hemsidan skedde i två faser. Dels omstruktureringen och dels implementeringen av Episerver efter den nya strukturen som hade arbetats fram. Vi valde ett publiceringsverktyg som är ett standardverktyg och därmed lätt att utveckla, berättar José Barrios Lancellotti. Episerver är ett program som kan växa med tiden. Behovet av att utveckla en ny hemsida uppstod när KRAV delats upp i moderbolag och dotterbolag. Vi behövde renodla och målgruppsanpassa informationen på KRAVs webb, säger José Barrios Lancellotti. Med den nya strukturen har det blivit mycket bättre. Det är nu lättare för de olika målgrupperna att hitta sin information. Vi har också utvecklat en kundwebb, tillägger han. Vi nu ger mer information och stöd till KRAVs licenstagare genom en inloggningsfunktion. Detta stöd ska utvecklas och breddas framöver. Ett annat resultat av den nya hemsidan är att flera inom företaget involverar sig i och lägger ut information på hemsidan. De flesta av oss anställda på KRAV använder webben för att kommunicera med våra kunder, säger José Barrios Lancellotti. Vi tar alla ett större ansvar för våra delar på KRAVs hemsida. n Projektet Regler för klimatmärkning av mat Vintern 2006/2007 fick klimatfrågan stor uppmärksamhet i den allmänna globala debatten. KRAV hade redan tidigare bestämt sig för att utveckla tilläggsmärkningar, bland annat för klimatmärkning. Samtidigt hade klimatfrågan också diskuterats inom IP SIGILL Kvalitetssystem AB. Våren 2007 beslöt vi oss för att samarbeta kring att ta fram regler för en klimatmärkning, berättar Zahrah Ekmark, projektledare för klimatmärkningsprojektet. Vid årsskiftet 2007/2008 anslöt sig fler aktörer till projektet; Milko, Lantmännen, LRF, Skånemejerier och Jordbruksverket. Under hösten har mycket hänt inom projektet som gjort att det både har breddats och intensifierats, säger Zahrah. Från att ha varit två aktörer som finansierade projektet är vi nu sju. Vi har även två anställda inom projektet, jag själv och Pernilla Tidåker som är anställd av Svenskt Sigill. Projektet har sammanställt en faktabakgrund, inklusive de aktiviteter i livsmedelskedjan som påverkar klimatet mest. Det har även genomförts två remisser med tillhörande öppna hearingar. I december genomfördes en LOTS-övning för att skapa en samlad bild av projektet och tillsammans forma hur projektet ska fortskrida och vad som ska uppnås. Projektets syfte är att vi ska minska klimatpåverkan genom att ta fram kriterier för klimatsmart mat, men också skapa ett märkningssystem för mat där konsumenterna kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft, förklarar Zahrah. Som en inledning på regelutvecklingsarbetet genomfördes en experpanel med några av Sveriges främsta klimat-forskare från SIK, SLU och Zahrah Ekmark, projektledare för klimatmärkningsprojektet. Chalmers. Tillsammans med panelen arbetar projektet nu fram en första upplaga regler som omfattar produktionsområdena frukt & grönt, fisk & skaldjur samt spannmål inklusive transporter och förpackningar. Regelkommittén har utsett två kontaktpersoner för projektet. En viktig funktion för kommittén är att mäta den ekologiska tempen i reglerna. n

12 10 KRAVs årsredovisning 2007 Stort behov av utbildning i ekologiskt väldigt Vi har nästan alltid kunnat tillmötesgå kundernas önskemål om tidpunkt för utbildningen, något som känns tillfredsställande. Staffan Carlberg, ledare KRAV Utbildning KRAV Utbildning startade under våren 2007 och har nu ett års erfarenheter. KRAV har ju länge sysslat med utbildningar i olika former, men aldrig tidigare tagit ett samlat grepp, berättar Staffan Carlberg, ledare KRAV Utbildning. Det första vi gjorde var därför att internt inventera vilka utbildningsmaterial vi hade, och vilka inom organisationen som ville arbeta med utbildningar. Mycket av arbetet initialt har bestått i att konceptualisera våra utbildningar, dvs att beskriva och förtydliga dem, för att sedan kunna gå ut och aktivt marknadsföra dem mot olika kundgrupper, förklarar Staffan Carlberg vidare. De första koncepten som blev klara var Ekologisk grundkurs och Ekologisk kick off. Det finns ett stort utbildningsbehov om ekologiskt! säger Staffan. Intresset var stort, och det blev inte mindre när vi strax före sommaren lade ut våra utbildningar på hemsidan, med ett automatiserat anmälningsförfarande. Staffan upptäckte snart att kunderna har väldigt bråttom. Ofta vill de ha sin utbildning inom någon eller några veckor när de väl bestämt sig. Detta är säkert ett resultat av det ökade intresse för ekologiskt. Det faktum att vi har så många kompetenta medarbetare runt om i landet gör också att vi har kunnat vara väldigt snabbfotade här. Vi har nästan alltid kunnat tillmötesgå kundernas önskemål om tidpunkt för utbildningen, något som känns väldigt tillfredsställande. KRAV Utbildnings katalog har successivt utökats under året. Det finns nu färdiga kurser för exempelvis naturbrukskolor och lantbrukare och några kurser är även på väg in på några universitet. Det känns extra roligt och viktigt att försöka bli en naturlig och återkommande del av kurser på högskolor och universitet, säger Staffan Carlberg. Under hösten gick KRAV Utbildning ut med en helt ny tjänst i form av kongressresor. Vi bjuder in kunder att följa med både till BioFach i Nürnberg och till IFOAMs världskongress i Modena, berättar Staffan. Hur detta utfaller är för tidigt att sia om, men det känns roligt att kunna erbjuda resor till intressanta kongresser, och som en bonus verka för de i sammanhanget så viktiga nätverken ekologiska aktörer behöver träffas! Intäkterna från KRAV Utbildning under 2007 blev sammantaget ganska blygsamma. Det var väntat eftersom vi framförallt planerade arbetet i början och gjorde vår interna kunskapsinsamling, säger Staffan Carlberg. Under året har dock antalet uppdrag och därmed intäkterna hela tiden ökat och sista tertialet svarade för ca 60 procent av alla intäkterna. Dessutom ser början av 2008 redan mycket ljus ut! n

13 KRAVs årsredovisning Fler certifierar enligt KRAVs regler Fram till 2007 fanns det bara ett certifieringsorgan i Sverige att vända sig till om man ville ha sin produktion KRAV-certifierad: KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering. Men när KRAV öppnade upp för andra certifieringsföretag att utföra certifiering enligt KRAVs regler beslutade SMAK att börja erbjuda KRAV-certifiering i juni 2007 och i september tillkom ett tredje certifieringsorgan, Valiguard AB. SMAK AB Under 2007 tog vår certifiering av ekologisk produktion fart på allvar efter att vi blivit godkända som kontrollorgan under 2006, säger Ingemar Hellbe certifieringschef på SMAK AB. Ingemar Hellbe certifieringschef på SMAK AB. Sedan i oktober 2007 kan vi även KRAV-certifiera efter att KRAV har öppnat sitt regelverk och vi blivit ackrediterade, förklarar han. Eftersom det inte är så länge sedan har vi ännu inte så många KRAV-kunder, men vi märker av ett stort intresse och många ser det som positivt att det blir konkurrens om KRAV-certifieringen. Ingemar Hellbe menar att det behövs det en ökad certifieringskapacitet eftersom marknaden för ekologiska produkter växer. Vi kan nu både EU- och KRAVcertifiera hela kedjan från lantbruk till förädling och import, och vi har även möjlighet att erbjuda samordnade revisioner för olika typer av certifieringar vid ett och samma tillfälle, säger Ingemar. Vi har en liten effektiv organisation och kan erbjuda certifiering till konkurrenskraftigt pris, eftersom våra revisorer kan göra revisioner både hos konventionella och hos ekokunder på sina turer. Eftersom vi till stor del jobbar på landsbygden måste vi försöka hålla resorna så korta som möjligt och kan vi då fördela dem på fler kunder blir det till nytta både för kunder och för oss. Vi är övertygade om att intresset för och behovet av certifiering kommer att öka framöver eftersom kraven på livsmedelshygien och kvalitetsstyning hela tiden ökar, avslutar Ingemar Hellbe. Dessutom har vi nu en kraftigt ökande marknad för ekologiska livsmedel. Aranea Certifiering AB Aranea gjorde en rivstart med väldigt många nya kunder 2007, berättar Christian Nyrén Vd på Aranea Certifiering AB. De flesta valde KRAVcertifiering. Att konkurrensen har ökat på den ekologiska certifieringsmarknaden har varit nyttigt för oss, tycker Christian. Det har lett till att vi har arbetat mycket med effektivisering i revisionen och att vi har tagit fram en ny prismodell för Aranea införde revisionsbaserat arbetssätt under året. Alla revisorer fick genomgå en revisorskurs som kompetenshöjning. Den ekologiska revisionen utförs nu på samma sätt som ISO-certifieringar. Det är en modernisering av vårt arbetssätt, som gör att revisionen blir tydligare både för oss och för kunden, förklarar Christian. Vi har fått luft under vingarna även när det gäller annat än ekologisk certifiering, berättar Christian Nyrén. Christian Nyrén Vd på Aranea Certifiering AB Bland annat har vi börjat jobba med verifiering av olika kunders egna varumärken. Vi utför idag allt från verifiering vid offentlig upphandling till konventionellt fiske. Det visar på bredden i vår kompetens att vi kan ta uppdrag i hela livsmedelssektorn. Samarbetet med Bureau Veritas utvecklades under året och gör att vi nu kan leverera alla certifieringstjänster, tillägger han. Det har tagits emot väldigt väl av våra kunder. Trots stora interna förändringar och ny konkurrens på marknaden har vi klarat av vårt lönsamhetskrav under 2007, säger Christian Nyrén avslutningsvis. Det kan vi vara stolta över. Det har vi vår kompetenta personal och säkra system att tacka för.

14 12 KRAVs årsredovisning 2007 Fler certifierar enligt KRAVs regler Valiguard AB Valiguard AB skrev kontrakt med KRAV för att certifiera enligt KRAVs regler i september Vi har precis blivit ackrediterade av Swedac för att certifiera ekologiska produkter, berättar Torbjörn Holmberg, Vd på Valiguard. Valiguard är specialiserade på certifiering inom livsmedelsindustrin mot standarder för kvalitet och livsmedelssäkerhet genom sitt samarbetsavtal med EFSIS. Vi är störst i Sverige vad gäller certifiering mot BRC, IFS och flera Torbjörn Holmberg Vd på Valiguard internationella standarder för livsmedelssäkerhet. Vi valde att ge oss in på ekologisk certifiering och KRAVcertifiering eftersom vi såg behovet hos våra kunder av en integrerad revision. Många av våra kunder har redan ekologisk certifiering. Vi tror att det går utmärkt att integrera en sådan kontroll med de certifieringar vi redan gör. Det är en spännande marknad, säger Torbjörn. Det märks redan nu att den kommer att öka. Vi riktar in oss på livsmedelsindustrin med dess underleverantörer och importörer i första taget och kan tänka oss att expandera till butiks- och restaurangcertifiering senare. Långsiktigt arbete bakom KRAV-märkt torsk och kolja KRAVs man i väst, Marc Wester, har lagt ner mycket tid på att bearbeta marknaden för att utöka det KRAVgodkända fisket. Vi har haft mycket kontakt med norska Debio och övriga aktörer under Jag har träffat branschfolk med bland annat norska fiskare. Ett företag som tidigt visade intresse var Gunnar Klo AS som lämnade in en ansökan om beståndsbedömning på torsk och kolja till KRAVs fiskekommitté i augusti Fiskekommittén gjorde ett gott arbete, säger Marc. Resultatet blev att man får fiska linfångad nordostarktisk torsk och kolja utanför Vesterålen och norrut till och med Finnmark i Norge. Kolja får man fiska året runt, men torsken får bara fiskas under perioden januari till april. Bearbetningen under 2007 resulterade i 14 certifierade fiskefartyg. De kommer att leverera färsk och fryst torsk till Sverige under vårvintern 2008, berättar Marc. Nu är det dessutom öppet för fler att fiska och vi har fått flera förfrågningar från fiskelag i Norge. Vi hoppas på en god fortsättning! Det här är KRAV-godkänt fiske WWF välkomnar den KRAV-märkta torsken Miljömedvetna konsumenter har sedan flera år valt bort torsk eftersom arten är hotad på många håll. Men nu får konsumenterna en annan valmöjlighet. Den KRAV-godkända torsken fiskas i områden där bestånden tål ett skonsamt fiske. WWF välkomnar möjligheten för konsumenter att välja KRAV- certifierad torsk och kolja. Det är positivt att selektiva och väl reglerade fisken certifieras och lyfts fram i grönt ljus, säger Inger Näslund, fiskeexpert vid Världsnaturfonden WWF. Marc Wester - KRAV För att ett fiske ska bli KRAV-godkänt ska experter bedöma att beståndet klarar detta långsiktigt. Fisket görs med säkra metoder och godkända redskap. Spårbarheten är också viktig. Genom att positionsbestämma fartygen kan man kontrollera att de endast fiskar på godkända bestånd.

15 KRAVs årsredovisning Intresserade konsumenter ställer många frågor Ekologiskt är inne och många köper KRAV-märkt för att de tycker att det är bra för dem själva och för miljön. Men de vet egentligen inte riktigt vad ekologiskt är eller vad KRAV-märket står för och många vill därför ta reda på mer. Förra året hörde över personer av sig till KRAV via telefon och e-post, berättar Solweig Wall-Ellström, informatör på KRAV. Många ställde frågor om skillnader mellan EU-ekologiskt och KRAV-märkt. Och många ville veta mer om transporter av livsmedel. Ekologisk produktion handlar om ett stort kunskapsområde och det är inte ovanligt att frågeställarna undrar om detaljer som är viktiga för just dem och då kan det handla om allt från hur länge kalven ska dia till varför frukten i butiken är inplastad, förklarar Solweig. För att svara upp mot konsumenternas intresse för mer kunskap har KRAV under 2007 också distribuerat konsumentbroschyrer, tryckt exemplar av den faktaspäckade skriften Allt om Ekologiskt, producerat webbsidor och fyra nummer av konsumenttidningen KRAV- MÄRKT samt underhållit två läromedel på webben. Vi har också hjälpt andra som skriver om ekologiskt genom att bidra med fakta eller granska material, säger Solweig Wall-Ellström. Allt detta drivs inom projektet KRAV Konsument som haft en budget på drygt 1,1 miljon kronor. Men KRAV har endast behövt bidra med drygt hälften av denna summa. Tack vare en egen grundplåt från licensavgifterna har KRAV kunnat söka och få Solweig Wall-Ellström, informatör på KRAV bidrag från Jordbruksverket. Ett effektivt sätt att använda licenspengarna för att nå ut med information om KRAV-märkt och ekologiskt till konsumenter, avslutar Solweig. Genombrott för mathantverk Jakob Falkerby - KRAV Matmässan Smaklust blev genombrottet för svenskt mathantverk när den arrangerades på Söder i Stockholm sista helgen i augusti Bakom arrangemanget stod organisationen Eldrimner och målet med mässan var att visa upp den rika matkultur som gömmer sig ute i bygderna. KRAV fanns på plats för att sprida information och träffa kunder och allmänhet. Den här typen av arrangemang är viktiga för svensk mattradition. All heder åt Eldrimner som har rott Smaklust i hamn, kommenterade Jakob Falkerby från KRAV. Ekocoach ska öka försäljningen I juni 2007 startade KRAV projektet ekocoach. Vi ville hitta ett sätt att koppla samman KRAV med handlarna, för att öka försäljningen av KRAV-märkta varor, berättar Jakob Falkerby på KRAV. Denna länk ska bestå av personer som vi kallar ekocoacher. Uppdraget gavs till fyra studenter som går en Kvalificerad yrkesutbildning i projektledning på Idékraft. Projektets syfte är att undersöka om exponering av KRAV-märkta varor kan öka försäljningen. För att ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ undersökning för att mäta effekten av skyltning av KRAV-märkta varor. Projekt ekocoach pågår fram till och med april Sedan är tanken att det ska bli en permanent service som handlarna betalar för. Ring för mer info!

16 14 KRAVs årsredovisning 2007 Lyckat Interfood gav smak på mer Ekologiskt skulle genomsyra Interfood, denna måltidens träffpunkt 4-6 september Det var målet som KRAV och sju andra organisationer strävade efter tillsammans med Svenska mässan i Göteborg. Organisationerna hade också en gemensam monter dit det kom många besökare. Utställarna som vi värvade har överlag varit nöjda, säger Marc Wester på KRAV. Han är en av dem som lagt ned många timmar på förberedelser av mässan. Och visst lyckades det. Interfood blev en jättekick för hela den ekologiska branschen, säger Jessica Elgenstierna, informationschef på KRAV. Vi lyckades få fantastiskt mycket synlighet i media. På mässan fanns en ekologisk stad som gjorde det möjligt för många små producenter att delta. Där visade de upp nya produkter för inköpare och andra som besökte mässan. Här fanns mängder av KRAV-märken och här gjordes affärer. Det ekologiska temat under Interfood har fått större uppmärksamhet än vi vågat drömma om, säger Peter Berggren, business manager på Svenska Mässan, som redan nu lanserar en nordisk ekomässa 2009 i anslutning till Interfood. Jordbruksminister Eskil Erlandsson kom och minglade i vår monter på Interfood. Här i samtal med KRAVs vd Lena Söderberg. KRAV har gått samman med Svenska Mässan och blir samarrangör av Ekonord i maj Till denna mässa har vi också lyckats få med oss CUL och deras nordiska forskarkonferens om ekologiskt, avslutar Marc Wester. KRAV fortsätter sänka licenspriset Vi ser nu att försäljningen av KRAVmärkta livsmedel tar ordentlig fart. Det gör det möjligt för oss att sänka licenspriserna rejält för våra livsmedelskunder, säger Pia Högström, ekonomichef på KRAV. Framför allt är det procentsatserna på försäljningsvärdena som kommer att sänkas och då allra mest för dem som har mycket höga försäljningsvärden. Ett undantag från sänkningen är att växtodlare kommer att få en liten höjning med 2 kronor per ha, till totalt 12 kr/ha. På så sätt blir fördelningen mellan vad olika kundgrupper betalar något bättre, säger Pia Högström och förklarar att det innebär att de flesta av KRAVs kunder kommer att betala mellan 400 och 700 kronor per år i licens till KRAV. Det är något som kunderna upplever som prisvärt enligt årets erfarenheter, avslutar Pia Högström.

17 KRAVs årsredovisning Miljö och mångfald naturligt på KRAV Helén Fricking, personalchef - Johanna Sennmark, kvalitets- och miljöchef Johanna Sennmark anställdes som kvalitets- och miljöchef på KRAV under Det känns otroligt spännande att jobba med så miljömedvetna människor! Utmaningen är om vi redan är bra, hur ska vi då bli bättre? Under sitt första år har Johanna bland annat arbetat med en hållbarhetspolicy, som KRAV nu har fastställt. I och med det har vi tagit ett avstamp för vad vi vill med miljö- och kvalitetsfrågorna i föreningen, säger Johanna. Det är självklart för KRAV att ha hög nivå på miljöarbetet. Vi har bra uppföljning på våra miljöaspekter, tycker Johanna. För oss handlar det mycket om resor. Vi reser så lite som möjligt och vi kompenserar för de koldioxidutsläpp vi ändå genererar genom att köpa utsläppsrätter. Under 2007 har KRAV också fortsatt att strukturera för bättre inköp och upphandlingar. Vi har gjort upp riktlinjer för hur inköp ska göras, förklarar Johanna Sennmark. Bland annat ska vi alltid välja miljömärkta produkter om det alternativet finns. Så klart väljer vi KRAV-märkta livsmedel! Vidare arbetar vi i första hand med de leverantörer som i sin tur arbetar systematiskt med miljöfrågor, exempelvis genom ett miljöledningssystem. KRAV har inlett arbetet med en ISO certifiering. För oss på KRAV är det naturligt att vilja bli certifierade, eftersom vi vet hur viktigt det är, säger Johanna. Vi äger ju själva ett regelverk som syftar till bättre miljö och som bygger på tredjepartcertifiering. Trovärdigheten och effektiviteten ökar och det ger större möjlighet att fokusera på de åtgärder som ger störst miljöresultat. I vårt arbete med miljöledningssystem har vi bland annat identifierat miljöaspekterna resor och anordningar av konferenser och större möten. Det blir en stor utmaning att göra bättre och bättre resultat när det redan är så hög nivå från början, tycker Johanna. Men personalens inställning till miljöarbetet är ju att det hela tiden kan bli bättre. Vi vill föregå med gott exempel. Vi vill visa att det går att bedriva en effektiv verksamhet utan alltför stor miljöpåverkan. Och det tycker jag att vi gör! Förutom arbetet med hållbarhetspolicy under året fastställdes också en Jämställdhets- och mångfaldspolicy av styrelsen under våren I stort innebär det att vi sätter riktlinjer för hur vi ser på mångfald i verksamheten, berättar Helén Fricking, personalchef på KRAV. Arbetet med implementeringen är nu igång. Vi är övertygade om att en stor mångfald bland våra medarbetare skapar ett innovativt och bra klimat, säger Helén. Genom att ha en blandning av människor bland oss, når vi fler kundsegment. Vi sprider vårt budskap lättare och når ut i högre grad. Även om det operativa arbetet med mångfald är nytt har KRAVs organisation länge varit medveten om nyttan av mångfald. Tankarna kring mångfaldsarbetet stämmer väl in med den redan existerande kulturen på KRAV, avslutar Helén Fricking. Vi har hjälp av tidigare jämställdhetsarbete på KRAV. När det gäller jämställdheten vågar jag säga, att vi fortsätter att ligga i framkanten av utvecklingen. n

18 16 KRAVs årsredovisning 2007 Den globala ekologiska marknaden Om fem år förväntas den globala ekologiska livsmedelsmarknaden ha växt med 60 procent och vara värd cirka 450 miljarder kronor. Efterfrågan ökar framför allt i USA och Europa, medan det är utvecklingsländerna som står för en allt större del av produktionen. Under de närmaste fem åren kommer den globala ekomarknaden fortsätta att växa kraftigt, i genomsnitt runt 10 procent per år. Det är i och för sig en något långsammare takt än under rekordåren då ekomarknaden ökade med procent per år. Prognosen kommer från Organic Monitor, ett brittiskt konsultföretag som ger regelbundna marknadsundersökningar på den internationella ekomarknaden. Cirka 95 procent av tillväxten på marknaden kommer att ske i Europa och Nordamerika, varav Europa står för hälften. Ekomaten är alltså fortfarande till stor del en angelägenhet för den rika delen av världen. Det är här som det finns medvetna konsumenter som har råd att betala extra för ekomaten och det är även på denna marknad som det finns tydlig skillnad och märkning av delen Ekomaten är alltså fortfarande till stor del en angelägenhet för den rika av världen. ekologisk mat. När marknaden växer i de rika länderna, växer också produktionen hos utvecklingsländerna. Mellan tredubblades den ekologiskt brukade jorden i Afrika, Asien och Latinamerika. Däremot är den egna marknaden oftast mycket liten i utvecklingsländerna, främst av ekonomiska skäl, och många av dessa länder är beroende av export. Men den här bilden kan dock komma att förändras, kanske till och med mer än vad prognosen förutspår. Ett exempel är Kina, som på kort tid blivit världens näst största ekologiska jordbruksland efter Australien, som har nästan 40 procent av den ekologiska marken i världen (2005 års siffror). Mycket av ekomaten går på export, men det finns samtidigt en starkt växande medelklass i landet och en gryende medvetenhet om de stora miljöproblem som landet har. Den kombinationen kan med stor säkerhet skapa en inhemsk marknad. Marknaden i länder som Brasilien och en del andra regioner i Latinamerika, Sydkorea, Taiwan, Sydafrika, Egypten och Saudiarabien förväntas också växa kraftigt under femårsperioden. I rapporten så varnar dock Organic Monitor för att denna globala obalans mellan efterfrågan och tillgång är en stor risk i längden. Sjunker efterfrågan i Europa och USA, pga en lågkonjunktur, kan det få katastrofala följder för producenterna i utvecklingsländerna. Därför uppmanar man de länder som har små inhemska marknader, att försöka utvecklas dessa. Andra utmaningar för livsmedelsindustrin under den kommande femårsperioden är att försöka trygga tillgången på produkter, harmonisera de ekologiska regelverken globalt och att undvika fusk så att inte konsumenternas förtroende förloras. Text: Ann-Helen Meyer von Bremen Foto: Bengt Lundberg/N - Naturfotograferna

19 KRAVs årsredovisning Så spenderar vi på ekologiskt En genomsnittlig schweizare spenderar nästan dubbelt så mycket pengar på ekologisk mat som en dansk. Medan schweizaren gör av med drygt 900 kronor per år, handlar dansken för 478 kronor. Svensken kommer på tredje plats genom att köpa ekologiska livsmedel för 434 kronor per år. Ju högre BNP, desto mer pengar lägger man också på ekologisk mat. De största konsumenterna av ekologiskt mat, Land Schweiz Danmark Sverige Österrike Tyskland Storbritannien USA Frankrike Köper ekomat för: 910 kr 478 kr 434 kr 411 kr 404 kr 328 kr 305 kr 276 kr Fotnot: Uträknat utifrån förhållandet att 1 US dollar = 6,50 SEK. Källa: Organic Monitor, The Economist. Vilka produkter efterfrågas? Enligt 2005 års siffror från Organic Monitor är det främst frukt och grönsaker som efterfrågas mest av den globala ekologiska livsmedelsmarknaden. En anledning till det är att det finns en koppling mellan ekologi och hälsa, och frukt och grönsaker förknippar många som hälsosam mat. Frukt och grönsaker står för en tredjedel av marknaden. På andra plats med 13 procent, kommer drycker. Kaffe, te, juicer och drycker av soja och spannmål är de viktigaste. Vin och öl är också något som kommer starkt i Europa och USA. På tredjeplats, 11 procent av marknaden, finns mejeriprodukter som är stort i många europeiska länder men av förklarliga skäl inte så populära i Asien. Lite slarvigt klumpar sedan Organic monitor ihop mjöl, flingor & gryner, halv- och helfabrikat och kött under rubriken Övrigt som står för 44 procent av marknaden. Bildbank: Löfbergs Lila Den största ökningen här tros komma när det gäller färdigmat, snacks, kakor, desserter och barnmat. Även kött visar på en stor ökning och just på kött finns det en ökande efterfrågan av i Latinamerika, Australien och Asien.

20 18 KRAVs årsredovisning 2007 KRAV-kvitton 2007 Vi har ännu en gång tagit fram KRAV-kvitton som visar på effekten av den ekologiska produktionen i form av minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, ökad biologisk mångfald med mera. Årets kvitton är gjorda på KRAV-godkänd potatis, mjölk, ägg och bananer. KRAV- kvitto för mjölk 2007 Under året bidrog liter ekologisk mjölk till nedanstående: KRAV-kvitto för bananer 2007 Under år 2007 bidrog odling av kg ekologiska bananer till nedanstående Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca: kg Minskad användning av kemiska bekämp nings medel, ca: kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödsel-användning (N+P), cirka: kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Det bidrar också till en minskning av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige eller som svenska myndigheter vill förbjuda. Det kan också bidra till minskad pesticidresistens. Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Minskad handelsgödsel användning (NPK), cirka: kg Kor som äter ekologiskt och som kontrolleras för att de ska fåutlopp för sina naturliga beteenden, ca: st Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Omställd mark till ekoproduktion: 800 ha Antal gårdar som ställs om till eko, ca: st GMO: Ej tillåten Omställd mark till ekoproduktion: ha Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom svenskt grovfoder och större odlad areal. Energianvändning: (Ingen handelsgödselframställning) Minskad GMO: ej tillåten Biologisk mångfald: Ökad Energianvändning: (ingen handelsgödsel framställning) cirka Minskad tillförsel av kadmium, ca: Minskad MJ g Ovanstående kvitto är framtaget: mars 2008 Beräkningsunderlag och källor redovisas på och Ekokvittot är utvecklat av U&W [you&we] Projekt Ekokvitto 2005 är delfinansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. Biologisk mångfald: Ökad Det kan leda till upp till 125 % fler växtarter, 60 % fler fågelarter, 20 % fler arter av nyttoinsekter och spindlar, upp till dubbelt så många fler individer av arterna Ovanstående kvitto är framtaget: mars 2008 Beräkningsunderlag och källor redovisas på och Ekokvittot är utvecklat av U&W [you&we] Projekt Ekokvitto 2005 är delfinansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket.

21 KRAVs årsredovisning KRAV-kvitto för ägg 2007 Under året bidrog kg ekologiska ägg till nedanstående: KRAV-kvitto för potatis 2007 Under året bidrog kg ekologisk potatis till nedanstående: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca: kg Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, ca: kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödsel-användning (N+P), cirka kg Minskad handelsgödsel-användning (N+P), cirka: kg Det kan bidra till minskad övergödning av hav och vattendrag. Omställd mark till ekoproduktion: 335 ha Hönor som äter ekologiskt och får utlopp för sina naturliga beteenden Omställda gårdar till ekoproduktion 16 st Antal gårdar och värpbesättningar som ställs om till eko, ca: 600 st GMO: ej tillåten Omställd mark till ekoproduktion ha Energianvändning: (ingen handelsgödsel framställning) Minskad Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom större odlad areal. GMO ej tillåten Energianvändning Minskad Hälsa för människor och djur Läggre exponering pga. mindre mängd bekämpningsmedel i vatten och mark (ingen handelsgödselframställning) Hälsa för människor och djur Biologisk mångfald Lägre exponering pga mindre mängd bekämp nings medel i vatten och mark Ökad Det kan leda till upp till upp till 125% fler växtarter, upp till 60% fler fågelarter, upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar, upp till dubbelt så många fler individer av arterna Minskad tillförsel av kadmium till naturen genom handelgödsel, ca: Biologisk mångfald: 57 g Ökad Det kan leda till upp till 125 % fler växtarter, 60 % fler fågelarter, 20 % fler arter av nyttoinsekter och spindlar, upp till dubbelt så många fler individer av arterna Ovanstående kvitto är framtaget: mars 2008 Beräkningsunderlag och källor redovisas på och Ekokvittot är utvecklat av U&W [you&we] Projekt Ekokvitto 2005 är delfinansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. Ovanstående kvitto är framtaget: mars 2008 Beräkningsunderlag och källor redovisas på och Ekokvittot är utvecklat av U&W [you&we] Projekt Ekokvitto 2005 är delfinansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket.

22 20 KRAVs årsredovisning 2007 Fortsatta ökningar för KRAV under 2007 Allt fler djur föds upp enligt KRAVs regler. Det visar ny statistik för Kraftigast var ökningen för mjölkkor, som ökade med 13 procent, medan ägg- och nötköttsproduktionen ökade med 10 procent. Försäljningen fortsätter också att öka, liksom produktutbudet, med över nya produkter under Vid årsskiftet fanns KRAV-certifierade artiklar. Nu börjar bredare konsumentgrupper hitta de KRAV-märkta produkterna, och nu börjar det få effekter i alla led från jord till bord, konstaterar KRAVs marknadschef Pia Högström. Inom lantbruket ökar den KRAVgodkända produktionen, såväl inom djurhållning som inom växtodling. Fler lantbrukare har tillkommit, och befintliga KRAV-anslutna har planer på att öka sin produktion, till exempel inom äggnäringen. Ökningen väntas fortsätta under 2008, eftersom det tar tid att ställa om till KRAV-godkänd produktion. Växtodlingsarealerna i karens har ökat med 45 procent. Likaså har antalet djur i karens ökat kraftigt, med en fördubbling respektive tredubbling för nötkreatur och får. Antalet suggor har ökat med 11 procent, vilket troligen kommer att innebära att slaktsvinen kommer att öka i motsvarande omfattning nästa år. Marknadens intresse avspeglas också i försäljningssiffrorna. Värdet av de KRAV-godkända varorna i grossistled 2006 var 2,1 miljarder. Varugrupper som ökade under 2006 var mejeri, kolonial, ägg, grönsaker, frukt och bär. Antalet KRAV-certifierade restauranger ökade med 33 procent jämfört med föregående år. Flera nya konferensanläggningar börjar nu satsa ordentligt. De blir förebilder och draglok för hela sektorn. Det handlar om stora volymer och det betyder att mer mat kommer att produceras enligt KRAVreglerna och detta leder i sin tur till att man minskar användningen av bekämpningsmedel, som kan läcka ut och förstöra vattendragen, säger Pia Högström. n Kött och chark 6,1 % Övrigt 22,6% Ägg 5,9 % Djupfryst 3,7 % Mejeri 34,8 % Kaffe, te och kakao 7,2 % Drycker 4,5 % Kolonial 7,7 % Frukt och bär 4,4 % Grönsaker, svamp 3,1 % Försäljningsvärde per varukategori Olika varugruppers andelar av totala försäljningsvärdet av KRAV-godkända förädlade och återcertifierade produkter I gruppen övrigt ingår barnmat, bröd, konserverade produkter, matfett, snacks/ konfekt, socker/sirap/honung, sylt/marmelad/mos, vinäger/senap/såser, fisk/skaldjur.

23 KRAVs årsredovisning Försäljningsvärde, kronor Förädlade & återcertifierade artiklar KRAV-certifierad mark i Sverige, Typ av mark, areal (ha) KRAV-certifierad mark Karensmark Totalt KRAV-godkända djur 2007, antal Fjäderfä Får Getter Hjort Nötkreatur Svin Totalt Antal KRAV-anslutna: Restaurang Restauranger med KRAV-godkända ingredienser Butik Förädling Återcertifiering Växtodling Växthus Djurhållning Fiske 11 2 Antal KRAV-certifierade artiklar Totalt FOTO: DAVID GIESE [Mer statistik hittar du på: ]

24 22 KRAVs årsredovisning 2007 Förvaltningsberättelse Styrelsen och VD för KRAV ekonomisk förening ( ) avger härmed koncern- samt årsredovisning för verksamhetsåret KRAVs vision är att all produktion och konsumtion av livsmedel är hållbar och att ekologisk produktion är dominerande. KRAV möjliggör för sina kunder att med hög trovärdighet marknadsföra kontrollerade KRAV-märkta produkter som står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Markant ökning av ekologiskt under 2007 Försäljningsvärdena för KRAV-godkända produkter har i grossistled ökat med ca 100 milj kr mellan år 2005 och Antalet nya och förnyade KRAV-godkända artiklar under ett enskilt år har för andra året överträffat tidigare siffror år 2007 var de över 1000 stycken. Vid utgången av året fanns det totalt 4130 produkter certifierade enligt KRAVs regler, vilket bedöms vara mer än 95 procent av de ekologiska produkterna i Sverige. De varugrupper som växer mest i försäljning är mejeri, kolonial, ägg, grönsaker, frukt och bär samt ost. Handeln rapporterar försäljningsökningar på ca 25 procent, vilket visar vilket brett genomslag ekologisk mat fått under året. På mindre än ett år har marknaden ändrats från att uppvisa avsättningsproblem i vissa fall till att det nu i många produktområden råder brist. Bedömningen är att mer KRAVmärkt skulle kunna säljas om produkterna finns i butik och i storhushållen. Aktiviteten inom storhushåll har ökat rejält under året, vilket gör att volymerna nu snabbt ökar. KRAV-certifiering av storhushåll och konferensgårdar har ökat med över 30 procent under året. Såväl kunders annonsering som medierapporteringen om ekologisk mat har ökat markant. Medieuppmärksamheten kring ekologiskt har medfört betydande satsningar för att bistå journalister, opinionsbildare och nyckelaktörer med underlag. Den ekologiska produktionen inom lantbruket har ökat rejält. Antalet mjölkkor ökade med 13 procent, medan ägg- och nötköttsproduktionen ökade med 10 procent. Antalet KRAV-godkända grisar har däremot minskat med åtta procent. Den KRAV-godkända arealen har ökat med 5 procent, till ha, inklusive naturbeten. Karensarealerna ökar kraftigt. Kriterier för klimatmärkt mat uppmärksammas Under 2006 började planeringen för att utveckla ytterligare kriterier utifrån klimataspekter. KRAV planerade initialt utifrån egen budget samt kommunikationsinsats vid KRAVs föreningsstämma. Flera intressenter deltar nu och i slutet av året finns en bred styrgrupp, ett projektkontor och finansiering för åren KRAV-märkt fiske möter stort intresse KRAV har arbetat för att etablera KRAV-märkt fiske under de senaste sju åren, först som regelutveckling, sedan marknadsutveckling. Genombrottet kom när KRAV-märkt sill lanserades. Under 2007 har flera beståndsbedömningar genomförts; räkor, torsk, sej och kolja samt burfångad havskräfta. En av världens största fiskenationer, Norge, bedömer det KRAV-märkta fisket som så intressant att företag där nu satsar stort på KRAV-märkt fisk. Flerårsjämförelse Koncernen KRAVs ekonomiska utveckling i sammandrag. Tkr Nettoomsättning Resultat före finansiella poster Balansomslutning Soliditet % Avkastning eget kapital % Antal anställda (årsarbeten) Nyckeltalsdefinition framgår av tilläggsupplysningarna i notförteckningen.

25 KRAVs årsredovisning Kraftiga prissänkningar för livsmedelsföretag med stora volymer 2007 var andra året i en ny koncernstruktur samtidigt som det var första året med uppdelad fakturering. Kunderna har därmed kunnat se vad certifiering kostar respektive vad KRAV-licensen kostar. Året planerades så att Aranea effektivt skulle kunna ta emot många nya kunder utifrån förändrade bidragsregler för miljöstöd, där certifierad verksamhet medfört högre statliga bidrag. Med fullt ut genomförd bolagisering och den förändring av KRAVs prisstruktur som skett under fyra år har rejäla prissänkningar förberetts till Många nya kunder har också skapat förutsättningar för snabbare prissänkningar. Koncernen har fortsatt att rationalisera genom ökad digitalisering, en bakgrund som möjliggör prissänkningar blir sista året på de prisstrukturförändringar KRAV arbetat med under fyra år. Många av KRAVs kunder välkomnar förändringarna, samtidigt som flera mindre anför att de av marknadsskäl får allt svårare att motivera produktionen av KRAV-märkt mat. Mindre aktörer är ofta viktiga marknadsförare som inspirerar kunderna att fortsätta söka KRAV-märkt i butik. KRAV ska under nästa år utveckla ett marknadssamarbete med några mindre aktörer med tydlig profil. KRAVs kunder har reagerat positivt på förtydligandet av priserna. Aktörer med större volymer faktureras direkt från KRAV, resterande hanteras via certifieringsbolagen. Med den prissättning KRAV har betalar flertalet kunder lite för att vara med i KRAV, ca kr/år. Aranea möjliggör ökade satsningar för KRAV-märkt Former för koncerntjänster har förtydligats och leveranser kvalitetssäkrats. KRAV köper tjänster från dotterbolaget, vilket gör att verksamheten är större än det antal årsarbetare som är anställda i moderföreningen, bl a för regionala informationstjänster och administration. KRAVs styrelse har under året arbetat med en strategi för KRAVs regelverk och märke, med innebörd att KRAVmärkningen ska vara det bästa ekologiska valet. KRAVs regler ska förenklas samtidigt som servicen till anslutna ska öka. Under 2007 har regelkällan lyfts fram tydligt i KRAVs regler. KRAV har också drivit frågan om att ta fram en nationell tolkning av EU:s lagstiftning för ekologiskt. Araneas resultat för 2007 är mycket positivt. Det medför att KRAV får ett kapitaltillskott, som kan användas för att informera om KRAV-märkning och marknadsföra KRAVmärket. Araneas verksamhetsår har präglats av flera större förändringar; dels en digitaliserad anmälningsprocess för att effektivt kunna ta emot många nya kunder, dels införandet av två affärsområden samt utbildning och införande av revisor som grundkompetens. Många regelförändringar har också präglat verksamheten, särskilt på livsmedelssidan. Öppen certifiering KRAV har öppnat certifieringen av KRAVs regler, vilket inneburit att det under hösten har funnits två certifieringsbolag som certifierat enligt KRAVs regler, SMAK och FOTO: DAVID GIESE

26 24 KRAVs årsredovisning 2007 Aranea Certifiering AB. I slutet av året har också avtal slutits med Valiguard/Efsis och med HS Certifiering AB, bägge nu ackrediterade för KRAV-certifiering. När marknaden nu växer finns det utrymme för fler aktörer. KRAV ökar omsättningen Intresset för ekologisk mat har ökat exceptionellt. För KRAVs del har året också präglats av att hitta nya arbetsformer internt utifrån en ny visions- och verksamhetsinriktning. Samtidigt har organisationen haft ett enormt efterfrågetryck från media och marknad. Nettoomsättningen för KRAV har ökat med tkr, samtidigt som resultatet minskat vilket överensstämmer med den riktning som styrelsen beslutat. Årets resultat överträffar av styrelsen fastställd budget. Sannolikt sista året med statliga bidrag för marknadsstödjande åtgärder Som tidigare år har KRAV erhållit bidrag från Jordbruksverket för konsumentinformation om ekologiska varor. Medlen har använts till att producera en tidning, KRAVmärkt, och informationsmaterial samt kunna serva med svar på konsumentfrågor. Projektet omsluter 1,2 mkr, varav 54 procent utgör bidrag, KRAV betalar 28 procent och resterande del betalas av läsarna. Framtidsutsikter Marknaden för ekologiska produkter förväntas fortsätta att öka. För att svenska producenter ska kunna leverera till handeln behövs en snabbare produktionsökning. KRAVmärket är starkt hos konsumenterna, och är ett prisvärt sätt för livsmedelsföretagen att kommunicera kvalitet och hälsa samt bygga relationer kopplade till livsstilsval. Konsumenterna väljer KRAV-märkt, framför billigare alternativ. Med flera års goda resultat i ryggen har KRAV visat sig både kunna förutse förändringar och genomföra dem med begränsade resurser. Med obligatorisk märkning i EUs lagstiftning riskerar KRAVs verksamhet och KRAV-märket att tappa marknadsandelar. KRAV kommer därför framgent än tydligare att erbjuda och kommunicera mervärden i KRAV-märkningen. Med både strukturella förändringar kopplade till politik och offentliga aktörer, samtidigt som kraftiga marknadsförändringar i livsmedelsbranschen pågår har KRAV beslutat att KRAVs regler alltid ska vara det bästa valet. KRAVmärket har ökat sin kännedom till 98 procent i senaste mätningen. I en undersökning nämner 49 procent av Örebroare spontant KRAV-märkt som symbolen för ekologisk mat. Under 2007 har antalet medlemmar varit oförändrat, vilket gör att insatskapitalet är detsamma, 1085 tkr. Förslag till vinstdisposition för moderbolaget Till föreningsstämmans förfogande står: Balanserad vinst Redovisat årsresultat kr kr Kronor kr Styrelsen föreslår stämman följande vinstdisposition: Till reservfonden avsätts I ny räkning balanseras kr kr Kronor kr Koncernredovisningen har upprättats enligt den s k förvärvsmetoden. Enligt upprättad koncernbalansräkning uppgår koncernens fria kapital till kr. Härav förslås att kr överförs till bundna reserver. Enligt 15 i KRAVs stadgar ska 15 procent av det fria egna kapitalet avsättas till reservfond. Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.

27 KRAVs årsredovisning Resultaträkningar Koncern Moderförening Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Bidrag Övriga rörelseintäkter SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Summa finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond Återföring från periodiseringsfond Förändring av avskrivningar utöver plan SUMMA BOKSLUTSDISPOSITIONER Resultat före skatt Skatt på årets resultat Latent skatt Årets vinst

28 26 RAVs årsredovisning 2007 Balansräkningar Koncern Moderförening Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade kostnader för IT-inv Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra lånfristiga värdepappersinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

29 KRAVs årsredovisning Koncern Moderförening Not Eget kapital och skulder Eget kapital 8 Bundet eget kapital Insatskapital Bundna reserver Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Summa obeskattade reserver Avsättningar Latent skatteskuld Summa avsättningar SKULDER Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ställda säkerheter för checkräkningskredit Företagsinteckningar SUMMA Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga

30 28 KRAVs årsredovisning 2007 Noter Allmänna upplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om avvikelse förekommer framgår det av notanteckning nedan. Principerna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Värderingsprinciper m.m. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avsättning för latent skatt i obeskattade reserver har värderats till 28 procent av koncernens obeskattade reserver. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad värdeminskning. Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandetiden. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Koncernförhållanden Koncernredovisningen är upprättad enligt den s k förvärvsmetoden. Moderföreningen har under 2007 sålt tjänster för kronor till dotterbolaget. Moderföreningen har under 2007 köpt tjänster för kronor från dotterbolaget. Definition av nyckeltal Soliditet: Justerat eget kapital i procent av balansomslutning Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital Upplysningar till enskilda poster Not 1. Arvode och kostnadsersättning Koncern Moderförening Folkesson Råd & Revision AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Not 2. Personal Koncern Moderförening Medelantal anställda Medeltalet anställda bygger på av bolaget betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid. Medelantal anställda har varit, varav kvinnor Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro för samtliga anställda 1,2% 6,1% Andel av sjukfrånvaro som avser långtidsjukfrånvaro 0% 63% Sjukfrånvaro för kvinnor 1,8% 7,7% Sjukfrånvaro för män 0,4% 1,3% Sjukfrånvaro för personal 29 år och yngre 0% 0% Sjukfrånvaro för personal år 0,71% 8,0% Sjukfrånvaro för personal 50 år och äldre 0,44% 1,8% Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp: Koncern Moderförening Till styrelse och VD Löner och ersättningar Pensionskostnader Till övriga anställda Löner och ersättningar Pensionskostnader Sociala kostnader Summa styrelse och övriga Könsfördelning i företagsledning Antal styrelseledamöter, varav kvinnor 9 9 Antal övriga befattnings havare inkl. VD, 5 3 varav kvinnor 3 3 I löner och ersättningar till styrelse och VD ingår även löner till arbetstagarrepresentanter. Specifikation av avgångsvederlag, pension och förmåner för VD. Uppsägningstid för KRAVs sida är tolv månader. Avräkning ska ske enligt 13 Lagen om anställningsskydd. Pensionskostnad för VD är 35 % av lönen inkl. bilförmån. Denna kostnad innefattar även sjukförsäkring och TGL (tjänstegrupplivförsäkring). VD har en Ford Focus etanol som bilförmån, till ett värde av kr år Not 3. Balanserade kostnader för IT-investering Koncern Moderförening Ingående anskaffningsvärde Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffnings- värden Ingående avskrivningar Försäljningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 5 år med ett förväntat restvärde på 0 % av anskaffningsvärdet. Not 4. Inventarier Koncern Moderförening Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffnings- värden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 3-5 år med ett förväntat restvärde på 0 % av anskaffningsvärdet.

31 KRAVs årsredovisning Not 5. Andelar i koncernföretag Moderförening innehav Företag (Orgnr) Säte Antal andelar Innehavets omfattning Kapitalandel % Innehavets värde Bokfört Nominellt värde värde Aranea Certifiering AB Uppsala % ( ) Summa bokfört värde Aranea Certifiering AB Företagets egna kapital Företagets redovisade resultat Ingående anskaffningsvärde Nyemission Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Not 8. Eget kapital Koncern Insatskapital Bundna reserver Fria reserver Belopp vid årets ingång Medlemsinsatser Avsättning till reservfond Förskjutning mellan bundna och fria reserver Årets vinst Belopp vid årets utgång Moderförening Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång Resultatdisp. enl. beslut av årsstämman: Avsättning till reservfond Årets vinst Belopp vid årets utgång Not 6. Andra långfristiga värdepappersinnehav Koncernen Värdepapper Nom. värde Antal o2 El Ek. Förening Ingående anskaffningsvärde 0 0 Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Not 7. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda marknadsföringskostnader Övriga interimsfordringar Summa bokfört värde Koncern Moderförening Not 9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncern Moderförening Upplupna löner Upplupna sociala avgifter Förutbetald intäkt Övriga interimsskulder Summa bokfört värde FOTO: DAVID GIESE