KRAV-aktuellt. Vad gör KRAV för klimatet? Vi ser till att skillnaden märks O K T O B E R

Transkript

1 Vi ser till att skillnaden märks KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V O K T O B E R Vad gör KRAV för klimatet?

2 Hallå Ingemar Hellbe! certifieringschef på SMAK Ni kommer att börja certifiera enligt KRAVs regler från slutet av oktober. Vilka fördelar kan du se med detta för SMAKs del? KRAV är ett starkt etablerat varumärke som många vill ha. Genom att kunna erbjuda fler certifieringskoncept skapar vi bättre kundunderlag i områden där vi idag har få kunder. På vilket sätt tror du det blir bra för kunderna att även SMAK kan KRAV-certifiera? Jag tror alla berörda anser att det behövs konkurrens inom ekocertifieringen. Det bidrar till att effektivisera certifieringen med kundanpassade lösningar för de som behöver flera typer av certifieringar. Det behövs också större certifieringskapacitet både för den växande ekomarknaden och även för den nya livsmedelslagstiftningen som ställer högre krav på egenkontroll. Vilka av KRAVs regelområden kan ni certifiera inom? Lantbruk, foderproduktion, livsmedelsförädling och import till en början. Redaktör: Solweig Wall Ellström solweig.wall.ellstrom@krav.se Tel: Formgivning: José Barrios Lancellotti Ansvarig utgivare: Pia Högström Utgiven av KRAV, Box Uppsala Tel: e-post: info@krav.se - webb: Omslagets foto: Hans Eisengarten, Bildarkivet.se Repro och tryck: Grafiska Punkten, Växjö KRAV fortsätter sänka licenspriset Vi ser nu att försäljningen av KRAVmärkta livsmedel tar ordentlig fart. Det gör det möjligt för oss att sänka licenspriserna rejält för våra livsmedelskunder, säger Pia Högström, ekonomichef på KRAV. Framför allt är det procentsatserna på försäljningsvärdena som kommer att sänkas och då allra mest för dem som har mycket höga försäljningsvärden. Ett undantag från sänkningen är att växtodlare kommer att få en liten höjning med 2 kronor per ha, till totalt 12 kr/ha. På så sätt blir fördelningen mellan vad olika kundgrupper betalar något bättre, säger Pia Högström och förklarar att det innebär att de flesta av KRAVs kunder kommer att betala mellan 400 och 700 kronor per år i licens till KRAV. Det är något som kunderna upplever som prisvärt enligt årets erfarenheter, säger Pia Högström. HELA SIFO-UNDERSÖKNINGEN som KRAV låtit göra finns tillgänglig för dig som är kund. Klicka på länken på KRAVs webbplats ( eller De flesta av KRAVs kunder kommer att betala mellan 400 och 700 kronor per år i licens till KRAV. Det gäller att hålla isär vad man betalar i licensavgift till KRAV och vad man betalar för själva certifieringen som kan variera mer. Men nästa år kan även SMAK och EFSIS certifiera enligt KRAVs regler, vilket skapar ökad flexibilitet för alla med KRAVcertifierad produktion. Att KRAV-märket har ett värde syns tydligt i den SIFO-undersökning som KRAV låtit göra. Den visar bland annat att cirka 60 procent av ekokonsumenterna i butiken är villiga att betala 15 till 34 öre mer när KRAV-märket finns på mjölkförpackningen. Det ska jämföras med att licenspriset för mejerierna inte är mer än 3 öre per liter mjölk och att lantbrukaren betalar långt under ett öre. SIFO-undersökningen visar också att de som handlar ekologiskt i högre grad bestämmer sig i butiken. Det här är två ekonomiskt starka skäl bakom valet att KRAV-märka sina produkter, avslutar Pia Högström. SIFO- undersökningen tillgänglig för kunder gå direkt till sifo-matningen. Användarnamnet är sifomatningen och lösenordet krav OKTOBER 2007

3 Notiser Foto: José Barrios Lancellotti Ekologiskt skulle genomsyra Interfood, denna måltidens träffpunkt 4-6 september. Det var målet som KRAV och sju andra organisationer strävade efter tillsammans med Svenska mässsan i Göteborg. Organisationerna hade också en gemensam monter dit det kom många besökare. Utställarna som vi värvade har överlag varit nöjda, säger Marc Wester på KRAV. Han är en av dem som lagt ned många timmar på förberedelser av mässan. Och visst lyckades de. Interfood blev en jättekick för hela den ekologiska branschen, säger Jessica Elgenstierna, informationschef på KRAV. På mässan fanns en ekologisk stad som gjorde det möjligt för många små producenter att delta. Där visade de upp nya produkter för inköpare och andra som besökte mässan. Här fanns mängder av KRAV-märken och här gjordes affärer. Men också media bevakade mässsan. Det är roligt att en fackmässa som den här har fått så bra täckning även i media som vänder sig till allmänheten, säger Jessica. Jordbruksminister Eskil Erlandsson med följe kom och minglade i vår monter på Interfood. Här i samtal med KRAVs vd Lena Söderberg. Lyckat Interfood ger smak på mer Såväl TV, som stora tidningar och fackpress bevakade händelsen och det var det ekologiska som var det nya spännande inslaget. Det ekologiska temat under Interfood har fått större uppmärksamhet än vi vågat drömma om, säger Peter Berggren, business manager på Svenska Mässan, som redan nu vill lansera en nordisk ekomässa 2009 i anslutning till Interfood. 500 personer besökte också de intressanta seminarier som hölls i anslutning till mässan. Även i detta sammanhang var KRAV aktiv genom att presentera en ny SIFO-undersökning om KRAV-märket samt hålla möten om klimatmärkning och om hur gemensamma branschriktlinjer skulle kunna skapas för den ekologiska produktionen. Dessutom diskuterades KRAVs mervärden på ett medlemsmöte som hölls i anslutning till mässan. KRAV delade monter och förberedde mässan tillsammans med Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Hushållningssällskapet, Ekologiska lantbrukarna, Ekologiskt marknadscentrum och LRF. KRAVs mervärden Vilka är mervärdena i KRAVs regler? Är alla mervärden viktiga? Finns det mervärden som behöver utvecklas ytterligare? Vilka av mervärdena ska tas hänsyn till vid godkännande av produkter certifierade enligt andra regelsystem? Det var några av de frågeställningar som KRAV ville få belysta genom den remissomgång som nyligen avslutats. Fokus i remissen var hur stora skillnaderna ska vara mellan KRAVs regler och EUs regler för ekologisk produktion och vilka de ska vara. Sedan svaren bearbetats har nu frågorna diskuterats i regelkommittén. I oktober blir det styrelsens tur att ta upp ärendet. Trovärdighet hos ekokrogar efterfrågas Haka på ekotrenden - men glöm inte trovärdigheten! Det skriver KRAV i en debattartikel som nyligen publicerades i tidningen Restauratören. KRAV efterlyser en tredjepartskontroll av restauranger som marknadsför sig som ekologiska. Nu när allt fler restauranger profilerar sig åt det ekologiska hållet är det bara en tidsfråga innan medierna kommer att titta närmare på hur reko ekokrogen egentligen är, menar KRAV. Utan en tredjepartscertifiering är risken stor för fusk som drabbar alla, inte bara dem som fuskar. Hela artikeln kan du läsa på OKTOBER

4 Reportage Här bestämmer korna Här är det korna själva som bestämmer när de ska äta, sova eller gå ut, men också när de ska bli mjölkade. En dag i juli besöker jag den KRAV-anslutna uppländska gården Östanå. Här byggdes ladugården om för sex år sedan till lösdrift och korna mjölkas med robot. HENRIK JOHANSSON, gårdens ägare, visar mig in i ladugården. Det är slående hur lugnt det är där inne. Några kor ligger och vilar. Andra står i godan ro i kö för att gå in i båset där de blir mjölkade av roboten. Genom transpondern, på halsbandet som de bär, får roboten veta vilken ko den har att göra med. Med hjälp av laserljus letar sig robotarmen fram till spenarna och tvättar dem, en i taget, och sedan sätter den på spenkopparna som mjölkar. Jag fascineras, men undrar samtidigt om det verkligen fungerar för alla kor. Juvren kan ju se så olika ut. Jag får veta att det största problemet är om spenarna sitter väldigt tätt. Men sådana kor får bli amkor till några kalvar. På den här gården får kalvarna därför dia hela den period på minst 12 veckor då de ska få mjölk. När roboten är klar med mjölkningen öppnas grinden framför kon och hon går in i en annan avdelning. Där bjuds på grovfoder* i obegränsade mängder och där finns kraftfoder i en automat som läser av vilken ko det är så att den får rätt mängd. Vi går vidare in i kontrollrummet som har fönster mot kohallen. Där står datorn och Henrik visar mig hur det går att få fram mängder av information om mjölken från varje spene hos varje ko. Har någon fått inflammation i juvret går det lätt att se. Henrik har full koll på alla sina 60 kor. Han klappar dem kanske inte lika mycket, nu när roboten mjölkar, men känner igen dem vid namn, det gör han. En iakttagelse som Henrik har gjort är att robotmjölkning är bra för de kor som har låg rang i flocken. De kan välja att gå till roboten när det inte är så många andra kor där. Därmed slipper de sådana konfrontationer som det ofta blir när alla kor ska in och mjölkas samtidigt. Jag undrar om korna verkligen går ut och betar tillräckligt. Enligt KRAVs regler ska ju minst hälften av grovfodret komma från bete vid den här tiden på året. Går de verkligen iväg till beten som ligger långt bort när ingen driver dem vidare? Men, korna gillar att beta, säger Henrik. Knepet är att inte ha långa drivgator för att komma till betet. När betesmarken börjar alldeles utanför ladugårsdörren, spelar det ingen roll om de sedan får gå lång väg. Och det får jag se med egna ögon när en grupp kor kommer ut. Närmast ladugården är det färska gräset uppätet, så de strövar vidare runt hela kullen med byggnaderna och vidare fram till en väg som de korsar genom en tunnel. De traskar vidare över ännu ett stort fält och där längst bort i änden ser jag flocken beta. Där har de hittat det goda färska gräset. Men varma dagar vill de inte gå ut, för de lider av sol och värme, säger Henrik, och förklarar att de istället betar desto intensivare när de tycker att det är skönt ute, på kvällar och nätter eller som denna dag när det småregnar. Jag avslutar besöket genom att traska ut i hagen, för att ta några bilder. Men kanske är de här korna ovanligt självständiga. I varje fall gillar de inte att få oväntat besök av mig. De kommer mig till mötes för att kolla in mig, men ger sig sedan snabbt iväg. * Grovfoder är gräs och klöver. Det kan torkas till hö eller konserveras till ensilage. TIPS FÖR LANTBRUKARE HUR FÅR KORNA TILLRÄCKIGT MED BETE VID ROBOTMJÖLKNING? Robotmjölkning/frivillig mjölkning går bra att förena med KRAVs regler, men det kan i vissa fall krävas anpassningar för att klara reglerna om grovfoderkonsumtion och betesgång. Minst halva grovfodergivan ska komma från betet, dock minst 6 kg ts per dag. För ett bra betesutnyttjande bör betena ligga nära ladugården, och korna vill gärna se flocken och betet när de går ut från ladugården. Släpp korna tidigt på bete. Överutfodra inte inne. Enligt reglerna ska korna under betesperioden kunna vistas på betesmark större delen av dygnet, vilket innebär minst två betespass. Låt korna också komma ut på bete nattetid för att betesintaget ska bli tillräckligt. 4 - OKTOBER 2007

5 Regler - lantbruk Ingen föranmälan Trots god förebyggande djurhälsovård finns det fall då kemisk bekämpning är nödvändig för djurens skull. Det kan till exempel handla om bekämpning av löss. Förut fanns kravet på att i förväg anmäla till certifieringsorganet om du skulle behandla en hel djurgrupp med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel. Nytt för i år är att du inte behöver göra någon sådan föranmälan. Däremot ska du vid kontrollen kunna visa vilka förebyggande åtgärder du kommer att vidta för att försöka undvika en liknande situation. Bekämpningen ska förstås också journalföras. Större inköp av djur Planerar du att göra en större utökning av djurantalet? Då gäller förstås att du i första hand ska försöka få tag i KRAV-godkända djur. Men om inte det går kan du efter prövning hos ditt certifieringsorgan få tillstånd att köpa in konventionella djur. Observera dock att EU-förordningen, som anger lagnivån för ekologisk produktion, begränsar hur många konventionella djur du får köpa. De köpta konventionella djuren får inte motsvara mer än 40 procent av antalet moderdjur i din ursprungliga besättning. Har du 50 kor får du alltså bara utöka med 20 stycken konventionella djur. Jag avslutar besöket genom att traska ut i hagen, för att ta några bilder. Men kanske är de här korna ovanligt självständiga. I varje fall gillar de inte att få oväntat besök av mig. De kommer mig till mötes för att kolla in mig, men ger sig sedan snabbt iväg. 100 % godkänt foder Vi vill åter uppmärksamma dig på att idisslare ska utfodras med 100 procent KRAV-godkänt foder från och med första januari Foder från karensårsodling får ingå med maximalt 80 procent till sista december 2008, och därefter med 60 procent. Text och bild: Solweig Wall Ellström OKTOBER

6 Notiser Branschriktlinjer EU-förordningen för ekologisk produktion har inte skrivits som direkt användbara regler och är svårtolkad. Därför menar KRAV att det skulle vara en fördel om branschen kan ta fram en svensk tolkning. Liknande tolkningar finns redan i andra länder. För att få igång ett arbete med att ta fram sådana branschriktlinjer kallade KRAV till ett möte under Interfoodmässan i Göteborg. Ett femtontal intressenter från branschen samt Jordbruksverket var där. Alla var överens om att det behövs ett begripligt dokument som går att använda i certifieringen, säger Kjell Sjödahl Svensson på KRAV. Nästa steg blir att utforma ett förslag till hur processen att ta fram branschriktlinjerna ska se ut och finansieras. Nya EU-regler hindrar I juni antog EUs jordbruksministrar en ny förordning för ekologisk produktion som börjar gälla från KRAV har tillsammans med Ekologiska Lantbrukarna och internationella ekologiska organisationer arbetat intensivt för att påverka beslutet. Vi anser att reglerna är så illa skrivna att de är ett direkt hinder för utvecklingen av ekologisk mat. Vi beklagar att den svenska regeringen röstade ja, säger Johan Cejie, regelutvecklingschef vid KRAV. Läs mer på Ekologisk produktion kan försörja världen En ny amerikansk studie visar att ekologisk produktion kan försörja jordens växande befolkning med mat utan att mer mark behöver odlas upp. Studien visar att produktiviteten skulle sjunka något i den utvecklade världen, men öka i utvecklingsländerna. Det senare beror på att det främst är lågintensiva metoder som idag används i utvecklingsländerna. Avkastningen höjs därför när lantbrukarna börjar med intensiva ekologiska metoder. Källa: Badgley. C. et al. Organic agriculture and the global food supply. Renewable Agriculture and Food Systems. Cambridge University Press Vad betyder KRAV-godkänd mat för klimatet? Ekologiskt lantbruk bidrar sannolikt till att koldioxidutsläppen blir mindre. Det skrev vi om i årets första KRAV Aktuellt. Men innebär det att KRAVgodkänd mat minskar den globala uppvärmningen? På den frågan kan du inte få något entydigt svar. Dels är koldioxid inte den enda växthusgasen som avgår från lantbruket och dessutom spelar det förstås roll vad som händer med maten när den har lämnat gården. Ett par saker kan vi dock slå fast. Det är bra för klimatet att inte använda konstgödsel och det är bra att undvika soja som djurfoder. Som vi tidigare skrivit bidrar konstgödseln till ökade koldioxidutsläpp vid produktion och transport och så finns det risk att inte lika mycket koldioxid binds i markens mull. Att den KRAV-godkända djurhållningen endast använder en liten mängd soja och att den är ekologisk spelar stor roll för att hålla nere koldioxidutsläppen. Mycket stora mängder koldioxid avgår nämligen när man hugger ned regnskogar, och det är något som blir konsekvensen av de konventionella sojaodlingarna. De andra växthusgaser som är intressanta i det här sammanhanget är lustgas och metan. De är mycket kraftfullare än koldioxid och väger man in detta står jordbrukets utsläpp av metan och lustgas för 12 procent av Foto: Bengt Ekberg, Bilarkivet.se Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Till fördel för ekologiskt är att konstgödseln kan bidra till ökade utsläpp av de två gaserna. Exempelvis avgår det lustgas vid tillverkningen. Men vi måste också tillstå att det finns risk att ekologiska idisslare släpper ut mer metan än konventionella. När idisslare ätit gräs och klöver rapar de metangas och släpper även ut denna gas i sin andra ände. Eftersom ekologiska kor i regel äter mer sådant foder och producerar långsammare än andra så kan man befara att djurens metanutsläpp per kilo mjölk och kött blir större i den ekologiska produktionen. Men att ge korna mer kraftfoder är ingen lösning. De mår bra av att äta mycket gräs och klöver som deras magar är skapta för. Genom betet och produktionen av gräs och klöver får vi också andra fördelar som ett öppet landskap med biologisk mångfald. Ett sätt att minska metanutsläppen skulle kunna vara att låta korna leva längre. Det beror på att de producerar metan även som ungdjur innan de börjat producera mjölk. Metanbelastningen per liter mjölk kan därför bli mindre om de producerar mjölk under en längre period. SOLWEIG WALL ELLSTRÖM Detta är ett sammandrag av en längre förklarande artikel med källhänvisningar som du hittar bland notiserna på OKTOBER 2007

7 Regler livsmedel KLIMATMÄRKNING KRAV och Svenskt Sigill i gemensamt initiativ KRAV och Svenskt Sigill har nu tagit ett gemensamt initiativ till klimatmärkning av mat. För att få in synpunkter på grundprinciperna för en sådan märkning anordnade de en hearing under måltidsmässan Inter- KRAV tar initiativ till klimatupprop Vi antar utmaningen! Vi ska bedriva vår verksamhet utan att bidra till den globala uppvärmningen. Genom näringslivets klimatupprop hoppas vi också inspirera fler att börja arbeta för att bli klimatneutrala. Det skriver ett 40-tal företag som har tagit initiativ till Näringslivets Klimatupprop. Företagen som deltar i uppropet har ambitionen att minska food. Uppslutningen blev stor med ett 80-tal personer från förädling, handel och forskning. Det blev väldigt intressanta diskussioner, och vi fick många synpunkter, säger Zahrah Ekmark som representerade KRAV. De flesta tycker att det är viktigt att vi kommer igång snabbt med en märkning, och sedan kan vi bygga vidare när vi samlat på oss mer kunskap, säger Zahrah. Andra vill skynda långsamt av rädsla för att hamna fel. Nästa steg blir att bearbeta synpunkter och skapa en expertpanel som regelförslag kan bollas med. En remissomgång har just avslutats och två till planeras. Reglerna beräknas bli klara sommaren På www. krav.se/klimat kan du följa arbetet och komma med synpunkter. sina verksamheters utsläpp med minst 30 procent fram till år 2020 och med procent till år 2050, jämfört med Företagen kommer att beräkna och redovisa sina verksamheters koldioxidutsläpp under en treårsperiod. KRAV och KRAVs dotterbolag Aranea Certifiering är två av initiativtagarna till uppropet. Enklare att få produkter godkända Idag ska kunden i förväg lämna in recept och förpackningar för att få en produkt godkänd av certifieringsbolaget. Det gäller både för nya produkter och när man vill ändra i ett recept. En vanlig kritik mot detta har varit att det är krångligt och tidsödande. Nu vill KRAV förenkla för sina kunder, säger Johan Cejie, regelutvecklingschef på KRAV. Johan Cejie, regelutvecklingschef på KRAV. Tanken är att kunderna själva ska få ta ansvarar för att recept, ingredienser och förpackningar följer KRAVs regler och dokumentera detta. Produkterna ska anmälas, så att konsumenter och andra kan söka efter dem. Vid revisionen kontrollerar certifieringsbolaget att allt fungerar som det ska. Det här tillvägagångssättet kommer också att gälla för den som vill KRAV-märka en ekologisk produkt som är certifierad enligt något annat regelverk. Eftersom vi vet att det kan vara svårt att hålla reda på alla detaljer som gäller kommer vi att göra allt vi kan för att underlätta för kunden, säger Johan. Håll utkik på under hösten. Där kommer du att hitta remissen om dessa blivande regler för produkters godkännande. Ändring av tillåtna livsmedelstillsatser och processhjälpmedel Eftersom EU:s förordning för ekologisk produktion har ändras, så ändras KRAVs regler från och med 1 december. Listan över tillåtna livsmedelstillsatser (bilaga 7) delas upp i vegetabiliska och animaliska livsmedel. Förändringen innebär en del inskränkningar för animaliska livsmedel. Listan över tillåtna processhjälpmedel (bilaga 8) ses också över. De nya listorna publiceras på KRAVs webbplats under oktober. OKTOBER

8 E K O N O M I S K F Ö R E N I N G Postadress: KRAV, Box 1037, Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: Fax: Webb: E-post: info@krav.se JULKLAPPSTIPS Genombrott för mathantverk Matmässan Smaklust blev genombrottet för svenskt mathantverk när den arrangerades på Söder i Stockholm sista helgen i augusti. Bakom arrangemanget stod organisationen Eldrimner och målet med mässan var att visa upp den rika matkultur som gömmer sig ute i bygderna. KRAV fanns på plats för att sprida information och träffa kunder och allmänhet. Den här typen av arrangemang är viktiga för svensk mattradition. All heder åt Eldrimner som har rott Smaklust i hamn, kommenterade Jakob Falkerby från KRAV. Vi vill också passa på att gratulera Birgitta Alwén som tillsammans med sin man driver KRAVcertifierad kycklinguppfödning på Bosarps gård. Hennes parfait på kycklinglever vann guldmedalj i tävlingen om bästa mathantverk. KRAV-anslutna företag har förmånen att kunna köpa Monika Ahlbergs böcker till ett lägre pris: Monikas Bästa Menyer 125 kronor ink moms (138 kr på nätet) Monikas Bästa Menyer - Vår 125 kronor ink moms (138 kr på nätet) Monikas Bästa Menyer - Vintern 135 kronor ink moms (174 kr på nätet) KRAV tar upp beställningarna, ring KRAV utbildning Hållbar kunskap Staffan Carlberg, Ledare KRAV Utbildning staffan.carlberg@krav.se Vind i seglen för KRAV Utbildning! Precis innan sommaren blev vi klara med våra två första utbildningskoncept, Ekologisk Grundkurs och Ekologisk kick off. Jag vill uppmana Dig att göra ett besök på vår webbplats ( för att se i detalj vad dessa utbildningar innehåller. Via webbplatsen kan du också skicka in Din intresseanmälan, om Du hittar någon utbildning som passar Dig. Vi har redan fått många förfrågningar om att komma ut till företag, restauranger och andra för att hålla dessa kurser. Extra roligt är att se hur intresset för och behovet av utbildningar exploderat efter Interfoodmässan i Göteborg första veckan i september! Mässan var en vitamininjektion för många, och en tydlig signal om hur snabbt intresset för ekologi växer. Nu gäller det att hänga med! KRAV-märket är känt av 98 procent av befolkningen och står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Märket finns på närmare ekologiska matvaror. Märket visar att varan är producerad enligt KRAVs regler, utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, GMO eller onaturliga tillsatser.