2000-talets jämställdhetspolitik ett avpolitiserat politikområde?

Transkript

1 2000-talets jämställdhetspolitik ett avpolitiserat politikområde? - En diskursanalytisk studie om den svenska jämställdhetspolitiken - The gender policy of the 21st century- a depoliticised policy? A discourse analytical study of the Swedish gender equality policy Amanda Johansson Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för politiska och historiska studier Politices kandidatprogrammet 15 hp Examinator: Inga Narbutaite Aflaki Handledare: Tomas Mitander

2 Förord Jag vill tacka min handledare Tomas Mitander för god vägledning genom hela uppsatsen. Jag vill även tacka Line Säll och Arne Larsson som även de läst mitt material och kommit med bra synpunkter. Tack också till Andreas Öjehag som deltog i diskussionerna om min uppsats och kom med goda råd.

3 Abstract Essay in political science, C-level, by Amanda Johansson, Karlstad University, 2013 This discursive policy study has its starting point in the criticism of the Swedish genderequality policy is depoliticised. The purpose of this study is to investigate how the Swedish gender-equality policy was problematised and designed during the 2000s. The purpose of this paper is also to investigate whether the Swedish gender-equality policy can be defined as a depoliticised policy or not. The research questions of this study are: What s the problem of gender-equality represented to be in the specifics policies and what effects are produced of this representation? Can gender policy, as it is designed in the various policy documents, be understood as a depoliticised policy, in the sense that sex is not articulated on the basis of a conflict dimension? To find the answer of theese questions I use the method Whats s the problem represented to be", which is an inductive approach where the researcher sets selected questions to its material. The result of this study shows that the problem of gender-equality usually is represented in three different ways. The first finding is that the problem is descbribed in terms, that there is an uneven distribution of power between man and women. The second results shows that the problem with the unequal society is explained in terms that there s is a lack of quality and knowledge. The last representation is described in terms that there is a problem for the democracy and the growth. The study result also shows that the Swedish gender-equality policy mostly can be understood as a de-politicised policy. Keywords: gender-equality, depoliticised, feminist theory, Bacchi

4 Sammanfattning Denna studie är en diskursanalytisk policystudie som tar sin början i kritik om att den svenska jämställdhetspolitiken är avpolitiserad och saknar maktkritiskt innehåll. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den svenska jämställdhetspolitiken problematiserats och utformats under 2000-talet. Syftet med denna uppsats är också att undersöka om den svenska jämställdhetspolitiken kan definieras som ett avpolitiserat politikområde. De frågeställningar som studien ämnar svara är följande: Hur representeras jämställdhetsproblemet i de olika policydokumenten och vad blir effekterna av denna representation? Kan jämställdhetspolitiken, så som den är utformat i de olika policydokumenten, förstås som ett avpolitserat politikområde, i den mening att kön inte artikuleras utifrån en konfliktdimension? För att söka svar på dessa frågor används metoden What s the problem represented to be? som är en induktiv strategi där forskaren ställer valda frågor till sitt material. Resultatet av undersökningen visar att jämställdhetsproblemet huvudsakligen framställs i tre olika typer av representationer. Dessa tre har jag valt kalla: maktfördelningsproblem, bristande kvalité- och kunskapsproblem och demokrati- och tillväxtproblem. Studiens resultat visar också att den svenska jämställdhetspolitiken mestadels kan förstås som ett avpolitiserat politikområde. Nyckelord: jämställdhetspolitik, avpolitiserad, feministisk teori, Bacchi

5 Förord ABSTRACT Sammanfattning 1. Inledning Ämnesval Studiens inriktning Syfte och frågeställningar Jämställdhet som etablerat politikområde vad handlar den om? Jämställdhetspolitiken som diskursivt forskningsområde Disposition Teori Teoretisk ansats Feminismens utgångspunkter Feministisk politisk teori könets betydelse Feministisk politisk teori kön och makt Feministisk teori i denna studie Politik, det politiska och politisering Politisering och avpolitisering i denna studie Metodologi Metodologiska överväganden What s the problem represented to be? Operationalisering av Bacchis frågor Material, datainsamling och avgränsningar Analytisk strategi Resultat och analys Problemrepresentationer Maktfördelningsproblem Kvalité- och kunskapsproblem Demokrati- och tillväxtproblem Effekter av problemrepresentationerna Begränsningar i anslutning till problemrepresentationerna Begränsade lösningar Vilka subjektpositioner tillskrivs? Vad lämnas oproblematiserat?... 41

6 talets jämställdhetspolitik ett avpolitiserat politikområde? Sammanfattning analys Slutsatser och diskussion Slutsatser Avslutande diskussion Referenseförteckning

7

8 1. Inledning 1.1 Ämnesval Den svenska jämställdhetspolitiken har länge setts som framgångsrik och hyllats världen över. Sverige är tillsammans med sina nordiska grannländer det land som tillhör toppen av världens mest jämställda land. 1 Listan kan göras lång på de politiska beslut som genomförts i syfte att stärka jämställdheten mellan män och kvinnor och knappast är det någon som idag skulle yttra sig att vara emot jämställdhet för män och kvinnor fick Sverige sin första jämställdhetsminister, en post som sedan dess innehafts av både socialdemokratiska och borgerliga ministrar. De ledande partierna är inte sena med att berätta hur viktigt de tycker jämställdhetspolitiken är. Socialdemokraterna profilerar sig som ett feministiskt parti och anser att kvinnans ställning måste stärkas i såväl arbetslivet som privat övertog Alliansen ansvaret för området och stoltserade med en särskild jämställdhetssatsning med hela 1,6 miljarder kronor i ökade anslag, vilket var en tiodubbling av tidigare ekonomiska resurser. 3 Det går således att få uppfattningen att jämställdhet är något som tidigare regeringspartier och nuvarande styre är måna om att förbättra. Men trots ett omfattande fokus på jämställdhet och åtgärder på flera nivåer runt om i det svenska samhället är fortfarande Sverige långt ifrån jämställt. Så sent som oktober 2012 presenterade SCB ny statistik som visar att jämställdheten går trögt. 4 Genusvetare och feminister beskriver den svenska jämställdhetspolitiken som avpolitiserad. Avpolitiserad i den mening att den saknar maktkritiskt innehåll och att den därför inte för jämställdheten framåt. 5 En politisk fråga kan, trots att den framförs på den politiska dagordningen vara avpolitiserad i den mening att den inte uttryckas i kollektiva termer eller på ett sätt där motsättningar och åtskilda intressen presenteras. 6 Kritiken mot att jämställdheten är avpolitiserad, handlar således i detta fall om att den inte debatteras och framförs på ett sätt där konflikt och skilda intressen synliggörs. 1 FN:s utvecklingsprogram UNDP, hämtat Jämställdhet, hämtat Prop. 2009/10:234:13 s.1 4 Jämställdheten trampar vatten, aspx, hämtat Dags för en kritik av jämställdhet, hämtat Höjer Wendt, M., Rädslans politik, 2002, s

9 I en rad debattartiklar i DN i oktober 2012, blossade en hetsig debatt upp rörande vissa feministers idéer om att slopa jämställdhetsbegreppet. Kristina Hultman kritiserade och anklagade feminismen för att begå ett ödesdigert misstag genom att skrota jämställdhetsbegreppet, medans ledande feminister, som Maud Eduards och Gudrun Schyman, försvarade sig med att någon måste gå före och visa vägen. 7 Hultman anser att det är fel att uppmana till kamp, konflikt och revolt och att den feministiska rörelsen måste fortsätta att arbeta brett för att nå resultat. Schyman skriver att det är problematiskt att svenska partier anser sig vara feministiska och helt överens om jämställdheten men att de samtidigt genomför beslut som motverkar detta. Schyman anser att denna konflikt måste synliggöras för att på så sätt komma åt vad det egentligen handlar om makt. Istället för att prata om jämställdhet anser Schyman att det är dags ersätta den rådande konsensus med en politik som utmanar den patriarkala maktordningen genom maktanalyser och riktiga politiska förslag. 8 Forskarna Malin Rönnblom och Sara Edenheim är inne på samma spår när de problematiserar det paradoxala med att det aldrig tidigare satsats så mycket pengar på jämställdheten men att vi samtidigt inte blir mer jämställda för det. Rönnblom och Edenheim beskriver dagens politik som alltför avpolitiserad där marknadens principer vunnit mark över politiska lösningar. De skriver angående Hultmans kritik: Samhällskritiska frågor blir avpolitiserade genom att de kan tömmas på maktkritiskt innehåll och fyllas med utvärderingar och vaga hänvisningar till de mänskliga rättigheterna. Vi hoppas att vårt antologibidrag ska bidra till motsatsen, till en ökad politisering av de frågor som alltjämt präglar vårt samhälle men som inkorporerats till osynlighet i etablerade former för vad som kan sägas och tänkas när det gäller politisk förändring. 9 Samma Rönnblom skriver i en annan artikel att den svenska jämställdhetspolitiken, till följd av nyliberalismen, fått en styrningsmentalitet, där jämställdhet görs till administrativa tekniker i form av jämställdhetsplaner och checklistor, vilket lett till att kritiska granskningar av makrelationer mellan könen suddats ut. 10 Annan forskning har visat liknande tendenser. 7 Ödesdigert misstag när feminismen skrotar jämställdheten, hämtat , 8 Vad vill egentligen Kristina Hultman?, hämtat Feminismen måste ha högre ambitioner, hämtat Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik,

10 Statsvetaren Katharina Tollin beskriver i sin avhandling Sida vid sida från 2011 hur den svenska jämställdhetspolitiken kommit att blivit allt mer präglad av nyliberalistiska inslag i form av bland annat individuella rättigheter, nedskärningar och managementmodeller och där jämställdheten i Sverige har kommit att handla om mer än maktrelationen mellan män och kvinnor. 11 Det finns därmed problem med den svenska jämställdhetspolitiken. Trots att regeringar i över trettio år satsat stora resurser för att åstadkomma lika villkor för män och kvinnor visar verkligheten att det fortfarande är en lång väg att gå. Det verkar inte heller vara helt enhetligt hur jämställdhetsbegreppet ska användas och vilken innehåll det ska fylla. Det råder också en aktuell debatt mellan feminister om jämställdhetsbegreppets vara eller icke-vara och dessutom skarp kritik mot ledande politikers sätt att hantera området. Av ovanstående bakgrund vore det därför intressant att studera hur svenska regeringar använder sig av begreppet och vilken funktion det tycks fylla i den svenska politiken. Vad tycker de ledande politikerna är problemet med jämställdheten? Stämmer kritiken att jämställdheten är mainstreamad, avpolitiserad och dessutom saknar maktkritiska presentationer? Feministisk politisk teori är den politiska teori som intresserar sig för att synliggöra hur kvinnan är underordnad mannen. Den feministiska teorin är kritisk till dagens politiska system eftersom det utgår ifrån att de som är aktiva i det politiska systemet är jämlika och könslösa individer. Den feministiska teorins uppgift är att politisera frågan mellan män och kvinnor. Grundtanken är att kön bör erkännas som en legitim politisk kategori så att den politiska maktfördelningen kan studeras ur ett könsperspektiv. 12 I politiken utgör policydokument en viktig bas. Det finns en outtalad åsikt inom politiken att policy är bra eftersom policys åtgärdar något som är fel. Policydokument skapas därför för att något måste lösas, det finns därmed ett problem. 13 Policydokument framställs i regel som om den givna representationen av problemet är den enda möjliga och rätta, men beroende på avsändaren kan beskrivningarna av ett politikområde variera kraftigt. En inriktning inom policyforskningen intresserar sig just för hur problem med hjälp av policys skapas, det vill säga att de utgår ifrån att det inte finns några givna problem, utan att de istället skapas diskursivt. Grundläggande i detta tänk, är att sättet man väljer att problematisera något på, får 11 Tollin, K., Sida vid sida, Höjer Wendt, M., Åse, C., Politikens paradoxer en introduktion till feministisk teori, 1996, s Bacchi, C., Analysing Policy: What s the problem represented to be?, 2009, s. (Introduction) 9

11 konsekvenser för vilken lösning som presenteras, alltså; hur vi väljer att se på saker spelar en avgörande roll för hur i väljer att ta i tu med problemet. Fokus inom denna diskursiva policyanalys är därmed att granska den givna problemrepresentationen eftersom den är påverkad av tolkningar, värderingar och val. Företrädare för policyanalysen menar därmed att dessa problemrepresentationer inte längre är självklara, eftersom de är påverkade av flera olika faktorer, och av den anledningen är det därför av stor vikt att studera hur dessa problem skapas. Utifrån dessa antaganden är det därför relevant att granska offentliga dokument för att synliggöra problemrepresentationer och studera sådant som tas för givet i dokumentet. Med denna teoretiska ansats bör man därför se jämställdhetspolitiken som ett producerat politikområde, eftersom problemen är skapade utifrån subjektiva tolkningar i form av värderingar och antaganden Studiens inriktning En central del av jämställdhetspolitikens utformning är de skrivelser som jämställdhetsministern och regeringen utformar. Skrivelserna innehåller riktlinjer för hela jämställdhetsarbetet inför den kommande mandatperioden. I dessa policydokument ges allmänna utgångspunkter om problemområdet, vilka politiska åtgärder som är planerade att genomföras och vilka områden som är av vikt att studera. Skrivelserna utgör således en viktig bas för den bedrivna jämställdhetspolitiken i Sverige och det är också i dessa dokument som synen på jämställdhetsproblemet synliggörs. Denna studie kommer att rikta in sig på att studera hur jämställdhet behandlas i de skrivna policydokumenten och vilka utgångspunkter man har när man skapar problemrepresentationen och vilka lösningar man sedan tenderar att komma fram till. Vad lämnas osagt och vilka bakomliggande antaganden tycks finnas? Kortfattat: hur den samtida jämställdheten konstrueras i dokumenten. Med den samtida jämställdheten avser jag perioden från 2000-talets början fram till idag. Det var också under 2000-talet som mainstreaming-strategin växte och etablerade sig i den svenska politiken (se punkt 1.4). Den mainstreaming-strategin som nu ovanstående kritiker hävdar bromsar jämställdheten eftersom det anses leda till en avpolitisering. Under 2000-talet ansvarade socialdemokraterna fram till 2006 för jämställdheten, då den borgerliga Alliansen sedan tog över makten och därmed utformningen av politikområdet. Studien ämnar inte jämföra dessa två regeringar med varandra, utan ser snarare de båda regeringarnas skrivelser som 14 Bacchi Lee, C., Women, Policy and politics, 1999, s. 1 f 10

12 representativa uttryck för rådande diskurser inom jämställdhetspolitiken under 2000-talet. Följaktligen har de två politiska blocken, i skrivande stund haft makten över jämställdhetspolitiken under lika lång tid. Hur har de valt att utforma jämställdhetsproblemet och dess lösningar? Är kritiken från ovanstående debattörer och forskare riktigt, eller finns det ett tydligt perspektiv där makt i förhållande till kön diskuteras och erkänns? 1.3 Syfte och frågeställningar Av ovanstående bakgrund är syftet med denna studie att studera hur regeringar under talet problematiserat jämställdhetspolitiken. Syftet med uppsatsen är att studera de skrivelser som ansvarig regering för respektive period utformat, för att på så sätt nå kännedom om hur problemet med det ojämställda samhället formuleras. Uppsatsen syfte är också att undersöka om jämställdhetspolitiken kan uppfattas som avpolitiserad i den mening att det saknas ett maktkritiskt perspektiv på relationen mellan kvinnor och män. Syftet blir således därför att ställa innehållet i skrivelserna mot den feministiska teori som inriktar sig mot kön och makt. Det valda syftet leder fram till studiens övergripande frågeställningar: Hur representeras jämställdhetsproblemet i de olika policydokumenten och vad blir effekterna av denna representation? Kan jämställdhetspolitiken, så som den är utformat i de olika policydokumenten, förstås som ett avpolitiserat politikområde, i den mening att kön inte artikuleras utifrån en konfliktdimension? Med dessa frågeställningar ämnar jag mig sätta mig in i de diskurser som är dominerande när regeringar problematiserar jämställdhetspolitiken. Genom att genomföra en diskursanalys av nationella skrivelser om jämställdhetspolitiken vill jag studera hur språket används för att förklara verkligheten, vilka bakomliggande antaganden som tycks finnas av jämställdhetsbegreppet och upptäcka sådant som tas för givet och sådant som inte problematiseras. 1.4 Jämställdhet som etablerat politikområde vad handlar den om? Definitionen av jämställdhet kan te sig olika beroende på vem man pratar med. Till skillnad från begreppet jämlikhet har jämställdhet en snävare definition och kretsar endast till att 11

13 människor inte ska diskrimineras på grund av sitt kön. En vanlig definition lyder: Jämställdhet [...] innebär att människor inte ska diskrimineras på grund av kön, det vill säga att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett om de är kvinnor eller män. 15 Roth hävdar att jämställdhet beskriver ett mål som man strävar efter, medan det så kallade genussystemet mer ämnar till att förklara en bakomliggande struktur. 16 Sedan 70-talet har jämställdhetspolitiken varit ett etablerat politikområde i svensk politik. Fokus har varit att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter överallt i det svenska samhället. Jämställdhetspolitiken har haft olika inriktningar beroende på tidepok och politiska aktualiteter. Lika lön för lika arbete, föräldrarförsäkringen, lagstiftning mot diskriminering, könskvotering och köp av hushållstjänster är delar som präglats under de senaste decennierna. Under de senaste åren har det också väckts röster om ett manligt perspektiv på jämställdheten. Bland annat så har mäns krav på om rätt att vara hemma med sina barn ett tydligare inslag i debatten. Roth hävdar att både socialdemokratiska och borgerliga regeringar riktat tydligt fokus på jämställdhetsområdet och där kvinnors och mäns lika värde varit det centrala för arbetet. 17 Roth beskriver också att utvecklingen inom området bidragit till att det blivit politiskt korrekt att vara för jämställdhet och att därför många politiska partier utnämnde sig som feministiska partier under 1990-talet. 18 Argumenten till varför samhället ska vara jämställt är flera. Vanligtvis brukar man tala om tre framträdande diskurser: rättviseargumentet, resursargumentet och intresseargumentet. Rättviseargumentet står för att det är en demokratisk rättighet att kvinnor också ska få delta medan resursargumentet bygger på att kvinnor bidrar med ett nytt tänk i politiken. Intresseargumentet står för att det finns konflikter mellan kvinnor och det politiska systemet och att det politiska systemet måste ta mer ansvars för kvinnors intressen. 19 Rönnblom hävdar att rättvise- och resursargumentet varit mest framträdande i politiken medan det varit mer begränsat att prata om kvinnors och mäns olika intresseargument. Vidare hävdar också Rönnblom att det under 90-talet blev allt vanligare att prata om jämställdhet som en ekonomisk resurs och att ett jämställt samhälle skulle bidra till utveckling och tillväxt Jutterdal, A. m.fl., Jämställdhetsarbetet en utmaning för kommuner och landsting, 2008, s Roth, A., Nya jämställdhetsboken från teori till praktik, 2002, sida Ibid., s. 12 f 18 Ibid., s Hernes, H., Staten kvinner ingen adgang? 1984, s. 91 f 20 Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik, 2011, s. 39 f 12

14 Under 1990-talet inrättades konceptet mainstreaming eller gendermainstreaming i svensk politik. Konceptet bygger på att jämställdhetspolitiken ska genomsyras i alla politik och i alla nivåer i samhället. Anledningen till detta förklarades med att ojämställdheten finns överallt och att den därför måste behandlas på varje område. Därför måste också myndigheter och kommuner ha ett jämställdhetsperspektiv på sin verksamhet. Exempel på denna integrering beskrivs av nuvarande regering vara handlingsplaner, och särskilda satsningar inom vård och skola. 21 Införandet av gendermainstreaming skedde även på europeisk och internationell nivå med förklaringen att lagstiftning om mäns och kvinnors rätt inte varit tillräckligt för att uppnå målet om ett jämställt samhälle. 22 Den bedrivna jämställdhetspolitiken ansvarar sittande regering för. Tillsammans med jämställdhetsminister och det departement som jämställdheten är placerad under. 23 Sedan 1990-talet har den borgerliga alliansen haft ansvar för den bedrivna politiken mellan åren och åren 2006 fram tills idag. Socialdemokraterna har haft ansvaret mellan åren Jämställdhetspolitiken som diskursivt forskningsområde Nedan presenteras tidigare forskning om den svenska jämställdheten, som likt denna studie haft ett diskursivt angreppssätt. Jag väljer att redovisa delar av den tidigare forskningen för att dels placera min studie i ett större forskningssammanhang men också för att visa vart jag blivit inspirerad ifrån. Forskaren Eva Magnusson har visat att den svenska jämställdheten finns i en mängd variation representationer. 25 Magnusson studerade riksdagspartiers framställningar av jämställdhet under 1990-talet och fann att det inte var helt enhetligt vad som menades med målet om ett jämställt samhälle. Resultatet blev 14 olika versioner av jämställdhet och varför det är viktigt att uppnå det. Magnusson visade också att dessa versioner sinsemellan inte var uteslutande av 21 Jämställdhet, hämtat Rapport, Ändrad ordning strategisk utveckling för jämställdhet: s. 8, hämtat Roth, A., Nya jämställdhetsboken från teori till praktik, 2002, s Sveriges regeringar under 1900-talet, hämtat Magnusson, E., Party-political rhetoric on gender equality in Sweden: The uses of uniformity and heterogenity och Jämställdhet i många olika versioner mönster i den politiska retoriken för jämställdhet i svenskt 1990-tal 13

15 varandra, utan att de både kunde halka in i varandra men också vara motsägelsefulla med varandra. 26 Magnusson menar att dessa variationer av jämställdhetsbegreppet bör få oss att tänka till vad personen ifråga som diskuterar jämställdhet egentligen menar. Att vissa av versionerna är oförenliga med varandra tåls också att tänka på. Om målsättningen är att uppnå ett entydigt begrepp skulle vissa av versionerna vara tvungna att tas bort och en diskussion om hur mycket och vad man kan lägga i begreppet jämställdhet uppstå. Magnusson hävdar slutligen också att denna mängd representationer som finns i den svenska politiken, är viktigt att fundera över. Förutom att det ger en klar bild av hur politikerna ser på jämställdheten framträds också de praktiska gränserna för vilken jämställdhetspolitik som kan bedrivas. 27 Även Rönnblom intresserar sig för hur jämställdhet framställs på olika sätt. I en granskning av hur den borgerliga regeringen problematiserar jämställdheten, i en skrivelse från 2009, återfinner hon flera olika representationer, men har samtidigt svårt att utläsa vilket problem jämställdheten egentligen ska lösa. Problemrepresentationerna handlar framförallt om att det råder bristande kunskap om jämställdhet och att detta ska lösas med mer utbildning och högre kvalité. Det är också ett representationsproblem i den meningen att frågor som rör makt och inflytande kommit att handla om att män och kvinnor inte är jämt representerande. För det tredje görs jämställdheten till ett problem där lösningarna i huvudsak riktar sig till kvinnor, där kvinnor som grupp, till stor del framskrivs som svaga och utsatta. Rönnblom menar då att problemet med det ojämställda samhället skrivs ut att vara bristande och svaga kvinnor. 28 Katharina Tollins avhandling Sida vid sida från 2011 är en studie av jämställdhetspolitikens genealogi mellan 1971 till Tollin frågar sig, likt många andra; Hur kommer det sig att Sverige ännu inte är jämställt? 29 Genom att studera riksdagsdebatternas innehåll mellan de valda årtalen fann Tollin att samtidigt som jämställdhetsdiskursen stärkts har även en annan diskurs vuxit sig allt starkare in i den svenska politiken, den nyliberalistiska. Precis som titeln på avhandlingen syftar till, hävdar Tollin att dessa två diskurser utvecklats sida vid sida av varandra. Tollin åskådliggör, att trots att socialdemokratin regerat i 25 år av den 35-åriga tiden som studerats, har ändå borgerliga lösningar inom jämställdheten vunnit gehör och införts. Förslag som jämställdhetslagen, jämställdhetsintegrering, fler kvinnliga företagare härstammar från början från de borgerliga partierna. Detta förklaras bland annat av den 26 Magnusson, E., Jämställdhet i många olika versioner mönster i den politiska retoriken för jämställdhet i svenskt 1990-tal, s.3 f 27 Ibid., s Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik, 2011, s Tollin, K., Sida vid sida, 2011, s.6 14

16 liberala hegemonins förmåga att dolt fösa ut konkurrerande alternativ. Ord som valfrihet, individualitet och likabehandling har en modern, snarare än en ideologisk prägel och därför vuxit sig starka. Den svenska jämställdhetspolitiken har på så sätt samspelat med nyliberalistiska inslag, som exempelvis rättigheter, metoder och representation. Både den nyliberalistiska och den feministiska vågen fick synliga effekter under 90-talet. När kraven på feministiska lösningar ökade kunde därför feministiska idéer arbetas om i nya modeller och lösningar tillsammans med en nyliberalistisk mentalitet. Förslag som tidigare varit borgarnas kunde nu presenteras på nytt, i nya paket, med en feministisk anda. På så sätt anslöt sig socialdemokratin och verkställde tidigare borgerliga idéer. 30 Rönnblom diskuterar också nyliberalismens påverkan på den svenska jämställdhetspolitiken. Mer konkret studerar hon hur nyliberal styrningsmentalitet tar sig i uttryck i jämställdhetspolicys. 31 Rönnbloms slutsatser är att man i och med jämställdhetsintegreringsstrategier gör jämställdhet till en administrativ fråga, i form av jämställdhetsplaner och andra dokument som ska följas. Jämställdhet har därför kommit att handla om att bli en teknisk fråga eftersom jämställdhetsintegrering blivit ett mål som myndigheter ska uppfylla, och därmed inte jämställdheten i sig. Rönnblom ser också ett slags glapp från hur jämställdhet problematiseras i början av processen fram till hur jämställdhetspolitiken sedan implementeras. Hon skriver angående genomförandet av politiken: I dessa konkretiseringar sker en avpolitisering. När jämställdhet ska genomföras blir den till en administrativ rutin och problemet som jämställdhetsintegreringen ska lösas blir att se till att åtgärda de bristfälliga metodverktygen. Problemet med jämställdhet blir administrativt och inte politiskt. När tekniken går in går maktanalysen ut. 32 Rönnbloms slutsats är således att jämställdheten kommit att kretsa kring att [...] få fram goda tekniker som fungerar i redan etablerade styrsystem och [...] Ju närmare man kommer politikens implementering, desto mindre politik och desto mer administration. 33 Vad Rönnblom också lyfter ur sin undersökning av jämställdhetsskrivelserna är avsaknaden av kön till förmån för kalkylerade och rationella individer. Samma resultat visas även i andra studier 30 Tollin, K., Sida vid sida, 2011, s.162 f 31 Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik, 2011, s Ibid., s Ibid., s

17 gjorda av Rönnblom. Det visar sig att den svenska jämställdhetsintegreringen inte heller i regionpolitiken, lett till en ökad politisering av kön. På grund av den dominerande diskursen om ekonomisk tillväxt i dokumenten, blev könsbundna maktanalyser begränsade och jämställdhet något man lade till i slutet av dokumenten. Det rådde således en avsaknad av kön och jämställdhet som politiska dimensioner till förmån för en stark dominerande tillväxtdiskurs. 34 Tidigare diskursiv forskning konstaterar också att det råder en dubbelhet i svensk jämställdhetspolitik. Samtidigt som det finns en stor önskan för jämställdhetspolitiska lösningar så finns det också skarpa gränser för vad som kan betraktas som legitima lösningar.. Ett tydligt exempel på denna dubbelhet är det motstånd förslagen om ett renodlat kvinnoparti och om positiv särbehandling (kvotering) av kvinnor inom de svenska universiteten, möttes av, medans förslaget om Varannan damernas på riksdagsvalsedlarna blev både ett legitimt förslag och en hyllad lösning internationellt. Törnqvist påstår att förslag som bygger på frivillighet, samförstånd och könsbalans anses vara möjliga och sätter därmed upp gränser för vad som anses vara legitima lösningar. 35 Enligt Törnqvist: [...] handlar det om att göra könsrelationen till en fråga om lagom mycket och rätt sorts intresse. 36 Gränserna för jämställdhetspolitiken är tydlig: När mäns rättigheter upplevs vara kränkta slår könspolitiken i taket. 37 Med bakgrund av vad tidigare forskning visat hoppas jag bidra med ett nytt inlägg i samlingen. Liknande diskursiva policystudier om den svenska jämställdhetspolitiken har av ovanstående redovisning redan gjorts och min förhoppning med denna studie är att med nytt material och utvald teori utveckla det redan befintliga forskningsfältet. Ovanstående nämnda Rönnblom har tittat på Alliansens utformning av jämställdhetspolitiken ifrån 2009 tillsammans med hur jämställdhetsintegreringen sedan implementerats i statlig verksamhet. 38 Skillnaden med denna studie är att den studerar hur politiken utformats på nationell nivå och inte hur den sedan implementeras i statlig förvaltning. Min studie har också ett bredare tidsintervall, än tidigare studier, då den inkluderar två olika regeringar. Denna undersökning har också ett teoretiskt inslag av feministiskt teori och avpolitisering, som innehållet ska ställas emot, vilket också är en skillnad från ovanstående forskares artikel. Däremot används 34 Rönnblom, M., Letting Women in? Gender Mainstreaming in Regional Policies, 2005, s. 171 ff 35 Törnqvist, M., Könspolitik på gränsen, 2006, s. 219 f 36 Ibid., s Ibid., s Rönnblom, M., Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik,

18 samma metod som Rönnblom vilket kan bli intressant i huruvida jag finner liknande problemrepresentationer som denne. 39 Detta, och övriga tidigare forskningsresultat kommer att diskuteras, tillsammans med resultaten i studiens slutkapitel. 1.6 Disposition Detta inledande kapitel har klargjort studiens ämne med problembild. Syfte tillsammans med frågeställningar har diskuterats. En bakgrund om den svenska jämställdhetspolitiken och tidigare forskning har redovisats. I nästkommande kapitel, kapitel två, kommer teori om avpolitisering och den feministiska teorin presentaras. I kapitel tre anger jag mitt metodologiska angreppssätt och det material som använts. Här presenterar jag Carol Bacchi s och studiens analysverktyg What s the problem represented to be?, det material jag använder mig av samt hur den analytiska strategin sett ut. I kapitel fyra redovisas mitt empiriska material tillsammans med analysen. Kapitel fem är studiens avslutande kapitel, där slutsatser, reflektioner och förslag på framtida forskning anges. 2. Teori Nedan presenteras studiens teoretiska ansats, ett teoretiskt inslag om den feministiska politiska teorins syn på kön och makt och därefter ett avsnitt om politisering och avpolitisering. 2.1 Teoretisk ansats Denna studie är en diskursanalytisk studie. En diskurs kan förstås som: ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen). 40 Diskursanalysen är både en 39 Metoden What s the problem represented to be, se metodkapitel. 40 Winther Jørgensen, M., Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, 1999, s 7 17

19 vidsträckt teori och metod. 41 En betydande utgångspunkt i diskursanalysen är att ord väljs för att upprätthålla en verklighet och påverka läsaren. Forskarens syfte med analysen blir då att blottlägga det avsändaren säger, vilka dolda budskap som uppdagas och vilka bakomliggande antaganden som finns i texten. 42 Diskursanalysen grundar sig i epistemologiska antaganden, där språket är en social konstruktion av världen och att verkligheten utanför diskurserna aldrig kan nås. 43 I denna studie kommer jag att använda mig av statsvetaren Carol Bacchis metodologiska tillvägagångssätt What s the problem represented to be, som ofta används i diskursanalyser av policydokument. 44 Detta behandlas mer i kapitel 3, där jag beskriver mina metodologiska förfaranden. Carol Bacchi förhåller sig, likt de flesta diskursteoretiker, till filosofen Michael Foucault. Foucault menar att den objektiva sanningen inte finns, utan att den är en diskursiv konstruktion. Sanningen är också beroende av vilken värld vi lever i, dvs. att reglerna för vad som kan sägas och göras är beroende av vilken kunskapsregim som för tillfället råder. Enligt Foucault skapar diskurserna regler som är sanna och falska och den historiska diskursen styr i hög grad vad som är acceptabelt att yttra sig om inom den pågående diskursen. Centralt i Foucaults skola är även hans syn på makt och kunskap. Jørgensen och Philips skriver: I det foucaultska perspektivet ses makt således inte som något som vissa agenter utövar i förhållande till passiva subjekt. Makten är spridd över olika sociala praktiker. Den ska inte förstås uteslutande som förtryckande utan som produktiv: makten konstituerar diskurser, kunskap, kropp och subjektiviteter. 45 Foucault ser således inte makten som något som tillhör vissa parter i samhället, makten finns överallt och formar vårt samhälle. Makten formar hur vi pratar om världen, men formar också hur vi inte väljer att prata om vissa saker. På så sätt blir också makt något som även fungerar som något begränsande i diskursen/samhället. Vad gäller kunskap får Foucaults sammankoppling av makt och kunskap den konsekvensen att makt blir snävt förbunden med diskurs. Diskurser bidrar i hög grad till att skapa de subjekt vi är och de objekt vi kan veta något om (inklusive oss själva som subjekt). Och för alla angreppssätten är detta ett viktigt fokus i analysen: Hur 41 Winther Jørgensen, M., Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, 1999, s Denscombe, M., Forskningshandboken, 2009, sid Esaiasson, P., m.fl., Metodpraktikan, 2012, s Se exempelvis Linda Ekströms: Jämställdhet för männens, arbetarklassens och effektivitetens skull? 45 Winther Jørgensen, M., Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, 1999, s

20 konstitueras den sociala världen med dess subjekt och objekt i diskurser? 46 Foucault syfte med sin analys är således att blottlägga hur diskurser skapas och hur subjekt och objekt konstrueras och får mening. Michael Foucaults tänk har sin grund i det poststrukturalistiska tankesättet. Det poststrukturalistiska tankesättet är en gren inom socialkonstruktivismen med ett särskilt fokus på hur diskurser ständigt förändras i kontakt med varandra. 47 Den poststrukturalistiska teorin är också vanligt förekommande i feministiska studier. 48 Denna studie förhåller sig efter den ovan nämnda text om diskursteori och delar således Michael Foucaults syn på hur makt formar den sociala omvärlden och hur objekt och subjekt får mening i diskurser. För att kunna svara på studiens andra frågeställning har det också krävts en teoretisk diskussion om avpolitisering. I denna studie används Chantal Mouffe och Wendt Höjers definitioner. Syftet med teorin om avpolitisering är att kunna se om skrivelserna innehåller ett maktkritiskt perspektiv, vilket i denna studie åsyftar till ett maktperspektiv på relationen mellan könen. Av den anledningen har denna studie även ett feministiskt perspektiv. Jag har därför valt att ha med en teoretisk diskussion ifrån feministisk politisk teori om kön och makt. Teoridelen grundar sig på relevant litteratur från statsvetenskapliga forskare Feminismens utgångspunkter Gemensamt för alla inriktningar inom feminismen är att de ställer sig bakom det påstående att det råder en ojämn maktfördelning mellan män och kvinnor överallt i samhället. Det råder konsensus om att kvinnor generellt sett är underordnad mannen, och att kvinnan diskrimineras till följd av detta. Feminismen anser att det krävs förändringar i samhället, både sociala, ekonomiska, politiska och kulturella för att motverka denna underordning av kvinnor Feministisk politisk teori könets betydelse Feministisk teori utgår ifrån att kön inte kan väljas bort, att de finns där och har en avgörande innebörd. En avgörande betydelse i den mening att kvinnor har mindre makt och påverkan i 46 Winther Jørgensen, M., Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, 1999, s.20 f 47 Ibid., s Se exempelvis Linda Ekströms: Jämställdhet för männens, arbetarklassens och effektivitetens skull? 49 Bland annat forskarna Maud Eduards, Maria Wendt Höjer, Chantal Mouffe 50 Freedman, J., Feminism en introduktion, 2003, s.7 19

21 samhället än män. Feministisk teori anser att det råder en paradox i det politiska systemet och att det finns en avsaknad av kön som en legitim politisk kategori. Wendt Höjer och Åse skriver: Samtidigt som kvinnor har mindre makt just på grund av sitt kön, erkänns inte könets politiska betydelse. 51 Vidare förklarar Wendt Höjer och Åse att detta möjligtgjorts genom att tidigare politiska teorier, som utgått ifrån mannen, idag bytt ut mannen till en könslös individ som ska innefatta alla medborgare. Den allmänne medborgaren, som i grunden är gestaltad utifrån en man ska idag företrädas av både kvinnor och män. Feministisk teori ställer sig negativa till detta eftersom det innebär att man i grund och botten bortser från kön, och att det leder till att man längre inte kan se hur kön och makt samspelar med varandra. Feministisk teori anser att det krävs en politik som inte längre genomför analyser där kön är frånvarande eller där kön ersatts med en könslös individ. Teorin förespråkar istället en bredare input i politiken, genom att föra in kön i politiska analyser. På så sätt kan politiken utökas och omfattas även av den privata sfären eftersom relationerna mellan könen är central även där. Den feministiska teorin önskar sig således en politik som granskar maktrelationer i både den produktiva och reproduktiva sfären. 52 Skolan riktar följaktligen stark kritik mot hur fler områden inom politiken begränsas genom att de konstrueras som områden som är icke-politiska, vilket får konsekvenser för hur verkligheten i sin tur kan beskrivas. 53 Den teoretiska utgångspunkten är att könet i grund och botten är en social konstruktion. 54 Eduards beskriver att det har kommit att bli en av den feministiska forskningens viktigaste uppgift att påvisa hur skillnader mellan könen är socialt och politiskt orsakat. En socialt och politisk konstruktion ibland annat det avseendet att kvinnor får lägre lön och mindre makt just på grund att de är kvinnor. 55 Simone de Beauvoir skrev i sitt berömda verk Det andra könet Man föds inte till kvinna, man blir det och tog sikte på hur kvinnan alltid sätts i relation till mannen eftersom. Eduards diskuterar Beauvoirs texter och är enig i dennes resonemang om kvinnans ställning. Kvinnan sätts ständigt i relation till mannen och uppfattas därför som den avvikande. Mänskligheten är manlig, och mannen definierar inte kvinnan som kvinna, som något i sig, utan sätter henne alltid i relation till sig själv. 51 Höjer Wendt, M., Politikens paradoxer en introduktion till feministisk teori, 1996, s Ibid., s. 11 f 53 Eduards, M., Rönnblom, M., Genusperspektiv på statsvetenskap, 2008, s Höjer Wendt, M., Åse, C., Politikens paradoxer en introduktion till feministisk teori, 1996, s Eduards, M., Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori, 2002, s

22 På så sätt blir kvinnan mannens motsats. Hon är den o-väsentliga och han är den väsentliga; hon är Objektet och han är Subjektet; hon är det Andra och han är självet, det Absoluta. 56 Trots att vissa teoretikers åsikter går isär går det ändå att säga att det som är gemensamt i de olika inriktningarna är dess vilja att synligöra hur diskurser om manligt och kvinnligt konstrueras och begränsar möjligheten att handla utanför dessa. Dessa diskurser är påverkade av den historiska, sociala och kulturella kontexten där språket spelar en avgörande roll Feministisk politisk teori kön och makt Genusordningen, eller könsmaktsordningen som andra väljer att benämna det, är central i den feministiska teorin. Det ska förstås som en dynamisk struktur (system); en beteckning på ett nätverk av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar, vilka genom sin interrrealtion ger upphov till ett slags mönster-effeket och regelbundenheter. Genussystemet är således en ordningsstruktur av kön. Denna grundläggande ordning är förutsättningen för andra sociala ordningar. Ordningen av människor i genus har blivit basen för de sociala, ekonomiska och politiska dagordningarna. Den vilar enligt Hirdman på två grundläggande antaganden. För det första att manligt och kvinnligt bör hållas isär och inte blandas, och för det andra att mannen utgör normen för vad som är mänskligt och normalt. 58 Hirdmans teori koncentrerar sig på föreställningar och förväntningar på manligt och kvinnligt. 59 Trots att det råder olika syn på makt, så finns det gemensamma nämnare. Eduards nämner ett flertal påståenden som är grundläggande: - makten bygger på en organiserad solidaritet mellan män; - makt är ett relations- och inte ett egenskapsbegrepp; - makrelationen är en social konstruktion, inte biologiskt motiverad; - den underordnades uppfattning om maktproblemet måste prioriteras. 56Eduards, M., Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori, 2002, s Ibid., s.144 ff 58 Maktutredningen rapport 23 Genussystemet teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, 1988, s. 7 f 59 Höjer Wendt, M., Åse, C., Politikens paradoxer en introduktion till feministisk teori, 1996, s

23 Vidare skriver Eduards: Makt betraktas inte som en egenskap, en substans eller en viljelös struktur, den utövas under vissa förhållanden. 60 Teorin vill också påvisa hur makt kan utövas genom att förbise och utesluta saker ifrån dagordningen, genom att vissa konflikter tystnas och missgynnar den underordnade. Feminismen vill därmed lyfta fram ett bredare spektrum av makt, som inte endast är maktförtryck i form av våld, utan istället analysera de dolda maktmedel som används för att upprätthålla den rådande ordningen. Eduards påvisar att synen på makt därför måste gå från ett direkt och synligt förtryck, till ett indirekt och osynligt förtryck. 61 Sammanfattningsvis är således grunden i den feministiska teorin att den belyser relationen mellan makt och kön. Wendt och Åse skriver: Politikens yttersta paradox att kvinnor har mindre makt för att de är kvinnor samtidigt som kön inte erkänns som politiskt utmanas på så sätt ständigt. 62 Feministisk teori ämnar ständigt blottlägga relationen mellan makt och kön och visa hur dagens individbegrepp gör mannen till norm. Mannen kan aldrig avvika från normen eftersom han både är en individ och en människa. Kvinnan däremot avviker från normen just därför att hon är kvinna Feministisk teori i denna studie Syftet med denna studie är att undersöka om jämställdhetspolitiken kan uppfattas som avpolitiserad i den mening att det saknas ett maktkritiskt perspektiv på relationen mellan kvinnor och män. Den feministiska teorin kommer således används i syftet att operationalisera maktperspektivet mellan män och kvinnor. I de analytiska läsningarna av skrivelserna kommer jag därför att söka efter huruvida konflikten mellan män och kvinnor erkänns, om kön görs till en politisk kategori och om könsmaktsordningens effekter diskuteras. 2.6 Politik, det politiska och politisering För att förstå begreppet avpolitisering är det lämpligt att få en inblick i begreppen politik och politisering. Politik kan förstås både brett och snävt. Enligt Østerud kan politik i bred bemärkelse förstås som alla sociala förhållanden som innebär makt, styrning och auktoritet. I denna definition är alltså politik något som sker i alla typer utav grupper med människor och som på något sätt inbegriper de tre ovannämnda egenskaperna. Politik i snäv betydelse skulle 60 Landby Eduards, M., Att studera politik ur ett könsperspektiv, 1988, s Ibid. 62 Höjer Wendt, M., Åse, C., Politikens paradoxer en introduktion till feministisk teori, 1996, s. 11 f 63 Ibid., s

24 kunna inringas som den process där organisationers och individers handlingar genererar offentliga beslut. Detta kan ses som en avgränsning av politiken till att endast inbegripa de politiska institutionerna. 64 Precis som de flesta begrepp råder det olika meningar hur man ska definiera detta begrepp. Chantal Mouffe tar avstamp i att de är viktigt att skilja mellan begreppen politik och det politiska. Begreppen används ofta som synonymer, vilket är något som Mouffe ställer sig kritisk till. Mouffe menar att politik är det empiriska fält som statsvetenskapen ämnar undersöka medan det politiska tillhör en mer filosofisk verksamhet där Mouffes anser att det politiska handlar om en kontext som fylls med makt, konflikt och antagonism. 65 Mer specifikt kan min distinktion mellan det politiska och politiken beskrivas på följande sätt: med det politiska avser jag den dimension av antagonism som är konstitutiv för mänskliga samhällen; med politiken menar jag den uppsättning praktiker och institutioner genom vilka en ordning skapas och en mänsklig samlevnad organiseras i den konfliktpräglade kontext som det politiska erbjuder. 66 Grundtanken i Mouffes kritik är att dagens samhälle, på grund av den liberala hegemonin (västerländska demokratieer), idag lider av en avsaknad av att tänka politiskt på samhällsproblem. Hon menar att vi, för demokratins skull, inte längre kan låta professionella personer bryta ner våra samhällsproblem till tekniska spörsmål som sedan ska lösas av expertis. Alternativet måste, enligt Mouffe, vara en synlig konflikt där flera motstridiga alternativ kommer upp till ytan. Dagens nutida politik, där konsensus och samförstånd ständigt söks är skadligt för hela det politiska systemet eftersom det kan leda till att man undviker att se de egentliga problem politiken står inför. 67 Vad Chantal Mouffe alltså menar är att dagens politik, till stor del, saknar det politiska, det vill säga frågor diskuteras och debatteras inte i termer av konflikt och motstridiga intressen. Politiken tenderar att bli avpolitiserad snarare än politiserad. Wendt Höjer ser tre krav på huruvida en politisk fråga är politiserad eller ej. För det första måste frågan bli förhandlingsbar, vilket den blir om den artikuleras på den offentlig-politiska arenan. Först då kan handling och förändring av det politiska problemet diskuteras och ha 64 Østerud, Ø., Statsvetenskap Introduktion i politisk analys, 2002, sid Mouffe, C., Om det politiska, 2008, s Ibid., s Mouffe, C., Om det politiska, 2008, s.19 23

25 skilda åsikter om. 68 Men även om detta krav är nödvändigt så anses det inte nog för att betraktas som politiserat. Det handlar inte bara om var frågan formuleras, på vilken arena eller i vilken kontext, utan också hur den formuleras. Min tanke är att en fråga kan vara satt på en politisk dagordning och ändå vara avpolitserad i den bemärkelsen att den inte formuleras av konflikt eller skilda intressen. 69 Wendt Höjer hävdar att en politiserad fråga är en fråga som uttrycks i kollektiva termer, där problemet ses som gemensamt för samhället. Om frågan analyseras i kollektiva termer möjliggörs och legitimeras också lösningar i kollektiva termer. 70 När att ett politiskt problem eller en politisk fråga också uttrycks på ett sätt där motsättningar och åtskilda intressen presenteras kan den anses politiserad. Wendt Höjer exemplifierar detta i sin avhandling om mäns våld mot kvinnor: Saknas denna dimension, som exempelvis den tidiga periodens formulering av våld såsom ett för samhället gemensamt intresse, skapas inte förutsättningar för politiska handlingar som syftar till att förändra maktrelationerna mellan könen. [...] våld mot kvinnor måste förstås som sammanlänkat med en maktordning; att våldet både uttrycker och bidrar till att upprätthålla kvinnors underordning innebär en politisering av frågan att även själva konflikten mellan könen måste synliggöras. 71 Rönnblom vidhåller Wendt Höjers tre krav och menar att trots jämställdheten idag är ett etablerat område, så kan det fortfarande avpolitiseras genom att kön inte artikuleras utifrån en konfliktdimension. 72 Av den anledningen ser jag det som extra viktigt att i denna studie lyfta fram det tredje kravet. 2.7 Politisering och avpolitisering i denna studie Denna studie tar därmed avstamp i Mouffes kritik att dagens politik präglas av en avsaknad att tänka politiskt på samhällsproblem, i form av uteblivna konflikter och motstridiga intressen. För att kunna mäta om den svenska jämställdhetspolitiken kan uppfattas i termer som politiserad eller avpolitiserad kommer jag använda mig av Wendt Höjers definition på hur en 68 Höjer Wendt, M., Rädslans politik, 2002, s. 191 f 69 Ibid., s Ibid. 71 Ibid. 72 Rönnblom, M., Vart tog politiken vägen? Om regionalpolitik, jämställdhet och statens förändrade former, 2008, s